MEST LÄSTA
    Hälsobrevet: Troligt samband mellan högt chokladintag och depression

    Hälsobrevet: Troligt samband mellan högt chokladintag och depression


    Artikel från Hälsobrev # 10, 2010

    I Kalifornien undersöktes chokladintag och sinnesstämning bland 931 försökspersoner. Sinnesstämning mättes med hjälp av en depressionsskala där ett värde på eller mer 16 tydde på början till depression medan ett värde på 22 eller mer tydde på klar depression.

    De personer som enligt skalan hade ett värde på 16 eller mer åt också signifikant mer choklad (8,4 portioner/månad) jämfört med de som inte ansågs lida av depression (5,4 portioner/månad). De studiedeltagare som hade 22 eller mer hade ett ännu högre intag (11,8 portioner/månad). Associationen var tydlig hos både män och kvinnor.

    Förutom chokladintag kontrollerades även intag av fett, energi, koffein och kolhydrater men inga direkta skillnader kunde ses mellan grupperna, vilket innebär att dessa faktorer troligtvis inte heller påverkade resultatet i någon större utsträckning.

    Frågan kvarstår emellertid om man äter choklad för att man är deprimerad eller om man blir deprimerad av att äta choklad. För att utröna detta krävs fler studier.

    > Länk till studien

    [form code=26]


    Skratt positivt för humör och hormoner

    Skratt positivt för humör och hormoner


    Artikel från Hälsobrev # 10, 2010

    I tidigare studier rapporterar man om skrattets positiva inverkan på immunförsvaret men även på produktionen av de två stresshormonerna kortisol och adrenalin, vilka minskar efter hjärtliga skratt och därmed sänker stressnivån i kroppen. Nu rapporterar man dessutom att skratt kan förändra produktionen av de två aptitreglerande hormonerna leptin och grehlin.

    14 friska försökspersoner deltog i en tre veckor lång cross-over studie. Vid ena tillfället fick personerna se början på filmen ”Rädda menige Ryan” som av många upplevs som gripande och känslomässigt otäck. Vid det andra tillfället fick de istället titta på delar av filmer och serier som de själva upplevde väldigt komiska och skrattframkallande. Anledningen till att personerna själva fick välja var för att framkalla så mycket skratt som möjligt.

    Under båda tillfällena togs blodprover före och efter filmvisningen från alla deltagare. Halten leptin och grehlin mättes och efter att ha sett de självvalda filmdelarna minskade leptinhalten medan grehlinhalten ökade jämfört med när de såg ”Rädda meninge Ryan”.

    Minskade leptinnivåer och ökade grehlinnivåer leder till en ökad aptit. Man ser precis samma hormonförändring efter träningspass, vilket man alltså tror är en stor bidragande orsak till den ökade aptit vi får efter att vi rört på oss.

    Forskarna vill inte sträcka sig så långt som att påstå att skratt direkt ökar aptiten utan menar istället att skratt påverkar hormonproduktionen i kroppen på en rad olika sätt. Fysisk aktivitet används i många fall för att öka aptiten hos äldre och kroniskt sjuka människor som har närings – och/eller energibrist. I de fall personen i fråga har svårt att röra på sig kan skratt börja ses som en alternativ, aptitökande, behandlingsmetod till fysisk aktivitet.

    > Länk till studien