Pressmeddelande

Bakom projektet står Mikael Swarén och Markus Leijon vid Nationellt Vintersportcentrum. I studien undersökte man en tämligen nyutvecklad s.k.prefabricerad sula marknadsförd under namnet AFS (Arch Flex System). Den finns i tre varianter med olika mycket uppbyggnad i hålfoten. Alla sulor är dessutom försedda med en s.k. framfotspelott i syfte att ge stöd till fotens tvärsgående främre valv. Rätt sultyp väljs ut med hjälp av en enkel guide , där ens individuella höjd på det inre långsgående fotvalvet avgör, vilken av de tre sultyperna som bör väljas.

Frågeställningen i undersökningen var om dessa lösa inläggsulor ger en förändrad belastning jämfört med de standardsulor som man får ”på köpet” när man inhandlar ett par löpskor. Åtta tämligen vältränade löpare deltog i undersökningen och använde då sina egna träningsskor, som man normalt tränade i till vardags.

Löptesterna genomfördes på löpband och man inriktade sig på att med hjälp av ett – just för biomekaniska tester speciellt utvecklat – tryckkänsligt system placerad inuti skorna jämföra de krafter som uppstår vid fotisättning under löpning. Jämförande mätningar gjordes vid gång samt vid två olika löphastigheter med AFS-sulan och de befintliga standardsulorna för samtliga deltagare.

Fem olika variabler avseende storleken på krafter från underlaget och hur trycket fördelades på fotsulan uppmätttes. Mycket förenklat kunde man konstatera signifikanta skillnader vid löpning i AFS-sulan kontra standardsulor, vad avser såväl storleken på de krafter som foten utsattes för och vilken del av foten som belastades.
Mest intressant ur skadeförebyggande perspektiv är högst sannolikt den reducerade belastning som noterades på fotens insida vid löpning i AFS-sulan. Detta pekar mot att det ”något individanpassade hålfotsstödet”(rätt typ av sula till rätt typ av fotvalv) har en faktisk inverkan på fotisättningen och ger en ökad kontroll av pronationsrörelsen.

Swarén och Leijon drar flera positiva slutsatser av denna tämligen begränsade undersökning, men de påpekar samtidigt att denna studie – byggd på tryckmätning – bör kompletteras med ytterligare kartläggning. Framförallt behövs tredimensionell höghastighetsfilmning för att bättre kunna analysera, hur AFS-sulorna påverkar hälens rörelse under olika faser av markkontakten.

---