Löpning och psykisk ohälsa
Som löpare vet du att känns bra att träna. När du springer frigörs endorfiner i hjärnan. På kort sikt ger de dig en euforisk känsla. På lång sikt sker positiva fysiologiska förändringar i hjärnan. Löpning eller en rask promenad är en behandlingsform som fungerar hela livet och saknar allvarliga biverkningar.

Hjärnan
Din hjärna är en kraftfull, energieffektiv superdator bestående av nervceller, gliaceller, synapser och signalsubstanser. I en normal människohjärna finns runt 86 miljarder nervceller som var och en består av en cellkropp, en nervfiber (axon) och spretiga dendriter. Dessutom finns ungefär lika många gliaceller som bland annat transporterar och lagrar energi, isolerar nervfibrer med fett, städar undan avfall och försvarar hjärnan mot inkräktare.

Nervcellerna kommunicerar med elektriska signaler genom nervfibrerna. Dessa signaler aktiverar kemikalier i utrymmet – som kallas synaps – mellan nervfibern i den sändande nervcellen och dendriten i en mottagande nervcell. Denna process faciliteras av stjärnliknande gliaceller som kallas astrocyter.
Psykisk ohälsa
Ditt beteende och hur du mår styrs av hur detta fungerar, framför allt hur dina nervceller kommunicerar med varandra. Störningar i denna kommunikation är grundorsaken till många psykiska sjukdomar.
Signalsubstansen serotonin påverkar humör och känslor. Serotonin påverkar också graden av oro, irritabilitet och förmågan att tänka. De vanligaste antidepressiva läkemedlen, SSRI, syftar till att rätta den typen av obalans. Andra viktiga signalsubstanser för vårt psykiska mående är noradrenalin och dopamin. Är de i obalans tappar du energi och intresse för saker och ting. Du tappar drivet som i vanliga fall får dig att kliva upp och uträtta saker.
Löpning ger bättre och snyggare hjärna
En kort löptur förbättrar humöret direkt efteråt. Motion förändrar också hur hjärnan producerar och använder signalsubstanser som dopamin och serotonin. Det ökar känslorna av välbefinnande och tillfredsställelse. Om du fortsätter att springa skapas nya nervceller och din hjärna förbereds för lärande.
I en ny studie såg man dessutom att vältränade människor har ungdomliga hjärnor. Forskarna jämförde hjärnor (mer specifikt hippocampus) hos vältränade personer i åldrarna 73 till 95 år med friska personer i åldrarna 20 till 59 år. Forskarna kunde inte skilja hjärnorna åt trots åldersklyftan. Det var förmodligen träningen som var skillnaden. Löpning ger dig inte bara en bättre hjärna, det får även hjärnan att se bättre och ungdomligare ut.
Utvald bild:Rudy and Peter Skitterians från Pixabay
Mer om löpning och hjärnan i Prestationskoden som finns att förbeställa på Adlibris, Bokus, m fl. Den utkommer vecka 49.