Om du springer ett lopp som organiseras av en friidrottsklubb eller tränar i en förening som är ansluten till Riksidrottsförbundet så gäller dopingreglerna även dig. Det här behöver du ha koll på.

Att vara ren som idrottare betyder inte enbart att man har kommit ihåg att duscha efter löprundan. Ren idrott handlar även om att man inte använder otillåtna medel – dopingpreparat. 

Idrottare på hög nivå är i de flesta fall välinformerade om vad som gäller angående doping. Regel nummer ett är att det alltid är idrottarens ansvar vad hen stoppar i sig. Detta betyder att idrottaren måste ta välinformerade beslut när det kommer till kosttillskott eller andra pulver, piller samt mediciner.

Men att försöka sätta sig in i dopingreglerna kan kännas som en ogenomtränglig djungel – och många tänker säkert också att det inte gäller dem, utan att dopingreglerna bara handlar om elitidrottarna. 

Alla som utövar idrott i en förening som är ansluten till Riksidrottsförbundet måste följa dopingreglerna. Men faktum är att om du deltar i ett lopp som organiseras av en friidrottsklubb så gäller dopingreglerna även dig – oavsett om du är medlem i klubben eller inte. Detta gäller de flesta motionslopp som arrangeras i Sverige – och oavsett om du är motionär eller tävlar för en förening. 

Så många dopar sig i Sverige
• Det togs preliminärt 3 296 dopingprov i Sverige under 2021. Av dessa har sex resulterat i bestraffningar. Ytterligare några fall är fortfarande under utredning.
• Mellan 2001–2020 blev 442 män och 21 kvinnor bestraffade för dopingbrott i Sverige.
• Mellan 2002–2020 har 153 elitidrottare bestraffats, 82 tävlingsidrottare på lägre nivå och 210 styrketränande idrottsutövare som inte deltar i något tävlingssammanhang.

Enligt organisationen Antidoping Sverige är definitionen av doping att använda förbjudna medel och metoder som kan påverka prestationsförmågan. Antidoping Sverige använder WADA:s (Världsantidopingbyrån) dopinglista som visar vilka metoder och substanser som är förbjudna.

Kriterierna för att finnas på WADA:s dopinglista är att substansen eller metoden är potentiellt prestationshöjande, utgör en potentiell hälsorisk eller strider mot ”idrottens anda”. För att klassas som doping måste två av dessa tre kriterier uppfyllas. Även metoder eller substanser som används för att dölja användning av doping kan hamna på dopinglistan. 

Alla som utövar organiserad idrott i Sverige omfattas av WADA:s globala dopingregler. Däremot omfattas man inte av antidopingreglerna om man tränar på ett privat gym och inte är medlem i en förening som ingår i ett av Riksidrottsförbundets specialförbund. Men då träder ett annat regelverk in: Sveriges dopinglag. Den innefattar alla som vistas i Sverige och gäller bruket av anabola steroider, testosteron och tillväxthormon. 

Risker med kosttillskott

Oavsett vilken nivå du är på så är det värdefullt att veta vad du stoppar i dig. Även om de flesta av oss aldrig kommer vara i närheten av en dopingkontroll så är det viktigt att alla bidrar till en ren och hälsosam idrott. En riktlinje är att om ett kosttillskott låter för bra för att vara sant – då är det oftast för bra för att vara sant.

Att ett kosttillskott inte innehåller otillåtna substanser som kan klassas som doping kan man med säkerhet inte veta. Det kan finnas spår av otillåtna medel i ett kosttillskott, det vill säga att det är kontaminerat. Detta redovisas inte på ingredienslistan, vilket gör att det kanske inte går att upptäcka om man inte gör en dopinganalys av produkten. Däremot kan man kontrollera tillverkarens dopingpolicy, till exempel genom att läsa på deras hemsida. Har de ett eget labb och/eller testar produkterna i ett oberoende labb minskar förstås risken för att otillåtna substanser ska finnas i kosttillskottet. 

Kontrollera även i vilket land kosttillskottet är tillverkat. Det är oftast bättre om det är tillverkat i Sverige – men det är inte en garanti. I en norsk studie har man sett att vissa svensktillverkade kosttillskott innehållit otillåtna substanser. 

Det globala certifieringsprogrammet Informed Sport testar kosttillskott för att se om de är kontaminerade (innehåller dopingpreparat). Om en produkt har deras certifiering är risken för att produkten innehåller otillåtna medel mindre – men inte obefintlig.

Så funkar dopingkontrollerna

För att minska fusket i form av doping inom idrotten utförs dopingkontroller. Dessa görs förstås för att upptäcka doping, men har även ett avskräckande syfte. Dopingkontroller är välkomna eftersom elitidrottare vill tävla på rättvisa grunder – men de innebär också en stress som handlar om rädslan för att ha fått i sig något av misstag som inte är tillåtet.

Dopingkontrollen ska genomföras utan förvarning och görs främst på elitidrottare mellan 16–40 år, men kan även utföras på motionärer. För personer under 18 år ska en myndig förtroendeperson närvara vid en dopingkontroll (förutom på toaletten). 

Alla som utövar idrott och är medlemmar i en förening som är ansluten till Riksidrottsförbundet via sitt specialidrottsförbund är skyldiga att ställa upp på dopingkontroller. Detta gäller även icke-medlemmar som deltar i tävling, träningsläger eller andra aktiviteter som specialförbunden (till exempel Friidrottsförbundet) anordnar. De flesta motionslopp som arrangeras är inkluderade här.

Blir man uttagen att göra en dopingkontroll under ett motionslopp är man alltså skyldig att ställa upp – även som motionär. Dopingkontrollanten behöver däremot inte meddela varför just du har blivit uttagen för dopingkontroll. Avviker man eller vägrar gå med på att testas kan detta resultera i fyra års avstängning från tävling. 

När en dopingkontrollant meddelat att du ska göra ett dopingtest ska denna person ha dig under uppsikt tills du lämnat dopingprovet. Oftast handlar det om ett urinprov, men det kan även vara ett blodprov. 

Efter att provet är taget så kommer det ta 4–6 veckor innan analysen är färdig. Vid negativt test får inte idrottaren automatiskt svar, men hen kan begära att få provsvaret med mejl. Svaret sparas i tio år. Är testet positivt, det vill säga om det visar spår av dopingklassade preparat, görs en utredning och idrottaren kan bli avstängd. 

För att möjliggöra för dopingkontrollanterna att genomföra dopingkontroller utan förvarning måste alla landslagen rapportera när de är på tävlingar samt läger och finnas tillgängliga. 

Den yttersta eliten har även krav på individuell vistelserapportering. Det innebär att de måste rapportera digitalt och finnas tillgängliga på en i förväg angiven adress en timme varje dag för ett eventuellt dopingtest. Missar man att göra den digitala rapporteringen eller om man inte är hemma under den angivna tiden när en dopingkontrollant kommer kan det resultera i en varning eller ett längre straff i form av tävlingsförbud.  

Fem vanliga former av doping

1. Anabola steroider
Anabola androgena steroider (AAS) är det vanligaste fuskpreparatet, och används för att bygga upp muskler och andra vävnader. Androgena betyder att de ger manlig könsmognad. AAS-doping används för att man ska kunna träna mer intensivt och nå resultat snabbare.

2. Bloddoping
Bloddoping görs främst inom uthållighetsidrotter som löpning, cykel och längdskidåkning. Målet är att öka mängden röda blodkroppar, vilket ger bättre förutsättningar att öka syreupptagningsförmågan.

3. Doping via användning av läkemedel 
Vissa läkemedel har också prestationshöjande egenskaper, som till exempel astmamedicin. Man kan däremot få dispens om man behöver ett läkemedel av medicinska skäl. För att se om ett läkemedel är dopingklassat kan man besöka röd-gröna listan på antidoping.se. Den omfattar däremot endast läkemedel som saluförs i Sverige och som är till för människor.

4. Doping via kosttillskott 
Risken att få i sig dopingklassade medel genom kosttillskott är störst när det gäller kosttillskott som utlovar ökad vikt, styrka eller prestation. Antidoping Sverige avråder från att använda kosttillskott om det inte är på medicinska grunder. Under de senaste tio åren har alltför många svenska idrottare lämnat positiva dopingprov som kopplats till kosttillskottanvändning. Många kosttillskott är otillräckligt kontrollerade och kan innehålla dopingklassade substanser.

5. Doping via droger 
En oroande trend är att doping i form av till exempel cannabis och kokain har ökat bland elitidrottare. Vissa använder också dessa droger i annat syfte än att förbättra sin prestation (det är förstås fortfarande dopingklassat oavsett syftet med användandet). Dessa droger är även olagliga enligt svensk narkotikalag.

Därför är doping förbjudet inom idrotten
1. Det är fusk att dopa sig. En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler.
2. Det är farligt att dopa sig. Det strider mot medicinsk etik och är förenat med stora hälsorisker för individen.
3. Det skadar idrottsrörelsens trovärdighet. Doping utgör därför ett allvarligt hot mot idrotten som ungdomsorganisation och folkrörelse.
4. Det kan vara olagligt att dopa sig. Att hantera eller inta enligt svensk lag förbjudna preparat kan ge upp till sex års fängelse. Bakgrunden till den svenska lagen är de stora hälsorisker som denna typ av doping medför.
Källa: Antidoping Sverige 

---