Herrproffs tävlar i IRONMAN Kalmar 2017
Blogg

Herrproffs tävlar i IRONMAN Kalmar 2017


2016 var damproffsen och herrproffsen uppdelade när Ironman Köpenhamn och Kalmar arrangerades samma helg. Damerna tävlade alltså i Kalmar och herrarna i Köpenhamn. 2017 går dessa tävlingar samma helg och man väljer att göra på liknande sätt. Skillnaden är att herrproffsen kommer till Kalmar och damproffsen tävlar i Köpenhamn.

I ett pressmeddelande meddelar IRONMAN:

– Vi har inför 2017 tittat över situationen med proffsen igen och tillsammans med tävlingsledningen i Köpenhamn och de ansvariga för proffsen inom IRONMAN kommit fram till att vi fortsätter med delningen men byter plats inför nästa år, uppger Race Director Henrik Brovell.

Kan man säga något om proffsläget som kommer till Kalmar såhär tidigt?
– Vi har just nu ett lovande svenskt proffsfält. Vi hoppas att flera av dessa grabbar satsar på Kalmar. Då kan vi nog få en riktigt spännande svenskfight att se fram emot.

Vilken tävling väljer proffsen?

Förutom dessa tävlingar har ytterligare två nya ironmantävlingar tillkommit som arrangeras bara ett par veckor innan. 13 augusti avgörs Ironman Hamburg och 30 juli går Ironman Canada av stapeln. Det blir med andra ord en tuff kamp om vilken av tävlingarna som proffsen väljer att delta i. 

IRONMAN Kalmar är sedan en tid fulltecknat. Dock finns ett fåtal platser kvar genom Ironmans resepartner Nirvana. 
Kalmar avgörs 19 augusti och Köpenhamn 20 augusti 2017.

 


Löpare föder löpare
Blogg

Löpare föder löpare


En ny amerikansk studie ger uttrycket ”Born to run” en helt ny innebörd. Studien, som gjordes på möss och som har publicerats i The FASEB Journal, visade att möss som föddes av mammor som fick tillgång till ett hjul att springa i under graviditeten var cirka 50 procent mer fysiskt aktiva än möss som föddes av mammor som inte hade haft tillgång till springmöjligheter under graviditeten.

Den höga aktivitetsnivån kvarstod dessutom när mössen var fullvuxna. Författaren till studien, den Texasbaserade professorn Robert Waterland, säger att tidigare observationsstudier som gjorts på människor har visat samma sak. Men man har då inte kunnat bortse ifrån att resultaten skulle kunna bero på mödrarnas påverkan på sina barn efter att de fötts. Eller att barnen hade ärvt mammans fysiska förmåga rent genetiskt.

– Vår studie som gjorts på möss är viktig eftersom vi kan utesluta alla dessa andra tänkbara förklaringar. Vi studerade genetiskt identiska möss och kontrollerade noggrant hur mycket mödrarna hade sprungit före graviditeten, säger Waterland.

– Om gravida kvinnor blir medvetna om hur viktigt det är med fysisk aktivitet även för deras barns framtida hälsa, kanske de blir mer motiverade att röra på sig under graviditeten, säger han.


Fyra roliga varianter på fartlek!
Blogg

Fyra roliga varianter på fartlek!


Följande träningspass är tips på olika sätt att leka fram fartträningen – ensam eller tillsammans med dina träningskamrater. När du springer fort ska du ha svårt att prata men tempot ska inte vara så högt att du börjar hyperventilera.

Katt och mus
Gör den här fartleken tillsammans med en eller ett par löparkompisar: Jogga lätt i fem minuter för att värma upp, spring sedan på ett led. Ledaren i täten får bestämma farten och de bakom får försöka hänga med så gott de kan. Efter 3-5 minuter löpning, stanna upp och vila i 1-3 minuter. Därefter får någon annan ta täten och så börjar ni om igen. Upprepa tills alla är nöjda.

Överraska
Spring enligt samma upplägg som ”katt och mus”, men med skillnaden att någon av de efterföljande kan överraska ledaren genom att springa om och ta ledningen. Håll därefter tempot i tjugo sekunder och promenad-vila därefter i en minut. Nästa gång får den ursprunglige ledaren vara efterföljare. Upprepa tills alla är nöjda.

Ta ledningen
I denna övning ska ni springa tre eller fler på ett led. Löp lätt i en minut. Därefter springer den löpare som ligger sist upp i ledningen för att ligga där i en minut. Den som är i ledningen är också den som bestämmer farten. Efter en minut tar ni en promenadpaus i
tjugo sekunder. Fortsätt springa – efter tjugo sekunder är det dags för den som ligger sist att springa upp i täten. Alla ska få vara i ledningen minst en gång.

Accelerera och sakta ner
Jogga lätt i tio minuter för att värma upp, öka sedan farten och håll den hastigheten i tio till tjugo steg. Sakta ner och gå i en minut. Upprepa sekvensen två till tre gånger. I ett par, tre veckor framåt kan du lägga till ett par sekvenser i veckan och förlänga dem med ett par steg. Men överdriv inte utan öka de snabba sekvenserna vartefter du känner dig starkare.

Känner du dig sliten?
Varva ner om du börjar känna dig trött efter att ha introducerat fartlek i din träning kan det bero på att du ökat träningen för mycket på för kort tid. Värm upp med en lätt jogg, gör sedan ett par fartökningar som pågår bara i några sekunder. Bryt av med flera promenadvilor. Öka sedan försiktigt antalet fartökningar eller längden på fartövningarna för varje vecka. Det är alltså antingen eller, som gäller.

Läs också: Tre enkla sätt att göra löpningen roligare


Fem tuffa crosstrainerpass som vässar din löpning
Blogg

Fem tuffa crosstrainerpass som vässar din löpning


När högsäsongen för löpare är över känner sig många lite trötta och slitna. Men trots att löpsuget ofta minskar och rastlösheten ökar låter begreppet ”alternativ träning” som en svordom i de flesta löpares öron när jag föreslår det på mina föreläsningar. ”Alternativ träning! Sånt ska bara skadade löpare hålla på med. Va’fan, träning är att springa, inte sitta och cykla och ro på gymmet!” Så brukar det låta, men faktum är att löpare kan bli mycket bättre löpare av att köra andra träningsformer under lågsäsongen. Här är fem alternativa pass som verkligen bygger kondition och löpstyrka. Passa också på att köra lite styrketräning när du har genomfört passen.

Crosstrainern ger en blandning av löpning och längdskidåkning. Väljer du att använda handtagen påminner rörelsen om längdåkningens, avstår du handtagen blir rörelsen mer lik löpningens där du främst jobbar med benen. De flesta maskinerna har både lutnings- och motståndsfunktion, och jag tycker att du jobba med ett lätt uppförslut så att du tvingas använda baksida lår mer. Annars påminner rörelsen mer om trappmaskinens. Fördelen med crosstrainer-träningen är att du jobbar med ”löpmuskulaturen”, men slipper stötarna mot underlaget. Skaderisken är nästan obefintlig, likaså risken att utföra övningen fel. 

Effektiva crosstrainer-pass

• Pass 1: 4 x 4 min/vila 1 min. (Medelhårt tempo; belastning 5 på en 10-gradig skala.)

• Pass 2: 15 x 1 min/vila 30 sek. (Hårt tempo; belastning 7 på en 10-gradig skala.)

• Pass 3: Tabata-intervaller: 4 serier med 8 rep x 20 sek jobb/Vila 10 sek. Vila 1 min mellan serierna. (Belastning 8 och mycket hårt tempo.)

• Pass 4: 3 x 10 min/vila 3 min. (Kör så hårt du kan; variera belastningen under intervallerna.)

• Pass 5: Långpass 90 min. (Lugnt tempo; belastning 4 på en 10-gradig skala.)

Under de angivna vilopauserna trampar du lugnt.


Läs också: De mest effektiva styrkeövningarna en löpare kan ägna sig åt

Läs också: Så får du ut det mesta av styrkepassen utan att komprimissa med löpningen


Löpning ger smarta barn!
Blogg

Löpning ger smarta barn!


I takt med att det har skurits ned på skolgymnastiken, i förmån för andra ämnen i skolan, har skolresultaten i övriga ämnen inte förbättrats, som man kanske skulle kunna tro.

Tvärtom visade 2013 års Pisa-undersökning att svenska skolelever inte bara hade tappat rejält i resultat i jämförelse med resten av världen, de var sämre än OECD-genomsnittet och var dessutom sämst bland övriga nordiska länder. Pisaundersökningen mäter 15-åringars förmåga i skolan och används för att jämföra elevers skolresultat runtom i världen. I 2013 års mätning såg man att svenska elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse var särskilt dåliga. Och mest anmärkningsvärt var att svenska elevers resultat hade rasat mest sedan förra mätningen.

Politikerna pratar om vikten av disciplin och ordning och reda, och visst kan man väl fokusera på det, men klokast vore att lägga fokus på fler idrottstimmar och att få skolbarnen i rörelse. Det menar Anders Hansen, överläkare i psykiatri och författare till boken Hjärnstark.

– Fler idrottslektioner skulle förmodligen ge enastående resultat i skolan, eftersom det inte bara är själva skolarbetet som påverkar inlärningen och resultaten, fysisk aktivitet är oerhört viktigt för att förbättra hjärnans kapacitet, säger Anders Hansen.

För drygt två år sedan gav han ut boken Hälsa på recept, Bonnier Fakta, som handlade om hur fysisk aktivitet påverkar hela vår fysiska hälsa. Boken blev mycket uppmärksammad, vilket sedan ledde till uppföljaren Hjärnstark som kom ut i augusti och handlar om hur konditionsidrott, och löpning i synnerhet, stärker våra hjärnor.

Intresset för Anders Hansens nya bok har inte heller låtit vänta på sig, artiklar om honom och hans bok delas flitigt på sociala medier och han är nu återkommande expert i Malou på TV4.

I Runner’s World har han intervjuats upprepade gånger de senaste åren och han har även skrivit artiklar om hjärnan och träning i tidningen. Vad gäller ämnet barn och träning, så är det en av hans hjärtefrågor, då en ganska liten förändring i träningsmängd kan göra enorm skillnad.

– Det är märkligt att inte idrotten prioriteras mer i skolan, med tanke på all forskning som visar hur avgörande kondition är för inlärningsförmågan och koncentrationen och alla andra kognitiva förmågor.


Vill du läsa hela den här artikeln?

Det här är början av en artikel från Runner’s World nummer 11 2016.
Du kan läsa hela artikeln och tidningen digitalt genom följande:


Flytta dina gränser 2017 – här är träningsplanen som hjälper dig!
Blogg

Flytta dina gränser 2017 – här är träningsplanen som hjälper dig!


Grovplansmetoden (22-24 veckor)

• Komma igång-perioden bör vara 4-6 veckor, då du tränar lugn distanslöpning kombinerat med något eller några av de alternativa träningsformerna ovan.

• Grundträningsperioden bör vara  8 veckor, då du fokuserar på en ganska hög veckovolym löpning, antingen i tid eller distans. Löpträningen ska innehålla en blandning av distanspass, långpass, tröskelträning, långbacke och långa intervaller. 

• Den formgivande perioden bör vara 4 veckor, då du ska förbättra formen inför den kommande tävlingsperioden. Minska veckovolymen något och lägg in regelbundna ”testlopp” för att stämma av formen mot den förväntade. Under denna period löper du distanspass, långpass, kortbacke och korta intervaller. 

• Tävlingsperioden bör vara 3-6 veckor, då du väl förberedd springer dina  planerade lopp. Minska träningsvolymen inför loppen under dessa veckor så att du får ut full effekt på tävlingarna. Utöver tävlingar kör du under denna period lugna distanspass, tröskelpass samt lätta intervallpass.

2-1-metoden (12-15 veckor)

Denna metod bygger på att man pulserar intensiteten och träningsmängden under olika veckor i en treveckorscykel. Det är nämligen sällan effektivt att träna på exakt samma sätt vecka efter vecka; kroppen behöver både utmaning och återhämtning för att bli starkare och snabbare. 2-1 metoden är vanligast att använda under grundträningsperioden och den formgivande perioden, och den bygger på att du kör två tuffa träningsveckor följt av en lugnare vecka.

Därefter börjar du om igen med två tuffa veckor, och så vidare. Efter den första treveckorscykeln inleder du nästa med en volymökning. Om du till exempel springer 40 kilometer vecka 1, 50 kilometer vecka 2 och 30 kilometer under den återhämtande veckan, så startar du följande treveckorscykel med 45 kilometer vecka 1, 55 kilometer vecka 2 och 35 kilometer vecka 3.

Utöver att öka den totala veckodistansen bör du också öka längden på dina långpass och distanspass, vartefter du blir starkare. När det gäller intervallpassen bör du successivt öka antalet intervaller och förkorta vilan mellan intervallerna. 

När den formgivande perioden kommer gäller samma 2:1-principer som  under grundträningsperioden, med den skillnaden att du ska öka farten på de snabba passen och backpassen – som du samtidigt kortar ner. Om du sprang 75-90-sekundersbackar under grundträningsperioden kan du istället välja  45-60-sekundersbackar och springa dem i ett högre tempo.

I den formgivande perioden är det även med 2:1-metoden viktigt att lägga egna testlopp för att stämma av formen. Dessa testlopp lägger du helst  in under den lättare återhämtningsveckan.

Blockträningsmetoden (12-16 veckor)

Denna metod genomförs i fyraveckorscykler, där du fokuserar på en viss typ av träning varje vecka. Blocken motsvarar en mängdvecka, en tröskelvecka, en fartvecka samt en återhämtningsvecka.

Sedan börjar du om med en ny mängdvecka och så vidare. Under mängdveckan ska du koncentrera dig på distanspass och långpass för att förbättra din uthållighet. Under tröskelveckan genomför du två tröskelpass (alltså i ett tempo nära din mjölksyratröskel), till exempel 2 x 15 minuter och 4 x 8 minuter, samt ett lugnt distanspass och ett långpass. Det blir en mjuk övergång till fartveckan som ska innehålla ett pass med korta intervaller, till exempel  12 x 400 meter samt ett backpass, ett lugnt distanspass och ett långpass.

Efter dessa tre veckor behöver kroppen en återhämtningsvecka med fler vilodagar, lugna distanspass och kanske något pass där du kör alternativ träning (se förslagen i inledningen). Varannan månad lägger du också in ett testlopp för att kolla formen. 

Blockträningsmetoden är lämpligast under grundträningsperioden och under den formgivande perioden. 

Under tävlingsperioden lättar du på träningen och minskar veckomängden, med hänsyn till hur mycket du tävlar.


Efter tre barn och en lång träningspaus – så blev Maria mer vältränad än någonsin!
Blogg

Efter tre barn och en lång träningspaus – så blev Maria mer vältränad än någonsin!


”Jag är uppvuxen på Dalarö i en familj där alla sprang tillsammans i toppluvor på julafton. Min bror, mina föräldrar och jag – det var liksom självklart att alla skulle med. Våra grannar måste ha tänkt: ’Jaha, här kommer familjen Åström igen…’

Som ung var jag med i Södertörns friidrottsförening, jag tävlade i sprint, 200 meter. När jag var 16, 17 jobbade jag extra som gympaledare hemma på Dalarö och efter en tid började jag leda aerobics och funk runtom i Sverige. 

Efter gymnasiet jobbade jag som instruktör på olika hotell nere i Sydeuropa för hotellens gäster. Och mina universitetsstudier finansierade jag genom att leda pass 6-7 gånger i veckan. Under den här tiden löptränade jag också regelbundet. 

Men så fick jag tre barn ganska tätt. Det var ingen smärtfri resa, utan den kantades av flera missfall. Jag blev försiktig med träningen, hade inte samma sug längre och mitt driv och min naturliga vilja att träna var som bortblåst. Jag kom tillfälligt tillbaka till formen mellan barnen, men det blev aldrig någon bestående framgång. Resultatet blev att jag inte kände mig så stark som jag var tidigare och jag kände mig lätt deprimerad. 

Efter att vi äntligen hade fått vårt tredje barn bytte jag kosthållning och började träna igen. Jag cyklade på min spinningcykel medan min yngsta låg i en babykorg bredvid, och jag fick tillbaka formen. 

Men efter föräldraledigheten började jag jobba hårt i finansbranschen, jag reste mycket, åt oregelbundet på flygplatser och flygplan. Så det blev aldrig någon ordning på träningen. Tvärtom levde jag ganska ohälsosamt och kände hela tiden att jag inte mådde särskilt bra.

Dålig kost, för lite träning och alla resor födde ångest och deppighet. Alla dessa trekantsmackor gav en ofräsch känsla, som ledde till fler och fler dåliga beteenden under tidiga morgnar på flygplatser och jag blev allt mer missnöjd med min livsstil. För när man inte lever som man vill blir man deppig.

I våras bytte jag jobb och på min nya arbetsplats hände det något med min inställning till träning. Många av mina kollegor tränade, vilket inspirerade mig. En kollega tipsade mig om att börja följa Paulo Roberto på Instagram. Han menar ju att man alltid hinner träna 15 minuter om dagen – och det hinner man faktiskt. Så är det bara. Om man tar bort den tid man lägger ner på Facebook och andra sociala medier per dag så får man lätt loss 1,5 timmar, och då har man ju tid att viga åtminstone 15 av de minuterna till träning.

Jag gjorde som Paulo sa och tränade min kvart om dagen. En kvart som snart blev en halvtimme. Jag började prioritera mina 30 minuter på spinningcykeln varje morgon klockan 5:00-5:30. Snart fick jag upp ett starkt träningssug igen, det som jag inte hade känt under hela småbarnsperioden. Jag längtade efter att löpträna, så jag köpte en ryggsäck så att jag skulle kunna springa till jobbet – en sträcka på 9 kilometer.

Till en början gick det långsamt. Det gjorde mig besviken, men jag intalade mig att jag inte skulle bry mig om vilken tid jag sprang på, utan att det viktigaste av allt var att jag mådde bra. 

Sen kom sommaren och jag fick flow. Det var nu inte längre fråga om jag hade träningslust eller inte – jag hade fått behov av att springa. Jag sprang nu varje dag i veckan utom en. Körde styrka på det lokala utegymmet fyra gånger i veckan, yogade. Jag bokade upp massor av lopp under hösten för att kunna behålla drivet efter sommaren. 

Jag sprang Tjejmilen på 48 minuter. I september skulle jag ha sprungit Lidingölöppet, 15 kilometer och Hässelbyloppet, 10 kilometer, men fick hälseneproblem, så jag fick dra mig ur i sista sekund. Det kändes jättetrist, för jag var verkligen laddad och i form för de där loppen.

När jag ser tillbaka på hur jag slarvade med min hälsa under småbarnsåren, och hur jag lever idag, så är det så tydligt att den mentala biten, kosten och träningen hänger ihop. Jag märker att nu när jag tränar mer är jag mindre sugen på socker, och jag längtar efter mat lagad från grunden. Dessutom har motståndskraften mot stress och motgångar har ökat, jag har mer energi och den bakomliggande känslan av deppighet är borta. 

Löpning är en perfekt träningsform när man som jag reser mycket. Man behöver bara ha med sig löparskor, löpartajts och träningstopp, sen är det bara att ge sig ut från hotellet och springa, det finns liksom inga ursäkter. Överhuvudtaget gäller det att se möjligheter i vardagen – springa till jobbet, springa på lunchen, ta hjälp och inspireras av kollegor och bekanta. 

Det allra bästa med löpningen är att jag kommer ut och får andas frisk luft och får ljus på näsan, det ger så mycket kraft. Jag gillar särskilt att springa i terräng. Det är underbart att springa i en korridor av löv till doften av skog. Mina morgonlöpturer till jobbet längs Mälaren – vilken energikick!” 

Inspireras mer av Maria – följ henne i Livsloppetbloggen den närmaste månaden!


Persa på maran – här är loppen att satsa på!
Blogg

Persa på maran – här är loppen att satsa på!


Snabbaste lopp herrar (ett genomsnitt av de tio bästa tiderna)

Snabbaste lopp damer (ett genomsnitt av de tio bästa tiderna)

Världens fem snabbaste män: 

Dennis Kimetto (Kenya) 2:02:57 Berlin, 2014
Kenenisa Bekele (Etiopien) 2:03:03 Berlin, 2016
Eliud Kipchoge (Kenya) 2:03:05 London, 2016
Emmanuel Mutai (Kenya) 2:03:13 Berlin, 2014
Wilson Kipsang (Kenya) 2:03:13 Berlin, 2016

Världens fem snabbaste kvinnor

Paula Radcliffe (Storbrittanien) 2:15:25 London, 2003
Mary Keitany (Kenya) 2:18:37 London, 2012
Catherine Ndereba (Kenya) 2:18:47 Chicago, 2001
Tiki Gelana (Etiopien) 2:18:58 Rotterdam, 2012
Mizuki Noguchi (Japan) 2:19:12 Berlin, 2005


Nu söker vi Team Runner’s World Arena Run!
Blogg

Nu söker vi Team Runner’s World Arena Run!


Loppet äger rum på Friends Arena i Stockholm den 18 februari och deltagarna tävlar individuellt eller i lag om fyra.

Fokus ligger på hinder som alla kan klara – men som kräver en hel del om du vill göra det riktigt snabbt och snyggt. Banan består av 23 hinder i fyra zoner på arenans innerplan, plus totalt cirka 5 km löpning i arenans trappor och innandömen.

Nu söker vi fyra taggade läsare som vill bilda Team Runner’s World! Du bör klara att springa 5 kilometer, men absolut inte vara någon specialist på just hinderbanor – grejen är att ha en rolig dag tillsamman med laget! Låter det som något för dig? 

Självklart står RW för anmälningsavgiften för laget. Övriga bonusar för Team Arena Run RW presenteras närmare tävlingen.

Läs mer om Arena Run

Fyll i din ansökan här

[form code=239]


Hur mycket protein behöver en löpare egentligen?
Blogg

Hur mycket protein behöver en löpare egentligen?


Protein är liksom kolhydrater och fett ett energivande näringsämne. Men det som
skiljer proteinet från de andra två näringsämnena är att dess främsta uppgift inte är att ge
energi.

Protein brukar kallas för kroppens byggstenar eftersom protein är viktigt för uppbyggnaden av muskelmassa och andra vävnader i kroppen. Dessutom har proteinet också en stor del i kroppens signal-, transport- och immunsystem.

Ur ett träningsperspektiv är det viktigt att tajma sitt proteinintag rätt under dagen för en optimal träningseffekt. Det gör du genom att fördela det rekommenderade dagliga proteinintaget över dagens alla måltider.

Att få i sig hela dagsransonen under en måltid är alltså inte att rekommendera. Kroppen
kan nämligen inte lagra protein, vilket medför att ett eventuellt överskott istället lagras som fett.

När vi pratar om protein och tajming tänker många löpare kanske främst på
återhämtningsmål – att man bör få i sig protein efter träningen för att få bästa
möjliga träningsresultat.

Men de som behöver ett återhämtningsmål direkt efter träning är faktiskt bara de
som tränar flera gånger om dagen – alternativt springer riktigt hårda och/eller långa
pass varje dag.

Andra som behöver ett återhämtningsmål är löpare som överhuvudtaget har svårt att få i sig tillräckligt med energi, eller har minst två timmar till den första måltiden efter träningspasset.

Vill du läsa hela den här artikeln?

Det här är början av en artikel från Runner’s World nummer 10 2016.
Du kan läsa hela artikeln och tidningen digitalt genom följande:


Världens bästa löparsko är korad!
Blogg

Världens bästa löparsko är korad!


Priserna är indelade i fem olika kategorier, där den mest prestigefyllda utmärkelsen är ”Världens bästa sko”. Vinnarna har utmärkt sig genom tester i RW:s skolabb och i utvärderingar av testlöpare.

Här är vinnarna:

Editor’s Choice: ”Världens bästa sko”: Saucony Triumph Iso 2

En mycket lyckad kombination av hög kvalitet och teknologi. Saucony Triumph ISO 2 är en landsvägssko som fick goda betyg för både framfotsdämpningen, häldämpningen och den lätta vikten. Det fjädrande Everun-materialet i mellansulan och hälen ger en snabb och kraftfull frånspark som är bland topp 10 av alla skor som testats. 

Bästa debut: New Balance Fresh Foam Vongo

Vongo är en representant för den nya skogenerationen som reducerar pronation och inåtrullning utan att bli klumpig och komplex. Detta gör den till en bra och lättlöpt sko. Mellansulan består bland annat av en ”varus wedge” – något som gör skon lite högre under fotvalvet än på utsidan av foten vilket ger god kontroll. Skon är ganska bred och rejäl.

Bästa uppgradering: Adidas Adizero Adios 3

Det är svårt att göra en så uppskattad sko som Adizero Adios 2 ännu bättre – detta var skon som Dennis Kimetto sprang hem världsrekordet på maraton med i Berlin 2014. Ändå kunde faktiskt testlöparna gå i god för att man lyckats med ytterligare ett par förbättringar. Mellansulan består av en hel sula med Boost-material med ett mer stabilt skumlager över för ännu mer stöd och snabb stegavveckling.  Adidas har förskjutit yttersulan något och paketerat in den främre delen i ett nät av Continental Rubber, vilket ger en bättre flexibilitet och högre slitstyrka. Testlöparna tyckte också att ytterdelen som består av en blandning av mesh och ett mockaaktigt material kändes mjukare och passade bättre för bredare fötter än föregångaren. 

Bästa köp: Brooks Ghost 9

En sko med utomordentlig passform och funktion till ett överkomligt pris. Ghost är en trotjänare och har mottagit hela fem ”Editor’s Choice” tidigare. Den har legat stabilt i pris (runt 1600 kr) och med tanke på att många modeller nuförtiden kostar runt 1800 kr får du mycket för pengarna när du köper Ghost, vilket gör att den utnämns till bästa köp. Skon har en mjuk häldämpning som långlöpare älskar och en lite fastare framdel som ger en rask stegavveckling när du skruvar upp tempot. Yttersulan har ett tjockt lager gummi, så skon tål många kilometer, samtidigt som det är gott om mönster och spår, vilket ger en god kontakt med underlaget.

Bästa terrängsko: Brooks Cascadia 11

Denna ypperliga terrängsko har bara genomgått några små uppdateringar sedan debuten för 11 år sedan. Mellan- och yttersulan är densamma som i version 10. Sulan ger en solid löpkänsla med mycket stöd i alla skons ”fyra hörn”. Under framfoten finns ett extra lager för att det inte ska göra ont att trampa på vassa stenar och liknande. Yttersulan är grov med varierande längd på mönstringen, vilket ger bra grepp på flera olika typer av underlag.  

Läs också: Så går det till på RW:s skotester


Tjuvtitt på Runner’s World nr 11 2016