Fullt ös del 1
Blogg

Fullt ös del 1


Högintensiv träning– finns det något som kännetecknar träning under 2010-talet mer än det? Hörde jag ett rungande NEJ? Att den typen av träningsformer fortfarande finns kvar innebär att vi älskar dem, att de är effektiva och ger oss de resultat vi vill ha. I dag finns knappast ett gym med självaktning som inte har minst ett HIIT-, tabata- eller crossfitliknande pass på schemat. Men du måste inte gå på gruppträning, det går utmärkt att köra hårt på egen hand, så länge du väljer rätt övningar och rätt upplägg. Och så länge din insats lever upp till passets syfte – högintensivt. Ska träningen leverera sin fulla potential duger det inte att vila en massa extra, då blir det liksom inte högintensivt. Samtidigt går det utmärkt att anpassa träningen efter dig själv. Det är ansträngningsnivån som ska vara hög och det säger rätt lite om hur många repetitioner du hinner så länge du pressar dig. Det är inte farligt att bli trött. Du kommer att få tre olika upplägg, varav det här är det första. Testa att byta ut övningarna ibland för att göra om passen lite eller kom på ett helt eget upplägg.

Lycka till!

UPPLÄGG 1: EMOM, 30 MINUTER

De fyra bokstäverna EMOM är inget annat än crossft-lingo för Every minute on the minute. Det betyder att du kör övningen, så många repetitioner som står angivet. Sedan vilar du tills det har gått en minut. Då kör du angivet antal repetitioner av nästa övning. Och så håller du på så tills det har gått, i det här fallet, 30 minuter. Du kan själv bestämma om du vill bränna av alla repetitioner i högt tempo för att få lite längre vila eller om du vill andas mellan repetitionerna och i stället köra i princip utan total vila. Hitta det sätt som funkar bäst för dig.

  • 5 hantelryck per arm (2) + 5 hantelböj (7)
  • 5 marklyft (3) + 5 laterala burpees över stången (4)
  • 5 thrusters med stång (11) + 5 boxhopp (10)

Blir det för tufft, kör var 90:e sekund.

 


Så här hittar du ditt träningsfokus 2018!
Blogg

Så här hittar du ditt träningsfokus 2018!


Både hösten och vintern är speciella årstider för oss löpare. Nu kan vi släppa på den inrutade träningsvardagen en del och unna oss några veckor med lite mindre strukturerad, mer avslappnad träning. Eller så passar vi helt enkelt på att byta ut löpträningen – åtminstone delvis – mot någon annan rolig träningsaktivitet som vi annars har svårt att hinna med. 

Denna avkoppling från en fast träningsplan är närmast en förutsättning för att vi ska kunna ladda om och hitta motivation och träningsglädje inför den kommande säsongen. Förutom att både kropp och själ får tid till återhämtning, får vi också möjlighet att reflektera över vad vi egentligen vill uppnå med vår löpning. Genom att analysera den gångna säsongen kan vi sedan planera vilken roll löpningen ska spela i våra liv under det kommande året.

Innan vi lägger upp en konkret träningsplan är det viktigt att vi stannar upp och betraktar löpningen ur ett större perspektiv. Löpningens tydliga mätbarhet – hur långt, hur ofta och hur snabbt – gör att vi lätt lägger ett prestationsfokus på träningen. Då är det lätt att glömma bort att det finns andra aspekter av löpningen – som hälsa, mental styrka och känslomässigt välbefinnande – som är viktiga för att vi ska uppnå en bra balans i tillvaron. 

Mer träning inte alltid bättre

Att löpning har en positiv inverkan på vår hälsa, speciellt när det gäller att motverka hjärt- och kärlsjukdomar och hålla vikten i schack, är ett väl underbyggt medicinskt faktum. Däremot finns det inget som säger att mer träning alltid är bättre. Många experter menar att de medicinska fördelarna uppnås redan vid en nivå som många löpare betraktar som högst måttlig träning: Tre träningspass per vecka om cirka 30 minuter, med en puls på 70–90 procent av max nämns inte sällan som en hälsosam dos.

Givetvis har många löpare andra drivkrafter än hälsan, och underkastar sig följaktligen betydligt mer omfattande träning. Att löpa är ju de facto ansträngande och för att utsätta oss för något så fysiskt arbetsamt krävs det någon form av belöning. Moroten är då ofta en djupt rotad önskan om att se konkreta resultatförbättringar av det vi lägger ned så mycket tid på. Här blir löpningens mätbarhet en uppenbar positiv faktor och en tydlig drivkraft till att träna oftare, längre och mer intensivt.

För oavsett om vi gillar att tävla eller inte vill vi gärna se att vi klarar av att löpa längre och gärna också snabbare. Efterhand som vi blir äldre omvandlas detta i stället till en önskan att bromsa den oundvikliga försämringen av vår löpkapacitet – men drivkraften är fortfarande prestationsbaserad.

Att mäta och ständigt jämföra vår löpförmåga – ibland med andra löpares, men främst med våra egna resultat – är något av löpningens inre väsen och en viktig källa till träningsmotivation för flertalet av oss. Den ska vi förstås vårda på bästa sätt, men samtidigt bör vi vara observanta så att inte ”tävlingsdjävulen” sätter sina klor så djupt i oss att vi glömmer de andra aspekterna av löpningen.

Att elitlöpare balanserar på gränsen mellan prestationsförbättring och överbelastning är närmast ett måste för att de ska kunna nå toppen. Vi övriga gör klokt i att alltid försöka träna med en viss buffert mot överträning och överbelastningsskador. För oss är optimal träning inte det samma som maximal belastning, utan handlar i hög grad om att träna smart i stället.

När vi blir övertränade eller skadade har vi oftast misslyckats med vår träning – även om vi gärna skyller på tillfälligheter och otur. Det handlar alltid om att vara ärlig mot sig själv och anpassa sin träning till de egna förutsättningarna. På senare år har till exempel gruppträningar av olika slag blivit alltmer populära, vilket naturligtvis ger en extra social dimension till löpandet. Det gäller däremot att vara på sin vakt, så att man tränar med tämligen jämngoda löpare. Annars blir träningsrundorna gärna alltför ansträngande och tävlingslika, vilket lätt leder till att man bränner ut sig – fysiskt eller psykiskt.

Löpning är ju inte enbart fysisk träning utan handlar också om att stärka sin mentala kapacitet; förmågan att övervinna svårigheter och förbättra självförtroendet. Att genomföra en effektiv och säker vinterträning kräver i synnerhet viljestyrka, ändamålsenlig utrustning och bra planering. Anpassa fart och distans efter väder och vind men ställ inte in träningspass om det inte är rent hälsovådligt att ge sig ut. Se också löpbandsträning som ett bra reservalternativ i första hand, inte som ett normalpass under vintern.

Löpningen ett viktigt hjälpmedel

Under vinterhalvåret är det också lättare att övervinna tuffa mentala utmaningar i träningen genom att belöna sig själv efter att man genomfört dem. Det kan röra sig om allt ifrån enkla vardagliga ting som favoritmat eller en massagetimme till något lyxigt som en träningsvecka i solen.    

Förutom prestation, hälsa och mental träning har löpning också en känslomässig aspekt som ofta hamnar lite i skymundan när vi pratar träningsråd. Hur viktig vår träning är för vår känslomässiga balans fick vi ett tydligt exempel på när den norska längdskidstjärnan Therese Johaug fick sin slutliga dopingdom från idrottens skiljedomstol CAS i slutet av augusti.

På presskonferensen berättade hon, med tårar i ögonen, att hon var helt förkrossad över beskedet på 18 månaders avstängning. På en fråga om vad hon tänkte göra dagen efter svarade hon att det var ett rullskidpass på tre timmar planerat. Den norske expertkommentatorn på NRK, Fredrik Aukland, menade att just det träningspasset kunde bli som balsam för själen och hjälpa Therese att hantera den våldsamma känslostorm som hon då befann sig i.

Även om vi inte är elitidrottare och får våra liv upp-och-nedvända av idrottsliga bakslag, råkar vi alla ut för känslomässigt svåra stunder av olika slag. Löpningen kan då vara ett viktigt hjälpmedel för att behålla lugnet och hantera våra känslor på ett rationellt sätt. Då handlar det mindre om att disciplinerat genomföra en viss typ av träning, utan mer om att låta löpningen hjälpa oss att ta tillbaka kontrollen över våra egna tankar och känslor.

Vilket fokus ska din löpträning ha 2018?

Så här kan du tänka och agera när du väljer vilka aspekter av löpningen du ska lägga fokus på när du planerar nästa säsong.

Fokus: Prestation

Nyckelord: Specialisering.

När resultat – tider och placeringar – är den viktiga drivkraften är det viktigt att du tränar specifikt för den tävlingsdistans du vill prestera på. Efter en allsidig uppbyggnadsperiod bör högsta prioritet vara att träna på att löpa i ditt planerade tävlingstempo. Grundprincipen är att börja med korta avsnitt, som efterhand förlängs, i din önskade tävlingsfart.

Prestationsinriktad träning är aldrig den bästa träningen ur ett hälsoperspektiv, eftersom belastningen tenderar att bli ganska ensidig. Träna därför målinriktat under en begränsad period fram till ditt huvudmål, för att sedan återgå till en mer varierad återuppbyggnadsträning efter genomförandet. Sätt sedan upp ett nytt mål och gå successivt in i en ny formtoppning.

Fokus: Hälsan

Nyckelord: Allsidighet och variation.

Den som med sin träning i första hand vill uppnå ett fysiskt och psykiskt välbefinnande gör klokt i att träna allsidigt. Varva löpningen med träning som ger styrka, rörlighet, koordination och balans. Det finns många olika träningsformer som på ett utmärkt sätt kompletterar löpningen, och ger dig såväl en stark och välfungerande kropp som en hjälp till inre ro och mental balans i en stressig vardag.

Se också till att variera din löpning genom att löpa omväxlande långt och kort, långsamt och snabbare. Löp helst också på olika typer av underlag och välj gärna kuperad terräng ibland.

Mental styrka

Nyckelord: Progressivt stegrande utmaningar.

De rent fysiologiska effekterna av att löpträna är tämligen uppenbara, men frågan är om inte träningen av vår vilja har minst lika stor inverkan på våra liv. Genom att löpträna lär vi oss också att jobba mot långsiktiga mål och blir bättre på att möta tuffa utmaningar i livet.

Det växande intresset för extremt långa lopp visar att det är den mentala styrkan – snarare än en extrem fysisk uthållighet – som är den mest avgörande faktorn. Vi tränar vår mentala kapacitet bäst genom att successivt höja ribban i våra träningsutmaningar.

Känslomässig balans

Nyckelord: Kravlös löpning. 

Emellanåt kastar livet svårfångade bollar mot oss och tillvaron kommer i kraftig gungning. Då kan löpningen vara en hjälp för att hantera svårigheterna. I detta läge är det oftast bäst att löpa på intuition och känsla och lägga prestationstänket åt sidan.

Se bara till att komma utanför dörren, låt benen komma i gång och löp så långt som det känns rätt för dagen. Välj en naturskön slinga om du kan, och försök att hitta en rytm som hjälper dig att slappna av. Löpningens enkelhet och den fysiska trötthet som uppstår kan sällan lösa alla känsloknutar, men lindrar din själsliga smärta något.


Rör dig – och motverka åldrandet
Blogg

Rör dig – och motverka åldrandet


Vårt samhälle kräver knappast att vi använder våra kroppar för att överleva – åtminstone inte i någon högre grad. Människokroppen är emellertid designad för rörelse. Uteblir den får det förödande konsekvenser för vår hälsa. Hela vår existens bygger på att vi belastar såväl våra syretransporterande organ som rörelseapparaten riktigt ordentligt, för att vi ska kunna upprätthålla en rimlig fysisk kapacitet och kunna leva i samklang med vår kropp.

I västvärlden finns i dag närmast obegränsad tillgång på mat – dessutom ofta med extremt högt energiinnehåll. Samtidigt rör vi oss allt mindre i det dagliga livet. I den moderna, högteknologiska världen blir därför – paradoxalt nog – någon typ av adderad fysisk träning närmast en nödvändighet. Motverkar du inte själv den fysiskt passiva tillvaron genom att träna, kommer du att få kämpa mot övervikt och en kropp som fungerar allt sämre ju äldre du blir.

Långt ifrån vår maxkapacitet

Vi har alla en teoretisk, genetiskt programmerad prestationsförmåga. Från födseln ökar denna fysiska kapacitet tämligen brant, för att maximeras mellan tjugo och trettio års ålder. Hur nära vi kommer vårt genetiska tak beror på hur väl vi förvaltar våra förutsättningar. Blir vi inte hårt satsande elitidrottare kommer vi generellt att ligga ganska långt från vår teoretiska maxkapacitet, och redan efter att vi passerat trettio år hamnar vi oundvik-ligen i en nedåtgående trend. Men om vi fortsätter att träna genom hela livet kommer avståndet mellan vår teoretiska maxkapacitet och vår faktiska fysiska förmåga att stadigt minska. I figuren nedan visar den blå kurvan vår teoretiska – genetiskt begränsade – utveckling över tid. Den röda linjen illustrerar i stället vad som händer om en individ fortsätter att träna regelbundet livet ut.   

                         

Vi kan naturligtvis inte helt eliminera åldrandets effekt på vår fysiska förmåga. Men försämringen kan i hög grad motverkas genom att vi rör på oss mer än vad vår blotta överlevnad generellt kräver. Hur vår träning utformas, och hur ofta och intensivt vi tränar – det är i hög grad ett individuellt val. Livet sätter ju inte sällan spår i våra kroppar allteftersom åren går, och fysiska skavanker kan förstås begränsa omfattningen och intensiteten i vår träning. Men med ett öppet sinne och viss fantasi går det oftast att modifiera sin träning eller välja nya träningsformer, så att man ändå kan hålla i gång kroppen långt upp i åren. Som åldrande löpare är det därför en smart strategi att fokusera mindre på hur långt, hur länge och hur fort vi springer. I stället bör vi sträva efter att utforma träningen så allsidigt, inspirerande och lustfyllt som möjligt. Visst är träning ansträngande – och det måste den vara för att ge effekt. Det betyder å andra sidan inte att den måste vara enformig och mentalt slitsam. Rörelseglädje är ett centralt begrepp i all typ av träning – oavsett hur gamla vi är.


Bra matminne!
Blogg

Bra matminne!


Mat är så mycket mer än bränsle för träningen och belöning för smaklökarna. Du kan faktiskt påverka din hjärna genom att äta rätt mat. En studie från Rush University i Chicago visade att de som åt hälsosamt för hjärtat också minskade risken att drabbas av Alzheimer’s sjukdom med nära hälften, jämfört med de som inte åt lika hälsosamt. Deras diet bestod till stor del av en lite upphottad medelhavskost, vilket redan tidigare har visat sig leda till minskad risk för flera sjukdomar som diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar.

BÖNOR Inte nog med att de är grymt bränsle för långa träningspass och kalasmat för en välfungerande mage, de komplexa kolhydraterna har ett högt innehåll av antioxidanter som kan minska inflammationer i kroppen, vilket håller din hjärna frisk. 

Hur ofta ska jag äta det? Varannan dag.

BÄR Bär kan minska risken för neurondegeneration (alltså förlust av nervcellernas funktion) i hjärnan och därigenom få dig att behålla ditt goda minne.

Hur ofta ska jag äta det? Två gånger i veckan, minst.

FÄRGGLADA GRÖNSAKER Färg indikerar att maten innehåller antioxidanter vilka skyddar nervcellerna i hjärnan från åldersrelaterat förfall.

Hur ofta ska jag äta det? Varje dag, gärna flera gånger.

GRÖNA BLAD Sallader och andra gröna blad (ju mörkare desto bättre) innehåller mycket folsyra, som studier visar saktar ner hjärnans åldrande.

Hur ofta ska jag äta det? Varje dag.

NÖTTER Valnötter, mandlar, pekannötter, hasselnötter och pistagenötter är rika på fibrer och E-vitamin. Det är ingen slump att valnötter ser ut som hjärnor, eller jo, det är det, men det är den bästa nöten för hjärnans hälsa.

Hur ofta ska jag äta det? En näve varje dag.

OLIVOLJA Olivolja är rikt på nyttiga fetter som skyddar dina blodkärl i hela kroppen, inklusive de som finns i hjärnan.

Hur ofta ska jag äta det? Varje dag.

FÅGELKÖTT Forskning pekar på att den vitamin B12 som finns i kyckling och kalkon kan spela en avgörande roll när det gäller fajten mot åldersrelaterade sjukdomar i hjärnan.  

Hur ofta ska jag äta det? 100 gram, två gånger i veckan.

RÖTT VIN I vettiga doser kan rött vin bidra med nyttiga antioxidanter. Gillar du inte vin eller avstår från alkohol kan du istället dricka osötad druvjuice eller granatäpplejuice.

Hur ofta ska jag dricka det? Ett glas (inte mer) om dagen.

LAX OCH SKALDJUR Omega-3 fettsyrorna i fisk behövs för att utveckla och behålla en frisk hjärnfunktion.

Hur ofta ska jag äta det? 100 gram minst tre gånger i veckan.

FULLKORN B- och E-vitaminerna i fullkorn, som hela korn av vete, havre, vildris och quinoa kan minska risken för Alzheimer’s genom att göra sig av med ämnen i kroppen som är länkade till hjärnskador.

Hur ofta ska jag äta det? Varje dag, gärna ett par gånger.


Kom till rätta med dina höftsmärtor
Blogg

Kom till rätta med dina höftsmärtor


Känslan?
En smärta på framsidan av höften som sträcker sig mot grenen, ryggen eller ut i benet. 

Det kan vara en stressfraktur.
En fraktur uppstår när skelettet inte klarar av den kraft det utsätts för, vilket kan bero på kalciumbrist eller låg bentäthet.

Rätt behandling:
Längre vila och fysioterapi. De bästa träningsalternativen är vattenlöpning och simning.



Känslan?
Smärta nära lårvecket (mellan lår och gren) när du springer, och det gör ont när du ligger ner och drar upp knäet mot bröstet.

Det kan vara en bristning i höftböjarmuskeln. 
Höftböjarmuskeln lyfter lårmuskeln, dvs ditt ben, när du springer. En bristning i muskeln eller en inflammation i höftböjarsenan orsakas ofta av en plötslig upptrappning i träningen.

Rätt behandling:
Vid de första tecknen på smärta, vila en vecka och behandla området med is. När symptomen är borta, stretcha höftböjarmuskeln (se övningen ”knäböj” nedan), och löp försiktigt i början. Öka distansen gradvis.



Känslan?

En smärta på framsidan av höften, eller nära grenen. Smärtan känns mer efter löprundan än under den. 

Det kan vara femoral acetabular impingement.
FAI innebär att det är för mycket friktion i höftleden så att leden rör sig onormalt, vilket kan skada ledbrosket eller den skyddande mjukvävnaden i området.

Rätt behandling:
FAI kräver ofta åtta veckors fysioterapi. Ibland krävs kirurgi.



Känslan?
En smärtsam, nästan brännande känsla på sidan av höften, under eller efter löppasset. 

Det kan vara bursitis.
Bursitis inträffar när de små säckarna med ledvätska som separerar höftbenet från det iliotibiala bandet (vävnad på utsidan av låret, som sträcker sig från utsidan av bäckenet, över höft och knä) blir inflammerade. Tillståndet förväxlas ibland med ITB-syndromet, men ITB syndromets huvudsakliga symtom är knäsmärta.

Rätt behandling:
Kyl ner området och stärk sätesmuskeln och höftmusklerna. (Se övningarna ”höfthöjare” och ”benlyft” nedan).



Känslan?

En skarp smärta i skinkorna under och efter löpträningen.

Det kan vara piriformissyndromet.
När piriformis – en muskel som ligger djupt in i höften – är spänd, kan den skava mot ischiasnerven. Resultatet blir en smärta djupt in i skinkan, som kan stråla ner i benet eller längs ryggen.

Rätt behandling:
Vila i två veckor och kyl ner området. Efter en vecka, se till att få massage som mjukar upp stelheten i piriformis, eller massera själv genom att sitta på en tennisboll och rulla runt skinkan. När smärtan minskar, stretcha muskeln regelbundet (se ”yogaduva”). Om inte det hjälper, förläng vilan och fortsätt med massage.



HÖFTTERAPI

De här stretch och styrkeövningarna kan hjälpa till att minska smärtan och förebygga skador.

  A   KNÄBÖJ
Böj dig framåt med knäet i nittio graders vinkel. Tryck det bakre knäet mot golvet och låt höfterna sjunka mot golvet. Håll positionen i tio sekunder på varje sida.

  B   YOGADUVA
Skjut fram det ena benet med foten i vinkel mot bäckenet, och det andra benet bakom dig. Håll höfterna i rät vinkel mot golvet. Pressa överkroppen framåt och håll positionen i sextio sekunder.

  C   HÖFTHÖJARE
Stå med den ena foten på ett trappsteg eller liknande. Lyft och sänk utsidan av höften. Börja med femton repetitioner, bygg gradvis upp till trettio repetitioner.

  D   BENLYFT
Ligg på sidan med fötterna i golvet. Lyft benet så högt du kan utan att flytta på höften. Börja med femton repetitioner, bygg gradvis upp till trettio repetitioner.


  A  
                            B                                  C               


5 anledningar till varför du behöver den prisbelönta skon Reebok Floatride Run
Blogg

5 anledningar till varför du behöver den prisbelönta skon Reebok Floatride Run


Det krävs något alldeles extra om man ska lyckas nå ut med en ny löparsko i dag. Teknologin och tillverkningsteknikerna har blivit så avancerade att det råder rena rama kapprustningen i jakten på att producera den senaste och bästa löparskon.  

Men en sko som verkligen är värd extra uppmärksamhet i den hårda konkurrensen är Reebok Floatride Run, som fick utmärkelsen “Bästa debut” i Runner’s Worlds senaste skotest. Den här helt nya modellen från Reebok har återigen satt fokus på detta klassiska löpskomärke – och det är helt välförtjänt.

Här är fem skäl till varför just den här skon bör toppa din ”måste ha”-lista:

Floatride-sulan

Till skillnad från de flesta löparskor, vars mellansulor består av vanligt EVA-skum, har Reebok Floatride Run en mellansula i Reeboks revolutionerande Floatride-skum. Vid en snabb jämförelse ser de båda materialen ut att likna varandra, men strukturerna i Floatride-skummet i kombination med materialets sammansättning gör enorm skillnad. Både när det gäller hur skon beter sig och hur länge den håller.

 

Genom att använda sig av en unik kemisk sammansättning har Reebok lyckats skapa en mer stabil cellstruktur i mellansulans material, vilket ger en optimal balans mellan dämpning och energiretur. Resultatet? Det känns som att du svävar. Den här helt unika känslan är anledningen till att Reebok Floatride Run fick utmärkelsen “Bästa debut” i Runner’s Worlds stora skotest. ”Den känns oerhört studsig och lätt” sa en av tidningens testlöpare. Mellansulan är faktiskt identisk med Reeboks Space Boot SB-01, som utvecklats för astronauter inför ett kommande uppdrag på den internationella rymdstationen – en utomvärldslig produkt med andra ord.

Låg vikt

Det är svårt att sväva i en tung sko, och det är här som Reebok Floatride Run verkligen levererar. Reebok har varken kompromissat med skons komfort eller löpkänsla – och ändå väger den bara 243 gram. Ambitionen från Reebok har varit att ge löparen det bästa av två världar. Tack vare teknologin bakom Reebok Floatride Run har man inte behövt göra avkall på vare sig dämpning eller energiretur för att premiera löpkänslan eller hålla nere vikten.

Prestanda

Med en höjdskillnad (drop) på åtta millimeter mellan häl och framfot är Reebok Floatride Run en perfekt sko att mata kilometer efter kilometer i – den är konstruerad för att hålla dina fötter fräscha även under riktigt långa löppass. För snabba löpare som föredrar lättviktsskor är Reebok Floatride Run också ett alternativ. Den har löpkänsla som ett par tävlingsskor, men en dämpning och energiretur som skiljer ut dem från konkurrenterna. Löpare ska inte behöva välja mellan en lätt och snabb eller en tung och väldämpad sko – och det är precis vad Floatride Run handlar om.

Design

En del tillverkare prioriterar design framför funktion för att sälja sina löparskor. Men med Reebok Floatride Run behöver du inte välja – de är lika snygga på startlinjen som vid sidan av den. Oavsett om du föredrar klassiskt nedtonade färger som vitt, grått eller svart eller färgklickar som står ut i mängden finns den prisbelönta Reebok Floatride Run i varianter som passar alla smaker.

Prisvärd

Det är inte ovanligt med löparskor som kostar över 2 000 kronor i dag, vilket gör att det kan bli dyrt att löpträna. Men premiumskor behöver inte kosta skjortan. Reebok Floatride Run kostar 1 500 kronor och sätter därmed en ny standard för vad du faktiskt kan få för dina pengar i dag. Att investera i ett par bra löparskor är en investering i dig själv – de kommer att förändra hur du upplever varje träningspass, långpass eller tävling på din resa mot dina nya mål som löpare.

Köp dina skor här.


Julstämning i shoppen!
Blogg

Julstämning i shoppen!


Exklusiv Runner’s World t-shirt!

Tillverkad i Borås med högsta kvalitet exklusivt för Runner’s World av svenska YMR Track Club. Perfekt för både den lätta joggingturen som till jeans och sneakers!

Köp här

 

Ölglas i 2-pack: #thereward

Den ultimata julklappen för de som ibland belönar sig med en öl (med eller utan alkohol) efter ett långpass eller en tuffare vecka! Med Runner’s Worlds alldeles egna, och unika, ölglas tillverkat av Orrefors är det svårt att inte känna sig duktig med denna vassa hashtag som sällskap. Passar perfekt för 40 cl, total volym 47 cl.

Klicka här för att köpa!

 

501 bästa löpartipsen 2018

Experttips för att förbättra din löpning, smarta mattips som lyfter din träning och övningar som gör dig stark, snabb och skadefri!

89 kr!

Beställ här!

Löparens Hjärta

inbunden bok

Markus Torgeby är löpartalangen som 20 år gammal bosatte sig i en kåta i den jämtländska skogen. Där levde han under fyra år som eremit. Så vad var det som fick honom att lämna allt? Och vad lärde han sig av att leva ensam i skogen?

Köp Löparens Hjärta här

 

Löparguiden 2017

Nybörjare, motionär eller avancerad löpare – det spelar ingen roll! Fullmatad med tips, träningsprogram och kostråd för flera distanser är detta verkligen ett bra verktyg för alla nivåer.

Köp Löparguiden här

Fler böcker hittar du här

 

Ge bort en prenumeration på Runner’s World!

Inspirera en vän! Ge bort en prenumeration på Runner’s World!

Klicka här för att ge bort prenumerationen

Vill du ha prenumerationen själv? Klicka här

 

Smart konditionsträning

En seriös motionär måste tänka till för att nå sina mål och i den här boken får du nycklarna till bättre resultat. Mycket av det du kommer läsa i den här boken går stick i stäv med ”sanningar” du hört på andra håll.

Många motionärer vill prestera bra, men kan sällan avsätta speciellt mycket tid för träning. Då gäller det att träna rätt.

Det går att kopiera elitens träning och göra samma sak som dem, fast i mindre omfattning.

Köp Smart konditionsträning här

 

SKY RUNNER

Oavsett om du springer 3 kilometer eller 5 mil på asfalt eller trail så kommer den här boken att förändra synen på din löpning och ge dig en djupare motivation och mening med det du gör.

Sky Runner handlar om så mycket mer än att springa i bergen. Det handlar om en livsstil, och ett förhållningssätt till livet, löpning och naturen, om storheten i det oändliga likväl som det lilla. Om lätthet och lek, om hängivenhet. Om att resan trots allt oftare är viktigare än målet och att det ibland ger så mycket mer att inte ta närmaste vägen. Det handlar om val. Att lyssna på sig själv och att bygga både inre och yttre förutsättningar för hållbarhet i alla bemärkelser.

Om författaren
Emelie Forsberg är en professionell bergsatlet. Förutom att hon har blivit världsmästare inom sin sport är hon en stor inspiratör för många genom sin enorma löpglädje. Här delar hon generöst med sig av sin erfarenhet, konkreta övningar och av sitt löparliv på högsta nivå.

Köp SKY RUNNER här

 

RW kompressionsstrumpor

Vi har tagit fram en skön egen komponerade kompressionsstrumpa för bästa komfort och effekt.
78% Coolmax, 15% Lycra, 5% Prolen, 2% Polyamid.
Priset gäller endast beställning från Sverige.

  • Stl 37-38
  • Stl 39-40
  • Stl 40-42
  • Stl 43-45

Beställ dina strumpor här!

 


Så äter du bäst före och efter träningspasset
Blogg

Så äter du bäst före och efter träningspasset


Kroppens tre bränslen
När du tränar använder kroppen tre olika bränslen parallellt:

Det bränsle du har mest av är fett, det skulle räcka för ett antal maratonlopp – men det är också det bränsle som är svårast att komma åt. Processen att få fettet att lämna fettcellerna för att ta sig in i musklerna tar tid och begränsas av en rad olika faktorer.

Bränsle nummer två är kolhydrater. Det är bra med en viss kolhydratförbränning, men baserar du ditt energibehov på kolhydrater så är risken stor att du presterar sämre. Det bildas nämligen mjölksyra när kolhydraterna omsätts i musklerna, och vi vet alla hur det känns när musklerna bränner och är stumma av mjölksyra.

Det optimala för uthålligheten är således att ha en mycket god fettförbränning – och på toppen av det en viss användning av kolhydrater. Då använder du båda energisystemen optimalt och blir i princip ostoppbar! Hur du når detta i praktiken kan du läsa om strax.

Det tredje bränslet är protein, men det är inte ett klockrent bränsle eftersom det behövs för andra funktioner i kroppen – till exempel muskeltillväxt och bildande av blodkroppar. Det är i regel bara när kolhydraterna är slut som en stor del av din energiförbrukning täcks av protein, och det i sig är ett av många skäl till att äta kolhydrater.

Ladda med rätt mat innan träningen
Man kan säga att fettet i maten går direkt till fettcellerna, där det lagras för framtida behov – till exempel träning. Därför har du en stadig och långsam tillgång till fett under hela passet, och du kan själv påverka hur mycket energi som hämtas ur dina fettdepåer.

En stor kolhydratrik måltid före passet påverkar fettförbränningen negativt; i princip är det bra att vänta cirka två timmar efter maten med att träna pass där fokus ligger på uthållighet och fettförbränning.

Ska du äta något närmare träningen än så bör måltiden i stort sett enbart bestå av protein och fett, ät till exempel en näve nötter, en kycklingklubba eller några deciliter keso. Då hämmas inte fettförbränningen och din ork blir maximal. Generellt gäller det också att välja kolhydrater med lågt gi-värde eftersom dessa har mycket mindre tendens att hämma fettförbränningen.

Drick vatten
Vatten är den magiska drycken nummer ett, vatten ökar i princip fettförbränningen eftersom det gör att ditt blod flyter bra och kan transportera syre och näringsämnen till dina muskler – samtidigt som koldioxid lämnar musklerna och förs till lungorna där det andas ut.

Att dricka sportdryck under träningen hämmar fettförbränningen, eftersom du då bränner kolhydraterna i drycken istället för fettet. Sportdrycker ska endast intas om man tränar extremt länge och energinivåerna börjar tryta på allvar. Vid till exempel ett maratonlopp gäller det ju främst att orka in i mål och att man hämmar fettförbränningen något spelar mindre roll.

Kaffe och te innehåller koffein som både minskar trötthetskänslorna i hjärnan och ökar frisättningen av fett. Det gör att dessa drycker kan öka fettförbränningen något, och därmed även uthålligheten.

Viktminskning och fettförbränning med rätt kost
För den som vill gå ner i vikt är det extra viktigt att minska lite på kolhydraterna – och absolut inga två timmar före träning. Dock är det viktigt att ge kroppen en chans till återhämtning, så direkt efter passet är det bra att äta kolhydrater med lågt GI. Kolhydraterna du äter efter passet kommer därför inte att hämma din fettförbränning lika mycket som de skulle gjort om du åt dem direkt före passet. Utnyttja därför träningen och ät dagens största mål direkt efteråt. Du får inte bara bättre återhämtning, du håller också kroppsfettet nere.


Omedelbar återhämtning
Blogg

Omedelbar återhämtning


Värkande muskler och leder efter en tävling eller ett hårt träningspass kan bero på att slaggprodukter ansamlas i benen och skapar inflammationer. För att undvika detta har löpcoachen Robyn LaLonde utvecklat den här rörlighetscirkeln. Den minskar svullnader, lugnar nervsystemet och påskyndar blodflödet som dels vaskar bort slaggprodukter och dels transporterar nya proteiner till trötta muskler och leder. Om det har gått mer än 30 minuter sedan ditt pass är det bra att börja med en snabb, pulshöjande promenad på 5–10 minuter. Det ökar blodcirkulatioenn och öppnar upp sammandragna blodådror.

Benrotation med pilatesboll (se stora bilden): Ligg på rygg med armarna längs sidorna. Sträck upp benen och placera en pilatesboll mellan vristerna. Pressa ryggslutet mot golvet samtidigt som du roterar benen och bollen till höger tills du har vänster fot rakt framför höger fot. Pausa någon sekund och rotera sedan benen åt andra hållet. Upprepa övningen i en minut.

Bensving: Stå upprätt med händerna på höfterna. Spänn bålmusklerna och svinga försiktigt höger fot framåt och bakåt. Håll överkroppen stadig och upprätt, och blicken riktad rakt fram. Gör 25 svingar med varje ben.

Ryggstretch: Stå framför en stol och placera händerna på ryggstödet. Ta ett steg tillbaka, sträck ut armarna och ryggraden samtidigt som du håller benen raka och sänker ryggraden så att du har överkroppen parallellt med golvet. Håll ställningen i en minut samtidigt som du tar långa, djupa andetag, andas in genom näsan samtidigt som du räknar till tre, andas ut genom munnen samtidigt som du räknar till tre.

Ben mot vägg: Ligg på rygg med benen upp mot en vägg. Försök att hålla hela baksidorna av benen mot väggen, men om baksida lår känns ansträngda kan du böja lätt på knäna. För armarna utåt sidorna med handflatorna uppåt och håll ställningen i 5–15 minuter. För att stretcha höfterna och ljumskarna: böj knäna, sänk fötterna en bit och sätt fotsulorna mot varandra.

Barnet: Stå på knä med händerna i golvet. Fötternas ovansida ska vila mot golvet och knäna ska vara placerade i höftbredd eller ännu bredare isär – ju bredare desto bättre höftstretch. Lägg magen mot låren, försök placera pannan i golvet (eller så långt ner du kan) och sträck ut armarna framför dig med handflatorna mot golvet.


Bygg upp din styrka – passet du kan göra hemma eller på gymmet
Blogg

Bygg upp din styrka – passet du kan göra hemma eller på gymmet


Programmet är uppdelat på övningspar där en övning är lite enklare tekniskt eller bara inte lika tung. Du väljer själv om du vill köra den lättare eller den tyngre övningen, så länge du känner att du har kontroll på tekniken.

Alternativ 1: Välj en av övningarna i övningsparen och kör enligt instruktion.

Alternativ 2: Kör båda övningarna i övningsparen, alltså alla övningar i programmet.

Du kör övningarna du har valt efter varandra med så lite vila som möjligt mellan. Avsluta med flåsövningen och efter den får du vila i 1 minut. Sedan kör du igen. Kör fyra varv. Eller fler, om du är riktigt träningssugen.

Uppvärmning med pinne (det går bra med en lång pinne, ett gummiband eller ett kvastskaft.)

Stå med pinnen över huvudet på raka armar. Sitt ner i en knäböj så långt du kan. Fäll fram pinnen mot golvet. Res upp rumpan och rulla upp ryggen till stående. Sträck upp armarna och sträck dig lite bakåt.

Fäll fram kroppen så långt du kan. Sitt ner med rumpan. Sträck upp armarna. Res dig upp och luta lite åt båda sidorna.

Håll pinnen utanför vänster lår. Kliv fram med höger ben och svinga samtidigt pinnen upp över höger axel. Gör så fem gånger och byt sedan sida.

Kör hela sekvensen fyra eller fem gånger.

1a Pistols – tyngre

Stå på vänster ben med det högra benet lyft framför dig. Lägg tyngden framåt och gå ner i en knäböj. Gå så långt du kan, gärna ända ner på huk. Vänd sedan tillbaka upp genom att aktivera rumpan och låret och luta dig fram med överkroppen. Kör vartannat ben, max antal.

1b Sissy squat – lättare

Stå mellan höft- och axelbrett med fötterna. Gå upp på tå och skjut fram höften samtidigt som du strävar med höger hand ner mot höger häl eller golvet bakom foten. Vänd sedan upp utan att tappa balansen. Byt ben. Gör 10 repetitioner per ben.

2a Axelhävningar mot vägg – tyngre

Stå med tårna mot en vägg eller på en bänk och med kroppen i pik. Böj på armarna och sikta mellan händerna med översta delen av pannan. Nudda i marken och pressa dig upp igen till raka armar och huvudet mellan armarna. Gör 7–9 stycken.

2b Axelhävningar på tå – lättare

Ställ dig som ett upp-och-ner-vänt V. Sikta med toppen på huvudet mellan händerna och böj armarna tills huvudet nuddar marken. Pressa dig sedan bakåt, uppåt tills armarna är raka och huvudet mellan armarna. Gör 7–9

3a Pseudoarmhävningar – tyngre

Stå i en armhävningsposition och vänd händerna så att fingrarna pekar bakåt. Gå ner, som i en vanlig armhävning med armbågarna nära kroppen, och pressa dig tillbaka upp. Se till att spänna hela kroppen så att du inte tappar din raka form. Gör 7–9 stycken. Är det för lätt – höj upp fötterna.

3b Armhävningar – lättare

Stå på tår och händer. Orkar du inte göra armhävningar på tå, sätt händerna på en bänk eller liknande istället för att gå ner på knä. Gå ner tills bröstet nuddar golvet och pressa dig tillbaka upp utan att svanka eller orma dig upp. Gör 7–9 stycken.

4a Ryska benlyft – tyngre

Ligg på rygg med armarna längs sidorna. Lyft dina raka ben tills de pekar rätt upp, då följer du efter med höften och lyfter den kontrollerat och stabilt. Sedan vänder du rörelsen. Åker svanken upp? Böj lite på benen när du lyfter och sänker dem. Gör 7–9 stycken.

4b Diagonala fällknivar – lättare

Ligg på rygg med benen isär och armarna snett uppåt. Lyft höger ben och vänster arm samtidigt som du lyfter skuldrorna och huvudet och låt handen möta knät eller foten. Gör varannan sida och gör 10 repetitioner per sida.

FLÅS – håll så högt tempo du kan.

5a Burpees – tyngre

Stå höftbrett. Sätt händerna i golvet och hoppa ut i armhävningsposition. Lägg dig med höften och bröstet i golvet så fort du kan. Ta dig sedan upp så fort du kan (det behöver inte vara en strikt armhävning) och hoppa in med fötterna till händerna med så raka ben du kan. Res upp överkroppen och gör ett hopp och klappa över/bakom huvudet. Gör 10 burpees.

5b Inhopp – lättare

Stå i en armhävningsposition. Hoppa in med fötterna till huksittande med händerna kvar i golvet. Hoppa tillbaka ut igen. Gör 10 inhopp.

 

 


Marklyft – kungen av övningar
Blogg

Marklyft – kungen av övningar


Det är coolt att vara bra på marklyft. Det handlar om stora vikter och en känsla av Hulken som är oslagbar. Men lika älskat som marklyft är, är det också fruktat. Skaderisken vid felaktig teknik blir rätt hög, framför allt om du råkar kombinera en dålig teknik med stora vikter.

Du har mycket att vinna på att lära dig ett korrekt marklyft. Du kommer att träna i princip hela kroppen i ett och samma lyft – nedre ryggen, framsida och baksidan av benen, rumpan, övre delen av ryggen och sist men inte minst den styvmoderligt behandlade greppstyrkan. Försök alltså att göra dina marklyft utan dragremmar och liknande.

Så hur gör man då? Det mest grundläggande är förstås starten. Stå ungefär höftbrett. De flesta vill stå så brett, men det är individuellt. Du ska stå där du känner dig mest stabil, och det kommer du inte vara om du står jättebrett eller ihop med fötterna. Fötterna pekar rakt fram. Fäll i höften med rak rygg och böj benen så att du når stången med händerna. Sträva bakåt med höften och håll bröstet högt. Titta snett framåt nedåt. Hur startpositionen ser ut blir lite olika beroende på hur långa ben, överkropp och armar du har. en del får rumpan rätt långt ner, andra högre upp.

Greppa stången ungefär axelbrett med ett överhandsgrepp, alltså med handflatorna vända mot dig. (Du kan oftast lyfta tyngre med ett mixat grepp, alltså då en handflata är riktad framåt, men skaderisken ökar, till exempel belastas bicepssenan mycket och axeln hamnar i en onaturlig position.) Håll ett hårt grepp om stången, det signalerar till resten av kroppen att aktiveras.

Tänk dig att du ska bryta av stången, då aktiveras latsen effektivt. Armarna är helt raka.

Ta ett djupt andetag och skapa tryck i bålen. Ut med bröstet och bak och ner med axlarna. Ryggen är helt rak genom hela lyftet. Plantera hela fötterna i golvet och pressa ut knäna lite så att de inte faller in.

Lyft – ryck inte. Lyftet är kontrollerat ända från botten med full anspänning.

Lyft höften och axlarna samtidigt. På det sättet kommer benen och ryggen samarbeta och du blir starkare. Lyfter du rumpan snabbare än axlarna kommer ländryggen att få ta en stor del av ansträngningen. Stången ska gå nära benen hela lyftet. När stången kommit över knäna trycker du fram höften tills du är helt utsträckt.

Sträva sedan bakåt med höften, stången nära låren, tills den passerat knäna på väg ner. Då böjer du knäna och ställer ner stången i golvet. Kontroll hela vägen.

Skynda långsamt! Låt tekniken sitta innan du lastar på de tunga vikterna. Du blir inte stark, bara skadad, om du får marklyftshybris.

Bältet då? Helt ärligt är det ju coolare att klara lyften utan bälte. Det visar ju att din kropp klarar av belastningen överallt. Men ska du göra många repetitioner eller känner av ryggen någon dag, så visst. På med bältet. Tänk då på att båltrycket ska pressa mot bältet.

Lyft inte i löparskor. När du lyfter tungt ska du inte ha skor med svampiga och mjuka sulor, det kan göra lyftet vingligt och okontrollerat. Helst ska skorna ha en tunn och hård sula som inte trycks ihop. Du kan också testa att lyfta barfota.

 


Håll i gång farten ute i vinter!
Blogg

Håll i gång farten ute i vinter!


En vanlig kort runda i vinter i anpassat tempo håller till många delar i gång löpningen bra, men tyvärr tappar man aktiveringen av de snabbare muskelfibrerna och distanslunken räcker heller inte till för att träna kroppen att tolerera och neutralisera trötthetsämnen som uppstår vid kvalitativ träning och tävling.
Ett enkelt pass som man oftast kan få in trots vintern och som i viss mån kan kompensera för uteblivna tuffare pass kan vara att springa 10 x 100 meter. Normalt sett är passet ett riktigt bra sommarpass som kan vara formgivande, men rätt upplagt kan passet funka mycket bra även under vintern. En 100 meter lång belyst sträcka med bra underlag kan man oftast hitta på sin vinterdistansrunda. Här kan man alltså stanna till, ge kroppen lätt rörlighet för löparmusklerna, och därefter på den plana löpbara sträckan springa upprepade 100-meterslöpningar i snabb men kontrollerad fart. Även om det är riktigt kallt ute behöver andningen inte bli maximal, då passet faktiskt är ganska lätt men ändå ger mycket tillbaka!

Efter en uppvärmning eller som ett avbrott i distansrundan springer du som vill köra passet 10 stycken 100-meterslöpningar. Du ska springa så fort du kan utan att pressa eller stressa löpningen på dessa 100 meter. Efter runt 100 meter stannar du av löpningen mjukt, vänder runt och joggar sedan tillbaka till startpunkten. Eftersom farten på 100-meterslöpningen inte ska vara pressad gäller det att vilo-joggen tillbaka inte blir för långsam. Spring tillbaka i det tempo som precis gör att du känner dig redo att starta nästa 100-meterslöpning direkt igen. Spring högt och fint och kom ur distanslunkens löparstil. Är det riktigt kallt får du anpassa farten så att andningen inte behöver bli så snabb.

Lägger du in passet i din träning kommer du till viss del träna din snabbhet, men främst får du bra effekt på din löpstyrka och muskelkontakten, eftersom du för att få upp farten tvingas koppla på mer av dina löpmuskler. Du kommer också i viss mån att träna kroppens förmåga att tolerera den trötthet som uppstår när man springer snabbare. Viss underhållande konditionseffekt får du också, då pulsen kommer att vara klart högre under hela passet än på en vanlig distansrunda.