Klara Färdiga Gå!


  • I det följande kan du läsa hur du garderar dig mot en
    sådan katastrof.

De flesta av dessa råd gäller vilka lopp som helst, men
inför ett så långt lopp som en mara krävs speciella förberedelser. Så de här
råden är i första hand riktade till dem som avser att springa Stockholm
Marathon, men även de 30.000 som ska springa GöteborgsVarvet har
förhoppningsvis nytta av dem.

Dagen före
Om du är bosatt i Stockholm:
Försök om möjligt hämta ut din nummerlapp i god tid. Och samtidigt kan
du börja planera hur och när du tar dig till startområdet på Östermalms
Idrottsplats, dit du bör komma senast klockan 13.00 – om du ska ta bussen,
tunnelbanan eller bilen. Åker du bil bör du vara förberedd på att det kan vara
svårt att hitta en parkeringsplats.

Om du är bosatt utanför Stockholm: Bäst är naturligtvis om du kan övernatta i
Stockholm. På så sätt är du garderad mot alla de obehagliga överraskningar som
kan uppstå under en längre bilresa. Och se till att du känner till vägen till
Östermalms IP och hur lång tid det tar att ta sig dit. Redan dagen före loppet bör du
packa din tävlingsväska. Men vänta för säkerts skull tills du har fått
väderleksrapporten, så att du vet hur mycket eller hur lite kläder du ska ha på
dig. Kontrollera utrustningen noga.

Fysiska förberedelser:
En rask promenad eller lätt jogg dagen före loppet kan lösa upp spänningar i
dina muskler och nerver. Men överdriv inte – du bör inte på något sätt bli
trött. Tjugo minuter till en halvtimme bör räcka. I övrigt ska du vila så mycket som
möjligt. Om du har tid ska du ta en riktig sovmorgon, eftersom risken finns att
du kommer att ha svårigheter med sömnen natten före loppet.

Mentala förberedelser:
Om du inte känner till banan bör du försöka bekanta dig med den – antingen per
bil eller cykel eller också mentalt med hjälp av en karta (gärna med
banprofil). Genomför loppet i ditt huvud så att du är förberedd på de
svårigheter som väntar.
Föreställ dig att du nått upp till
Slussen, då du alltså har en mil bakom dig. Nästa hållpunkt kan vara
Västerbron, som under det första varvet sannolikt inte känns så tuff som du
fruktat. Det kan ge dig en positiv känsla som emellertid även det har sina
faror. Du får akta dig för att bli övermodig. Du passerar Stadshuset, och snart
väntar Flemminggatan. Nästa station är varvningen uppe vid Stadion. Den Stora
Tröttheten möter dig på andra varvet. Kanske får du de första negativa
signalerna när du passerar Skansen. Det är nu det gäller att tänka positivt.
Det är nu kampen börjar. Dagen före bör du också försöka
att koppla av så mycket som möjligt. Ett biobesök ger ofta god förströelse och
är därför att rekommendera.

Mat och dryck: Det
finns en tumregel om vad man bör äta och dricka dagen före en tävling: Håll dig
till mat som du är van vid men försök att få i dig mera kolhydrater än vanligt.
Det kallas kolhydratladdning som emellertid inte bör drivas till övermått. Kom
ihåg att det är viktigt att hålla magen i trim på tävlingsdagen. Det är också viktigt att dricka
mycket redan dagen före ett långt lopp. Men det bör inte nödvändigtvis vara
vatten. Juice, sportdryck eller soppor går också bra, och kom ihåg att kokt
pasta till två tredjedelar består av vatten.

Kvällen före
Din väska är packad och dina mentala förberedelser är
avslutade. Eftersom såväl Stockholm Marathon som GöteborgsVarvet inte startar
förrän på eftermiddagen, är det ingen fördel att gå tidigt till sängs. Tvärtom:
Bor du i Stockholm eller Göteborg kan det vara till nytta om du dröjer med att
lägga dig tills du verkligen känner dig färdig för sängen. Drick ett glas mjölk
och läs gärna en god bok, om det hjälper dg att somna. Om du har en lång resa att göra på
tävlingsdagen, är situation annorlunda. Då får du inte glömma att ställa
väckarklockan så att du är säker på att vakna i tid.

Mat och dryck: Här gäller det hög grad att hålla sina
normala vanor. Om du inte brukar äta mycket på kvällen bör du heller inte göra
det nu. Dels därför att en full mage kan störa din nattsömn, och dels därför
att du bör undvika magstörningar på tävlingsdagen. Den traditionella pastamåltiden bör man alltså förlägga
tidigt på kvällen. Även vad gäller dryck bör man
agera med en viss försiktighet. Kaffe bör naturligtvis undvikas på kvällen, och
även öl eller vin, om det inte ingår i dina normala vanor. Du bör dricka
mycket, men inte så mycket att du fyller din blåsa och därmed riskerar
sömnstörningar.

Tävlingsdagen
Om du vaknar upp efter en usel nattsömn, bör du inte vara
alltför oroad. Har du sovit ordentligt natten dessförinnan kommer du inte att
vara på minsta sätt utmattad när det är dags för start. Bor du i stan, kan du vända dig om
i sängen och somna om. Har du en resa framför dig är det bättre att gå upp. Då
slipper du att vara nervös för att inte hinna i tid. Men vare sig det är det ena eller det andra, så bör du lägga
på lite bufferttid, kanske en halvtimme, för oförutsedda händelser under resans
gång.

Mat och dryck: Både
GöteborgsVarvet och Stockholm Marathon har sina egna speciella problem,
eftersom starten går så sent på dagen, klockan tre resp klockan två på
eftermiddagen. Därför får vi många frågor om vad man bör äta på tävlingsdagen. Frukosten är inga problem. Du äter
som vanligt, bara lite mer och helst med tonvikt på kolhydrater. Och så dricker
du mycket, gärna juice eller sportdryck hela förmiddagen. Problemet är vad du ska göra när
det är lunchdags. Vår rekommendation är att du äter en andra,kraftgare frukost,
så att du slipper att komma hungrig till loppet. Men äter du en vanlig lunch, är
det risk för att din mage på olika sätt ger sig till känna före eller under
loppet. Det bör du undvika. 

Alltså: Antingen en
förstärkt frukost även till lunch eller också en mycket lätt lunch. Försök
sedan att dricka sportdryck ända in i det längsta före start.

Fysiska förberedelser:
Varje erfaren löpare utvecklar något slags ritual före ett tävlingslopp, men är
du ny i branschen och vill undvika att göra fel kan du följa följande nedräkningsschema: 

60 minuter före start: Ankomst till startområdet.
59-50 minuter:
Leta reda på toaletterna, och ställ dig i kö, om du
behöver använda dem.
49-45 minuter:
Se till att du har utrustningen i ordning. Tejpa
dig eller smörj in dig på utsatta ställen på kroppen.
44-40 minuter:
Börja promenera som en inledning till din
uppvärmning.
39-30 minuter:
Stretcha lätt samt börja småjogga tills du känner
dig tillräckligt uppvärmd.
30 minuter:
Var redo för den sista vandringen ut till starten
på Lidingövägen resp Margaretebergsgatan. Vänta på startskottet. Jogga på
stället då och då för att hålla dig varm, lös och avspänd.
0 minuter:
Startskottet går. Lycka till. Men kom ihåg att hålla
huvudet kallt i början. Låt dig inte lockas med i någon startrusning. Försök
inte heller att forcera för att ta igen förlorad tid i startträngseln.

Vad ska jag ha på mig?
Det vanligaste av alla nybörjarfel är att man sätter på sig för varma kläder. Vid starten bör man småfrysa lite, eftersom du blir mycket varmare, när loppet väl kommit igång. Här är några gips:

Över 10 grader: Shorts, tävlingslinne eller t-shirt i funktionsmaterial (undvik bomull).
0-10 grader:
  Shorts, kortärmad eller långärmad t-shirt (inte av bomull), lätta vantar (t ex Apotekets engångsvantar). Inte heller strumporna eller sockorna bör vara av bomull eller av ylle utan av något syntetmaterial. Undvik strumpor med kraftiga sömmar (som kan ge blåsor eller skavsår). Strumporna bör inte vara för tjocka (ju tunnare dess bättre, tycker de flesta löpare) och absolut inte av typen tubsockor. De bör alltså ha en väl markerad häl. Strumpan ska vara smidig och smita åt längs foten. Skorna ska vara väl inprovade under några långpass, så att du är säker på att du inte får skavsår. Skon bör alltså inte vara helt ny, men inte heller för sliten. En snedsliten sko kan ge upphov till skador.

Några tumregler
1.
 Packa din tävlingsväska dagen före.
2.
 Lärkännabanan.
3.
 Dricksåmycketdukan,men inte bara vatten.
4.
 Repetera loppet i ditt huvud dagen före.
5.
 Trötta inte ut dig med andra aktiviteter.
6.
 Experimentera inte med maten.
7.
 Undvik negativa tankar före loppet.
8.
 Ät inte för mycket på tävlingsdagen.
9.
 Sätt inte på dig för mycket kläder.

Checklistan

VAD DIN TÄVLINGSVÄSKA BÖR INNEHÅLLA

Nummerlappen
Tidtagningschipet
(som du helst bör fästa vid skon innan du åker hemifrån)

Säkerhetsnålar
Klädombyte
(inkl strumpor)

Banan
eller energikaka

Extra
skosnören

Vattenflaska
(eller sportdryck)

Pengar
Vaselin
Plåster

Mobiltelefonen (så du kan ringa hem och
berätta hur det har gått)


Solglas (om du använder sådana under
löpning)


Kepsen (om du är van att använda den)

Toalettpapper
Handduk

Oktobernumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Träna Rätt! Långt eller kort, hårt eller lugnt
  • 6 snygga höstjackor i stor test
  • Ultralöparens smarta knep
  • Skorna som gör dig snabbare
  • Forskning: Bli bättre med bakterier
  • Hållbara maror
  • Slipp magont nu!

 

Prenumerera


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Nästa återhämtnings-trend? Quorn!

Nästa återhämtnings-trend? Quorn!


Det kanske är dags att uppvärdera quorn som återhämtningsföda. I varje fall om man får tro forskarna på Exeter University i Storbritannien. De fann nämligen att mycoproteinet i quorn stimulerar återuppbyggnaden av muskelvävnad efter träning bättre än vad mjölkprotein gör. (Quornprodukter består till största delen av mycoprotein, vilket kommer från svampen Fusarium venenatum.) 

Studien visade att de försökspersoner som åt mjölkprotein ökade återuppbyggnadstakten med upp till 60 procent. Men de som åt mycoprotein ökade muskeluppbyggnadstakten med mer än dubbelt så mycket – goda nyheter för alla som vill välja bort eller dra ner på animaliska produkter. 

Passa på! Just nu 60% rabatt!

Passa på! Just nu 60% rabatt!


Just nu! Mer än halva priset på prenumeration, endast 39 kronor per tidning! Ordinarie pris 99 kronor.

Få Sveriges största löpartidning hemskickad till dig 11 gånger (helår) för bara 437 kronor! Du får massa tips om löpning, kost, prylar och om hur du bäst kommer i form, allt direkt hem i brevlådan och på webben. Nyhet! Du har dessutom som prenumerant 20%* på löparskor och kläder! Bra va!

TA DEL AV ERBJUDANDET HÄR!

Ge bort en prenumeration!

Höstens bästa löppass

Höstens bästa löppass


Distanslöpning, där man springer sin vanliga runda i sitt ”standardtempo”, är nog det vanligaste passet bland oss löpare. Passet underhåller vår löpning och utvecklar konditionen för de som är nya löpare, men ger inte så mycket variation i träningen.

Ett enkelt sätt att variera och få in kvalitativa effekter i din vanliga distanslöpning kan vara att springa passet i progressivt ökande fart. Just att springa progressivt på vissa av distanspassen är något jag själv gärna gör, och tittar man på eliten är det många av distanspassen som går i progressivt ökande fart.

Visst blir passet tuffare än en vanlig lugn runda, men faktum är att med rätt upplägg så sliter det inte så mycket – och ger väldigt mycket tillbaka till löparen. Hur tufft man vill göra passet kan kroppen och dagsformen få avgöra.

Ibland kan man låta passet komma spontant, men det kan också vara bra att välja ut på vilka distanspass man vill lämna bekvämlighetszonen och verkligen få till en fartprogression.

Starta i din grundfart

Utgå från din normala distansrunda och din normala distansfart när det gäller längden och utgångsfarten på passet. Är din normala distansrunda sex kilometer kan din progressiva distans vara just sex kilometer. I det här konkreta exemplet har jag valt en tiokilometersrunda.

Ingen uppvärmning behövs egentligen på passet, men en kort jogg, tre-fem minuter, och lätt rörlighetsträning innan start underlättar för att få en bra känsla i starten.

Om vi utgår från att din runda är tio kilometer löpning startar du, även efter en kort uppvärmning, i din grundfart för distanslöpning. Efter en kilometer löpning börjar du öka på farten ett litet snäpp. Sen stegrar du farten successivt varje kilometer som du springer.

I början kan fartstegringen vara på runt tio sekunder snabbare per kilometer, men för att passet inte ska bli för tufft övergår du efter de två till tre inledande kilometrarna till runt fem sekunder snabbare per kilometer jämfört med föregående kilometer.

Målbilden blir att du på sista kilometern ska komma ner till den kilometerfart som du skulle klara att ha i snittfart i ett tiokilometerslopp där du tar i maximalt. För att ge ett exempel kan den som springer milen på 50 minuter köra ett upplägg på passet där man går från 6.00 min/km i starten ner till en avslutning som går i nästan 5.00 min/km.

Det gäller dock att inte strikt gå på fartklocka, du behöver inte ens ha någon gps-klocka eller mobil – det går utmärkt att köra passet på känsla och spontant höja farten utifrån vad kroppen och huvudet vill just den här dagen.

Passar bra på löpbandet

Om du kör passet på löpband, där just detta pass funkar mycket bra, är det enkelt att styra fartökningen (se rutan nedan för förslag). Men oavsett var du kör passet stannar du till efter avslutad fartstegring och vilar några minuter, innan du som avslutning varvar ner med några minuters lugn löpning och den obligatoriska stretchen.

Det här passet funkar för de flesta löpare, men är du nybörjare och känner att sammanhängande distanslöpning i din naturliga fart inte känns någorlunda lätt så får du modifiera upplägget. Då skulle din progressiva distans kunna gå till så att du efter varje kilometeravsnitt tar en kort gångvila och sen har du som mål att nästa kilometer (eller valfri sträcka) blir farten snäppet högre än föregående sträcka. Då får du en intervalluppdelning med stående eller gående vila innan varje farthöjning, vilket gör passet lättare att komma igenom.

Oavsett hur du kör passet kommer du att jobba med din syreupptagning. Framförallt jobbar du delar av passet, när du kommit upp i högre fart, kring din mjölksyratröskel. Därmed kommer du att flytta din ”tröskel” uppåt ett snäpp, till en snabbare fart. Passet ger också bra volym och eftersom inledningen går i lugn fart jobbar du även i viss mån med den lokala kapaciteten i musklerna.

Jag tycker att det här passet är ganska snällt eftersom det är bekvämt i början, där man betar av stora delar av passet. Oftast är det sedan kul att pressa upp farten på slutet när man har ”målet” inom räckhåll.

Progressiv distans kan man springa året runt, men just på hösten är det oerhört enkelt att lägga in som den fart man kör om man vill ha en lugnare period där man vilar från intervaller – men ändå vill hålla i gång allt man byggt upp.

Kör du passet på längre rundor kan du anpassa slutfarten så att den är lite långsammare än i exemplet. Utgå då från att du på slutet ska hålla den fart du klarar av på ett halvmaraton (om du har den referensen).

Vill du att passet ska vara mer formgivande kan du ha en riktigt snabb avslutning under de sista tre-fem minuterna. Men då blir det ännu viktigare att ha en avslutande lugn nedvarvning efteråt.

Lycka till!

Pst! Missa inte Wiss&Svärms podd om höstträning! Sara och Josefine diskuterar där bland annat begreppet försäsongsträning samt styrketräning för löpare.

Progressionspass på löpbandet

En löpare som klarar milen på 50 minuter skulle kunna sikta in sig på denna fartstegring för ett tiokilometer långt pass på löpbandet (justera farterna i exemplet efter din egen förmåga). Då skulle en 50-minuterslöpare, som normalt håller runt 6.00 min/km på distanspassen, springa sin progressiva mil på strax under 55 minuter.

Km Fart

1: 6.00 min/km

2: 5.50 min/km

3: 5.40 min/km

4: 5.35 min/km

5: 5.30 min/km

6: 5.25 min/km

7: 5.20 min/km

8: 5.15 min/km

9: 5.10 min/km

10: 5.05 min/km

Blir du fetare och sjukare av att dricka socker än att äta det?

Blir du fetare och sjukare av att dricka socker än att äta det?


Tidigare studier på människor har visat att det verkar vara skillnad på hur vi hanterar kalorierna i socker beroende på om vi äter eller dricker dem. Nu visar en ny studie att möss som dricker socker blir fetare än möss som äter socker. 

Den nya studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Molecular Metabolism, har undersökt effekten av socker på vikten hos möss – beroende på om de dricker eller äter sockret.

I studien delades mössen in i fyra olika grupper som alla fick äta och/eller dricka lika stora andelar socker. Den grupp som bara åt socker och drack vatten gick upp minst i vikt. Den grupp som även drack sockervatten gick upp mest i vikt – trots att båda grupperna fick i sig lika många kalorier från socker. 

Forskarnas slutsats är att socker i flytande form har en större inverkan än socker i fast form. Det här gäller både viktuppgång i form av fetma och relaterade riskfaktorer som kan leda till diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar (metabolt syndrom). 

We Who Run Club toppar Lidingöformen

We Who Run Club toppar Lidingöformen


Löparcommunity ”We Who Run Club” är gruppen där Saucony tillsammans med Runner´s World under sommaren peppat till inspirerande och målinriktad träning. Nu återstår att skapa formtoppen inför TCS Lidingöloppet, loppet som många i gruppen har som mål.

We Who Run Club är en tränings-gemenskap som via träningsprogram, sociala medier och träningsträffar inspirerar till varierad och kul träning. Långt ifrån alla i gruppen, som varit rikstäckande, har haft möjlighet att ta sig till Lidingö för den gemensamma träningen man haft där, men alla har ändå kunnat hänga med i gruppen och ta del av träningen.

Sista gemensamma passet körs kommande söndag 22 september kl 10.00 från Lidingövallen, men även om man inte kan komma på passet kan man här få tipset på ett pass som ska ge formtoppen en push. Passet blir ett kombinationspass med långa och korta intervaller.

Som inför all kvalitativ löpning, för det är ett intervallpass som ska köras, ingår en bra uppvärmning innan intervallerna och en lugn nedvarvning efter. Intervalldelen består av totalt 18 minuters intervalltid.

Även om Lidingöloppet innehar mycket kupering, och just att hantera backarna på bästa sätt är en nyckel i att lyckas på Lidingöloppet, genomförs det här passet företrädesvis på en relativt plan sträcka, utan stora backar. Lätt kupering funkar bra, men med större backar kan det vara svårt att hitta ”formflytet” på det här passet.

We Who Run Club är en stor grupp och för att kunna dra nytta av varandra och inte sprida ut gruppen alltför mycket kommer intervallerna springas fram och tillbaka på samma sträcka. Kör du passet själv kan du givetvis köra ett annat upplägg, där du hala tiden tar dig framåt på intervallerna, men även själv kan det vara en fördel att hålla till på samma sträcka för att helt kunna ha fokus på löpningen.

Målet är att springa tre serier där upplägget på en serie är en inledande 4 minuters intervall, som man springer åt ett håll på den valda intervallsträckan. Därefter vilar man 1 minut, och sedan springer man 4 x 30 sekunders intervaller tillbaks på samma raksträcka. Vilan mellan dessa 30 sekunders intervaller är 30 sekunders gående eller lätt joggande beroende på vad man behöver för att kunna hålla bra fart på dom korta intervallerna.

Efter fjärde 30 sekunders intervallen tar man en så kallad serievila på runt 1-2 minuter. Den här serievilan behöver inte vara helt fixerad, utan kan styras av att löparna hinner inta samma startplats där man körde igång första intervallen. Efter serievilan upprepades samma serie alltså två gånger till.

På 4 minuters intervallen är målbilden att du som löpare ska hålla kring din ”milfart”, dvs den fart du skulle kunna klara när du springer ditt ortaste över 10 km. Har man ingen aning om vilket tempo det är så kan man utgå från att känslan ska vara bekvämt tufft över 4 minuter. På 30 sekunders intervallerna som följer på 4 minuters intervallen är det din ”kontrollerat” snabba fart som gäller.

När du springer passet får du förhoppningsvis en skön känsla när du går från en lång intervall till fyra korta. Just att den korta ”bara” är 30 sekunder tillåter alla, oavsett kapacitet, att plocka fram sin snabba fart.

Passet kommer trigga dig att jobba med olika steg, som du allmänt har nytta av i din löpning och även inför lidingöloppet där backarna kommer tvinga dig som löpare att just hantera olika steg. Du kommer jobba med farten samtidigt som du jobbar med uthålligheten och flytet över en lite längre sträcka.

Sammanfattat innehåller en intervallserie:
4 min lång intervall, vila 1 min,
4×30 sekunder kort intervall med vila 30 sekunders gående/joggande vila. Serievila 1-2 minuter med lätt jogg/gång.
Serien upprepas totalt 3 gånger för att nå 18 minuters total intervalltid. Känns det för mycket räcker det definitivt med två serier!

Riktfarter utifrån tidsmål TCS Lidingöloppets klassiska 3 mil:

– TIDSMÅL 2.00: (3 serier)
4 minuters 3.40-3.50 min/km.
30 sekunders: 2.50-3.00 min/km

– TIDSMÅL 2.15: (3 serier)
4 minuters 4.00-4.15min/km.
30 sekunders: 3.15-3.20 min/km

– TIDSMÅL 2.30: (3 serier)
4 minuters 4.30-4.45 min/km
30 sekunders: 3.35-3.40 min/km

– TIDSMÅL 2.45: (2-3 serier)
4 minuters 5.00-5.15 min/km
Kortintervall 3.55-4.00 min/km

– TIDSMÅL 3.00: (2 serier)
4 minuters 5.30-5.45 min/km
30 sekunders: 4.15-4.20 min/km.

– TIDSMÅL 3.15: (2 serier)
4 minuters 5.50-6.05 min/km
30 sekunders: 4.30-4.35 min/km

– TIDSMÅL 3:30: (2 serier)
4 minuters 6.20-6.40 min/km
30 sekunders: 4.55-5.00 min/km

Kört fast? Variera träningen!

Kört fast? Variera träningen!


Springer du samma gamla runda, i samma tempo, flera gånger i veckan, år ut och år in? Och du undrar varför du inte utvecklas som löpare?  Sätt då igång att variera din löpning i distans och fart – men även vad gäller underlag, tidpunkt och sällskap.

I början av din löparkarriär är nyckelordet kontinuitet. Ganska omgående märker du av klara förbättringar bara genom att ge dig ut på regelbundna löprundor. Steg två i utvecklingen är att variera dina olika träningspass. Följer du en specifik träningsplan – såsom de välbalanserade träningsprogram som vår egen chefredaktör Anders Szalkai har utvecklat för olika målsättningar – finns variationen alltid inbyggd i träningsråden.

Alltför många löpare har dock en tendens att fortsätta att träna alltför ensidigt. Delvis kan det bero på att träningsmängden hamnar alltför mycket i fokus och man hänger sig till att ”samla kilometer”. I strävan efter att träna mer kommer många träningspass att avverkas i ett tempo som är för snabbt för att ge effektiv uthållighetsträning och för långsamt för att bli utvecklande tempoträning. Vår träningsexpert L-G Skoog brukar benämna den här typen av träningspass som ”mellanmjölksträning”.  

Om du som löpare till exempel siktar på att löpa milen under 40 minuter ständigt genomför alla dina distanspass i en snittfart på 4.15/km, kan du faktiskt inte förvänta dig att kroppen på tävlingsdagen plötsligt ska kunna hantera en avsevärt högre fart enbart för att det hamnat en nummerlapp på bröstet. Istället får du en klart bättre effekt av den tid du investerar i din träning, om du sänker farten till 4.30–4.40/km under dina normala distanspass och 4.45–5.00/km under långpassen och därtill regelbundet genomför rena tempoträningspass i ett klart högre tempo. 

På det sättet får du en effektiv lokal uthållighetsträning av löpmuskulaturen samtidigt som du sliter mindre på kroppen under distanspassen. Det i sin tur betyder att du får energiöverskott till att genomföra riktigt effektiva fartpass. Väljer du exempelvis att genomföra klassiska 1 000-metersintervaller bör du sikta på 3.45/km för att förbereda kroppen för ett millopp under 40 min.

Det relativt måttliga löptempot under distanspassen ger effektiv uthållighet, medan tempoträningen ger specifik löpstyrka och koordination.

Det allra viktigaste om du har tävlingsambitioner är dock att vänja kroppen vid just den aktuella tävlingsfarten, som du siktar på att kunna hålla över den distans som du förbereder dig för. Det relativt måttliga löptempot under distanspassen ger effektiv uthållighet, medan tempoträningen ger specifik löpstyrka och -koordination genom att aktivera ett stort antal muskelfibrer. Dessutom stärker du dig mentalt genom att du lär dig hantera en markant ökad grad av ansträngning. 

För att ”knyta ihop säcken” behöver du dock genomföra träningspass som simulerar tävlingssituationen så nära som möjligt. Den berömde italienske löpcoachen Renato Canova, som är mannen bakom många av de bästa kenyanska löparna och även Nordens klart lysande maratonstjärna – norrmannen Sondre Nystad Moen (Europarekordhållare med tiden 2.05,48) – betonar särskilt vikten av att löpa i planerat tävlingstempo under vissa träningspass. Det kan ske antingen som ett sammanhängande tempolopp eller i intervallform. I exemplet ovan – med målsättningen 10 kilometer under 40 minuter –  kan det betyda 4 kilometer på 16 minuter eller 6 tempointervaller om vardera 1 kilometer på 4 min/km med 1 minut vila mellan fartinslagen. 

6 tips för effektiv &varierad träning

  1. Tänk träningsinnehåll framför träningsvolym. Mixa långa lugna distanspass med kortare tempoinriktade inslag i träningen.
  2. Vänj kroppen vid ditt planerade tävlingstempo för en aktuell tävlingsträcka.
  3. Komplettera din löpträning med styrke- och rörlighetsövningar.
  4. Löp på varierande underlag och i olika miljöer.
  5. Prioritera dina nyckelpass (långpass och tempoträning), när du hamnar i tidspress och måste modifiera din ursprungsplan.
  6. Anpassa din träningsbelastning efter din totala stressbelastning i vardagen (arbete, familj, resor, socialt umgänge etcetera.) och var flexibel i din träningsplanering.

Tempo och distans är inte allt!

Att träna varierat betyder inte enbart att du ska mixa långa träningspass i måttlig distansfart med snabbare kortare inslag i olika högre löptempon. Vill du utveckla din löpning på bästa sätt är det också viktigt att variera andra aspekter av sin träning. Förutom att du bör komplettera dina löpträningspass med styrke- och rörlighetsövningar för att förebygga skadeproblem och underlätta en riktig löpteknik, bör du tänka på detta:

Tidpunkt för din träning De flesta av oss genomför våra träningspass på sen eftermiddags- eller kvällstid. Väldigt få tävlingar äger rum vid den tiden på dygnet, varför det är smart att vänja kroppen vid löpning också vid andra tidpunkter på dygnet, inte minst på morgonen.

Underlag Vi brukar säga att en av de stora fördelarna med löpning är att man faktiskt kan träna var som helst. För de flesta av oss betyder det att vi löper på hårda underlag i närheten av där vi bor eller arbetar. Det gör vår träning tidseffektiv och lättillgänglig. Men om vi då och då ger oss tid att löpa i skogen, på parkvägar och gräsunderlag eller på exakt uppmätta löparbanor kommer vi att belasta kroppen mer allsidigt och dessutom få en välkommen stimulerande omväxling i vår träning.

Kupering Handen på hjärtat – att löpa på plant och fast underlag är relativt bekvämt. Var inte rädd att då och då utmana dig själv i branta stigningar, med tekniskt krävande utförslöpning och på vindlande stigar. Du kommer att bli en starkare, mer tekniskt driven löpare och träningen blir dessutom roligare. 

Ensam eller träningspartner Det är sant att löpning är en individuell träningsaktivitet och om du ska utvecklas måste du själv ta ansvar för att genomföra dina planerade träningspass. Därmed inte sagt att du alltid behöver träna ensam. Det är exempelvis fullt möjligt att träna tillsammans med din livspartner, även om ni har olika löpkapacitet. Ni kan starta och avsluta ett träningspass tillsammans. Den bättre löparen kan vända och löpa fram och tillbaka under ett distanspass. Genom diverse anpassningar av sträckor och löptempon är det också fullt möjligt att köra fartpass tillsammans.

Gruppträning ger fler dimensioner till din löpning än den rent fysiska träningen. Du lär känna andra individer med samma intresse, vilket kan ge dig extra träningsmotivation och dessutom kan du få tips och kunskap av de mer erfarna löparkompisarna i gruppen.