Jag är löpare – Leif Silbersky


Jag springer regelbundet, det har jag gjort sedan tonåren. Men idag mer på löpband, än i skogen. Det är för att spara tid. Mitt yrke är mycket tidskrävande. En fördel med löpband är också att man inte blir beroende av vädret. Jag har bandet hemma i lägenheten på Östermalm.

Det blir sällan mer än två gånger i veckan på bandet. 10-15 minuter åt gången. Men i hög hastighet och bandet inställt på hög backe. Det händer dock att jag ger mig ut i skogen också. Då springer jag i Liljansskogen bakom Stockholm Stadion. Elljusspåret där har varit min hemmabana under många år.

Jag har sprungit Lidingöloppet, fem gånger i följd. Bästa tiden blev 2.47. Men jag springer inga lopp längre. Idag springer jag enbart för att uppehålla hälsan. Både den fysiska och psykiska. Jag använder joggingen, och motion över huvud taget, jag spelar också tennis regelbundet, som ett incitament för att rena kroppen.

När jag har haft ett stort och besvärligt mål, där jag psykiskt gett allt, då tycker jag om att fysiskt spänna bågen så långt det någonsin går. Och jag är fullkomligt medveten om att för att göra en intellektuellt god prestation, då måste jag också vara i psykisk balans.

Brukar ha TV:n på framför löpbandet. Det är en bra distraktion. Jag har aldrig varit en människa som tyckt om träningen som sådan. Däremot tycker jag om att uppnå ett visst mål med träningen. För mig är det psykologiskt nödvändigt. Ger jag mig ut och joggar måste jag ha en piska för att känna att jag gör någonting meningsfullt.

Jag tävlade i MAI i unga år. Där sprang jag medeldistans och 5000 meter. Som 18-åring gjorde jag 54,3 på 400 meter. 2.10 på 800 och 4.11 på 1500. Det är de tider jag kommer ihåg. Det var ju ganska bra resultat, på 50-talet. Löpningen var den stora hobbyn då. Och visst fanns drömmen om att bli en ny storlöpare. Viljan fanns definitivt där, men tyvärr upptäckte jag med tiden att förmågan saknades. Och då la jag av med tävlandet. Men jag slutade inte löpa. I stället blev jag motionär.

Jag hade absolut inga ambitioner att börja tävla långdistans. Däremot tyckte jag att Lidingöloppet kunde vara ett bra lopp att ha som målsättning. Ett sätt att se om träningen burit frukt.

Första gången jag sprang Lidingöloppet, det var i slutet av 70-talet, gick jag in i väggen efter två mil. Det var i den där djävulsbacken. Allt tog slut där. Men av det lärde jag mig att disponera loppet bättre följande år.

Jag unnar mig det mesta av livets goda, men jag är inte överdriven. Jag röker inte och jag snusar inte. Men gott vin till maten tackar jag inte nej till. Och som skåning är jag väldigt förtjust i god mat.

Men jag är ändå noga med vad jag äter. Jag väger mig varenda dag. Jag har fullkomlig kontroll på var jag befinner mig. Och slår vågen åt fel håll så blir det att rensa ut kroppen och jogga lite extra.

Jag får ofta mycket goda idéer när jag löper. Jag har också märkt att man rensar bort det oväsentliga genom fysisk ansträngning. Många av mina idéer till bokskrivande och pläderingar har kommit under fysiskt krävande joggingrundor.

Jag och författaren Olof Svedelid har skrivit detektivromaner ihop under många år, där advokaten Samuel Rosenbaum tillsammans med sin släkting Rhea Moser löser olika brottsmål. Bok tjugotvå kommer ut nu i sommar.

Springa ett maratonlopp har jag aldrig haft någon lust till. Jag skulle inte klara det fysiskt. Har haft en hel del problem med benhinnorna. Jag vägrar att springa på asfalt.

Jag är en utpräglad tävlingsmänniska, också när jag springer. Men den bästa motståndaren jag har, det är jag själv. Just i att kunna visa att det är jag som bestämmer. Kroppen får stå tillbaka för viljan, som tar över kroppen.

Det har ibland hänt att jag blivit omsprungen av tonårsflickor, som fullkomligt flugit förbi en. Då har gubbjäveln försökt hänga på, men märkt att han inte orkat. Det är klart att man blir besviken. Men så är livet. Det är bara att acceptera att man har blivit äldre. Och uppmuntra sig själv med att man kanske ändå står sig rätt väl i jämförelse med många jämnåriga.

Aktuella fall på min agenda just nu? Trustor ska upp snart. Systembolaget, och så kidnappningen av SIBA-direktören.

Jag är övertygad om att löpning gör mig till en bättre advokat.


Nr 4 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Test! Bästa skorna för trail! 14 nya modeller
  • Så springer du milen! Träningsprogram för alla nivåer
  • Så börjar du springa med din hund
  • Barnsoldaten som blev en av världens bästa traillöpare
  • Så toppar du formen
  • Forskning: Därför har du en löpares DNA
Bli prenumerant

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Läs också

Aron vann igen – och aktuellt från ultravärlden

Aron Andersson vann återigen Wings for Life när han hann längst av 184 000 startande....

Läs mer

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!

Passa på! Nu kan du få 6 nummer av Runner’s World  tillsammans med ett par Defunc...

Läs mer

Den ultimata sportlovssoppan!

Denna mustiga soppa passar helt perfekt i en termos i skogen, skidbacken eller skidspåret.

Läs mer

Fler intressanta artiklar

Gröt och kaffe i ett

Sätt guldkant på frukosten med den här enkla och goda vardagsfavoriten!

Läs mer
Len bovetegröt med björnbär

Att göra gröt på bovete är en bra variation till havregröten – dessutom 100 procent fullkorn!

Läs mer
Havregrynsgröt Deluxe

Recept av Dietistens Val: En supergod havregrynsgröt som passar alla – vi lovar!

Läs mer
Chiafrutti

Recept av Dietistens Val: Vem mer älskar när frullen står klar i kylen när man vaknar? Här kommer en favorit...

Läs mer