Kroppens fem byggstenar
Det började i havet för fyra miljarder år sedan. Först skapades mineraler, vitaminer och proteiner, sedan kolhydrater och sist fettet.
Mineraler
Mineraler spelade sannolikt en viktig roll när livet uppstod. Enligt en allt populärare hypotes uppstod livet på havsbotten i närheten av heta, underjordiska källor. Mineraler samlade ihop molekyler så att liv uppstod. Det är därför du behöver mineraler som kalcium, fosfor, kalium, natrium, klor och magnesium. De ser till att din kropp fungerar. De stärker ben och tänder, de reglerar din metabolism och de ansvarar för kommunikation mellan dina nervceller.

Vitaminer
Efter mineralerna kom vitaminerna. Innan det fanns proteiner var det vitaminer som styrde de biokemiska reaktionerna. Med tiden tog proteiner över detta jobb, men de var fortfarande beroende av vitaminer. Att skapa vitaminer är dock en kostsam process. Det kan krävas upp till 20 proteiner för att tillverka ett vitamin. Om det finns god tillgång på vitaminer i mat, så har individer som inte längre kan tillverka vitamin en stor fördel.
Med tiden tappade många arter därför förmågan att göra egna vitaminer. De blev istället beroende av varandra för att få vitaminer, vilket skapade ett komplext flöde av vitaminer mellan livsformerna.
Till skillnad från de flesta andra ryggradsdjur kan du inte tillverka C-vitamin. Du har en gen för C-vitamin i ditt DNA, men den är inte längre aktiv. Förmodligen tappade dina förfäder denna egenskap i samband med övergång till en kost rik på frukt. Apelsiner tillverkar C-vitamin av glukos och det var enklare och billigare att äta en apelsin än att själv sätta samman C-vitamin. Det gäller även vitaminet B12. Människan förlorade förmågan att tillverka B12 när vi levde som jägare och samlare. Vi fick B12 genom att äta djur istället.
Kolhydrater
Kolhydrater är kol och vatten, oftast enligt formeln Cx(H2O)x. Glukos har till exempel formeln C6H12O6. Med hjälp av sol, luft och vatten, svetsas livets kolkedja samman. En av de mest kända kedjorna är cellulosa som ger växterna struktur. I din kroppar lagras på samma sätt glykogen i lever och muskler och förser dig – och särskilt din hjärna – med ett jämt flöde av glukos. Det är dessa kolhydrater du använder när du springer snabbt.
Proteiner
Proteiner är tredimensionella strukturer. De liknar origami och byggs ihop av 20 aminosyror, varav 13 är essentiella. Hur de formas avgör funktion och de komplexa vikningarna övervakas av andra proteiner. Dessa former är avgörande för din löpning. De gör att du kan anpassa dig till din träning. De sköter transporter och reglerar det som händer cellerna. 50 procent av cellens torrvikt utgörs av proteiner.

En sekvens av DNA som kodar för ett protein kallas för en gen och det finns drygt 20 000 gener i en människocell. Varje gen ger upphov till ett protein, men generna ger upphov till många gånger fler proteiner än så. Du skapas av DNA (som består av den sjätte byggstenen nukleotider) och DNA blir proteiner.
Fett
För ungefär en halv miljard år sedan började en del djur omge sig med ett tunt lager av fett som skydd medan de sökte efter mat. Fettet gav både värme och ett energilager; därmed kunde djuren klara sig bättre när det blev ont om mat och de blev bättre på att reglera sin kroppstemperatur.
I likhet med aminosyror är vissa fettsyror essentiella. Du behöver fettsyror som linolsyra och alfa-linolensyra. De finns i nötter, bönor, frön, fisk och andra havsprodukter. Kroppen kan tillverka andra besläktade fettsyror med hjälp av dessa, som omega 3 och omega 6.
Omättat och mättat fett
Fett består av en enhet glycerol och tre fettsyror. Varje fettsyra har en lång kolvätekedja fäst vid sig. I kedjan med kolväten är kolatomerna länkade till två kolatomer – som bygger upp kedjan – och två väteatomer. Den sägs vara mättad med väteatomer. En fettsyra som inte är helt och fullt mättad med väteatomer, p g a dubbelbindningar mellan kolatomer, kallas omättad. Det ger dessa fettsyror möjlighet att reagera med andra molekyler som vatten och syre.
Som bilden nedan visar är den sortens fettsyror lite böjda vid dubbelbindningen, vilket beror på att väteatomerna stöter ifrån varandra. Det finns inga väteatomer på andra sidan som håller emot. En fettsyras omeganummer räknas från den kolatom där den första dubbelbindningen sitter om man ser den från andra hållet.
De fettsyror som täcks av väteatomer från början till slut kallas mättade fetter. De är tröga och reagerar inte med andra molekyler. De är därför mycket bra på att lagra energi. De är raka och stabila och kan packas samman i rumpor, pucklar och magar.
Det finns dessutom industriellt tillverkade transfetter. Där har den ena väteatomen vid dubbelbindningen helt enkelt bytt plats, vilket förhindrar att de stöter ifrån varandra och det gör fettsyran stabil. Det är kanske bra ur ett kommersiellt perspektiv, men denna bastard har visat sig ha negativa effekter på hälsan.

De kolhydrater och proteiner som du inte förbrukar, lagras som fett. Fettet är ett energilager som var bra att ha på stenåldern – en smart uppfinning eftersom fett är syrefattigt och kan packas ihop på en liten yta. Det är naturens sparkapital. Nu när det finns snabbköp är behovet inte lika stort. Rätt använt är emellertid fett en utmärkt energiresurs. Varje gram fett har ett energiinnehåll på 9 kcal, vilket är mer än dubbelt så mycket som hos kolhydrater och proteiner. Men precis som kapital ska fett omsättas och användas.
Några råd
- Det är bättre att äta näringsrik och lagad mat än att äta tillverkad, processad mat.
- Ät inte hela tiden utan låt kroppen ta hand om byggstenarna också. Du kan fasta 12 timmar mellan middag och frukost/brunch.
- Rör dig varje dag och bli inte sittande för länge. Byggstenarna som bygger dig utvecklades för att hantera rörelse.
- Läs, lyssna och lär dig mer om hur du fungerar i praktik och teori.
- Ta sömnen på allvar. Kroppens byggarbetare behöver jobba i lugn och ro i 7-8 timmar varje natt.
Utvald bild: Image by Pete Linforth from Pixabay