Vi har väl alla någon gång haft ont i någon sena i knäet, hälen, axeln eller någon annanstans i kroppen. Tills helt nyligen har sjukvården sett på detta som svårbehandlade inflammationer, som uppkommer på grund av överansträngning. Ny forskning vid Umeå Universitet förändrar nu detta synsätt i grunden. Umeå-fynden att de smärtande senorna producerar ämnen som liknar nervernas signalsubstanser och att smärtan botas med ingrepp utanför senan har skapat ett helt nytt forskningsfält. Nära hundra av världens främsta senforskare samlades därför till en konferens i Umeå i slutet av september.

Smärtande sena gav nytt forskningsfält
Den framgångsrika, umeåbaserade forskningen kring smärtande senor började 1993 när Håkan Alfredson rekryterades till Umeå av professor Ronny Lorentzon, då landslagsläkare för Tre Kronor. Alfredson var ortoped i Kristinehamn och läkare i Färjestads elitserielag, och det var via ishockeyn de lärde känna varandra.
– När man kommer till ett universitetssjukhus förväntas man forska. Den forskning som pågick vid Umeå Universitet handlade mest om ben, medan jag var betydligt mer intresserad av senor, så jag skrev min doktorsavhandling på temat ”Bentäthet hos idrottande kvinnor”, och bedrev senforskning parallellt, berättar Alfredson.
Det som gjort att Håkan Alfredson fått behandla världsstjärnor, som bland andra Zlatan Ibrahimovic, är utvecklingen av träningsformen ”excentrisk träning”, en slags ”tvärtom-metod”. Excentrisk träning hade testats med viss framgång i Kanada, men var aldrig utvärderad i forskningsstudier. Anledningen till att Håkan Alfredson intresserade sig för metoden var att han själv fick ont i en hälsena. Han gick då till Ronny Lorentzon och bad att han skulle operera honom. ”Aldrig i livet”, blev svaret från Lorentzon. ”Då blir du borta alldeles för länge. Vi vet ju båda att en operation i senan innebär lång rehabilitering och tre till fyra månaders sjukskrivning. Jag behöver dig här, arbetandes för mig.”

Egen excentrisk träning
Håkan Alfredson började pröva excentrisk träning för att försöka bli fri från sina smärtor. Den kanadensiska metoden modifierades, Håkan utsatte sig för smärtsam belastning genom gradvis ökad viktbelastning med ryggsäck på ryggen. Vid excentrisk träning av hälsenan ställer man dessutom den smärtande foten på tå på ett trappsteg och sänker långsamt hälen nedanför trappkanten. Sedan använder man den andra foten att ta sig upp till utgångsläget igen.
– Jag tränade på detta sätt i en vecka och blev bara sämre, berättar Håkan Alfredson. Svårt haltande bad jag åter Ronny att operera mig, men svaret blev detsamma: ”Aldrig i livet!”. Då blev jag riktigt arg och tänkte att då får jag väl köra excentrisk träning tills senan går av, då måste han ju operera mig!
Ilskan fick Håkan Alfredson att lägga på allt tyngre vikter när han tränade, och smärtan ökade. Han blev allt mer övertygad om att senan snart skulle gå av, men till hans förvåning började han istället bli bättre.
– Det tog några månader, men till slut var jag helt bra, berättar han. Den märtsamma belastningen hade mycket förbryllande botat smärtan. Var detta en tillfällighet i ett enskilt fall? Eller hade vi kommit på något? Vi bestämde oss för att testa behandlingen på 15 personer som stod på väntelista för operation. Förbluffande nog blev alla 15 bra. Av dessa var det bara en som fick återfall och behövde opereras, konstaterar Håkan Alfredson.

Ny behandlingsstrategi
Detta fick umeåforskarna att intressera sig för smärtmekanismerna och dra slutsatsen att det knappast kunde röra sig om vanlig, klassisk inflammation eftersom den enligt alla kunskaper och erfarenheter om inflammation borde bli värre av all träning och belastning.
Idrottsmedicinarna tog hjälp av professor Sture Forsgrens forskningsgrupp på enheten för anatomi för att försöka klarlägga vad som låg bakom smärtorna, samt av röntgenläkaren Lars Öhberg för att försöka visualisera senorna bättre.
– Genom ultraljudsvägledda vävnadsprover tagna från området med högt blodflöde i och utanför senan visade Sture Forsgren att det fanns nerver i anslutning till blodkärlen utanför senan.
Ultraljudsspecialisten Lars Öhberg visade i sin tur att just de kroniskt smärtande senorna hade ett högt blodflöde i anslutning till förändringarna i senorna, något som inte finns i normala smärtfria senor.
– Vi upptäckte sedan att lokalbedövning i området utanför senan gav total smärtfrihet, och detta fynd var startskottet för en helt ny behandlingsstrategi: skleroserande polidokanolinjektioner och minikirurgisk skrapning.

Snabba behandlingsresultat
I Umeå praktiseras inte längre den traditionella, hårdhänta, operationsmetoden där man skär upp senan och karvar ur det förändrade innehållet.
– När vi nu, tack vare kollegorna på anatomen och Öhberg på röntgen, vet var någonstans smärtan ska angripas kan vi via mindre ingrepp på ett effektivt sätt bota de flesta patienterna. Resultaten har varit fantastiskt bra, 80 till 90 procent av patienterna botas utan behov av långvarig rehabilitering och sjukskrivning, konstaterar Alfredsson.
De snabba resultaten av behandlingen är också orsaken till att många elitidrottare från alla världens hörn söker sig till Umeå för behandling av sina smärtande senor.
– Excentrisk träning är förstahandsvalet vid behandling, men om inte detta fungerar har vi injektionsbehandling eller kirurgisk skrapning att ta till, fortsätter Alfredson.
Den stora gruppen patienter är trots allt vanliga medelålders patienter som inte kan motionera eller klara sina arbeten på grund av smärtande senor.
– Det finns ingen övre åldersgräns, den äldsta patienten vi opererat hos oss var 88 år gammal.

Ämnen som signalerar smärta
Men hur var det nu med inflammationen? Håkans Alfredsons erfarenheter av excentrisk träning talade ju emot inflammation i senorna. Kunde detta bevisas?
– Håkan och hans medarbetare mätte halten av prostaglandiner, som vi vet är en del av inflammationsprocesser, i senorna, berättar Patrik Danielson, en ung forskare och läkare som gjort akademisk raketkarriär och som nu är universitetslektor vid enheten för anatomi.
– Halterna var inte förhöjda, fortsätter Patrik Danielson , vilket innebar att smärtorna och svullnaden måste bero på något annat än vanlig, klassisk inflammation. Att det inte rör sig om en vanlig inflammation har även bekräftats i andra
studier världen över. Vad forskarna i Umeå istället upptäckte, var att halten av en
helt annan substans, nämligen glutamat, var förhöjd i de sjuka senorna jämfört med de friska. Glutamat är en substans som annars är känd från nervsystemet. Detta ledde grundforskarna vid enheten för anatomi in på ett helt annat spår i sina studier.
– Man kan säga att detta spår formligen exploderat i en rad nya spännande fynd de senaste åren, berättar Patrik Danielson.
Forskargruppen har även upptäckt att cellerna i de smärtande senorna producerar flera signalämnen som man tidigare bara trodde fanns i nervsystemet, som till exempel neuropeptiden substans P. Den är sedan tidigare känd som en nervsignalsubstans som är viktig för vår uppfattning av smärta. Substans P är också känd för att vara inblandad i vad som kallas ”neuroinducerad inflammation”, vilket skulle kunna vara just vad personer med senåkommor är drabbade av.

Läkemedelsbehandling i framtiden?
Substans P kan få cellerna i senvävnaden att växa på ett närmast okontrollerat sätt som först liknar läkning men som sedan går över styr och får blodkärl att växa in i senan, något som umeågruppen visat genom helt färska experimentella studier i en avhandling av Gustav Andersson. Dessutom tror forskarna att det substans P, som bildas i senan tillsammans med andra ämnen som exempelvis glutamat, kan reta de relativt få nerver som finns i anslutning till senan och få dem att signalera smärta vid kroniska senbesvär.
– Om man kan bevisa att detta är en av orsakerna till smärtan och vävnadsförändringarna, skulle man eventuellt kunna behandla tillståndet även på farmakologisk väg, alltså med läkemedel, genom att på något sätt blockera substans P och de andra ämnena, eller genom att få substanserna att sluta bildas i senan, avslutar Patrik Danielson.

Ett pressmeddelande från konferensen, med kontaktuppgifter till Patrik Danielson och Håkan Alfredson, hittar du här.