Jag är löpare – Agnes Carlsson

Jag är löpare – Agnes Carlsson


Jag är uppvuxen i Vänersborg. Där började jag med gymnastik redan när jag gick i lekis. Det höll jag på med upp till sjuan. Då hamnade jag i en valsituation. antingen skulle jag fortsätta med gymnastiken, och då skulle det bli träning sex dagar i veckan, eller så skulle jag satsa på musiken. Jag satsade på musiken.

Men jag slutade inte träna för det. Jag skulle aldrig klara av att inte träna. Jag skulle inte må bra då, varken fysiskt eller psykiskt. Så jag började ta danslektioner, och spela fotboll för Vänersborg. Fotbollen var mer för träningens skull, än en seriös satsning. Där blev det också en hel del löpträning. Och så körde jag Friskis och Svettis. Friskis och Svettis är jättestort i Vänersborg.

Löpningen har funnits där sedan dess. Jag tycker om att löpa. Det är tidseffektiv träning, du får ut mycket på kort tid. Jag brukar springa två gånger i veckan, och så styrketränar jag två gånger. Det är en bra kombination.

När Nike ringde och frågade om jag ville vara med i en kampanj för att få människor att börja springa, tyckte jag det var en jätterolig grej. En sådan sak känns bra att vara ansikte utåt för. Lite extra kul också att de valde mig, och inte någon elitlöpare. jag tror folk kanske har lite lättare att identifiera sig med en sådan som jag, som bara springer på motionsnivå.

Det blev ju team Agnes mot team Ara, brottaren. Han springer ju mycket och är jättestark, men det räckte inte till ändå (skratt). Vi vann över hans team. Innan lovade Ara att klä sig i guldtrikå om vi vann, en sådan där som jag hade i Melodifestivalen. Vi får hoppas han håller vad han lovar.

Det var ju mest på skoj, men samtidigt känns det viktigt att kunna vara ett föredöme – att få folk att springa. Det är ju ett sådant enkelt sätt att träna på. Du bara sätter på dig skorna, och så ut.

När jag springer, tävlar jag med mig själv. Jag försöker alltid springa så fort som möjligt. När jag har tränat vill jag känna att jag har gett allt, inte komma hem och inte känna mig trött. Det är lite kul med den här Nike plusgrejen. Du har den där sensorn i skon och sätter man personligt rekord så dyker det upp en röst i lurarna och gratulerar till rekordet. Det är faktiskt lite peppande.

Som bäst har jag sprungit mina fem kilometer på tjugotvå minuter, på sikt hoppas jag kunna bli bättre än så.

Jag bor på Östermalm i Stockholm, brukar springa på djurgården och ibland längs Strandvägen. Jag undviker rusningstrafiken, gillar när det är lugnt.

Jag brukar springa i solglasögon, är inte så noga med löparkläderna, men är noga med skorna. Är rädd om benen, dom måste man ju ha i form på scenen.

Mycket av min löpträning handlar just om det, att träna upp sig för att få bättre kondition så jag orkar stå på scenen. Att stå på scenen kan vara som att springa ett lopp. Jag har visserligen inte sprungit något, men som jag kan föreställa mig. Man kan vara helt slut efter en konsert.

Jag känner verkligen att löpningen har gjort mig starkare. Den har ju också fört med sig att man vill leva sundare överlag. Det kan ju bli jäkligt sunkigt när man åker på turné, åker buss halva dagarna och äter hamburgare på vägkrogar. Men jag försöker alltid se till att vi stannar på bra ställen och äter bra mat, det mår man så himla mycket bättre av.

Vet jag att det kommer att bli tillfälle till träning under en turné, så tar jag alltid med mig träningskläder och löparskor. Det kommer jag definitivt att göra nu när vi ska ge oss ut på turné över hela Sverige.

Jag tycker bäst om att springa ensam. Jag lyssnar alltid på musik när jag springer. Springer man tillsammans med någon kan man sällan hålla sin egen takt, och det gillar jag inte.

Nej, jag lyssnar inte på min egen musik när jag springer. Då skulle jag nog bara komma av mig. Just nu blir det mycket Mando Diaos senaste, Dance With Somebody. Med den går det undan. Man springer väldigt olika beroende på vilken musik man lyssnar på.

Jag åker till England nu i maj. Min skiva Dance Love Pop har gått jättebra där, och singeln Release Me ska släppas i 30 länder. Det är väldigt spännande, man bara sitter och håller tummarna för att allt ska gå bra.

Jag kommer definitivt fortsätta med löpningen. Det är inte omöjligt att det blir något lopp någon dag, och längre fram längre distanser än vad jag springer nu. Men just nu kommer jag fortsätta med mina fem kilometersrundor och satsa på att springa fortare varje gång.

 

Nytt nummer ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Ditt Bästa år! Ny start 2020, Nybörjarprogram, Smarta tips
  • Spring i skogen, därför blir du lycklig av naturen
  • 15 grymma vinterskor i stort test
  • 30-20-10 metoden – Träningen som gör dig friskare och snabbare
  • Vår nästa skidstjärna Moa Lundgren är en grym löpare
  • Prylar: Redo för vintern!
  • Forskning: 80/20 – regeln – bevisat bra

Bli plusmedlem nu


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Nikes rekordsnabba skor blir troligen förbjudna

Nikes rekordsnabba skor blir troligen förbjudna


Nya regler som begränsar sulhöjden på löparskor och användandet av kolfiberplattor väntas inom kort.

Sedan Nike släppte sina Vaporfly Next%-skor har de prytt fötterna på många maratonvinnare. Men nu ser det ut som att nya regler från Internationella friidrottsförbundet (World Athletics) kan bromsa in skoutvecklingen – och därmed kanske även den resultatutveckling som många anser att skorna är en del av på maratondistansen.

De nya regler som diskuteras kommer troligen begränsa hur höga mellansulorna får vara, samt eventuellt också bruket av kolfiberplattor.

Skorna, som bland annat bars av Kenyas Brigid Kosgei när hon slog Paula Radcliffes världsrekord förra året, antas kunna hjälpa löparna att bli upp till fyra procent mer effektiva. Detta tack vare supertjocka mellansulor som har försetts med fjädrande och stabiliserande kolfiberplattor. Trots de kraftiga sulorna är skorna extremt lätta: 190 gram i UK9.

En ny prototyp, Alphafly, användes också av Eliud Kipchoge, Kenya, när han sprang maratondistansen under två timmar i Wien i oktober förra året.

Vaporfly Next% var en vanlig syn på maratonloppet på VM i Doha 2019.
Foto: Maja Hitij/Getty Images.

Det är den här utvecklingen som har gjort löpare som inte är sponsrade av Nike bekymrade. Kritiken som bland annat har framförts handlar om att skornas teknologi inte är tillgänglig för alla.

Det mesta pekar nu på att Kipchoges Alphafly-skor – som har en extremt tjock mellansula och tre kolfiberplattor – kommer att förbjudas för tävlingsbruk, liksom den modifierade version av Vaporfly Next% som Kosgei bar. Däremot kan ett undantag införas som innebär att rekord satta i dessa skor gäller även i framtiden.

Både Kipchoge och Kosgei är anmälda till London Marathon i april, och ska där tävla mot många andra världslöpare som förmodligen också kommer att bära dessa skor – om inte Internationella friidrottsförbundet hinner sätta stopp för det.

Det lönar sig att prenumerera

Det lönar sig att prenumerera


Du får bland annat 20% rabatt på Runners’ Store.

Sveriges kanske bästa utbud av löputrustning. Som premium prenumerant har du hela 20 % rabatt på löputrustning förutom på elektronik där du får 10% rabatt. Som digitalprenumerant har du 15% rabatt på löputrustning förutom på elektronik där du får 10% i rabatt. Du kan handla via vår webbshop (länk till vår butik) eller besöka någon av våra butiker på Regeringsgatan 26 i Stockholm eller Baltzarsgatan 31 i Malmö. För att få rabatt i någon av butikerna i Stockholm eller Malmö behöver du visa upp din medlemstatus. Den hittar du under ·Mina sidor” här på sajten. Obs! för att få tillgång till din rabatt på sajten behöver du vara inloggad. Rabatten kan ej kombineras med andra rabatter eller erbjudanden. Dessutom för du möjlighet att läsa Bicycling, Vasalöparen och såklart Runner’s World digitala tidningen i din dator/mobil eller läsplatta.

Klicka här för att bli prenumerant

 

 

 

Ellen har sprungit över 2 300 dagar – i ett sträck

Ellen har sprungit över 2 300 dagar – i ett sträck


Hon håller igång den just nu längsta runstreaken i Sverige. I skrivande stund har hon sprungit över 2 300 dagar i sträck – och hon har inga planer på att sluta. Möt runstreak-drottningen Ellen Westfelt.

Varför satte du igång en runstreak?

– Jag började när jag var i en period i livet när jag jobbade för mycket, tränade för mycket och hade lite för hög snurr på livet och jag kände att jag började få prestationsångest när det gällde löpningen. Då hade jag börjat springa lite ultra men jag tyckte ofta att jag inte var tillräckligt bra eller tränade tillräckligt hårt.

– Jag kände att jag var tvungen att bryta de här tankarna och börja träna på ett annat sätt. Då hittade jag det här med runstreak och jag tänkte att det kunde vara ett knep för att bli av med prestationsångesten. 

Ellen Westfelt har sprungit i över 2 300 dagar i sträck – och hon har inga planer på att sluta.

Hur började du? 

– Jag hittade på det här med att springa 20 minuter om dagen. Minimun i en runstreak är ju annars 1,6 kilometer, men för mig var det bättre att sätta en gräns på 20 minuter. Jag skulle aldrig mäta distans och bli lockad att bara riva av de där 1,6 kilometerna. 

– Jag körde på så i ett antal dagar och tvingade mig själv att bara springa 20 minuter varje dag och då kände jag mig duktig ändå, trots att jag ”bara” hade sprungit 20 minuter. Det hade helt trollat bort mina tankar om prestationsångest och jag trivdes så bra med det. Det här var i september 2013 och det var inte tänkt att jag skulle hålla på så här länge. 

Hade du sprungit innan

– När jag gick i skolan hatade jag idrott och jag gillade inte att springa fort. Men när jag var 17 började jag och en kompis springa, men vi sprang jättelångsamt och upptäckte att vi kunde vara ute i flera timmar! Så höll vi på i ett par år, men sedan sprang jag mer sporadiskt.

– Efter första barnet gick jag upp mycket i vikt och började springa för att få tillbaka min vanliga vikt och blev tipsad om ultralöpning och började med det. Men jag är verkligen ingen elitlöpare, bara en vanlig människa som gillar att träna. Men visst springer jag en del galna lopp, till exempel Diagonale de Fous, UTMB och Ehunmilak. 

Har du aldrig tänkt ”vad håller jag på med”?

– Jo, visst har jag kriser ibland. Efter 1 000 dagar tänkte jag att ”nu får det väl räcka”. Min sambo sa att jag inte skulle ta beslutet att sluta i dag, utan springa i tio dagar till och känna efter då. Efter tio dagar ville jag fortsätta igen. Men för mig har det aldrig handlat om att slå rekord, utan det här är bara så bra träning för mig. Jag har inte hoppat över någon dag, då bryter man ju streaken.

Jag har faktiskt varit mycket mindre löpskadad än jag var innan jag började med streaken.

– Jag har faktiskt varit mycket mindre löpskadad än jag var innan jag började med streaken. Dessutom återhämtar jag mig så mycket bättre efter mina ultralopp nu. Kroppen får en ordentlig genomblödning och det är jättebra för mig. 

Hur ser dina pass ut? 

– Under långa perioder springer jag bara 20 minuter varje dag, framför allt efter långa lopp. Men så har man ett löparläger och då kan det ju bli 6 timmar på en dag. Och ibland är det någon kompis som vill ut och springa ett par timmar. Men även när jag bara springer 20 minuter går det väldigt fort och lätt att trappa upp träningen inför ett lopp. 

Har du några tips till den som vill testa en runstreak?

– Det bästa är att sätta upp 1,6 kilometer eller 20 minuter som mål. Många, framför allt killar, sätter gärna upp 5 kilometer eller mer som gräns och då blir det väldigt svårt att hålla. 

Se också varje löppass som en hälsoinvestering i dig själv, det behöver inte vara fantastiskt varje gång eller ge träningseffekt varje pass.

– Se också varje löppass som en hälsoinvestering i dig själv, det behöver inte vara fantastiskt varje gång eller ge träningseffekt varje pass. Om det känns motigt att ge sig ut, gör det stegvis. 

– Jag kan tycka att det är jobbigt bara att byta om ibland och då gör jag det först. Sedan gör jag något annat, typ lagar mat, och sedan är det ju bara själva löpningen kvar och den tar jag när det passar.

Läs också: Häng med på Runner’s Worlds #RWRunstreakSWE!

Fakta: Ellen Westfelt

Ålder: 42

Bor: Vallentuna

Gör: Tillsammans med sin sambo Johnny Hällneby och Jënni Jalonen driver hon Pace on Earth – ett företag som anordnar löparresor, event, coaching, runstreakutmaningar och annat som har med ultralöpning att göra. 

Årets bästa julklappar för löparen

Årets bästa julklappar för löparen


/Betalt samarbete med Flowlife/ Förbättra din prestation genom att förändra sättet du återhämtar dig på. Det är mottot bakom det svenska företaget Flowlifes massage- och återhämtningsprodukter. Flowpillow heat och Flowgun är två av deras mest populära massagehjälpmedel – perfekta julklappar till din käraste löpare (eller dig själv). 

Flowpillow heat

Flowlife Flowpillow heat

Den trådlösa massagekudden Flowpillow heat är tillräckligt kraftfull för att massera benmusklerna. Med tre valbara hastigheter och kraftig infraröd värme får du en effektiv behandling för alla trötta muskler så att du kan anpassa återhämtningen efter dina behov – från snabb sportmassage till långsam triggerpunktsbehandling. 

Flowpillow heat har över två timmars batteritid, och arbetar med en kombination av infraröd värme och vibrationer. Pris: 1 490 kronor. Läs mer och beställ här!

Flowgun

Flowlife Flowgun

Flowlife Flowguns exakta slag och starka och effektiva vibrationer stimulerar din bindväv, ökar din blodcirkulation och mjukar upp dina muskler så att du återhämtar dig snabbare efter träningspasset.

Flowgun arbetar med upp till 3 200 slag per minut men är ändå tystgående. Den har fem olika vibrationsnivåer och hela sex timmars batteritid. Fyra olika munstycken ingår – allt förpackat i en snygg väska! Pris: 3 990 kronor.

Läs mer och beställ här!  

Flowlife är ett svenskt företag specialiserat på massage- och återhämtningsprodukter. Beställer du en produkt från Flowlife ingår fri frakt och fri retur. Du har dessutom 30 dagar på dig att prova produkten hemma. Är du inte nöjd kan du lämna tillbaka den. Flowlife har 5 av 5 i betyg av kunder på både Google och Trustpilot.

Premiär för RW-Shoppen
Därför är Vasaloppsåkare lyckligare

Därför är Vasaloppsåkare lyckligare


Tidigare studier har visat att Vasaloppsåkare är betydligt mer fysiskt aktiva i vardagen och lever längre än andra. Nu har en grupp svenska forskare visat att längdskidåkare också blir mindre deprimerade.

Forskarna har följt 200 000 Vasaloppsåkare under åren 1989–2010 och har sett att dessa drabbades av depression hälften så ofta som befolkningen i stort. Studien, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Psychiatry Research, visade att samma mönster gällde för ångest och oro. Skidåkarna drabbades av ångestrelaterade sjukdomar hälften så ofta som befolkningen i stort. De här resultaten går också i linje med andra studier gjorda på människor som konditionsidrottar, inte minst löpare, som vi har rapporterat om tidigare i Runner’s World.

Forskarna drar slutsatsen att det är Vasaloppsåkarnas fysiskt aktiva livsstil som är huvudorsaken till att risken för att drabbas av psykisk ohälsa halveras. De diskuterar även om andra positiva faktorer vid sidan av den fysiska träningen påverkar det mentala måendet. Faktor som det sociala umgänget och gemenskapen, att ha ett meningsfullt mål, att man vistas mer utomhus, eller att den regelbundna träningen leder till en bättre kosthållning. Det har man däremot inte kunnat påvisa i studien.

Skillnad mellan könen

Resultaten i studien visade att risken för depression bland Vasaloppsåkare minskade lika mycket hos båda könen. Forskarna upptäckte dock en intressant skillnad mellan könen vad gäller kopplingen mellan fysisk prestation och depression. Hos männen kunde de se att skidåkare som var snabbare också var mer skyddade mot depression än långsammare åkare. Här är det lätt att tro att det är den större träningsdosen hos manliga ”snabba” Vasaloppsåkare som främst förklarar det ökade skyddet mot depression.

Bland de snabbaste kvinnliga åkarna såg de tvärtom en högre risk att drabbas av depression jämfört med de långsammare kvinnliga åkarna, även om skillnaden inte var statistiskt säkerställd. Samtidigt understryker forskarna att de snabbaste Vasaloppskvinnorna fortfarande löpte betydligt mindre risk att drabbas av depression jämfört med övriga befolkningen.

Andra orsaker bakom skillnad?

Studien förklarar inte varför de högpresterande kvinnorna i Vasaloppet drabbas av depression i större utsträckning än de som åker långsammare. Även om det finns vissa skillnader mellan den kvinnliga och manliga hjärnan så kan svaret till skillnaderna finnas någon helt annanstans, menar forskarna.

En amerikansk studie visade att kvinnor som berättade att de tränade för att de ville tappa i vikt eller trimma kroppen hade sämre livskvalitet än de som uppgav att de tränade för att förbättra sin hälsa. Hos männen fanns ingen sådan koppling. Där verkade anledningen till träningen inte spela någon roll för träningens effekter på deras mentala hälsa.

Detta fenomen skulle kunna förklara fynden i den nya svenska studien. Det kan vara så att den högre andelen depression hos de högpresterande kvinnliga skidåkarna bättre förklaras av de individuella skälen att träna än själva träningsnivån.