Att träning är bra för hälsan känner de flesta till, men varför är det bra att anstränga sig? Den vanligaste förklaringen är att kroppen blir bättre av att utsättas för en lagom mängd stress. Nu har forskare upptäckt ett enzym som stärker den hypotesen. Om du springer – och dessutom gillar broccoli – har du förmodligen ett ganska bra skydd mot flera åldersrelaterade sjukdomar.
Med stigande ålder ökar risken att drabbas av insulinresistens. En av huvudorsakerna är fysisk inaktivitet. Insulinresistens innebär att kroppens förmåga att reagera på insulin är nedsatt, vilket kan leda till typ 2-diabetes.
Sambandet mellan fysisk inaktivitet och insulinresistens har tidigare varit okänt, men nu har forskare vid Monash University upptäckt en mekanism som kan förklara varför fysisk aktivitet förbättrar insulinkänsligheten.
De farliga fria radikalerna är inte så farliga
Forskarteamet, under ledning av professor Tony Tiganis, visar i en studie att produktionen av fria radikaler (oxidativ stress/ROS) i musklerna minskar med åren. Denna minskning är avgörande för utvecklingen av insulinresistens.
Fria radikaler är atomer/molekyler som saknar en elektron i sitt yttersta skal och de vill därför ta elektroner från andra, vilket leder till att de molekyler som blivit rånade i sin tur försöker ta elektroner från andra för att fylla ut sina elektronskal. Det har gett de fria radikalerna dåligt rykte. Enligt hälsoprofeter bör vi äta goda antioxidanter för att bekämpa dem. Men om radikalerna motverkar insulinresistens kan de inte vara så dåliga.
Fysisk aktivitet aktiverar kroppens försvar mot åldrande. Foto: Lucas van Oort / Unsplash
Dina skelettmuskler producerar ständigt fria radikaler och allra mest under träning. De fungerar som viktiga signalämnen i kroppen och i studien kunde forskarna visa att de bl a aktiverar enzymet NOX-4. Hos möss ökar både NOX-4 och fria radikaler i skelettmuskulaturen efter träning, vilket skyddar dem från att utveckla insulinresistens.
Det går lika bra med broccoli
Din kropp är anpassad för att ta hand om fria radikaler. De fria radikalerna fanns redan när syre och solstrålar stressade de första livsformernaför över 2 miljarder år sedan. De spelar en viktig roll för immunförsvar, epigenitik och autofagi. Fria radikaler aktiverar dessutom hundratals kroppsegna antioxidanter, så det där rådet att äta tillskott av antioxidanter bör du ta med en nypa salt. Kroppen låter inte pirater slita dina molekyler i stycken. Efter miljarder år av kamp råder det jämvikt mellan de som ger och tar.
Tiganis tror att upptäckten kan leda till nya läkemedel. Det låter bra, men ett enklare sätt att aktivera NOX-4 är att springa. NOX-4 aktiveras även av sulforafan som finns i broccoli. Sulforafan är ett växtgift som korsblommiga växter producerar för att skydda sig mot angrepp från parasiter. För en människa är det så låg dos att giftet bara gör dig starkare. Det kallas för hormesis. Även träning är en sorts hormesis. Först bryts du ner, sedan byggs du upp och om du inte bryter ihop är du lite starkare nästa dag.
Ibland är det nyttiga inte det mina smaklökar gillar bäst. Men broccoli är supergott. Spelar det roll för de processer du beskriver om broccilin är rå eller kokt, gratinerad eller i form av broccolimos (två av mina favoritbroccolianrättningar)?
Allt fler studier bekräftar att löpning är bra för hjärnhälsan. I en ny studie såg man att endast 10 minuter lugn löpning förbättrade försökspersonernas tankeförmåga och humör.
Löpning har spelat en viktig roll i människans utveckling. Vi kan springa länge med låg intensitet. Men hur påverkar det hjärnan? I en ny studie testade forskarna hur effekterna av löpning ser ut i de områdena av hjärnan som styr humör och verkställande funktioner.
”Med tanke på omfattningen av exekutiv kontroll som krävs för att koordinera balans, rörelse och driv under löpning, är det logiskt att det skulle finnas ökad aktivering i prefrontala barken. Andra funktioner i denna region skulle kunna dra nytta av denna ökning av hjärnresurser.”, säger professor Hideaki Soya i ett pressmeddelande.
Strooptest. Om ordet ”blå” visas i röda bokstäver, ska du trycka på knappen för röd.
För att testa hypotesen genomförde ett antal försökspersoner ett strooptest. Ett strooptest är uppbyggt av ord på färger som visas på en skärm (gul, blå, grön, röd). Bokstäverna är färglagda i samma färger, men ord och färg stämmer inte överens. Du ska trycka på en knapp som motsvarar färgen, inte själva ordet, vilket kräver att du motstår impulsen att reagera på texten. Till exempel, om ordet ”blå” visas i röda bokstäver, ska du trycka på knappen för röd. Det är en krävande uppgift eftersom hjärnan är snabbare på att känna igen ord än färg och därmed måste bearbeta båda uppsättningarna av information och hämma den tanke som dyker upp först.
Hjärnhälsan förbättrades
Resultaten visade att efter 10 minuter lugn löpning presterade försökspersonerna mycket bättre på strooptestet. Dessutom ökade aktiviteten i prefrontala barken medan de utförde testet. Efter löpningen sa deltagarna dessutom att de var på bättre humör, vilket också visades som ökad aktivering av platser i prefrontala barken som reglerar humör.
Med tanke på att många egenskaper i människans prefrontala bark är unika för människor, visar denna studie inte bara på fördelarna med löpning utan också på en möjlighet att dessa fördelar spelat en viktig roll i människans evolution. Människan är löpare. Det är löpning och fysisk ansträngning som format oss till de varelser vi är idag. En effekt av det tycks vara att vi blir smartare och på lite bättre humör efter en löptur.
Det är bra att gå, men du måste inte gå 10 000 steg varje dag. Det måste inte göra ont för att du ska bli bättre. Det finns många myter och påståenden om träning och hälsa. Det påstås att du ska göra det ena, äta det andra och undvika det tredje, men i själva verket handlar det om att du måste anstränga dig: No effort – no gain.
Smärta är kroppens signal att något är fel. Det är viktigt att lyssna på kroppen. Det är förmodligen bra att träna hårt ibland, men det bör inte göra ont. Om du bara tränar stenhårt kommer du att tappa lusten och/eller bli skadad. Dessutom kommer du att tappa effektivitet eftersom de lugna passen förbättrar kroppens energianvändning. Träning är anpassning och när du anstränger dig anpassar sig kroppen. Ersätt No pain – no gain med No effort – no gain.
Du måste gå 10 000 steg varje dag
Det finns inget magiskt med att ta 10 000 steg per dag. Ursprunget till denna myt går tillbaka till en reklamkampanj i samband med OS i Tokyo 1964 då ett japansk företag lanserade den första stegräknaren. De kallade sin stegräknare för 10 000 steg, eftersom det japanska tecknet för 10 000 steg ser ut som en gående man.
Ny forskning visar att det är olika för olika individer. En studie på äldre kvinnor visade att de som gick mer än 4400 steg per dag minskade sin dödlighet rejält jämfört med de som gick minst. Fler steg minskade dödligheten ytterligare, men nådde en platå runt 7500 steg. För just denna grupp äldre kvinnor var en så ”liten” ansträngning som 2000 steg kopplad till bättre hälsa.
Att lägga till några extra steg är bra för de flesta, både fysiologiskt och psykologiskt, oavsett mål. Men tron att alla ska ha samma mål kan vara avskräckande för de som är i störst behov av fysisk aktivitet. Ansträngning är en subjektiv upplevelse; det finns inget exakt mått som 10 000 steg.
Drick innan du blir törstig
Om du dricker före törst är du ute på farligt vatten. Det ökar risken för vattenförgiftning (hyponatremi), vilket är ganska vanligt bland löparesom springer långt. Dessutom smakar vatten dåligt om du dricker före törst, och eftersom kroppen inte behövde vattnet måste du springa på toaletten istället för att hålla dig på banan.
Törst är en upplevelse baserad på saltbalansen mellan cellernas in- och utsida. Om du hela tiden suger på en vattenflaska kommer cellerna att bli sämre på att reglera denna balans, en balans som när den fungerar sparar vatten genom att cellerna sticker in sugrör i njurarna och suger tillbaka vatten till blodet.
När du svettas förändras balansen i cellerna, vilket aktiverar törstmekanismen och om det finns tillgång på vatten dricker du tills balansen är återställd.
På kvällen ökar törsten dock oberoende av saltbalansen. Det beror troligen på att kroppen förbereder sig för 8 timmar nattsömn utan vatten och den plötsliga kvällstörsten gör att du dricker lite extra.
Svett bränner fett
Du svettas för att reglera din kroppstemperatur. Svett består inte av fett, utan av salt och vatten. Det kan således inte vara fett som försvinner med svett. Fett lämnar kroppen som koldioxid. När du bryter ner och oxiderar fettsyror – som består av långa kolkedjor – bildas koldioxid. Koldioxid består av syre- och kolatomer. Fettets atomer försvinner inte, de bara omvandlas till en annan form av materia som du andas ut. Ansträngning kräver energi och en del av den energin utgörs av fett.
Ansträngning kräver energi och en del av den energin kommer från fett. No effort – no gain
Löpning förstör knäna
Många löpare för höra att de förstör sina knän. Brosket slits ner och därefter utvecklas artros.
Artros är en sjukdom som framförallt sitter i ledbrosket, oftast i knän och höfter. Man kan få artros i kroppens alla leder där det finns brosk. Eftersom brosk inte har någon blodförsörjning, är det ledvätskan som står för näringstillförseln. När leden belastas trycks ledvätska ut ur brosket och när den avlastas sugs vätskan in i igen, som om det vore en tvättsvamp. Därmed är fysisk aktivitet som löpning ett bra sätt att förebygga och motverka artros. Att bara vila och hoppas att det går över gör det värre. Löpning ökar tåligheten i brosket och stimulerar de uppbyggande processerna. No effort – no gain.
Ät antioxidanter efter träning
För några år sedan påstod en känd hälsoexpert att man måste äta c-vitamin efter träning för att motverka cellskador. Men är kroppen verkligen så dum? Människan är ju gjord för fysisk aktivitet.
I en metaanalys av 68 studier såg man att tillskott av antioxidanter minskade livslängden. Personer som åt antioxidanter hade inget skydd mot hjärtsjukdomar och cancer, utan snarare en ökad risk. Andra studier visar att tillskott som vitamin C försämrar kroppens anpassning till träning.
Vad händer när du tränar? Jo, stressen aktiverar dina mitokondrier och dessa är genom årmiljoner av evolution kalibrerade till kroppens egna antioxidantprogram. Extra tillskott rubbar denna balans och försämrar därmed kroppens egna anpassning till stress.
Stress är en del av livet. På 1990-talet byggdes ett slutet ekosystem som kallades för biosfär 2. Syftet var att simulera hur det skulle vara att leva på Mars. Detta experiment ledde till flera upptäckter, bl a att träd behöver utsättas för vind för att bli riktiga träd. De träd som planterades i denna glasbur var skyddade från väder och vind. Först växte de snabbt. Men bristen på utmaningar i form av kraftiga vindar gjorde att de inte utvecklade tillräcklig med rötter. Träden föll ihop innan de blev vuxna. Blåst är trädens värsta fiende men utan blåst blir det inga träd. Träd kan leva i hundratals år, men det kräver djupa rötter. No effort – no gain.
Blåst är trädens värsta fiende men utan blåst blir det inga bra träd.
Det finns starkt vetenskapligt stöd för att fysiskt aktivitet motverkar depression. Löpning förändrar hjärnan. Det finns även starkt vetenskapligt stöd att meditation motverkar depression. Meditation förändrar också hjärnan.
Om träning och meditation var för sig är bra för psykisk hälsa, då kanske en kombination av båda är ännu bättre? I en studie från 2016 testades den hypotesen. Det visade sig att en kombinationen av meditation och träning två gånger i veckan i två månader, minskade depressiva symtom med 40 procent.
”Scientists have known for a while that both of these activities alone can help with depression. But this study suggests that when done together, there is a striking improvement in depressive symptoms along with increases in synchronized brain activity.”, säger Tracey Shors, en av forskarna bakom studien.
De som deltog i studien började med 30 minuter meditation. De fokuserade på sin andning. Efter meditationspasset konditionstränade de i 30 minuter.
En kombination av fokuserad uppmärksamhet och konditionsträning ger nya kognitiva färdigheter. Foto: Pixabay
Shors studerar bildande av nya nervceller i hippocampus – den del av hjärnan som är nödvändig för inlärning. Hennes forskning visar att löpträning ökar antalet nya nervceller. Genom livslångt lärande får dessa nya nervceller liv.
Genom att både träna upp förmågan att fokusera sin uppmärksamhet och konditionsträna, kan de som kämpar mot depression lära sig nya kognitiva färdigheter, säger hon. Därmed kan depressiva tankegångar, som går runt och rotar i det förflutna, slita sig loss och komma på bättre tankar.
Jag springer och mediterar
När jag springer eller går i skogen kommer jag nästan alltid in i ett meditativt tillstånd. Tankar kommer och jag lämnar dem efter mig. Jag låter dem vara. Det är bara tankar. Marken under fötterna är den enda verkligheten. När jag springer är jag i nuet. Jag är nuet. Det är väldigt avkopplande. Jag lär mig att vara i nuet också när jag inte springer. Det har hjälpt mig mycket.
Med stigande ålder är det normalt att ta det lite lugnare. Enligt en ny hypotes ska du dock inte ta det för lugnt. Människan har utvecklats för att vara fysiskt aktiv hela livet. Fysisk aktivitet håller oss friska så att vi kan leva ett långt aktivt liv som gynnar kommande generationer.
Nästan alla vet att träning är bra för hälsan. Men varför det är bra?
I en ny studie har ett team av evolutionära biologer och biomedicinska forskare från Harvard, under ledning av den kände evolutionsbiologen Daniel Lieberman, formulerat en hypotes som förklarar varför människor utvecklades till att vara aktiva hela livet.
”Det är en utbredd idé i västerländska samhällen att när vi blir äldre är det normalt att sakta ner på tempot och gå i pension”, säger Lieberman, i ett pressmeddelande. ”Vårt budskap är det omvända: När vi blir äldre blir det ännu viktigare att hålla sig fysiskt aktiv.”
Fysisk aktivitet är som städning
Enligt Lieberman är fysisk aktivitet också hälsosamt för att det är påfrestande för kroppen. Du aktiverar ”kamp och flykt”-systemet som kortisol, adrenalin och andra stressrelaterade hormoner. Det bildas fria radikaler, det uppstår mikrofrakturer i ben och bristningar i muskelfibrer. Stress och småskador sätter igång kroppens reparations- och underhållsmekanismer.
Nutida jägar- och samlarfolk som Hadza kommer i snitt upp i 135 minuter av måttlig till kraftig fysisk aktivitet om dagen. I deras kroppar pågår dessa städprocesser hela tiden. Det är förmodligen därför de så sällan drabbas av kroniska sjukdomar.
Den aktiva morförälder-hypotesen
Till skillnad från andra primater lever människan långt efter reproduktiv ålder. Som mor- och farföräldrar hjälper vi våra barn och barnbarn. Vi ger dem mat och kunskap. Det är orsaken till människans långa livslängd, något som går under namnet mormors-hypotesen. Till det lägger Lieberman till fysisk aktivitet, och kallar sin hypotes för den aktiva morföräldern.
Människors hälsa och livslängd förlängs både av och för fysisk aktivitet. Foto: Catherine Heath / Unsplash
Enligt denna hypotes valdes och möjliggjordes ökad livslängd genom fysiskt aktivitet under ålderdomen, vilket ökade sannolikheten att barn och barnbarn överlevde. Det har alltså funnits ett urval av gener som fixar våra kroppar så länge vi är fysiskt aktiva. Människors hälsa och livslängd förlängs både av och för fysisk aktivitet.
Efterförbränning
Efter träning reparerar kroppen alla småskador, men även skador som du samlat på dig när du inte tränade. Som ett resultat återställs kroppens vävnader till ett friskare tillstånd. Den så kallade efterförbränningen efter träning beror till största delen på att kroppen investerar i reparation och underhåll.
Det är som att torka upp kaffe du spillt på köksgolvet, säger Lieberman. När du torkar med trasan följer det med en del damm som samlats sen tidigare så att köksgolvet blir renare än innan.
I morse kändes det inte bra i kroppen. Det hade samlats damm i mina celler. Spindlar hade vävt nät mellan mina leder. Efter en löptur på lunchen kände jag mig ren igen. Vinden blåste bort spindelnät och damm och svetten våttorkade kroppens alla skrymslen och vrår.
Spring snabbt en kort stund, sakta sedan ner för att återhämta dig. Repetera. Svårare än så är det inte att springa intervaller. Det är en snabb väg för att orka springa snabbare. För att orka springa snabbare måste du springa snabbare. Det är inte hjärnfysik.
Om du bryter ner ditt vanligt löppass på 60 minuter till flera korta perioder där du omväxlande springer hårt, vilar en stund och sedan springer hårt igen – då springer du intervaller. Genom att repetera detta mönster kan du samla på dig mer hård löpning under ett pass. Intensiv träning leder till att musklerna snabbt får brist på energi och kroppens svar är att aktivera gener som ökar tillgången på energi i framtiden. Löpning är en adaptiv process. Det är denna anpassning som ökar din uthållighet.
Korta och långa intervaller
Intervallerna kan vara korta (20 till 40 sekunder ) eller långa (2 till 8 minuter). Tiden för återhämtning mellan intervallerna varierar, men i princip bör du inte vila längre tid än själva intervallen.
Ju kortare intervaller, desto högre tempo. Försök springa så att du håller samma tempo i alla intervaller. Det finns sidor på internet där du kan beräkna intervalltider, men ett bra riktmärke på korta intervaller är din kilometertid på 5K eller 10K. Om du springer norska intervaller bör du ligga på 90 procent av max. Om du är erfaren löpare kanske du istället springer efter ansträngningsnivå.
Det finns många fördelar med att låta ansträngningsnivån styra träningen. Om du t ex varit stressad på jobbat kanske du springer långsammare, men du upplever samma ansträngning. Dina tider som 20-åring och 60-åring är också olika, men din upplevda ansträngning förändras inte. En tolva på borg-skalan är alltid en tolva. Din ansträngningsnivå är kopplad till dig här och nu och det är en bra plats att vara på.
En roadmap
Om du aldrig tränat intensivt tidigare kan du börja med att lägga till perioder av lite snabbare löpning i dina lugna pass. Öka farten i 20 sekunder 5-6 gånger i slutet av passet. På så sätt vänjer du kroppen att hålla ett högre tempo.
Avsluta alltid med lugn löpning för att dra ner på det sympatiska nervsystemet. Intervaller är i grunden en stressrespons.
Efter några veckor kan du skruva på passet. Börja med att springa lugnt i några kilometer och spring sedan omväxlande snabbt 100 meter och jogga lika långt. Med tiden kan du öka antal och/eller sträcka som du springer snabbt.
Avsluta alltid med lugn löpning för att dra ner på det sympatiska nervsystemet. Intervaller är i grunden en stressrespons. När du lugnar ner dig övertygar du din kropp att stressen är över, vilket leder till att kroppen går från nedbrytande (katabola) till uppbyggande (anabola) processer. Prata med vänner eller lyssna på musik medan du ”kyler ner dig”. Allt som aktiverar det lugna parasympatiska systemet är bra för din återhämtning efter ett hårt pass.
Ta dig tid att reflektera hur det känns efteråt, både precis efter och dagen efter. Om det känns bra på dina lugna pass är du tillräckligt återhämtad för att fortsätta och så småningom gå över till mer avancerade korta och långa intervaller.
Några tips
Bygg upp din fysik innan du börjar med intervaller. Gå innan du springer. Tänk på att konditionen förbättras snabbare än kroppens senor och ligament.
Variera dina intervaller. Mina favoriter är norska, backe, 10-20-30 och fartlek. Backintervallerna är mitt backbone. De gör mig starkare. När jag springer uppför använder jag musklerna som motor för att besegra jordklotets gravitationsfält.
Norska intervaller är effektiva för att stärka mitt VO2max. När jag har låg motivation kör jag några 10-20-30-intervaller. De är enkla och känns inte så ansträngande.
Ibland när jag springer i skogen övergår löpningen till fartlek, dvs jag ökar farten lite då och då. Det är fri och rolig löpning. Eftersom jag sällan har klocka när jag springer kör jag mer och mer fartlek där jag låter naturen styra min löpning. Mina muskler används omväxlande som motorer, bromsar och fjädring.
På längre intervaller är det bra att jogga under återhämtningen. Orkar du inte jogga mellan dina norska intervaller kör du för hårt.
Träna inte enbart intervaller. Om du bara kör hårt kommer din prestationsförmåga att plana ut och risken för överträning ökar. Intervaller är stressande. Det är de lugna passen som bygger grunden. De slipar dina mitokondrier. Ju bättre grund, desto bättre blir dina hårda intervaller. En fördelning på 80-20 mellan lugnt och hårt är en bra regel att hålla sig till.
Snöänglar
Nu snöar det här hemma. Snart kan jag ta på mig mina nya snöskor och springa snöskointervaller eller kanske fartlek med snöskor. Eller så blir det traditionell snölöpning med icebugs i djupsnö.
Efter snölöpning kyler man ner genom att göra en snöängel. Det enda man måste tänka på är att lägga sig åt rätt håll så att ansiktet pekar uppåt. Änglar är lugnande. Det är sen gammalt.
Antal kommentarer: 2
Peo
Ibland är det nyttiga inte det mina smaklökar gillar bäst. Men broccoli är supergott. Spelar det roll för de processer du beskriver om broccilin är rå eller kokt, gratinerad eller i form av broccolimos (två av mina favoritbroccolianrättningar)?
Johan Renström
Ju mer man processar desto mindre av sulforafan så rå eller försiktigt ångkokt är nog bäst men att det är gott är ju också viktigt.