Nybörjarspecial


DE FÖRSTA STEGEN
Alla började vi att gå vid ungefär samma tidpunkt (sånär som på en eller ett par månader), och alla av samma skäl. Skälen för att börja springa, däremot, varierar från person till person. Du bär kanske på några fler kilon än vad du skulle vilja, eller du känner kanske att du bör börja träna för att avleda den stress du utsätts för i din dagliga tllvaro, eller du kanske har sett några kompisar springa Stockholm Marathon och beslutat dig för att nästa år ska du också vara med. Skälen må vara vilka som helst, men principerna för hur man lägger upp sin träning är i huvudsak de samma. Följer du våra råd så garanterar vi att din löparkarriär kommer att bli lyckosam och bereda dig stor glädje.

1 Sätt igång
Du skulle kunna fylla en hel bok med skäl varför du inte kan starta din träning just i dag och varför du bör skjuta upp den till i morgon eller övermorgon. Undanflykter ger dig ingenting.
Ju mer du funderar över när du ska börja springa, desta troligare är det att du inte gör det alls. Det finns en gammal sliten kliché som säger att i dag är den första dagen av resten av ditt liv, och den är sann. Därför ska du glömma dina ursäkter och dra på dig dina bekvämaste skor – glöm bort det där med att du bör ha särskilda löpskor (om du inte redan har några sådana) – gå ut genom dörren och sätt igång. Fem minuter av omväxlade gång och löpning, tio eller tjugo, det spelar ingen roll, huvudsaken är att du gör det.
Se dig inte om och vänd inte tillbaka. Det finns få saker i livet som man har möjlighet att kontrollera helt och som kan förändra ens tillvaro, men löpning är en av dem. Du avgör själv hur du vill ha det.

2 Du är en löpare
Den främsta ursäkten för att inte springa låter så här: ”Jag är ingen löpare och vet inte hur man gör”. Men om du kan gå – och det kan de allra flesta – så kan du också springa. Det ena är bara en lite snabbare version av det andra.
Du må inte ha gjort det på länge eller du har inte gjort det särskilt snabbt eller särskilt länge, men nog vet du hur man gör när man springer. Om du klarar att sätta den ena foten framför den andra i en snabbare fart än när du går, så springer du, så enkelt är det. Du behöver inte springa 400 meter under 60 sekunder eller springa en mara för att betrakta dig som löpare. När du går från dina allra första löpsteg till att springa längre och längre sträckor, genomgår du samma utveckling som när du var ett litet barn. Då lyssnade du på kroppens signaler och sprang tills luften tog slut, då du övergick till att gå, och sedan började du att springa igen osv. Ditt nya träningsprogram (som vi presenterar nedan) fungerar enligt samma principer.

3 Följ den enkla vägen

Löpning och gång är den naturligaste och enklaste form av motion som existerar. Våra kroppar är skapta för rörelse och våra förhistoriska förfäder sprang ett par mil om dagen redan för miljontals år sedan. Majoriteten av vår vuxna befolkning väljer nu att inte springa alls eller att träna på något annat sätt. De har valt den livsstil som är orsaken till alla våra fellevnadssjukdomar. För att undvika att hamna i denna onda cirkel måste du börja röra på dig, det är den enkla sanningen. Vårt mål med den fortsatta texten är att hjälpa dig att kunna springa 30 minuter i sträck eller för de mera ambitiösa att ställa upp i ett millopp som t ex Tjejmilen. Det första steget på denna väg är alltid det svåraste, men du kommer efterhand att uppfatta att det kommer att bli lättare och lättare, tills den dag kommer då du mår dåligt om du INTE springer

4 Det finns inga gränser
Det spelar ingen roll om du är mager eller mullig, ung eller gammal, kort eller lång, du kan ändå springa. Vi har sett åtskilliga nybörjare bli maratonlöpare inom loppet av ett år. Det är viljan och beslutsamheten som avgör allt. Du beöver inte springa en mara, men faktum kvarstår: Det är du själv som sätter upp gränserna för vad du förmår. Den mänskliga kroppen är en underbar maskin som fungerar bättre med regelbunden träning.

5 Ha tålamod
Löparens viktigaste egenskap är tålamod. Att starta för snabbt och köra hårt för tidigt är nybörjarens vanligaste misstag. Var en sköldpadda och inte en hare. Du har ingen brådska utan ta dig tid. Löpning är ett långtidsprojekt. De första veckorna räcker det med att du anstränger dig tillräckligt för att få upp pulsen en bit över hundra slag i minuten, så ger det fysiska och mentala utslag. Du behöver inte anstränga dig hårdare i början. Du kommer inte att märka framstegen dag från dag, men när du efter en vecka eller en månad tittar tillbaka, kommer du att bli förvånad över vilka framsteg som du gjort.

6 Ge aldrig upp
Löpning må vara en enkel sport som alla och envar kan utöva, men inbilla dig inte att det är en lätt sak att hålla fast vid ett träningsprogram. Löpning bränner fler kalorier per minut än någon annan form av träning. Detärpågottochont.Detärbraomdu siktar på att gå ner i vikt, men orsaken är att löpning är mera fysiskt påfrestande än andra träningsformer. Det kommer att vara dagar när du är trått och dagar då dina ben och leder värker. Det kommer dagar när du inte vill ta dig upp ur sängen för att gå ut och springa eller när du har för mycket att göra för att ha tid att springa. Allt det där kommer att hända, och det måste du vara beredd på. För sånt är livet. Du kommer att missa en del träningsdagar och andra dagar kommer det att kännas vansinnigt trögt, men det är inga skäl för dig att sluta springa.

7 Ät rätt
Löpningen ger dig ingen fribiljett till att äta och dricka hur mycket som helst eller vad skräp som helst. Lyckligtvis brukar folk som börjat träna också få bättre matvanor.
Så börja med att öka ditt intag av frukt och grönsaker. Bekymra dig inte om extra protein – du får i dig alldeles tillräckligt med den vanliga maten. Däremot bör du försöka få i dig en del enkelomättat fett som i olivolja. Gör det så enkelt som möjligt. Låt inte dina matvanor bli ett problem eller spela en huvudroll i din tillvaro. Det är som med löpningen: Det finns ingen hemlig formel. Det handlar mest om sunt förnuft.

8 Skaffa dig en löparkompis
Den viktigaste faktorn för ett lyckat träningsprogram är att ha en löparkompis. En delad erfarenhet känns mer givande. Och har man en kompis som väntar på en, är det svårare att strunta i träningspasset. Den idealiske träningskompisen är en som befinner sig på samma träningsnivå som du, som håller ungefär samma fart, och som har ungefär samma mål med sin träning som du. Självklart behöver ni inte springa tillsammans varje gång, och självklart kan ni också vara ett litet gäng. Olika människor med olika erfarenheter att dela med sig av kan ge din träning ett rikare innehåll. Försök att finna en kompis som är ungefär din jämlike och en som driver dig lite hårdare, när du vill springa lite fortare.

9 Löpning är inte allt

Om du kan finna utrymme för löpning utan att offra allt annat, har du större möjligheter att bli en löpare. Försök att finna en balans i din tillvaro och göra löpningen till en del av livet men inte den dominerande delen. Detta att du strävar efter att förverkliga vissa mål är positivt i sig, så länge det inte tar överhanden. Det fina med löpning är ju att man kan göra det var som helst och när som helst. Så missar du ett träningspass så kan du kanske lägga in det någon annan gång i stället. Många löpare har blivit positivt beroende av sin sport, vilket är bra. Dåligt blir det när det blir ett negativt beroende, där allt måste kretsa runt just löpningen.

10 Spring för livet
Löpningen bromsar åldrandet, inte bara fysiologiskt utan håller dig också ung i sinnet långt upp i åren. Det är utan tvekan så att det blir svårare att fortsätta med löpningen ju äldre man blir. Det som var lätt när du var 30, blir svårare närdu blir 40 och kanske en kamp när du blir 50. Visst blir du både äldre och långsammare för varje dag som går, men löpningen bromsar trots allt åldrandet och gör di
g till en yngre, äldre person än vad du skulle vara utan löpningen.

GRUNDSTENARNA
När du börjar träna, hoppas vi att du följer någon av våra program på nästa uppslag. Men du kan likaväl skapa ditt eget träningsprogram utifrån de fundamentala priciper som gäller för all löpträning.

ÖKA LAGOM
Man behöver inte plåga sig för att bli en bättre löpare. Den kontinuerliga belastning som du under löpträning utsätter din cirkulationsapparat och ditt muskelsystem för, räcker en lång väg. Det handlar om tre komponenter: frekvens (hur ofta), intensitet (hur snabbt) och distans ( hur långt) , och då gäller det att öka belastning med måtta, högst tio procent i veckan.

LYSSNA PÅ DIN KROPP
Ökar du träningen för snabbt, är risken överhängande att du drar på dig skador. Nybörjaren kommer under alla förhållanden att dra på sig en del skavanker, medan kroppen anpassar sig till de nya påfrestningarna. Det måste du vara beredd på, och det är inget att oroa sig för. Men om smärtan består eller t o m ökar under löpturen, bör du omedelbart avbryta den. Det är det som uttrycket ”lyssna på kroppen” innebär.

VARANNANDAGSPRINCIPEN
Har du tränat hårt en dag (snabbt eller långt eller bådadera), bör du ta det lugnt nästa dag (eller till och med vila helt). Då ger du kroppen en chans att återhämta sig. Kom ihåg att det är under vilan och inte under själva ansträngningen som din kropp blir starkare. Det kallas för superkompensation, när kroppen reparerar förstörda muskelceller och förbereder dem för nästa påfrestning.

TRÄNA SPECIFIKT
Du blir inte en bättre löpare av att göra tusen armhävningar – även om du får prima magmuskler. Du kan förbättra din kondition genom att syssla med andra uthållighetsidrotter som simning, cykling och skidåkning, men du bör ändå träna löpning specifikt enligt regeln att man blir bra på det man tränar. För att bli en löpare bör man springa, och för att bli en snabb löpare, bör man springa snabbt.

TRÄNA REGELBUNDET
Genom att träna minst tre gånger i veckan kan du förbättra din kondition. Men kom ihåg att kondition är en färskvara – om du inte underhåller den, går den snabbt förlorad. Det är därför det är så viktigt att träna regelbundet. Och kom ihåg att lite är bättre än inget, även ett tiominuterspass gör sin nytta. Så fuska inte – ge dig ut även när det tar emot.

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV
Vi är alla olika och har alla olika förutsättningar. Det som passar den ene, fysiskt och mentalt, passar inte nödvändigtvis den andre. Därför bör du vara observant på dina styrkor och svagheter, och anpassa din träning därefter. Och det är inte alltid det rätta att försöka träna upp sina svaga sidor, tvärtom kan det ibland löna sig att träna på det som man är bra på. Och är det någon träningsform som du avskyr, så kan du naturligtvis undvika den och vara medveten om konsekvenserna.
Exempel: Många avskyr långpassen – som förmodligen är den viktigaste komponenten i alla träningsprogram.

NYBÖRJARENS FÖRSTA TRÄNINGSSCHEMA

VECKA 1
Dag 1 Spring en minut, gå en minut. Upprepa tio gånger.
Dag 2 Spring två minuter, gå en minut. Upprepa åtta gånger.
Dag 3 Spring fyra minuter, gå två. Upprepa fem gånger.

VECKA 2
Dag 1 Spring fyra minuter, gå två. Upprepa fyra gånger.
Dag 2 Spring sex minuter, gå två. Upprepa tre gånger.
Dag 3 Spring åtta minuter, gå två. Upprepa tre gånger.

VECKA 3
Dag 1 Spring 10 minuter, gå två. Upprepa.
Dag 2 Spring 12 minuter, gå två. Upprepa.
Dag 3 Spring 15 minuter, gå två. Upprepa.

VECKA 4
Dag 1 Spring 15 minuter, gå två. Upprepa.
Dag 2 Spring 10 minuter, gå två. Upprepa två gånger.
Dag 3 Spring 30 minuter.

0-10 KM PÅ SEX VECKOR

VECKA 1

Dag 1 Spring två minuter, gå en minut. Upprepa sex gånger.
Dag 2 Spring fyra minuter, gå två. Upprepa fyra gånger.
Dag 3 Spring tio minuter, gå fem. Upprepa.

VECKA 2
Dag 1 Spring 10 minuter, gå två. Upprepa två gånger.
Dag 2 Spring 12 minuter, gå två. Upprepa två gånger.
Dag 3 Spring 15 minuter, gå tre. Upprepa två gånger.

VECKA 3
Dag 1 Spring 20 minuter.
Dag 2 Spring 10 minuter, gå två. Upprepa tre gånger.
Dag 3 Spring 20 minuter, gå tre. Upprepa.

VECKA 4
Dag 1 Spring 25 minuter.
Dag 2 Spring 10 minuter, gå två. Upprepa tre gånger.
Dag 3 Spring 30 minuter, gå tre. Spring 20 minuter.

VECKA 5
Dag 1 Spring 30 minuter.
Dag 2 Spring 10 minuter, gå två. Upprepa tre gånger.
Dag 3 Spring 50 minuter.

VECKA 6
Dag 1 Spring 20 minuter.
Dag 2 Spring 20 minuter.
Dag 3 Spring 10 km.

Foto: Rodale Stock Image

Juninumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Kom i toppform
  • 7 grymma backpass
  • Raceskotest, 11 snabba skor
  • Åre – Sveriges trailmecka
  • Spring skadefri
  • Koll på kosten
  • Intervallträna som eliten

 

Prenumerera


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Nybörjare: Från soffpotatis till löpare

Nybörjare: Från soffpotatis till löpare


”Skynda långsamt” är en bra devis om du vill börja springa och kanske har varit inaktiv under flera år. Här är guiden som visar hur du går från nybörjarlöpare till en löpare som vill springa lopp.

Jag älskar när folk berättar att de vill börja springa! Anledningarna till varför de vill sätta i gång är skiftande, det kan vara ett besked från en hälsokontroll, övervikt eller en dröm om att kunna genomföra ett roligt lopp. Men det spelar ingen roll vad som fått dig att börja kuta – det viktigaste är att det är just du som har tagit beslutet.

Problemet är att många börjar alldeles för hårt de första veckorna. Det kan göra att du drabbas av överbelastningsskador som till exempel benhinneinflammation och hälseneproblem. Och det vill ju du förstås undvika. 

”Hjärnfysik-Johan”, som också skriver i RW, bloggade om nybörjarträning på runnersworld.se i början av oktober. Det handlade om en dansk undersökning som visar att du tjänar på att starta lågintensivt, med promenader och långsam löpning. Du ska heller inte vara rädd för att ta vilodagar. Det som händer när du testar en ny aktivitet och använder muskler som inte varit aktiva på ett tag, är att du får träningsvärk. Träningsvärk är i stort sett ofarligt och kräver bara några dagar med lugna aktiviteter som promenader, simning och cykling, som gör att musklerna får genomblödning och blir pigga igen. En annan ofarlig åkomma som du inte behöver oroa dig för är håll.

Du tjänar på att starta lågintensivt, med 
promenader och långsam löpning. Du ska 
heller inte vara rädd för att ta vilodagar.

Löpning är en fantastisk träningsform som ger bra träningseffekt på kort tid. Den är tidseffektiv – du kan starta utanför din ytterdörr och vara tillbaka i hemmet 30 minuter senare. Men löpning på platt underlag ger en ganska monoton belastning på vissa muskler, vilket kräver en period med tillvänjning. I detta skede tycker jag det är bra att komplettera promenaderna och löprundorna med styrketräning och även med rörlighetsträning, exempelvis yoga, soma och dynamisk rörlighet (med tänjningar av främst ben och bål). Har du möjlighet ska du emellanåt springa på mjukare underlag i form av terrängspår, gräs, grusvägar eller skogsstigar. Då blir stötchocken i benen mindre kraftig samtidigt som du tränar upp balansen och de små stabiliserande musklerna i fot och underben. 

Här är några handfasta tips till dig som vill bli en löpare! 

Steg 1: Från nybörjare till löpare

• Köp skor som är avsedda för löpning.  Besök en sportaffär med kunnig personal som hjälper dig att prova ut löparskor som passar dina fötter.

• Träna i minst 30-60 minuter två gånger i veckan. Träna inte fem gånger den första veckan och ingenting veckan därefter – då blir du skadad och tappar suget.

• Börja med att promenera i raskare takt än normalt. Och gå dig riktigt svettig under 30 minuter. Reflektera över vad som händer i kroppen. Blir du trött i benen eller i hjärta och lungor?  Det är inte så farligt, väl? Du återhämtar dig fort och mår otroligt bra efter att du duschat.

• Nästa steg är att springa lugnt i 1 minut och sen gå i 4 minuter. Upprepa det 5-6 gånger. Detta är en bra övergång för att både förbättra din grundkondition och vänja dina ben vid belastningen.

• Öka tiden som du springer stegvis. Du springer i 2 minuter och går i 4 minuter, springer i 3 minuter och går i 4 minuter, springer i 4 minuter och går i 4 minuter. Det gör du tills du kan springa 20-30 minuter i lugn takt utan att stanna. 

• Du njuter nu av att kroppen börjar fungera bättre – och berättar för vänner om att du börjat träna.

• Ibland läser du en löparblogg eller en artikel om träning och bläddrar med nöje i RW hos frisören.

• Nu är du en löpare! 

Steg 2: Från nybörjarlöpare till en mer kunnig löpare

• Ta hjälp av en erfaren löptränare eller PT och be dem kika på din löpteknik. Eller läs artiklar i Runner´s World och titta på instruktionsfilmer på runnersworld.se. Jobba med hållning, höftens läge, armpendling och fotisättningen. Här finns det ofta förbättringspotential.

• Träna tre pass per vecka och försök ha 48 timmar mellan dina träningspass. Då hinner kroppen återhämta sig.

• Två pass ska vara lugn löpning där du ökar löptiden för varje vecka. Du kan fortfarande lägga in gångavsnitt i passen för att orka vara ute längre och längre tid. Ett av veckans pass bör vara i en högre intensitet, exempelvis intervaller och backträning. Eller ett pass med pulsbaserad styrka som cirkelträning och bodypump.

• Köp ordentliga funktionskläder att träna i.

• Fundera även på en klocka som mäter puls och sträcka.

• Du har också börjat föra enkla anteckningar över din träning.

• Du pratar stolt om din resa från nybörjare till en inbiten löpare.

• Du köper lösnummer av Runner’s World och läser lite artiklar om löpträning.

• Nu är du en kunnig löpare!

Steg 3: Från en mer kunnig löpare till en löpare som vill springa ett lopp

• Du har kommit över de jobbiga stegen och har tränat upp din fysik. Nu tränar du 3-4 pass i veckan. 

• Du börjar sätta upp tydliga mål för din löpträning. Du har ett tidsmål eller planerar att delta i ett lopp på 5-10 kilometer, kanske till och med en halvmara.

• Du genomför nu ett lugnt distanspass som är mellan 60-90 minuter. Dessutom 1-2 kortare distanspass och ett pass där du springer i en fart som motsvarar ditt tänkta tävlingstempo på en viss distans. Vill du till exempel springa 10 kilometer på 60 minuter innebär det en genomsnittsfart på 6 minuter per kilometer. Ett pass som du kan köra för att lyckas med det är 6 x 1 kilometer (i 6 min/km-tempo) med 2 minuter jogg som vila. 

• Du skaffar dig en gps-klocka som mäter tid, sträcka, fart och puls.

• Du börja skriva utförligare anteckningar om dina pass i en träningsdagbok.

• Du försöker värva vänner och bekanta att testa samma lopp som du tänker springa. Och du börjar ge kompisar råd och tips om hur de ska komma i gång.

• Du läser regelbundet Runner´s World, löparbloggar och diverse andra artiklar om löpträning.

• Nu är du en löpare som vill bli tävlingslöpare!

LG Skoog, Umeå, har 2 500 LP-skivor och är usel på matlagning. När det begav sig gjorde han 29.57 på 10 000 meter, 1.07 på halvmaran och 1.43 på Lidingöloppet. LG har även 8 SM-guld, 2 Champions League-guld och 5 Cup-guld som fystränare för Umeå IK:s och Tyresö FF:s fotbollsdamer. Här skriver han mest om träning för löpare. Blogg: runnersworld.se/blogs/lgskoog

Passa på! Just nu 60% rabatt!

Passa på! Just nu 60% rabatt!


Just nu! Mer än halva priset på prenumeration, endast 39 kronor per tidning! Ordinarie pris 99 kronor.

Få Sveriges största löpartidning hemskickad till dig 11 gånger (helår) för bara 437 kronor! Du får massa tips om löpning, kost, prylar och om hur du bäst kommer i form, allt direkt hem i brevlådan och på webben. Nyhet! Du har dessutom som prenumerant 20%* på löparskor och kläder! Bra va!

TA DEL AV ERBJUDANDET HÄR!

Ge bort en prenumeration!

Öka tempot

Öka tempot


Så, du kan springa jättelångt nu. Så vad ska du då hitta på?
Nästa steg är att lära dig att springa snabbare.

Att springa snabbt vinner du på oavsett om du tränar för ett maraton eller ett nytt pers på 5 kilometer, och du hittar allt du behöver i det här kapitlet. Pass där du tränar för att bli snabbare bygger också uthållighet och ökar din förbränning. Dessutom kan du jobba på ett bättre löpsteg om du tränar på att springa fort. Forskning visar att korta intervaller mellan 30 sekunder och 5 minuter med vila mellan får stora effekter i kroppen i form av bättre kontroll på ditt blodsocker och förbättrad funktion i dina blodkärl som långsamma pass inte gör i samma utsträckning. Det som kan sätta käppar i farthjulet är till exempel det mentala – det är jobbigt att springa fort. Men eftersom det är så jobbigt kommer också den typen av träning att förbättra just din mentala styrka när det blir jobbigt. 

”jag springer bara för hälsans skull”

Dina muskler suger upp glukos från blodet och reglerar blodsockernivåerna. Dessutom stärks ditt hjärta och funktionen i blodkärlen förbättras och du får fler mitokondrier (de små kraftverken i dina muskler) vilket gör att kroppens förbränning förbättras. Resultatet: Du får mer energi – till att springa och göra annat. 

Passet: Värm upp i 15 minuter. Spring en minut något snabbare än ditt miltempo (8 på en tiogradig skala), jogga en minut och repetera sedan 6–8 gånger. Efter några pass kan du springa 10 intervaller. 

”jag tränar för maraton så jag fokuserar bara distans”

I slutet på långpass (eller långa lopp) är det vanligt att man får slut på bränsle och energi och då faller formen sönder. Snabba intervaller lär kroppen att omsätta energi lätt och snabbt – en biomedicinsk effektivitet som du har nytta av både när du springer kort och långt.

Passet: Börja med 6–10 200-metersintervaller i ditt 5-kilometerstempo (8–9 på en tiogradig skala) med 200 meter jogg mellan. Gör det här en gång varje vecka. Över tid kan du öka distansen, till exempel 5×400 meter i tempo mellan 5 och 10 kilometer eller 4×600 meter i ditt miltempo. 

”jag springer för att gå ner i vikt”

Ju snabbare du springer, desto mer kalorier bränner du. Dina snabba pass ska inte helt ersätta dina mer lågintensiva pass, men en gång i veckan kommer att få igång andra muskler och därigenom också minska din skaderisk. 

Passet: Om du vill gå ner i vikt bör du försöka hålla en högre hastighet under längre tid. Värm upp och spring sedan 3–5 minuter i ditt miltempo. Jogga eller gå 3–5 minuter. Upprepa 6–10 gånger. Du kan också springa på löpband och då dra upp lutningen till 5 procent och springa i ett måttligt tempo i 3 minuter. Sänk lutningen till noll och spring 3 minuter i samma tempo. Upprepa 6–10 gånger. 

”jag vill klara mina första 5K”

Ju kortare distanser, desto viktigare blir fartträningen och om du ska springa kort kan du träna fart oftare. Gör du det kommer din kondition, aerobiska kapacitet och mentala hårdhet att förbättras avsevärt och det gör att ditt 5-kilometersopp känns lätt. 

Passet: Tidsbaserad fartlek: I slutet på ett pass ökar du takten i 4 minuter, joggar i 2, springer fort i 4 minuter, joggar i 2, springer fort i 3 minuter, joggar i 2, springer fort i en minut. 

Backträning: Jogga 10 minuter för att värma upp. Spring sedan upp för en backe som tar 45 sekunder att ta dig upp för. Spring i hårt men kontrollerat tempo. Gå ner som vila. Upprepa 8–10 gånger. 

Bli snabb fort

När du börjar träna med mer fart och snabba intervaller kommer förändringarna i kroppen att kännas av direkt. Börja din väg mot farten med något av de här snabba passen. 

Backar Spring ett lätt pass som inkluderar 3×20 sekunder backlöpningar i ett hårt men kontrollerat tempo.  

SkoBryt upp ett lätt trailpass med 3–4×20 sekunder fartökning oavsett hur terrängen ser ut, så får du en naturlig fartlek. 

BanSpring två varv på en löparbana. På raksträckorna accelererar du och springer på maxfart i 20 meter. Gå i kurvorna.

Szalkais favoriter: Tröskelträning för alla

Szalkais favoriter: Tröskelträning för alla


Ett av Anders Szalkais favoritupplägg utgår från tröskelpasset – ett nyckelpass för
långdistanslöpare som vill höja farten. Så här kan du flytta din tröskel på tio veckor. 

Ett upplägg jag både använt i min egna träning och i de träningsprogram jag gör åt andra löpare på olika nivåer utgår ifrån tröskelpasset. Det här upplägget kan du starta med redan nu i februari för att sedan enkelt växla upp till tuffare pass när det våras. 

Ett tröskelpass syftar till att förbättra uthålligheten – något du har nytta av oavsett vilka distanser du siktar på och oavsett vilken nivå du tränar på. Alla, från den vassaste elitlöparen till nybörjaren, har nämligen nytta av att förbättra sin tröskelfart.

Tröskellöpning handlar om att springa i den fart som är din högsta möjliga över längre distanser, vilket sammanfaller med den punkt då kroppen fortfarande klarar av att transportera bort eller förbränna de ”trötthetsämnen” som bildas när man springer. Går du över den farten, det vill säga din tröskel, stumnar du istället fort. Ofta benämner man trötthetsämnena som mjölksyra. Det är därför tröskeln ibland också kallas mjölksyratröskel.

Genom att träna i den här farten kan du på sikt flytta din tröskel, så att du klarar av att transportera bort eller förbränna trötthetsämnena vid en högre fart än tidigare. Detta kan också benämnas som att din uthållighet har förbättrats. 

Din individuella tröskelfart går att testa fram. Med hjälp av ett test kan du enklare hitta rätt intensitetsnivå för dina pass och även använda pulsen som ett styrinstrument. Tröskelpuls eller laktatvärden använder sig eliten ofta av, men det går också bra att utgå från den upplevda ansträngningen i stället. Då handlar tröskelfart om att springa i ett tempo mitt emellan bekvämt och lite obekvämt trött. Det ska vara lite jobbigt – men inte superjobbigt. Framförallt ska du inte tappa fart under löpningen på grund av att du springer för fort och stumnar. 

Öka farten? Tänk på steget! 

På din lugna distansrunda tänker du kanske inte så mycket på ditt löpsteg. På tröskelpasset ska det däremot gå lite snabbare, och ett sätt att öka farten kan vara att ligga på med ett mer medvetet aktivt löpsteg. 

 

Nyckeln till ett bra tröskelpass är alltså att hitta rätt nivå.  Genom att utveckla tröskelpasset över tid, förslagsvis tio veckor, blir det lättare att göra just det. Tanken är att du ska gå från pass med tröskellöpning i intervaller till mer sammanhängande tröskellöpning under den här perioden (se ruta). Men målbilden – oavsett pass – är att du ändå ska samla ihop någonstans runt 30 minuters tröskellöpning totalt. Det gör att ett tröskelpass även ger dig en riktigt fin träningsvolym.

 

Det första tröskelpasset under en sådan här upptrappning över 10 veckor kan du dela in i 10 x 3 minuter långa löpningar (det vill säga totalt 30 minuter i tröskelfart). Men när man delar upp ett pass i sådana här intervaller är det lätt hänt att man helt plötsligt ligger på för mycket så att passet övergår till just intervallträning. Det kan förstås vara bra, men det är inte den effekten vi är ute efter här. Fokus för det här passet ska ligga på den skonsamma volymgivande tröskelträningen, även om vi delar in det i mindre delar. 

Så det är verkligen viktigt att inte springa för fort. Ansträngningsgraden ska ligga mellan bekvämt fort men ändå kännas lite tufft, så att du får ligga på lagom i steget. För att inte lockas att springa för fort hålls vilan kort, från 20–30 sekunder till högst en minut. Vilan kan gärna vara aktiv, gående eller med lätt jogg.

Löpningen ska inte gå snabbare än att du kan sätta igång direkt efter varje 3 minuters löpning. Genom den här uppdelningen i korta intervaller hittar du lättare din tröskelfart genom att du enkelt kan justera farten i varje 3-minuterslöpning och hitta harmonin i passet. 

Tanken är att du ska ta med den här känslan och farten till kommande vecka. Då delar du upp passets totala 30 minuter i tröskelfart i 6 x 5 minuters löpning i stället. Du ska hålla samma jämna fart som förra veckan, med kort aktiv vila på 30–60 sekunder mellan intervallerna.

Sedan fortsätter du att trappa upp löptiden per intervall (men den totala tiden ska fortfarande bli 30 minuter i tröskelfart). Tredje veckan kan du vända på 6 x 5 minuter till 5 x 6 minuter istället. Sedan kan man repetera det upplägget en vecka, eller gå tillbaka till ursprungspasset på 10 x 3 minuter innan du tar nästa stora steg: 3 x 10 minuter. Vilan kan då vara 1–1,5 minut aktiv vila. 

Nu har du fått till 5 veckor fin tröskelöpning. Lägg in passet en gång i veckan under grundträningsperioden under vintern. Det är något som de flesta löpare klarar och kan ha glädje av. 

Sedan är det dags för ännu ett litet steg. Passet vecka 6 blir en uppdelning med 12–10–8 minuter löpning i tröskelfart. Vilan blir densamma som i passet med 3 x 10 minuter, det vill säga 1–1,5 minut.

Vecka 7 kan det vara läge att välja en kortare uppdelning igen, innan du tar nästa steg i utvecklingen av passet vecka 8: 2 x 15 minuter, med 2–3 minuter aktiv vila. Farten och känslan ska vara som tidigare pass. 

Mentalt kan det här passet vara lite tuffare att genomföra, men förhoppningsvis känner du att du har en lång sammanhängande tröskellöpning inom räckhåll. Om inte kan du ta något steg till i utvecklingen av passet, till exempel 20 + 10 minuter, innan det blir examen med 30 minuter sammanhängande löpning i tröskelfart vecka 10. Förhoppningsvis har farten nu ökat vid samma känsla och ansträngningsgrad, trots att du nu löper hela tröskelpassets 30 minuter sammanhängande.

Det här upplägget går förstås utmärkt att köra på löpband också. Möjligheten att ställa in farten gör det både enkelt att hitta rätt nivå och att utveckla den vecka från vecka. Det fina med tröskelpasset är också att kroppen brukar återhämta sig relativt fort, eftersom ansträngningsnivån ska vara hanterlig, vilket gör att det är fullt möjligt att köra detta pass en gång i veckan. Till skillnad från tuffare intervallpass brukar de flesta också känna att man verkligen tillgodogör sig den här träningen och – inte minst – kan köra tröskelpass oftare än intervallpass. 

 

Aldrig för sent för comeback!

Aldrig för sent för comeback!


Det är aldrig försent. Till och med 90-åringar får snabba resultat av att sätta igång att träna, visar en rad studier. Så har du legat på sofflocket ett tag – sätt fart nu!

Ser man på Sveriges population i stort kan man konstatera att vår kondition (det vill säga maximala syreupptagningsförmåga) är som högst i tjugoårsåldern och sedan stadigt försämras under livets gång. 

Det ligger förstås nära till hands att förklara ”utförsbacken” med det naturliga åldrandets negativa inverkan på prestationsförmågan. Men det är långt ifrån hela sanningen. Du bör nämligen ha klart för dig att en stor del av befolkningen ägnar sig allt mindre åt regelbunden fysisk träning ju äldre man blir. En stor del av kapacitetsnedgången beror alltså på bristen på träning. Såväl uthållighet som styrka, rörlighet, koordination och balans försämras bevisligen med stigande ålder. Men nedgången hade tveklöst kunnat bromsas, om fler människor hade ägnat sig åt regelbunden träning livet igenom. 

En rad vetenskapliga undersökningar slår fast att det aldrig är för sent att träna. Även personer i 90-årsåldern får en positiv, mätbar effekt av fysisk träning. Den generella försämring som följer med stigande ålder kan därför motverkas. Med rätt doserad träningsstimulering kan individer, som varit relativt inaktiva under en period i livet, till och med märkbart förbättra sin prestationsförmåga efter att de passerat 50-årsstrecket.         

Om du av någon anledning (skador, karriär, ändrade familjeförhållanden, brist på motivation etcetera) inte tränat löpning regelbundet under en period mitt i livet, men nu beslutat dig för att hitta tillbaka till en mer aktiv livsstil, gör du klokt i att följa dessa tre viktiga grundregler för din comeback:

1Sluta sörja dina glans-dagar. Många som tidigare varit aktiva löpare – eller ägnat sig åt någon annan tävlingsidrott – har ofta påtagliga problem att acceptera att kroppen inte kan tillgodogöra sig träningsbelastningen lika lätt efter att de har fyllt femtio. Även om de rent intellektuellt förstår att det inte längre går att prestera på samma nivå som för 30 år sedan, fastnar de i en sorts nostalgisk längtan tillbaka till flydda tider. 

Det är dock mycket mer konstruktivt att utgå från de förutsättningar som gäller här och nu. Vill du tävla och mäta dina prestationer, jämför med närliggande resultat och inte med vad du uppnådde för många år sedan!

2. Ha tålamod. Att träna upp löpförmågan tar tid, vilket ofta skapar motivationsproblem i vår moderna tillvaro. Vi är ju vana vid att få snabb återkoppling på allt vi gör. För  äldre löpare är det speciellt viktigt att behålla ett långsiktigt perspektiv på träningen. Med stigande ålder behöver kroppen allt längre tid för att kunna tillgodogöra sig träningsstimuleringen. Därför tar det generellt också längre tid innan du kan notera de konkreta effekterna av träningen.

Ge dig själv en fyra veckor lång ”inkörningsperiod” efter att du haft ett längre träningsuppehåll. Under den tiden bör löptempot vara av underordnad betydelse. Det viktiga är att du etablerar en träningsvana igen, där du ser till att komma ut på dina planerade löpträningspass – förslagsvis tre gånger i veckan. Sträva efter att hitta en ansträngande, men samtidigt kontrollerad rytm i din löpning och fokusera hellre på träningstid än avverkad sträcka.  

3. Variera din träning. Efter de inledande fyra veckorna av din nystart är det viktigt att du varierar träningens innehåll. Om alla träningspass ser exakt likadana ut kommer du oundvikligen att snart fastna på en platå i din utveckling. Kroppen svarar nämligen enbart med just den kapacitetsökning som behövs för att hantera en viss träningsbelastning. En ständig upprepning av samma träningspass gör att du underhåller en viss nivå på din löpkapacitet, men kroppen ges ingen stimulering att ytterligare förbättra prestationsförmågan. 

Avsätt därför en veckodag till långpass och en annan till tempoträning. Löp på skiftande underlag och välj regelbundet kuperade träningsstråk. Komplettera löpträningen med styrke- och rörlighetsövningar och ha alltid alternativa uthållighetspass (cykel, längdskidor, simning eller gymmets konditionsmaskiner) i beredskap, om du skulle få skadekänningar eller av någon annan anledning inte kan löpträna. 

Så kickar du igång våren!

Så kickar du igång våren!


Kloka kom igång-tips:

  1. Starta med korta, lugna distanspass i väldämpade löparskor den första träningsveckan.
  2. Öka längden på passen successivt och lägg till ytterligare ett pass veckan efter.
  3. Komplettera löpningen med intervaller på cykel eller crosstrainer.
  4. Tredje veckan lägger du till ett pass i tröskelfart (halvmarafart) typ 2 x 10 minuter med 2 minuter jogg plus lugna distanspass.
  5. Under dessa uppstartsveckor bör du regelbundet lägga in rörlighetsövningar för höft, lår och vader. 
  6. Under dessa veckor bör du också lägga in styrka i form av cirkelträning med lätta vikter/egen kroppsvikt. Stärk bålen, benen och genomför balansövningar som draken och liknande. Styrkan och rörligheten gör du vid samma tillfälle för att spara tid. 
  7. När de tre uppstartsveckorna är klara kommer du att må bra av att lägga in backträning i en ganska flack backe. Där löper du i distansfart i 60–90 sekunder med lugn jogg nerför igen. Upprepa 4–6 gånger. Då får du en fin belastning på löparmusklerna. 
  8. Har du följt dessa råd har du minskat risken för skador som är relaterade till övergången från vinter- till vårträning. Du kan också känna effekten av vinterns styrketräning eller alternativa träning (om du varit flitig och jobbat med detta förstås).
  9. Distanspassen bör stegras från 30 minuters längd med 10 minuter extra per gång. Efter tre veckor kommer du att löpa lugna distanspass på 60–80 minuter.
  10. Tröskelpassen kan du starta med 2 x 10 min första gången. Sen 3 x 8 minuter, 2 x 15 minuter, och så vidare.
  11. Backpassen bör stegras från 4 x 90 sek i distansfart första gången. Sen 6 x 90 sek , 8 x 75 sek och 10 x 60 sek. Farten kan fortfarande vara distansfart eller något snabbare.
  12. Intervallpassen inleder du i lugnare fart med kort vila. Typ 5 x 3 min i milfart. Vila 45–60 sek. Sen höjer du farten och tar längre vila ju längre in mot säsongen du kommer, typ 5 x 3 min snabbare än milfart. Vila 90 sek.
  13. Håll även koll på kvaliteten på dina löparskor. Och unna dig gärna ett fräscht och nytt par (se s 28 för tips!).
  14. För att gardera dig ytterligare är det bra att träna i kompressionsstrumpor eller vadskydd som sparar vadmuskulaturen och hälsenorna lite bättre.
  15. Var inte rädd för att använda foamroller i din återhämtning. Några minuter rullande för baklår, framlår, vader och rygg kommer att göra dig piggare.
  16. Ta fram almanackan och planera in två ordentliga säsongsmål och några mindre tävlingar som delmål.

Nu är du redo. Lycka till!