MEST LÄSTA
    ColdZyme – en unik upptäckt som håller dig frisk

    ColdZyme – en unik upptäckt som håller dig frisk


    Pressmeddelande

    Penzyme är världspatenterat och utvecklat av Dr Jón BragiBjarnason, Professor i biokemi vid Islands Universitet, Reykavik. Mer än 30 årsgrundforskning på köldanpassade marina enzymer från Norra Ishavet ligger tillgrund för den revolutionerande upptäckten.

    – Det superaktiva enzymet hjälper dig att hålla dig frisk och fungerarhämmande genom lokal hygienisk enzymrengöring. Enzymet håller rent och fräschtgenom att bryta ner och förstöra bindningarna från vanliga sjukdomsalstrare,(bakterier och virus), så att de är mindre benägna att få fäste i mun ochsvalg.
    Dr Jón Bragi Bjarnasson, professor i biokemi, Islands universitet.

    ColdZyme är revolutionerade för att det är naturligt, men det skiljer sig ändåfrån vanliga enzymer. Våra mänskliga enzymer är anpassade till en normalaktiveringsnivå vid ca 30°C, på samma vis som marina enzymer når normalaktivitet vid 0°C i sin miljö. Vid normal hud- och kroppstemperatur (30-37°C)når dock det marina enzymet i ColdZyme en optimalaktiveringsgrad – en så kalladsuperaktivering. Superaktiveringen gör att den hygieniska enzymrengöringenklyver och degraderar bindningar från sjukdomsalstrande bakterier och virus.

    ColdZyme munspray
    Vid irritation & obehag i mun och svalg. Munsprayen håller rent i munnen,neutraliserar dålig andedräkt samt utövar sin verkan genom att motverkabindningen från patogener till slemhinnan i mun och svalg.

    ColdZyme tuggummi
    Vid irritation & obehag i mun och svalg. Enzymet frigörs under de förstaminuterna av tuggandet. Enzymet rengör munnen och klyver bindningar frånpatogener i munhåla och svalg och från tänder samt ger en fräsch andedräkt.

    ColdZyme läppbalsam
    Vid irriterade, ömma eller spruckna läppar. Coldzyme läppbalsam mjukgör ochåterfuktar och har en sårläkande effekt som hjälper effektivt vid munsår.

    ColdZyme finns att köpa i  hälsofackhandeln.

    Om Enzymatica
    Enzymatica AB är ett forskning och utvecklingsbolag som specialiserat sig påkommersialisering av marina enzymer för Kosmetik- och Hygien (KoH),handelsvaror och läkemedel. Vår vision är att växa som ett innovativt,livskraftigt och kompetent bioteknikföretag med en attraktiv portfölj avprodukter som svarar mot våra kunders behov.
    Enzymatica AB grundades 2007, är privatägt med HQ baserat i Löddeköpingeutanför Malmö.
    Enzymaticas medarbetare och styrelse har en lång och bred erfarenhet frånbiotech-, lifescience- och läkemedelsindustrin. Enzymatica har sedan grundadesfokuserat på utveckling och kommersialisering av produkter med innehåll avnaturliga superaktiva marina enzymer.
    Enzymatica arbetar i ett brett nätverk för att vertikalt integrera våraprodukters väg från enzym- framställning, produktutveckling till marknad ochförsäljning för slutkund; (Zymetech Ltd, Prorsum Healthcare AB). Förregulatorisk rådgivning och klassificering samarbetar Enzymatica med ett antaletablerade läkemedelsexperter.

    Kvalitetssäkring & klassificering
    Enzymaticas produkter är notifierade hos Livsmedelsverket ellerLäkemedelsverket som handelsvaror eller kosmetik- och hygienprodukter

    Enzymaticas produkter är framtagna med samma kvalitetskrav som läkemedel;gällande renhet, produktionslokaler och säkerhet, (produktion enligt GMPstandard)

    Enzymet är GRAS-klassificerat enligt amerikanska FDA, (Generally Regarded AsSafe, in humans)


    Tomtetåget 2010

    Tomtetåget 2010


    För bara några månader sedan var vi fem löpare från olika städer med olika bakgrund, sysselsättning och målsättning som vid det laget inte kände varandra alls.
    Men vi hade en sak gemensamt, samma sak som senare förde oss samman. Passionen för att springa!
    På olika håll satt vi i våra kammare, läste varandras bloggar, följde varandras vardag, inspirerades av varandras drömmar och några bloggjoggarträffar senare blev det bestämt att vi skulle genomföra ett utmanande löparäventyr tillsammans.

    Datum blev bestämt, distansen spikades till 50 kilometer och planeringen påbörjades.
    Genom våra bloggar fann vi fler löparentusiaster och lördagen den 4:e december kl.12.00 var vi sexton taggade Tomtetågare som gjorde oss redo för avfärd.

    Med start i Jönköpings central var målet för denna underbart vackra vinterdag att för egen maskin på snötäckta vägar ta oss hela vägen utmed Vättern till vackra Visingsö.
    En finare vinterdag kunde vi inte fått.
    Temperaturen höll sig kring -5, snön gnistrade, solen sken och det småländska snölandskapet var bländande vackert.

    I samlad trupp med pigga ben och glatt humör betade vi av kilometer efter kilometer med solsken i blick och snön knarrandes under våra flitiga fötter.

    En kort vätskepaus vid en mil och sen ett första ordentligt stopp vid café Kaffe & Kackel vackert beläget vid en sjö.
    Här väntade kaffe och färdigbredda mackor som vi hade beställt i förväg och för oss alla var det vid det här laget dags för en välbehövlig vila och energipåfyllning.
    För några av våra vänner som ville vara med på vårt äventyr men tyckte att fem mil var för långt nöjde sig efter vår fika och tackade för sig.

    Vi andra vevade igång våra nu lite småfrusna kroppar igen med sikte på nästa korta vätskepaus ungefär en mil senare.
    Vid det här laget började vi inse att vi låg riktigt bra till tidmässigt och det lutade åt att vi skulle hinna med färjan över till ön en timme tidigare.

    Sakta men säkert började mörkret att falla, pannlampor åkte på och med mer än trettio kilometer i benen var det många av oss som fick bita ihop lite extra.
    Kilometer efter kilometer tog vi oss fram på de moddiga vägarna. Vi var olika pigga och trötta under loppets gång men en hand i ryggen, några peppande ord och lite extra energi var aldrig långt borta.

    Med ganska exakt fyrtio kilometer i benen var vi tillslut framme vid färjan där vi hade en halvtimmes vila framför oss medan vi färdades från fastlandet över till ön.
    Ett utmärkt tillfälle för en välbehövlig vila, fylla på med vätska och byta från blöta underställströjor till torra.

    Väl framme vid färjeläget började vi alla känna av att vi hade nästan ett maraton i benen men ändå genomsyrades stämningen i gänget av glädje, kämparglöd och hundra procent fokus på att fortsätta.

    På vintervackra Visingsö kom våra pannlampor väl till användning. Här sprang vi mestadels på små vägar omgivna av den mörka skogen med snöklädda granar.
    På sina ställen var det nästan magiskt att på det mjuka underlaget springa i tystnad och njuta av känslan när löpningen bara flyter.

    Efter dryga milen på ön närmade vi oss tillslut målet på vårt ultraäventyr och med ganska exakt 50 kilometer i benen stängde vi av våra klockor med orden yes, we did it!
    Vi var trötta i kroppen men höga i knoppen. Vilken dag, vilken kväll och vilket toppenlyckat Tomtetåg vi precis tagit oss igenom.
    Det råder ingen tvekan om att löpning motiverar, förenar och utmanar. Löpning för människor samman, skapar gemenskap, inspirerar och sprider glädje.
    Vi hoppas att vår lilla berättelse kanske har inspirerat fler att anta utmaningen och finna gemenskapen genom underbara äventyr i goda löparvänners lag.


    Information kring boken Den Nakna Hälsan
    Ont i hälsenan?

    Ont i hälsenan?


    Vi har väl alla någon gång haft ont i någon sena i knäet, hälen, axeln eller någon annanstans i kroppen. Tills helt nyligen har sjukvården sett på detta som svårbehandlade inflammationer, som uppkommer på grund av överansträngning. Ny forskning vid Umeå Universitet förändrar nu detta synsätt i grunden. Umeå-fynden att de smärtande senorna producerar ämnen som liknar nervernas signalsubstanser och att smärtan botas med ingrepp utanför senan har skapat ett helt nytt forskningsfält. Nära hundra av världens främsta senforskare samlades därför till en konferens i Umeå i slutet av september.

    Smärtande sena gav nytt forskningsfält
    Den framgångsrika, umeåbaserade forskningen kring smärtande senor började 1993 när Håkan Alfredson rekryterades till Umeå av professor Ronny Lorentzon, då landslagsläkare för Tre Kronor. Alfredson var ortoped i Kristinehamn och läkare i Färjestads elitserielag, och det var via ishockeyn de lärde känna varandra.
    – När man kommer till ett universitetssjukhus förväntas man forska. Den forskning som pågick vid Umeå Universitet handlade mest om ben, medan jag var betydligt mer intresserad av senor, så jag skrev min doktorsavhandling på temat ”Bentäthet hos idrottande kvinnor”, och bedrev senforskning parallellt, berättar Alfredson.
    Det som gjort att Håkan Alfredson fått behandla världsstjärnor, som bland andra Zlatan Ibrahimovic, är utvecklingen av träningsformen ”excentrisk träning”, en slags ”tvärtom-metod”. Excentrisk träning hade testats med viss framgång i Kanada, men var aldrig utvärderad i forskningsstudier. Anledningen till att Håkan Alfredson intresserade sig för metoden var att han själv fick ont i en hälsena. Han gick då till Ronny Lorentzon och bad att han skulle operera honom. ”Aldrig i livet”, blev svaret från Lorentzon. ”Då blir du borta alldeles för länge. Vi vet ju båda att en operation i senan innebär lång rehabilitering och tre till fyra månaders sjukskrivning. Jag behöver dig här, arbetandes för mig.”

    Egen excentrisk träning
    Håkan Alfredson började pröva excentrisk träning för att försöka bli fri från sina smärtor. Den kanadensiska metoden modifierades, Håkan utsatte sig för smärtsam belastning genom gradvis ökad viktbelastning med ryggsäck på ryggen. Vid excentrisk träning av hälsenan ställer man dessutom den smärtande foten på tå på ett trappsteg och sänker långsamt hälen nedanför trappkanten. Sedan använder man den andra foten att ta sig upp till utgångsläget igen.
    – Jag tränade på detta sätt i en vecka och blev bara sämre, berättar Håkan Alfredson. Svårt haltande bad jag åter Ronny att operera mig, men svaret blev detsamma: ”Aldrig i livet!”. Då blev jag riktigt arg och tänkte att då får jag väl köra excentrisk träning tills senan går av, då måste han ju operera mig!
    Ilskan fick Håkan Alfredson att lägga på allt tyngre vikter när han tränade, och smärtan ökade. Han blev allt mer övertygad om att senan snart skulle gå av, men till hans förvåning började han istället bli bättre.
    – Det tog några månader, men till slut var jag helt bra, berättar han. Den märtsamma belastningen hade mycket förbryllande botat smärtan. Var detta en tillfällighet i ett enskilt fall? Eller hade vi kommit på något? Vi bestämde oss för att testa behandlingen på 15 personer som stod på väntelista för operation. Förbluffande nog blev alla 15 bra. Av dessa var det bara en som fick återfall och behövde opereras, konstaterar Håkan Alfredson.

    Ny behandlingsstrategi
    Detta fick umeåforskarna att intressera sig för smärtmekanismerna och dra slutsatsen att det knappast kunde röra sig om vanlig, klassisk inflammation eftersom den enligt alla kunskaper och erfarenheter om inflammation borde bli värre av all träning och belastning.
    Idrottsmedicinarna tog hjälp av professor Sture Forsgrens forskningsgrupp på enheten för anatomi för att försöka klarlägga vad som låg bakom smärtorna, samt av röntgenläkaren Lars Öhberg för att försöka visualisera senorna bättre.
    – Genom ultraljudsvägledda vävnadsprover tagna från området med högt blodflöde i och utanför senan visade Sture Forsgren att det fanns nerver i anslutning till blodkärlen utanför senan.
    Ultraljudsspecialisten Lars Öhberg visade i sin tur att just de kroniskt smärtande senorna hade ett högt blodflöde i anslutning till förändringarna i senorna, något som inte finns i normala smärtfria senor.
    – Vi upptäckte sedan att lokalbedövning i området utanför senan gav total smärtfrihet, och detta fynd var startskottet för en helt ny behandlingsstrategi: skleroserande polidokanolinjektioner och minikirurgisk skrapning.

    Snabba behandlingsresultat
    I Umeå praktiseras inte längre den traditionella, hårdhänta, operationsmetoden där man skär upp senan och karvar ur det förändrade innehållet.
    – När vi nu, tack vare kollegorna på anatomen och Öhberg på röntgen, vet var någonstans smärtan ska angripas kan vi via mindre ingrepp på ett effektivt sätt bota de flesta patienterna. Resultaten har varit fantastiskt bra, 80 till 90 procent av patienterna botas utan behov av långvarig rehabilitering och sjukskrivning, konstaterar Alfredsson.
    De snabba resultaten av behandlingen är också orsaken till att många elitidrottare från alla världens hörn söker sig till Umeå för behandling av sina smärtande senor.
    – Excentrisk träning är förstahandsvalet vid behandling, men om inte detta fungerar har vi injektionsbehandling eller kirurgisk skrapning att ta till, fortsätter Alfredson.
    Den stora gruppen patienter är trots allt vanliga medelålders patienter som inte kan motionera eller klara sina arbeten på grund av smärtande senor.
    – Det finns ingen övre åldersgräns, den äldsta patienten vi opererat hos oss var 88 år gammal.

    Ämnen som signalerar smärta
    Men hur var det nu med inflammationen? Håkans Alfredsons erfarenheter av excentrisk träning talade ju emot inflammation i senorna. Kunde detta bevisas?
    – Håkan och hans medarbetare mätte halten av prostaglandiner, som vi vet är en del av inflammationsprocesser, i senorna, berättar Patrik Danielson, en ung forskare och läkare som gjort akademisk raketkarriär och som nu är universitetslektor vid enheten för anatomi.
    – Halterna var inte förhöjda, fortsätter Patrik Danielson , vilket innebar att smärtorna och svullnaden måste bero på något annat än vanlig, klassisk inflammation. Att det inte rör sig om en vanlig inflammation har även bekräftats i andra
    studier världen över. Vad forskarna i Umeå istället upptäckte, var att halten av en
    helt annan substans, nämligen glutamat, var förhöjd i de sjuka senorna jämfört med de friska. Glutamat är en substans som annars är känd från nervsystemet. Detta ledde grundforskarna vid enheten för anatomi in på ett helt annat spår i sina studier.
    – Man kan säga att detta spår formligen exploderat i en rad nya spännande fynd de senaste åren, berättar Patrik Danielson.
    Forskargruppen har även upptäckt att cellerna i de smärtande senorna producerar flera signalämnen som man tidigare bara trodde fanns i nervsystemet, som till exempel neuropeptiden substans P. Den är sedan tidigare känd som en nervsignalsubstans som är viktig för vår uppfattning av smärta. Substans P är också känd för att vara inblandad i vad som kallas ”neuroinducerad inflammation”, vilket skulle kunna vara just vad personer med senåkommor är drabbade av.

    Läkemedelsbehandling i framtiden?
    Substans P kan få cellerna i senvävnaden att växa på ett närmast okontrollerat sätt som först liknar läkning men som sedan går över styr och får blodkärl att växa in i senan, något som umeågruppen visat genom helt färska experimentella studier i en avhandling av Gustav Andersson. Dessutom tror forskarna att det substans P, som bildas i senan tillsammans med andra ämnen som exempelvis glutamat, kan reta de relativt få nerver som finns i anslutning till senan och få dem att signalera smärta vid kroniska senbesvär.
    – Om man kan bevisa att detta är en av orsakerna till smärtan och vävnadsförändringarna, skulle man eventuellt kunna behandla tillståndet även på farmakologisk väg, alltså med läkemedel, genom att på något sätt blockera substans P och de andra ämnena, eller genom att få substanserna att sluta bildas i senan, avslutar Patrik Danielson.

     


     

    Ett pressmeddelande från konferensen, med kontaktuppgifter till Patrik Danielson och Håkan Alfredson, hittar du här.


    Enkla uppgraderingar

    Enkla uppgraderingar


    Många löpare äter nyttigt, åtminstone till 90 procent. Du kanske äter havregrynsgröt eller fullkornsbröd med ägg till frukost; yoghurt eller fil med frukt till mellis; kött eller fisk med grönsaker, potatis, eller fullkornsproduktertill lunch och middag. Det är en bra kosthållning som kan förbättras med några små, enkla tillägg, som dels bräddar näringsinnehållet och dels ger en trevlig smakvariation i din kost.

    Smarrigare smothie
    -> Tillsätt kakao
    Oprocessad kakao är det livsmedel som har klart högst antioxidantvärde per 100 gram. Kakao är rikt på flavonoider – antioxidanter som sänker blodsockret och det dåliga kolesterolet. Flavonoider skyddar också huden mot solskador och minskar blodets c-reaktiva protein, som är en markör för inflammation i kroppen. ”Kakao innehåller inget tillsatt socker och dessutom mindre mättat fett i jämförelse med mörk choklad”, säger nutritionisten Susan Kleine.

    Det smartare valet: Det sätt som man tillverkar kakao på har stor betydelse för hur mycket av flavonoiderna i råvaran som bevaras. Alkalisering (avsyrning), fermentering (jäsning), rostning och uppvärmning vid höga temperaturer minskar mängden flavonoider och dess nyttiga, skyddande ämnen. Oprocessad kakao innehåller mest näring. Bra ur etisk, liksom ur hälsooch miljöperspektiv, är den kakao som odlas på familjeägda fair trade-plantager, där man inte använder bekämpningsmedel.

    Fylligare fil och yoghurt
    -> Tillsätt Linfrön
    Linfrön är rika på den essentiella fettsyran omega3 tack vare sitt höga innehåll av alfa-linolensyra, en typ av omega3, som bekämpar inflammationer i kroppen. Linfrön innehåller också det ämnesomsättningsförhöjande vitaminet B6 och dessutom 3,3 gram fibrer per matsked.

    Det smartare valet: Välj gärna ekologiskt odlade linfrön. Tillsätt två matskedar linfrön i din gröt, fil eller Müsli. Vill man motverka trög mage ska man välja hela linfrön eftersom de bildar ett gel som är effektivt för tarmarna. Om du inte tycker om linfrönas konsistens kan du köpa krossade linfrön, eller krossa dem själv i en mortel eller med en mixerstav.

    Läckrare lax
    -> Tillsätt oregano
    Oregano kompletterar laxens smak perfekt, men det är inte kryddans enda fördel. Forskare från Department of Agriculture har upptäckt att just aromatiska örter har upp till 20 gånger mer antioxidanter än andra örter. ”Antioxidanter minskar ömheten och påskyndar återhämtningen i trötta muskler och stela leder”, säger idrottsdietisten Molly Kimball.
    Att smaksätta mat med hjälp av aromatiska örter, som tillexempel oregano, basilika, mynta, timjan, saffran, vanilj med flera, gör att du kan dra ner på saltet och fettet i matlagningen.

    Det smartare valet: Använd hellre färska örter än de torkade kryddorna för bästa antioxidantinnehåll. Välj äkta vanilj framför syntetiskt framställt, till exempel ”Bourbon Vanilj”, som finns i välsorterade matbutiker.

    Mäktigare macka
    -> Tillsätt alfalfagroddar
    Alfalfagroddar är en bra mineraloch vitaminkälla och innehåller dessutom kostfibrer och fytoöstrogener. Aktuell forskning pekar på att fytoöstrogener kan skydda oss mot vissa former av cancer, bland andra bröst- och prostatacancer.

    Näringsrikt ris
    -> Tillsätt Gurkmeja
    Kryddans gula färg kommer från kurkumin, en kraftfull antiinflammatorisk fytokemikalie (naturligt växtämne), som också ingår i curry. Ett flertal studier har visat att kurkumin är bra för vår hjärna och kan minska risken för cancer och diabetes. Studier vid US Departement of Agriculture har dessutom visat att gurkmeja förhindrar fettcellsexpansion, vilket alltså motverkar övervikt.

    Det smartare valet: Tillsätt gurkmeja när du kokar riset och använd gärna kryddan i soppor och chiligrytor.

    Härligare havregrynsgröt
    -> Tillsätt vilt växande blåbär
    När forskare från Cornell University i New York testade 25 olika frukter och bär fann de att vilt växande blåbär har det högsta antioxidantinnehållet. Blåbär är rika på C-vitamin, som behövs för att producera L-karnitin, ett ämne som hjälper kroppen att omvandla fett till energi. Dessutom innehåller blåbär karoteniden lutein, som skyddar ögat mot vanliga ålderssjukdomar som grå starr och makuladegeneration.

    Det smartare valet: Svenska blåbär anses vara de nyttigaste i världen. Frysta blåbär innehåller lika mycket antioxidanter som färska. Syltade, sockrade blåbär innehåller inte lika mycket näring som den rena råvaran.

    Sundare sallad
    -> Tillsätt sojabönor
    50 gram sojabönor innehåller 5,5 gram protein, 2,6 gram fibrer och mängder av folsyra, vitamin K och magnesium, vilka spelar en avgörande roll för muskelarbetet. I en amerikansk studie från 2009 fann man också att sojabönans antioxianter – isoflavoner – minskade den cellförstörelse som uppstår i samband med hård träning.

    Det smartare valet: Koka sojabönorna i saltat vatten i fem minuter eller köp bönorna färdiglagade på burk. De ekologiskt odlade bönorna är givetvis nyttigare.

    Bättre sallads­dressing
    -> Tillsätt hampfröolja
    Olivolja och linfröolja är bra omega3-källor, men hampfröolja innehåller en större mängd omega3. Ett flertal studier har visat att omega3 har en triglyceridsänkande effekt och därmed minskar risken för hjärtinfarkt. Hampfröolja innehåller också omega6 som dämpar inflammationer i kroppen.

    Det smartare valet: Den nötiga hampfröoljan är mer smakrik och mindre oxidationsbenägen än linfröolja. Hampfröoljan lämpar sig bra i sallader och för matlagning, men inte för stekning eller uppvärmning över 170 grader. Förvara hampfröoljan i kylskåp. Hampfröolja ska inte förväxlas med hampaextrakt.

    På sajten ”Äkta vara – mat istället för tillsatser” finns lästips, länkar och nyhetsrapportering om mat och vår matindustri. På sajten kan du också söka innehållet på samtliga tillsatser som anges med E-nummer på de livsmedelsprodukter som säljs i Sverige.

    www.aktavara.org