Löpning skyddar mot artros

Jag får mest gjort om jag gör en sak i taget. Ju mer jag gör samtidigt, desto mindre blir gjort. Det stämmer också med modern forskning. Personer som gör saker efter varandra får mer gjort än de som försöker göra flera saker samtidigt. Kvinnor är enligt några studier lite bättre än män på att prioritera och göra rätt, men inte ens en tiobarnsmamma är bra på att göra olika saker samtidigt. Att göra många saker samtidigt kallas för multitasking. Det är ett begrepp hämtat från datorvärlden. Men datorer jobbar med ettor och nollor, inte med komplexa kolföreningar och spretiga nervceller.

Nästa generation.

Multitasking gör dig dum och långsam
För något år sedan kom en studie som visade att hjärnan fungerar sämre ju mer du multitaskar. Du blir inte bättre, utan sämre på att göra mycket samtidigt, ju oftare du gör det. Det tycks alltså vara mycket som talar för att du ska göra en sak i taget. Du kan t ex inte fokusera på två uppgifter. När du tänker på två saker, hoppar du emellan och tvingas starta om den prefrontala barken flera gånger per dag. Det är som att du skulle starta om datorn varje gång du byter program. Det tar tid och du tappar fokus. Det har säkert hänt att du kommit in i ett rum med en uppgift, men du vet inte vilken uppgift. Du var fokuserad på annat och närminnet tömdes då du startade om hjärnan. Det enda sättet att hitta uppgiften är att backa ut ur rummet och hoppas att din uppgift kommer tillbaka innan du blir galen. Oftast är det en obetydlig sak, men det är inte mindre irriterande för det. Det är ju oftast de små sakerna som är irriterande. Myggor kan vara irriterande, men du blir knappast irriterad på en björn. En björn blir du rädd för och du glömmer inte bort en björn. Myggor glömmer du då du ser en björn.

Multitasking ger mindre tid över i slutet.

Borde du inte bli bättre, ju mer du multitaskar? Tidigare trodde man att den kognitiva nedgången som följer på multitasking var tillfällig, men personer som ägnar sig åt mycket multitasking har inte lika tät hjärnvävnad i den främre gördelvindlingen (Anterior Cingulate Cortex, ACC), ett viktigt område i hjärnan som hanterar kognitiv och emotionell kontroll. Nya studier visar dessutom att det är i detta område av hjärnan som vår upplevelse av ansträngning sammanfattas och uppstår. Det är alltså möjligt att multitaskning kan påverka din förmåga att springa långt och snabbt.

Du blir även dum av att göra mycket samtidigt. I en studie såg man att personer som multitaskade samtidigt som de gjorde kognitiva tester sänkte sitt IQ med 15 poäng. Det är ungefär lika mycket som man tappar efter att ha rökt marijuana eller varit vaken en hel natt. En titt på mobilen under ett möte, är alltså som att röka marijuana. Du blir lite dum i huvudet. Du förstår inte riktigt vad de säger på mötet.

Multitasking saktar ner dig, gör dig korkad och mindre effektiv. Multitasking försämrar koncentration, planering och uppmärksamhet på detaljer. Dessutom tyder multitasking i sociala sammanhang på låg social kompetens och självmedvetenhet, som är två viktiga aspekter av emotionell intelligens.

Hjärnan och multitasking
Att prata i mobil och skriva på datorn ser kanske effektivt ut, men det är i själva verket ineffektivt. Hjärnan måste hela tiden byta mellan att uppmärksamma mobilen och datorn och varje byte kostar tid och kraft. Uppmärksamhet är ungefär som en ficklampa som bara kan riktas mot en sak i taget och helt avgörande om du verkligen vill lära sig någonting. Att multitaska blir som att flacka fram och tillbaka med ljuskäglan och du ser mycket sämre.

Säg att du ska sätta dig och köra bil. Då laddas först hjärnan med instruktioner om att köra bil. Det sker i två steg: Först en kallstart där blod strömmar in i hjärnan med en uppmaning om att skifta fokus från det du nyss sysslade med till bilkörning. Sedan skickas en söksignal ut efter en vana som är uppbyggd av en uppsättning automatiska bilkörningsregler som sedan kan laddas in från basala kärnan för exekvering. Sen, när du sitter och kör enligt denna vana, ringer telefonen. Uppmärksamheten skiftar då från bilkörningen till telefonprat. En söksignal går ut och sedan laddas telefonpratreglerna in i hjärnan. Uppmärksamheten lämnar bilkörningen och vägen och fokuserar på telefonpratandet. För ett ögonblick är du bortkopplad och ouppmärksam på bilarna omkring dig. Det är som att ta ett bloss från en haschpipa. Bytet tar tid och det är samma sak som händer när du blir avbruten eller distraherad. Du tappar tråden och måste ladda hjärnan med instruktioner igen. Det tar tid och hjärnkraft.

Skidor och löpning
Idag åkte jag både skidor och sprang. Men jag gjorde det inte samtidigt. Först åkte jag skidor kors och tvärs på sjön, sen sprang jag över sjön upp på ett berg. Jag pulsade runt däruppe en stund innan jag sprang ner igen och tillbaka över sjön. Det blev sammanlagt tre timmar träning. Jag försöker springa mycket i snö för den 25 februari – om en månad!!! – är det dags för min första vinterlöpartävling: Höga Kusten Winter Trail. Det är ett lopp på 49 km och 2-3000 meter stigning. Det blir tufft, men det är väl just därför jag anmält mig.

Uppe på berget

Solen går ner. Dags att springa hem.

Att våga är att förlora fotfästet för en liten stund, att inte våga är att förlora sig själv. 

Søren Kierkegaard (1813-1855)

Livet är som att cykla. För att hålla balansen måste man fortsätta framåt.

Albert Einstein (1879-1955)

Jag tror det är viktigt att utmana sig själv. Det finns alltid något att lära sig, något nytt att pröva på. Du ska inte vara rädd för att misslyckas. Ett misslyckande tvingar dig att tänka om och att kämpa. Se det som en utmaning. När du tänker om, förändras din hjärna. Du lär dig något om dig själv. Till slut tar du dig förbi hindret.

Var inte rädd, säger man. Det är många som är rädda för rädslan. Jag tror du måste våga vara rädd. Om du vågar vara rädd kommer du längre. Rädslan fyller en funktion. Hjärtklappning är ett tecken på att du förbereder dig för utmaning. Din kropp gör allt för att du ska överleva. Tänk på det när du ställs inför en skrämmande situation eller uppgift. Din kropp är med dig. Det känns bättre än att alltid fly och undvika. Våga, ta sats och hoppa. Annars blir du kvar.

Du är både din bästa vän och din värsta motståndare. Det märker du då du springer. Det är din upplevelse av ansträngning som du kämpar mot. Varenda del av dig skriker stanna. Det krävs mod att våga se sig själv i vitögat. Du vet att den ansträngande upplevelsen upphör i samma stund som du stannar. Det tar bara en sekund att ge upp, men du kanske ångrar att du stannade så länge du lever. Du kan misslyckas på många sätt. Att ge upp och sedan aldrig försöka igen, är det sämsta sättet. Att ge upp och komma tillbaka, gör dig ännu starkare.

Jag tror också det är viktigt att våga vara nöjd. Djur är nöjda när de ätit sig mätta och känner sig trygga. Jag tittar ibland på katten och känner ett lugn. Efter maten lägger den sig bredvid mig och spinner. Katter njuter av livet. De bara är. Människan är ett djur med ett inre driv och ett starkt behov av bekräftelse, men du borde våga stanna upp ibland och känna dig nöjd med den du är. Du är rätt fantastisk om du tänker efter.

Ingen klarar av att vara på jakt efter sig själv 24 timmar om dygnet. Vi köper hundar som aldrig förr och springer trail i skogen. Djur och natur gör oss harmoniska, kanske för att djur och natur fanns långt innan det fanns människor. Det ger perspektiv och vi kanske lär oss något.

Livet handlar både om att våga och om att hitta balans. Men jag tror man måste våga ge sig ut en bit utanför sin komfortzon för att hitta balansen. Balanspunkten ligger mellan ytterligheterna. Det lär man sig om man gått eller sprungit lite för långt några gånger.

Hur blir man framgångsrik? Först måste man definiera vad som menas med framgångsrik. Menar man framgångsrik i en sport som t ex löpning, finns det några råd som alla kan följa. Råden bygger till största delen på intervjuer med några av världens mest framgångsrika idrottare.

1. Riktig mat
Ät en varierad kost baserad på bra råvaror. Undvik tillskott om du inte har brist.

2. Vänj dig vid smärta
När det gör ont under ett intervallpass, tänk att det snart är över. Ibland måste du träna utanför din komfortzon så att du är förberedd inför tävling. Smärta sitter i huvudet.

3. Sömn
Sömn är en del av träningen. Det är sömn som gör det möjligt att träna. I valet mellan en extra timmes löpning och en extra timmes sömn är det nästan alltid bäst att välja sömn.

4. Förbered dig
Gör dig redo för tävling. Tänk på alla dina förberedelser. Tänk på de hårda passen som du klarade av. Låt självförtroendet växa. Det är även en bra idé att skapa rutiner innan tävling. Rutiner sparar mental energi som är en viktig del av prestationsförmågan.

5. Var inte rädd för rädslan
Rädsla är en del av livet. Har du kontroll över situationen känns det bättre. Om du saknar kontroll låt inte det stoppa dig från att göra det du vill. Förädla rädslan till något som gör dig fokuserad.

6. Känn dig själv
Vila och återhämtning handlar i grunden om att träna smart och att förstå kroppens rytm. Hur länge behöver du vila efter ett hårt pass? Hur ofta kan du tävla? Du måste vara ärlig mot dig själv.

7. Vad vill du?
Fokusera på det du kan kontrollera. Du kan inte kontrollera vädret eller motståndarna, men du kan kontrollera hur hårt du anstränger dig. Det är upp till dig. Hur mycket du anstränger dig beror på hur motiverad du är. Till sist kokar det ner till vad du vill med ditt liv.

Tre löften inför nästa år
Nyårslöften känns som ett sätt att skjuta upp det du borde ta tag i nu och då har du lagt den mentala grunden till att skjuta upp det till nästa nyår och nästa. Jag tror mer på att göra ett åtagande här och nu. Det är en plikt som du har mot dig själv.

1. Jag ska springa minst tre tävlingar. Jag är anmäld till Höga Kusten Winter Run den 25 februari och jag ska anmäla mig till Härnötrail.

2. Jag gillar snälla människor med humor och jag ogillar dryga, taskiga och elaka människor. Med åren har jag blivit allt bättre på att acceptera och undvika de senare, men jag ska bli bättre på att uppskatta de förra. Det är så lätt att ta dem som ger för givna.

3. Jag ska bli bättre på att lägga mig i tid. När du sover tvättas hjärnan ren och minnen lagras i drömmarnas villervalla. Du sover en tredjedel av livet. Det finns inte något annat som du gör sån stor del av livet. Självklart är det viktigt.

PS Begriper inte riktigt nya bloggverktyget. Bl a tycks det som man måste vara inloggad på facebook för att svara på kommentarer. Så svarar jag inte beror det på det:(

Det är snart jul och efter jul så kommer nyår och några avger det årliga nyårslöftet. Jag brukar inte avge några särskilda löften på nyår, men jag brukar bestämma mig för ett och annat lite då och då. Det är mer av ett åtagande än ett löfte. Jag tar ett steg i taget för det är riktningen och inte målet som är viktigast för mig.

För omkring åtta år sedan bestämde jag mig för att bli en löpare. Det är bra för kroppen och för hjärnan. Det var i den riktningen jag ville röra mig. Det var ingen tvekan om det. Sedan dess har det kommit många studier som bekräftat mitt val av inriktning. Jag minns nästan inte längre hur det var att inte vara en löpare.

Jag tror inte på löften, men om du nu tror – och att tro är viktigt – så är ett bra nyårslöfte att lova sig själv att bli en löpare. Det tar tid att bli löpare, men du får tillbaka all tid om du håller löftet oavsett hur gammal du är när du börjar. Du kan vänta till nyår och kanske samordna löftet med andra, men det bästa är förstås att börja nu. Sen kan du förnya löftet till nyår.

För hjärnans skull
Fram till nyår kan du fundera över en ny studie som publicerades i veckan. Forskare från USA visade att löpning förändrar hjärnan. Sedan 15 år tillbaka vet man att äldre hjärnor förändras, men i den här studien visade man att hjärnan även förändras hos yngre löpare. Det var särskilt områden som ansvarade för komplexa kognitiva förmågor som aktiverades av löpning. Forskarna såg att områden som indikerar brist på fokus var mindre aktiva hos löpare. Löpning tycks alltså fungera både som meditation och hjärngympa. Löpning stärker hjärnan och ökar förmågan att fokusera på en uppgift. Forskarnas slutsats var att löpning är en förebyggande åtgärd mot kognitiv nedgång senare i livet.

Med tanke på att hjärna och löpning utvecklades tillsammans på savannen under miljontals år är det inte så konstigt. Jakt på föda kräver fokus och avancerade kognitiva beräkningar. Genom att bli en löpare nästa år, ökar chansen att du får fler år och mer förståndiga år. Ta chansen nu, men tala om det på nyår.