Gör en Lasse Viren
Sverige är fullt av idrottskarriärer som aldrig blev av på grund av att allt växlade in på fel spår från början. Följden av en negativ syn på sig själv och sin förmåga kan prägla självbilden på ett sådant sätt att motion och idrott väljs bort för all framtid, helt i onödan.

Gör en Lasse Viren


Ibland är det trångt om saligheten. Till exempel i maror som Stockholm Marathon eller i vårliga terränglopp. I kritiska skeden av loppet som under startrusningen eller där banan plötsligt smalnar av eller vid någon vätskekontroll, där nervösa löpare plötsligt glömmer disciplinen och ändrar färdriktning, kan det hända att fötter och ben trasslar in sig i varandra. Plötsligt ligger man där på marken omskakad och med skrapat knä eller armbåge, och har man ytterligare otur så snubblar någon annan över en där man ligger som ett oförmodat väghinder. Så kommer man till sist på benen igen, fast övertygad om att loppet nu är kört, dvs fördärvat. Det är det nu inte. Gör en Viren! Lasse Viren från Finland vann olympiskt guld på 5000 och 10.000 meter i såväl München 1972 som i Montreal l976. Men den medalj som han skattar högst är säkert den första, dvs den som han vann på 10.000 meter i München. Halvvägs in i loppet fälldes han av ett oavsiktligt krokben, föll till marken och såg fältet med favoriten Dave Bedford i spetsen springa ifrån. Men han kom snabbt på fötterna igen, och inom mindre än en minut, hade han nått kontakt med tätgruppen igen. Ett varv från mål slog han så på en obetvinglig spurt som gav honom en överlägsen seger. Vi har alla varit i liknande situationer, vare sig det gällt idrott eller verkliga livet. Mer eller mindre oförskyllt har man drabbats av en oväntad motgång. Hur man handskas med den kritiska situationen kan vara helt avgörande. Därför kan man lära en hel del av Viren.

Var vaksam. För att undvika att över huvud taget falla, bör du ge dig själv gott om utrymme i loppet. Ställ dig inte bland de främsta i starten, utan välj en plats bland dina jämlikar. Annars finns det risk för både knuffar och slag, när ett antal löpare försöker springa förbi dig.
På samma sätt bör du, precis som vid bilkörning, kontrollera ”den döda vinkeln”, när du själv ändrar riktning under loppet, t ex när du passerar en medtävlare. Och var särskilt uppmärksam vid vätskekontrollerna eller när ni rundar ett gathörn.

Grips inte av panik. Om något går på tok i ett långlopp, har du vanligtvis tid att reparera skadan. Det sämsta du kan göra är att försöka ta igen det förlorade alltför snabbt, vilket är lätt gjort, när adrenalinet flödar. När German Silva svängde åt fel håll i 1994 års New York Marathon, förlorad han ledningen till sin landsman Benjamin Paredes. Eftersom Silva visste att det var nära en kilometer kvar till mål rusade han inte i kapp direkt utan höjde bara tempot ett snäpp, så att han nådde Paredes ett par hundra meter från mål. Sedan spurtade han utan svårighet ifrån.

Håll dig i rörelse. Stanna inte efter ett fall utan rör dig framåt. Att tycka synd om sig själv i mitten av ett lopp hjälper inte ett skvatt. Jag gjorde ett svanhopp på trottoaren vid en vätskestation i ett maratonlopp för en del år sedan. Den närmaste kilometern sprang jag och tänkte på hur ont jag hade samt planerade en gruvlig hämnd (en välplacerad armbåge) på den löpare som hade fällt mig. Men när jag väl glömt mitt sargade knä och sårade ego, fann jag rytmen igen, och det hela slutade med att jag slog mitt personliga rekord.

Var redo. Detta scout-motto gäller också löpning. Förbered dig mentalt på vad du ska göra om något går snett i ett lopp. Något så enkelt som att hålla reda på vilken sida av gatan vätskestationerna ligger eller att ta med sig en extra gel kan göra skillnaden mellan ett bra och ett dåligt lopp. Om något skulle gå dåligt är det bra att ha en plan att ta till i stället för att bara reagera.

Håll humöret uppe. Det elfte budet, ”du ska inte gnälla”, hjälper dig att komma igenom de flesta incidenter såväl i ett lopp som i livet i övrigt. Det ger en viss stolthet att veta att man inte är den som ger sig på grund av några motgångar. Om inte annat har du en bra historia att berätta för dina kompisar efter loppet.

 

Sommarnummer ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • SUPERFRIDA starkare än någonsin
  • Spring i sommar. Så tränar du bäst på hemmaplan
  • Testa Musses styrkepass
  • Perfekta powershakes! Bästa mellanmålet
  • 4 roliga utmaningar
  • 7 grymma ryggsäckar i stort test
Bli plusmedlem nu

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Lidingöloppet ställer om – genomförs under en månad

Lidingöloppet ställer om – genomförs under en månad


TCS Lidingöloppet kommer att genomföras i höst. Med start redan den 15 september kan de första löparna ge sig ut på den klassiska sträckan mellan Koltorp och Grönsta gärde. För att undvika folksamlingar så startar löparna under strikt reglerade slottider och kan välja när de vill springa under en hel månad, ända fram till den 15 oktober.

Start- och målområdet kommer att skyltas upp för att ge deltagarna samma känsla som vanligt. TCS Lidingöloppet är världens största terränglopp och en del av En Svensk Klassiker.

– I år startar vi redan veckan före den traditionella Lidingöloppshelgen för att hinna ge alla löpsugna motionärer en möjlighet att springa under den nya ”Lidingöloppsmånaden”. Satsningen innebär att löparna själva kan välja tidsslot och springa när de vill, från mitten av september till mitten av oktober, säger TCS Lidingöloppets generalsekreterare Cecilia Gyldén.

Tre distanser att välja bland
Under årets nya ”Lidingöloppsmånad” kan löparna välja mellan att springa TCS Lidingöloppet 30 km, TCS Lidingöloppet 15 km, Rosa Bandet-loppet samt junior- och veteranloppen över 10 och 15 kilometer. Deltagarna kommer sedan att via webben själva kunna välja och boka in den starttid som passar dem bäst.
– Naturen kommer att vara precis lika vacker och terrängen lika utmanande som i vanliga fall. Dessutom bygger vi upp ett start- och målområde och sätter upp skyltar längs med banan för att ge löparna en så bra tävlingskänsla som möjligt, säger Fredrik Montgomery, marknads- och kommunikationschef på TCS Lidingöloppet.

Först ut med lopp på ordinarie bana
Det traditionella Lidingöloppsarrangemanget kan inte genomföras i år på grund av Folkhälsomyndighetens beslut om att tillåta maximalt 50 personer vid offentliga evenemang. Ändras begränsningarna kan TCS Lidingöloppets nya modell ändras i relation till det.
– TCS Lidingöloppet 2020 blir inte likadant som under tidigare år. Men vi kommer inte att ställa in. Utan vi anpassar arrangemanget efter de nya förutsättningarna och blir först ut i Sverige med att planera ett lopp på den ordinarie banan sedan pandemin bröt ut, säger TCS Lidingöloppets generalsekreterare Cecilia Gyldén.

Springa Lidingöloppet på hemmaplan
Deltagare som inte kan eller vill ta sig till Lidingö för att springa under den aktuella månaden kan springa sin valda sträcka där han eller hon bor under samma period och sedan rapportera in den till TCS Lidingöloppet.

VILL DU HA TRÄNINGSPEPP OCH PROGRAM MOT LIDINGÖLOPPET. Häng med i Saucunys ”We Who Run Club”


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Det lönar sig att prenumerera

Det lönar sig att prenumerera


Du får bland annat 20% rabatt på Runners’ Store.

Sveriges kanske bästa utbud av löputrustning. Som premium prenumerant har du hela 20 % rabatt på löputrustning förutom på elektronik där du får 10% rabatt. Som digitalprenumerant har du 15% rabatt på löputrustning förutom på elektronik där du får 10% i rabatt. Du kan handla via vår webbshop (länk till vår butik) eller besöka någon av våra butiker på Regeringsgatan 26 i Stockholm eller Baltzarsgatan 31 i Malmö. För att få rabatt i någon av butikerna i Stockholm eller Malmö behöver du visa upp din medlemstatus. Den hittar du under ·Mina sidor” här på sajten. Obs! för att få tillgång till din rabatt på sajten behöver du vara inloggad. Rabatten kan ej kombineras med andra rabatter eller erbjudanden. Dessutom för du möjlighet Vasalöparen och såklart Runner’s Worlds digitala tidningen i din dator/mobil eller läsplatta.

Klicka här för att bli prenumerant

 

 

 

Rör dig smart och slipp skador

Rör dig smart och slipp skador


Av Tina Quist

Nu i coronatider väljer allt fler att börja motionera. Och visst är det toppen med så många nyfrälsta motionärer ute i skogarna! Men samtidigt finns risken att dra på sig skador, så det gäller att träna smart. 

   – Den vanligaste orsaken till besvär är just träningsmisstag, förklarar Jörgen Wiklander. Han är vd på Ortolab, Sveriges största tillverkare av individuella ortopediska fotbäddar. 

Jörgen har också varit en framträdande löpare. Som junior var Jörgen bäst i Norden på 800 meter. Under sex år var han också landslagstränare för medeldistanslöpning i Sverige och även förbundskapten för junior- och ungdomslandslagen i Friidrott.

I stort sett hela sitt yrkesliv har Jörgen ägnat sig åt att följa människofoten i spåren. Han har tidigare forskat om idrottsskador, och på 1980-talet grundade han butikskedjan Löplabbet. Därigenom formades idén till Ortolab. Ett företag som nu firar 25-årsjubileum, var först i Sverige med att 3D-scanna fötter och nyligen utsågs till Gear of the Year-vinnare av branschtidningen Sportfack. Tävlingskategori? Årets innovation. Bidrag? En egenutvecklad programvara och iPad-scanner som förenar butiksrum och ortopedi.

Jörgen ser svenskarnas växande löparlust som en ljusglimt i coronamörkret. Människor – permitterade, rastlösa eller bara med ren naturlängtan – fyller skogar och friluftsområden. De springer, mysjoggar och powerwalkar. Men han vet att det är lätt att gå ut för hårt när man börjar motionera.

– Många ökar belastningen för snabbt. Byter underlag för ofta. Tänker inte på att små förändringar också medför skaderisk. 

Det brukar dessutom dröja ett tag innan så kallade överbelastningsskador märks, påpekar Jörgen, vilket kan göra det svårt att förstå varför de uppkommit. Speciellt om du är nybörjare och aldrig tränat förut. Men även rutinerade idrottare löper risk att gå bort sig och göra felsteg. 

– Vid olycksfall kan skadeorsaken vara väldigt uppenbar. Du kanske snubblar över en trädrot och vrickar foten. Typiska överbelastningsskador, till exempel problem med hälsenor, benhinnor, knän och hälsporre (plantar fasciit), utvecklas däremot över tid och blir påtagliga först efter cirka fyra till sex veckor, säger Jörgen, som tidigare visat detta i sin forskning. 

– Besvären kan dessutom rentav vandra upp i rygg och nacke. Med bra skor och kompletterande dynamiska fotbäddar (inläggssulor), som arbetar med foten och ger extra stöd och avlastning, undviker du skador lättare och kan därmed nå bättre träningsresultat. 

Produktionen av Ortolabs fotbäddar äger rum i det västerbottniska samhället Rundvik söder Umeå. Men riktigt bra fotbäddar kräver också utomordentlig hantverksskicklighet. Ortolab har en högt kvalificerad personal och det är i mötet mellan deras yrkeskunskap och modern teknik som deras fotbäddar får sin strategiskt placerade avlastningsförmåga.

En ny studie från USA visar även hur viktigt det främre tvärgående fotvalvet är för att skapa stabilitet i foten vid löpning – det ökar rentav fotens stabilitet med 40 procent. Tidigare har forskarna mest fokuserat på det vi normalt kallar fotvalvet – det längsgående fotvalvet, som går längs fotens insida. Nu tros de främre valven bl.a förklara varför människan är så bra på att springa på två ben.

– Våra fotbäddar har Arch Flex System-dynamik. De har en framfotskudde, pelott, som hjälper till att stabilisera det främre fotvalvet. Inläggen har optimal stabilitet och stötdämpning och fungerar lika bra oavsett om du motionerar, bollsportar, vandrar, arbetar eller utför andra vardagssysslor.

”Funktion och komfort har alltid varit viktigt för oss.  Att kunna bidra till att löpare får en ännu större ”löparkänsla” blir extra roligt och viktigt” säger Jörgen.

För Jörgen och Ortolab är detta, ihop med Sportfacks innovationspris, en bekräftelse på att deras tillverkningsteknik ligger i framkant – och rätt i skon.

Ortolabs VD Jörgen Wiklander tar emot Sportfacks innovationspris Gear of the year.
”Det känns så klart bra att människor är lika nöjda med våra produkter som vi själva är.”

Årets innovation inom sportbranschen, Gear of the Year! Juryns motivering om Ortolabs innovation: ”Allt som behövs är en iPad. Ortolab tar ortopedin in i butiksrummet och gör det möjligt för sporthandeln att erbjuda en tjänst som tidigare bara kunde utföras av ortopeder på sjukhus. Den här sortens tjänster är något som butiksnätet verkligen behöver.”

Ortolab Arch Flex System.

Så nära en individuell fotbädd man kan komma. Ortolab har nu även en kollektion med prefabricerade fotbäddar i tre olika valvhöjder: låg, normal eller hög och med förplacerade framfotskuddar (pelotter). Du kan välja mellan två tjocklekar, SLIM för skor med mindre plats och PLUS+ med optimal stötdämpning, som passar bäst för skor med löstagbar innersula. Mer info och priser hittar du här!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Träna bort artrosen!

Träna bort artrosen!


Många löpare som drabbas av artros får svårt att springa som de önskar. Men du ska fortsätta att springa – för träning är den bästa behandlingen mot den här ledsjukdomen. Men gör det i samråd med en fysioterapeut!

Var fjärde person över 45 år har artros i någon led, vilket innebär att det är en av våra vanligaste ledsjukdomar. Smärta, stelhet och svullnad är typiska symtom och för löpare som har artros i fot, knä eller höft kan det vara svårt att fortsätta att träna på den nivå man önskar.

Själva ledstelheten kan bero på svullnad, smärta, försämrad muskelfunktion eller att man har anpassat och ändrat sitt belastningsmönster under en längre tid. Flera strukturer i leden som brosk, ledband, ledkapslar och även det närliggande skelettet påverkas negativt av artros. 

Riskfaktorer för att utveckla artros är ökad ålder, ärftlighet, att vara kvinna, övervikt, tidigare ledskada och muskelsvaghet. Försämrad muskelstyrka i främre lårmuskeln kan i sig orsaka knäledsbesvär. Smärtan kan dessutom göra att man belastar den friska sidan mer, vilket i sin tur leder till ökad muskelsvaghet i det redan påverkade benet.

Har man sedan tidigare vridit till ett knä och fått en ledbandsskada eller en meniskskada ökar risken för artros. Detta oavsett om skadan har åtgärdats kirurgiskt eller fått läka ut av sig själv. En stel stortå eller fotled kan också förändra löpsteget och därmed belasta de andra lederna på ett sätt som de inte är vana vid. Så har du en gammal skada så är det extra viktigt att du återfått full rörlighet, muskelstyrka, balans, koordination och spänst så att du har bra förutsättningar för ett naturligt och hållbart löpsteg.

Träning har positiv effekt på brosket

Brosket påverkas positivt av träning. Broskceller som belastas dynamiskt byggs upp på molekylär nivå och får en högre densitet. Fysisk aktivitet fungerar som en signal till vävnaderna och stimulerar produktion av skyddande substanser.

Det har gjorts en hel del studier där man på olika sätt har försökt att förstå löpningens specifika inverkan på ledbrosket. I en relativt stor studie som publicerades 2019 undersöktes med hjälp av en magnetkamera hur långdistanslöpning påverkar knäledens brosk. Enligt studien hade löpningen framför allt positiva effekter på knäledens broskstrukturer. Det förekom en viss negativ inverkan på knäskålens brosk, men detta gav inga symtom hos deltagarna.

Den positiva effekten kan bero på att löpningen ökar tåligheten i brosket och att den uppbyggande processen stimuleras. Det finns också studier som visar på att löpning ger en ökad nivå av vissa specifika ämnen som verkar vara gynnsamma för att stärka upp ledbrosket.

Löpare har också lättare att hålla en hälsosam vikt vilket i sig är positivt för lederna. För den som har drabbats av artros kan en viktnedgång på 10 procent minska symtom från leden med hela 50 procent! 

Ta hjälp för din rehabilitering

Om du redan har drabbats av artros så behöver du få hjälp med ett individuellt rehabprogram. Smärta i samband med rehabträning kan tillåtas, men den ska vara övergående och inte så hög. Smärtan ska analyseras så att den inte beror på att du har en felaktig teknik eller för hög belastning. Medicinsk smärtlindring kan behövas och ska göras i samråd med läkare. Övningsvalet ska förstås utformas utifrån just dina förutsättningar och du ska träna med gradvis progression och med tillräcklig återhämtning. 

Effekten av träning är både smärtlindrande och uppbyggande. Dessutom är den helt utan trista biverkningar!  

Det är också viktigt med ett helhetsperspektiv för att se till att du har en bra funktion i resten av kroppen. Rent allmänt rekommenderas både konditionsträning, styrketräning och neuromuskulär träning. Den bästa behandlingen vid artros är faktiskt träning. Att vara inaktiv är till och med skadligt medan lagom aktivitet och belastning främjar de uppbyggande processerna i broskcellerna. Effekten av träning är både smärtlindrande och uppbyggande. Dessutom är den helt utan trista biverkningar!  

Läs också: Löpning skyddar mot artros


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Koll på håll!

Koll på håll!


Det är ett välkänt löparproblem – du har bra fart, är nere på PB-tider och då bestämmer sig kroppen för att ge upp och magen att krampa. Vi kan springa genom snöslask och is, med lossnande tånaglar och ömmande muskler men när vi känner den där huggande känslan av håll, då är det svårt att fortsätta. Det är oklart varför vi får håll, forskningen vet helt enkelt inte, men det finns sätt att slippa det. 

Säkra upp bålen

Att jobba med styrkan runt dina höfter, mage och rygg (dynamiska plankor, rygglyft och åsnesparkar till exempel) eller att regelbundet gå på yoga eller pilates kan stärka diafragman och göra att den inte krampar lika lätt. 

Ladda rimligt

Vad och när du äter kan bidra till att du får håll. Om kroppen fortfarande jobbar med att smälta maten har du mindre blod som cirkulerar i diafragman som då kan krampa. Mat som innehåller mycket fett eller fibrer bör undvikas två timmar före en löptur. Om du ofta får håll kan du föra matdagbok ett tag och anteckna när du får håll och se om du kan se ett samband mellan viss mat och håll.

Värm upp

Att gå från stillastående till full fart kan spara tid, men kan göra att du börjar andas oregelbundet och det gillar inte diafragman. Ta några minuters promenad och jogg innan du sätter fart så att andningen hinner ikapp. 

Andas djupare

Om du andas med för små och grunda andetag högt upp i bröstet kommer du inte att kunna få ner tillräckligt med syre för att kunna driva dina muskler. Att andas djupare, till exempel att andas in under två steg och ut under ett steg kommer att lugna ner andningen och gör att du får ner mer syre. 

kramplösande

Fyra sätt att stoppa den fruktade vadkrampen. 

• Stå med främre trampdynan på ett trappsteg. Tryck ner hälen så långt du kan och res dig sedan upp i en tåhävning så högt du kan. Upprepa 20 gånger per ben.

• Stretcha vaderna innan du går ut och springer. Och stanna gärna en snabbis i slutet på ditt maraton för att undvika upploppskramp. 

• Spring lugnare pass på mjuka underlag för att minska belastningen på muskler och skelett. 

• Drick ordentligt. En uttorkad kropp krampar lättare. 

strategier för håll

• Sakta in och jogga eller gå en stund.

• Andas ut när du sätter ner foten som är på motsatt sida än där det gör ont och fortsätt att andas så tills det ger med sig. 

• Öka farten långsamt när smärtan avtar. Fortsätt att fokusera på andningen. 

• Plocka upp en liten sten och håll den hårt i din knutna näve. Det hjälper för vissa, oklart varför.

 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Den viktiga vilan

Den viktiga vilan


Är vilodagar bättre än att stretcha? Ska jag sova mer eller bara dricka återhämtningsdrycker? Hur man ska göra när man vilar är inte alltid helt enkelt. Här får du svaren på några av de vanligaste frågorna kring återhämtning. 

Är inte återhämtning att bara ligga och göra ingenting?

Träningsplanering brukar oftast fokusera på långpass, intervaller, backträning och andra nyckelpass, men luckorna mellan passen funkar som belöning för den ansträngning som veckans träning innebär. Utan vila, som låter din kropp anpassa sig, kommer din träning att bli obalanserad.

Hur funkar vilan?

Den gör att våra kroppar kan bygga starkare muskler och bättre system för att ta hand om slaggprodukter som bildas vid träningen – det här kommer att ta oss framåt så att vi kan prestera bättre. När vi vilar byggs också den mentala styrkan att vilja fortsätta träna. 

När ska jag vila med mat?

Kroppen är som mest mottaglig direkt efter träningen. Att snabbt få i sig både kolhydrater och proteiner efter träningen är ett bra sätt att reparera musklerna. 

Går det att optimera återhämtningen?

Ja, om du också ser till att fylla på med vätska så kommer kroppen att återhämta sig ännu snabbare. Du kan se om du dricker tillräckligt genom att kolla ditt kiss. Det ska vara ljust gult. Om det är mörkt behöver du dricka mer. Vatten är bäst, om du inte har svettats kopiöst och behöver tillföra kroppen elektrolyter – då kan en sportdryck vara bättre.

Och mer då?

En stretch efter löpningen är skönt och även om en kortare stretch inte gör så mycket för rörligheten så är det ett bra tillfälle att känna efter om du har småskador eller skavanker. Är du lite lyxig går du till en duktig idrottsmassör som lätt känner spänningar och slitningar som kan bli framtida skador.

Kan jag inte bara ta värktabletter?

Våra kroppar är smartare än vi tror, så för att inte bråka med de naturliga läkningsprocesserna ska du undvika antiinflammatorisk medicin om du inte har väldigt ont. För en del kan kyla, till exempel en kall dusch på benen hjälpa mot trötta och ömma muskler. 

Kalldusch verkar jobbigt. Kan jag inte bara sova bort det?

Jo, faktum är att du nästan kan det. Sömnens påverkan på vår återhämtning är enorm. När du planerar din träning, se därför till att inte planera in de tuffaste passen under perioder du vet kommer att innehålla för lite sömn. 

Forskning från Nya Zeeland visar att svalt till kropps-tempererat vatten är det bästa för återhämtning och gör att reparationen av celler snabbas på. 

Vad i hela världen är aktiv återhämtning?

Ett lätt pass där du inte blir särskilt trött, men där du ändå får en bra genomströmning i musklerna kan få dig att återhämta dig bättre än om du bara ligger still. Att ta en långsam jogg eller ett lätt sim- eller yogapass på en vilodag är perfekt. Men tänk på att det ska vara fokus på återhämtning, så gå inte på för hårt. 

Vad ska jag undvika?

Låt kroppen få en dags vila efter ett riktigt tufft pass och gärna en återhämtningsvecka var sjätte eller åttonde vecka för att låta kroppen komma igen. Det du inte ska göra är att byta ut vilan mot alternativ träning som också sliter på kroppen. Styrketräning är inte vila. 

Vad händer om jag hoppar över återhämtningen?

Symptom på överträning är till exempel trötthet, ont i musklerna, dåligt humör, dålig koncentration, förändrade sömnvanor, tappad aptit, minskad sexlust, fler förkylningar och andra infektioner och ständigt förhöjd puls. Om det här låter som du – då bör du vila mer.  

 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in