Så tränar du för milen

01 feb 2002 av brainforest

Samtidigt återhämtar man sig relativt snabbt efter ett millopp och kan därför tävla ofta. Har man en solid grundträning i benen, är det fullt möjligt att prestera bra millopp med två veckors mellanrum.
Dessutom är miltiden en mycket bra formbarometer eftersom yttre faktorer som vind och temperatur inte får samma avgörande betydelse som vid tävlingar på längre distanser.
Har man ett längre lopp som huvudmål senare på säsongen, är milloppen idealiska kontrollstationer på vägen för att stämma av att man ligger rätt i sina träningsförberedelser.
Slutligen passar just milen som morot i träningen för ett stort antal löpare. För eliten är det en sträcka som ställer krav på både uthållighet och tempoförmåga, samtidigt som den taktiska kylan kan bli det helt avgörande vapnet. Nybörjaren har å andra sidan en avsevärd utmaning i själva sträckan. För att kunna fullfölja i god stil krävs en regelbunden träning under ett antal månader. En mils löpning inger trots allt respekt.
För det stora flertalet löpare mellan elit och nybörjare är just tiden den främsta motståndaren. Eftersom tio kilometer är en i högsta grand standardiserad distans, är resultaten lätt jämförbara – en viktig faktor för många.
Att förbereda sig för ett millopp innebär egentligen inga stora pricipiella skillnader jämfört med långdistansträning i allmänhet.
Oavsett om tävlingsdistansen är tre kilometer eller maraton är likheterna större än olikheterna.
Vad det egentligen handlar om, när träningen inriktas på en specifik distans, är en period av finslipning veckorna före tävlingen. Avsikten är främst att förbereda kroppen för tävlingsfart, vilket framför allt betyder att hitta rätt tävlingstempo.
När man står på startlinjen, ska man känna sin förmåga så väl att man – oavsett hur fort omgivande löpare rusar iväg – direkt kan finna en rytm och ett tempo som håller hela vägen. För nyckeln till bästa möjliga tid är jämn fart under hela loppet.
Här följer en meny på sexveckors träningsprogram för löpare på fem olika nivåer. Och som ytterligare vägledning har jag också tagit med tre testresultat på kortare distanser som med ganska stor tillförlitlighet talar om ifall kapaciteten räcker till för de uppställda målen.
Så testa dig själv och välj därefter program!

Milen under 40 minuter
Bakgrund: Du bör ha flera års regelbunden träning bakom dig. Du bör ha sex månaders grundträning med en genomsnittlig mängd av minst 50 kilometer i veckan.
Du bör under de senaste tre månaderna ha tränat 4-5 gånger per vecka och då ha genomfört ett snabbdistanseller fartlekspass i veckan.

Testtider:
200 meter på 35 sekunder
400 meter på 75 sekunder
3000 meter på 11.00

Specialträning under sex veckor
(veckoinnehåll)
Ett långpass på 12-18 km i 4.45-5.00/km
Ett tempopass bestående av något av följande alternativ:
10x400m på 80 sekunder med 400m återhämtande jogg.
5-6x1000m på 3.45 med 500m återhämtande jogg.
Snabbdistans 5 km på 20.40 Inled och avsluta med 2-3 km jogg.
Ett fartlekspass 7-12 km i kuperad terräng.
Två medellånga distanspass på 7-10 km i 4.30-4.45/km.

Milen under 45 minuter
Bakgrund: Du bör under det senaste året ha tränat fyra gånger i veckan med en genomsnittlig mängd av 40 km i veckan. Under de tre senaste månaderna bör du varje vecka ha avverkat såväl distanspass på cirka 15 km som snabbdistanseller fartleksträning.

Testtider:
200 meter på 38 sekunder
400 meter på 82 sekunder
300 meter på 12.30

Specialträning under sex veckor
(veckoinnehåll)
Ett långpass på 12-16 km
Ett tempopass bestående av något av följande alternativ:
8-10x400m på 90 sekunder med 400m återhämtande jogg.
4x1000m på 4.15 med 500m återhämtning.
Snabbdistans 5 km på 23.15 Inled och avsluta med 2-3 km jogg.
Två medellånga distanspass på 7-10 km i 5.00-5.15/km.

Milen under 50 minuter
Bakgrund: Du bör under minst tre månader ha tränat fyra gånger i veckan med en genomsnittlig mängd av 40 km i veckan. Under den senaste månaden bör du vid minst tre tillfällen ha avverkat träningspass på 15 km eller längre.

Testtider:
200 meter på 40 sekunder
400 meter på 88 sekunder
300 meter på 13.45

Specialträning under sex veckor
(veckoinnehåll)
Ett långpass på 12-16 km i cirka 6.00/km
Ett tempopass bestående av något av följande alternativ:
6-8x400m på 98 sekunder med 400m återhämtande jogg.
4x1000m på 4.45 med 500m återhämtande jogg.
Snabbdistans 5 km på 25.50 Inled och avsluta med 2 km jogg.
Två medellånga distanspass på 7-10 km i 5.30-5.45/km.

Milen under 60 minuter
Bakgrund: Du bör under minst två månader ha tränat tre gånger i veckan med en genomsnittlig mängd av 25 km i veckan. Under den senaste månaden bör du vid minst tre tillfällen ha avverkat träningspass på 10 km eller längre.

Testtider:
200 meter på 50 sekunder
400 meter på 1.55
300 meter på 16.30

Specialträning under sex veckor
(veckoinnehåll)
Ett långpass på 8-13 km i 7.00-7.30/km
Ett tempopass bestående av något av följande alternativ:
5x400m på 2.10 med 400m återhämtande jogg.
3x1000m på 5.45 med 500m återhämtande jogg.
Snabbdistans 4 km på 25 minuter Inled och avsluta med 1-2 km jogg.
Två medellånga distanspass på 5-8 km i 6.45-7.00/km.

Nybörjare
För den som endast har sporadisk löpträning bakom sig (två gånger eller mindre i veckan) kan en förberedelseperiodpå tio veckor vara fullt tillräcklig, om målsättningen begränsas till att fullfölja loppet. Träningstempo är av underordnad betydelse – det viktiga är att få tillräckligt många löpkilometer i benen. I nedanstående tabell står L för för enbart löpning och V för omväxlande löpning och gång, en träningsform som nybörjaren bör använda för att undvika syreskuld och mjölksyrabildning.

Vecka Dag 1 Dag 2 Dag 3

1         3 kmV    3 kmV    4 kmV
2 3 kmV    3 kmV    3 kmV
3 3 kmV    4 kmV    4 kmL
4         4 kmV    4 kmL    5 kmL
5         4 kmV    4 kmL    6 kmL
6         5 kmV    5 kmL    6 kmL
7         6 kmV    6 kmL    7 kmL
8         6 kmL    7 kmL    7 kmL
9         6 kmL    6 kmL    8 kmL
10     5 kmL    3 kmL    Tävling

Milen

Antal kommentarer: 1

Jan-Anders Nilsson

22 januari, 2010 : 12:02

Det står 300 meter i stället för 3000 meter vid 45, 50 och 60 minuter.

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Snart dags för Lidingöloppet – nu en månad långt!

7 september, 2020 av Runners World

Med start den 19 september kan de första Lidingöloppslöparna ge sig ut på den klassiska sträckan mellan Koltorp och Grönsta gärde. Men för att undvika folksamlingar springer man när man vill – ända fram till den 18 oktober.

TCS Lidingöloppet kommer i höst att genomföras som en serie virtuella lopp, där du som löpare väljer att springa på din hemmaplan eller på Lidingös banor som är öppna varje dag året runt. Ansvaret för att genomföra loppet ligger på löparna själva, som tar tiden med en löparklocka eller med sin mobil.

En månads tävlingsperiod

Årets nya ”Lidingöloppsmånad” pågår mellan den 19 september och den 18 oktober. Då kan löparna välja mellan att springa TCS Lidingöloppet 30 km, TCS Lidingöloppet 15 km, Rosa Bandet-loppen (10 km och 4 km) samt junior- och veteranloppen över 10 och 15 kilometer.

– Genom att löparna har en månad på sig att springa loppet och med förhoppningsvis många anmälda deltagare går TCS Lidingöloppet 2020 till historien som världens längsta Lidingölopp, säger Cecilia Gyldén, generalsekreterare för TCS Lidingöloppet.

Elitlopp för speciellt inbjudna löpare

Förutom de virtuella loppen genomför TCS Lidingöloppet också ett elitlopp för inbjudna löpare på TCS Lidingöloppets klassiska terrängbanor den 26 september 2020. För detta evenemang kommer TCS Lidingöloppet att hålla sig inom riktlinjerna med maximalt 50 personer på tävlingsområdets start, bana och mål.

VILL DU HA TRÄNINGSPEPP OCH PROGRAM MOT LIDINGÖLOPPET? Häng med i Saucunys ”We Who Run Club”

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!

2 november, 2020 av Hasse Lodin

Passa på! Nu kan du få 6 nummer av Runner’s World tillsammans med ett par Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar för bara 546 kronor! Välj mellan färgerna vit, svart eller rosa.

Vårt erbjudande
• 6 nummer av Runner’s World (ordinarie butikspris: 594 kronor).
• Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar (ordinarie pris 499 kronor).
• Sammanlagt värde: 1093 kronor.

Din rabatt: 50 %, ditt pris: 546 kronor!

Här gör du din beställning!

Med Runner’s World får du:
✔️ Världens ledande löpartidning
✔️ Träningstips av experter och elitlöpare.
✔️ Extra mycket sko- och pryltester
✔️ Läsningen för alla som springer, från nybörjare till proffs,
✔️ Tips och råd om träning, teknik och nya prylar
✔️ Allt om de stora loppen
✔️ Inspirerande resereportage
✔️ Runner’s World digitala tidningsarkiv
✔️ Runner’s Worlds app

*Går ej att kombinera med andra erbjudanden.

Här gör du din beställning!

Defunc TRUE GO-modellen är för den som vill ha en kraftfull ljud- och kommunikationsupplevelse- TRUE GO passar för långvarig lyssning utan att bli obekväma genom vår världsunika, egenutvecklade MultiTip™-design som ger en bättre ljudupplevelse samt håller dina lurar på plats för ökad komfort.

Funktioner:

22 timmars speltid
Superb säker passform
Kraftfullt ljud
Långvarig komfort
Touch control
Bluetooth 5.0
USB-C
10 m trådlös räckvidd
Laddningsbox ingår naturligtvis

Här gör du din beställning!

Sponsrat inlägg

Sätt pers på milen

20 juli, 2020 av Runners World

Att klara milen är det första målet för många nya löpare. Sedan blir tiden på milen en viktig referens – och att sänka den en ny målsättning. Så här gör du för att fixa det på bästa möjliga sätt.

Lopp på 10 kilometer ger alldeles utmärkta indikationer på var vi står formmässigt. Nästan all energi som förbrukas under ett sådant lopp – som för de flesta av oss tar mellan knappt 40 minuter och dryga timmen – kommer nämligen från det så kallade aeroba energisystemet. Där spelar vår maximala syreupptagningsförmåga en central roll. Hur snabbt vi avverkar sträckan är också i hög grad beroende av hur väl vi förvaltar energin, det vill säga hur god löpekonomi vi springer med.

Resultat på millopp ger helt enkelt ett bra kvitto på vår generella löpförmåga. De ger även en fingervisning om vad vi kan förväntas prestera på längre löpdistanser, som halvmaraton och maraton (under förutsättning att vi också avverkar de långpass som sådana sträckor kräver). Därför kan millopp användas som pålitliga test inför längre distanser och hjälpa oss att planera en lämplig tävlingsfart på dessa.

Millopp har naturligtvis också ett eget berättigande i löparvärlden. Inte sällan används just en löpares bästa resultat på 10 kilometer när man jämför olika löpares prestationer. Färska miltider kan också användas som formbarometer när man vill jämföra sin nuvarande form med tidigare resultat.

Många traditionella landsvägs- och terränglopp, som arrangeras av lokala löparklubbar eller andra organisationer, ligger på 10 kilometer eller distanser runt just milen. För många löpare fungerar de som viktiga inspirationskällor för träningen, och vi vill gärna sporra oss själva genom att jämföra våra tider i dessa lopp från år till år.

Eftersom man återhämtar sig relativt snabbt efter ett millopp kan man – om man är tävlingssugen – under en och samma säsong faktiskt löpa en hel del millopp. En amerikansk tumregel säger att man behöver lika många dagars lättare, återhämtande träning efter ett lopp som tävlingssträckan är lång i miles räknad. Då ett millopp är drygt 6 miles skulle det betyda att det är möjligt att tävla på distansen två veckoslut efter varandra.

Det finns inga konkreta vetenskapliga bevis för påståendet, men många löpare med god träningsbakgrund menar att detta stämmer ganska väl. Självfallet påverkar även yttre omständigheter, som väderförhållanden och huruvida man varit ”långt ned i källaren” och tömt de sista energiförråden, hur väl man presterar i ett visst lopp.

Men alla lopp är inte lika viktiga för oss. Dessutom kan man inte förvänta sig att hålla toppformen genom en hel säsong. Därför är det viktigt att vi lär oss att spetsa till löpförmågan till just de tillfällen då vi verkligen vill lyckas, på de lopp som betyder mest för oss.

Förmågan att toppa formen när det verkligen gäller är något som alla idrottare på alla nivåer ständigt försöker att utveckla. Men eftersom formtoppning är en kombination av fysiologiska, mentala och delvis också känslomässiga faktorer är detta i hög grad en individuell process. Med ökad erfarenhet lär man sig mer precist vad som fungerar för just en själv.

För den som inte har så mycket rutin av att delta i lopp av olika slag kan det däremot vara smart att följa våra fem formtoppningsråd på sidan intill. Se dem som en grov praxis – de har visat sig fungera bra för många löpare. Syftet är främst att du ska kunna undvika en del klassiska misstag som löpare ofta gör dagarna före ett lopp. Efterhand som du skaffar dig mer egen rutin kan du med fördel givetvis finjustera vissa detaljer i dessa förberedelser.

1 Veckan före: Lätta på träningsbelastningen Många löpare oroar sig för att mindre träning kommer att ge en kapacitetsförsämring. Vetenskapen visar på motsatsen. Att lätta på din aktuella träningsmängd ger kroppen chansen att eliminera den trötthet som finns ackumulerad. Detta gäller särskilt för dig som tränar relativt hårt och regelbundet minst tre gånger i veckan. Den återhämtning som sker mellan träningspassen är nämligen inte tillräcklig för att kroppen fullt ut ska kunna tillgodogöra sig träningsstimuleringen på ett optimalt sätt.

För de flesta löpare fungerar träningslättnaden bäst om man bibehåller samma antal pass per vecka som man är van vid, men drar ned på träningsmängden. En minskning på totalt 30 procent av ordinarie träningsomfång inför ett prioriterat millopp kan vara ett bra riktvärde.

2 Tre till fyra dagar före: Lägg in en kort generalrepetition. Om du ska tävla på söndagen är det lämpligt att känna på den planerade tävlingsfarten på tisdagen eller onsdagen veckan före. Efter en ordentlig uppvärmning kan du antingen genomföra ett intervallpass på 3–5 x 1 kilometer med 2 minuter vila mellan intervallerna, eller ett sammanhängande testlopp på 3 kilometer. Inget av passen ska handla om någon maxinsats. Försök i stället att springa i en fart så nära det tävlingstempo du har planerat att hålla på ditt lopp. Passa också på att testa de kläder och löparskor som du planerar att använda. Genomför även den uppvärmningsrutin som du tänker använda på tävlingsdagen. Lägg sedan in ett kort och lugnt distanspass dagen efter ditt test, det vill säga på onsdagen eller torsdagen.

3 Två dagar före: Ta en vilodag. Många löpare känner sig lite extra sega i kroppen dagen efter en hel vilodag. Prova därför att lägga in en vilodag två dagar före loppet, till exempel fredagen om du ska tävla på söndagen. Sedan joggar du bara lätt i 20–30 minuter dagen före loppet (lördagen i det här fallet).

4 Inför starten: Följ din egen uppvärmningsrutin. Det är helt normalt att känna av nerverna timmarna före start, men har du en genomtänkt plan för dina förberedelser kan det öka tryggheten. En del löpare föredrar att värma upp i ensamhet, medan andra är mer sociala och gärna vill tjattra med sina kompisar. Oavsett vilken typ du är – håll fokus på din egen uppvärmningsrutin.

Tänk också på att undvika statiska töjningar (där en viss muskel hålls uttänjd i ett läge under 15–20 sekunder), eftersom detta eliminerar mycket av muskelns elasticitet och har en negativ effekt på spänsten i ditt löpsteg.

5 Dags för start: Spring kontrollerat i början. När startskottet väl smäller och adrenalinet pumpar i kroppen är det lätt att överskatta sin löpförmåga och ryckas med i ett för högt utgångstempo. Använd första kilometern till att finna den rytm i löpningen som du kände på din generalrepetition några dagar tidigare. Om utgångsfarten bara är lite för hög kan det nämligen förstöra hela loppet, eftersom en mjölksyraansamling i musklerna är något som du kan tvingas dras med genom hela loppet.

Tänk också på det här inför ditt lopp!

Gör inget nytt. Byt inte plötsligt underlag eller lägg in träningspass som du normalt inte har med i din träning. Om en kuperad bana väntar dig i det kommande milloppet bör du i god tid ha tränat på detta. Att lägga in kortare stegringslopp eller löpning i kort backe med spänstiga steg under ett pass i början på förberedelseveckan kan ha positiv inverkan på elasticiteten i benmusklerna, men det bör då ha praktiserats med regelbundenhet tidigare i ditt träningsupplägg.
Ät som du brukar Ett millopp kräver ingen speciell kostuppladdning utan håll dig till vad du är van vid i matväg. Ät frukost cirka tre timmar före start på tävlingsdagen, och undvik helst fiberrik mat som annars kan orsaka magproblem. Gör nerverna att du har minskad aptit behöver du inte alls oroa dig för att få soppatorsk – energidepåerna fyller du bäst på dagen före.

Lyssna också: Tjockare hår och snabb på milen!

10 tips – så klarar du milen på bästa sätt!

17 juli, 2020 av Runners World

1. Öka tempot
Tröskelfart – eller tempopass – är inslag som är absolut nödvändiga för 10-kilometersträning. De gör att kroppen klarar av att hålla farten över hela distansen. Hur? Genom att höja tröskeln för din mjölksyranivå – den nivå där mjölksyran strömmar ut i musklerna och får dig att börja flåsa högt och till slut helt tappa farten. Löp regelbundna tempopass strax under din tävlingsfart, så kan du förbättra din uthållighet och löpeffektivitet markant på bara sex veckor.

Tips:
Lägg till ”10-10:or” till varje veckas träningsprogram. Spring 10 minuter i din tävlingsfart på 10-kilometer. Jogga i tre till fem minuter mellan varje tio-minuterslöpning. Börja med två eller tre och kör fler när du känner dig starkare. Känns farten för jobbig så spring lite långsammare, det vill säga strax under tävlingsfart.

2. Löp mer ekonomiskt
Minimera din energiförbrukning för att orka längre. En god löpekonomi hjälper dig att springa fortare och längre. Dålig hållning i höga farter tar mycket energi. Maximal ekonomi betyder minimal förlust av energi.

Tips:
Träna på att hålla armbågarna nära kroppen – det gör överkroppen mindre spänd, får axlarna att bli avslappnade och öppnar upp bröstkorgen för bättre andning. Träna också på att springa med ett kortare steg. Det brukar gynna farten och minska belastningen på din kropp.

3 Slipa på intervallerna
Intervaller i ett tempo lite över tävlingsfart ger ännu bättre effekt än löpning i tröskeltempo (löpning strax under tävlingsfart). Det utvecklar din löpekonomi och koordination och gör att du känner dig mer bekväm i högre farter, vilket i sin tur leder till snabbare tider.

Tips:
Pröva det här intervallpasset: Spring 6 x 1 km i den fart du siktar på som 10-kilometerstävlingsfart med tre minuter lätt jogg mellan varje intervall. Lägg till en kilometerlång intervall varannan vecka tills du nått upp till tio kilometer och minska återhämtningstiden mellan varje kilometer med 30 sekunder.

4. Backträning
Backträning är ett viktigt inslag i förberedelserna inför ett 10-kilometerslopp och det inte bara för att klara eventuella backar på tävlingsbanan. Backträning gör att du springer bättre även på de platta sträckorna. Om du tränat backe ordentligt inför ett lopp kommer du märka stora förändringar under den sista tredjedelen av loppet. Backträning stärker lårmusklerna och gör dem uthålligare. Den muskulära uthålligheten hjälper dig att hålla god löpekonomi genom hela loppet. Backträning stärker också hjärt- och lungkapaciteten, vilket gör ditt 10-kilometerslopp lättare.

Tips:
Pröva 10 x 30 sekunders uppförslöpningar, där du joggar tillbaka i lugnt tempo nerför backen. Se till att hålla tempo ända upp till backens krön.

5. Spring utför
Det som går upp måste komma ner – och det gäller också dig. En rapport publicerad i Journal of Strength and Conditioning Research visade att löpare som tränade uppförs- och nedförsbackar förbättrade fart och fotisättningshastighet bättre än löpare som bara tränade uppförslöpning och löpning på platta sträckor. Kroppshållningen är avgörande i nedförslöpning: luta dig försiktigt framåt och försök landa på fotens främre del.

Tips:
Ta inga långa steg, det bromsar bara farten och ökar påfrestningen på de främre lårmusklerna. Se denna typ av pass som hårda träningspass, som inte ska genomföras alltför ofta. Det ökade trycket på muskler och leder ökar risken för skador.

6. Spring med en grupp
Gruppträning är ett mycket bra sätt att hålla ordning på träningen, förutsatt att det går att genomföra på ett säkert sätt. Att springa i grupp gör också att man känner sig mindre trött. Kilometrarna känns lättare när man delar dem med andra – och du springer både snabbare och hårdare än du skulle göra om du vore ensam. Du vänjer dig också vid att ha andra löpare omkring dig ochdet ger dig tillfälle att öva på olika tävlingsmoment.

Tips:
Växla mellan att springa i täten och längre bak i gruppen. När du följer en ledare är det lättare att springa avspänt och bara följa tempot. När du är i täten får du koncentrera dig mer på att själv hålla tempot. Se bara till att ett lätt pass inte förvandlas till ett hårt och tvärtom, och passa gärna på att fråga dina löparkompisar om träningstips.

7. Lär dig avsluta starkt
Den brittiske stjärnan Sebastian Coe sa en gång: ”Stora löpare har lärt sig springa fort avslappnat.” När det handlar om 10-kilometerslopp hänger förmågan att trycka på när du blir trött på hur snabbt du har startat i loppet. Det gäller att ha tålamod, att inte gå ut för fort i inledningen. Den energi du slösar bort i starten får du aldrig tillbaka. Att orka avsluta starkt stärker självförtroendet, vilket i slutändan leder till bättre tider. Muskler levererar bäst när de är avslappnade, och vetskapen om att du kan avsluta starkt hjälper dig från starten till mållinjen i loppet.

Tips:
Genom att förbättra din avslutning skapar du också fler möjligheter för hur du kan springa ett lopp. ”Fartväxling” är en bra övning: Spring 8 x 2 minuter, den första minuten i tävlingsfart och den andra minuten något snabbare. Kör två minuters ståvila mellan varje pass.

8. Träna i tävlingsfart
I slutfasen av varje träningsprogram måste varje löpare börja vänja sig vid tävlingsfarten. Du stärker självförtroendet betydligt om du kan genomföra kortare löprundor i tävlingsfart med känslan av att kunna fortsätta betydligt längre. Något eller några korta, snabba löppass innan tävling är ett bra sätt att pröva olika tävlingsrutiner. När du närmar dig tävlingsdagen, och känner dig allt starkare, minska också återhämtningstiden mellan de snabbare löpintervallerna.

Tips:
Pröva tävlingsfart på det här sättet: Spring 5 x 3 minuter i 10-kilometersfart (eller något snabbare för den mer erfarne löparen). Ett par sådana löppass bygger upp både självförtroende och form. Försök också hitta några kortare lopp som du kan springa inför din huvudtävling, eller arrangera ett eget testlopp. Tävlingssammanhang sätter större press och får dig att koncentera dig bättre på att hålla ditt planerande tävlingstempo.

9. Vattenlöpning
Vattenlöpning anses av många vara den bästa alternativträningen för löpare. Vattenlöpning tar hela kroppen i anspråk: ben, armar, skuldror, bål, mage, rygg. Det konstanta motståndet från vattnet stärker de muskler som är vitala för löpningen, vilket i sin tur förbättrar ditt löpsteg och din hållning på fast mark. Forskning har visat att löpare som också tränar vattenlöpning förbättrat rörligheten i höfterna, vilket gett dem ett bättre steg och därigenom också högre fart.

Tips:
På samma sätt som med simning handlar vattenlöpning mycket om rätt teknik. Försök inte springa på samma sätt som när du springer på fast mark. Spring med svepande rörelser med en pendling från höfter till tår, där du knappt böjer på knäna. Håll också armarna nära kroppen och så raka som möjligt. Varje ”steg” ska vara kort, ben och armar bör hålla sig inom området mellan ”klockan 5 och klockan 7”. Om du rör dig runt i poolen beror det troligen på att du böjer dig framåt för mycket.

10. Mat för milen
Strax innan loppet är det bra att äta en mindre mängd protein och fett, och en större mängd kolhydrater. Det håller hungern borta och ger energi som räcker långt över 10 kilometer. Den optimala måltiden före ett lopp bör innehålla 200-300 gram kolhydrater med låg fiberhalt. Fibrer kan inverka negativt på tarmarna. Och en forskningsstudie vid två universitet i Minnesota visade att intag av koffein före ett lopp förbättrade VO2max med fyra procent och höjde nivån för att drabbas av mjölksyra med tre procent, vilket översatt i tid skulle ge en förbättring på 30 sekunder i ett 10-kilometerslopp.

Tips:
Pröva att äta en tallrik gröt med honung och bär innan loppet. Men ät senast två timmar före loppet så att magen hinner smälta maten. Ett tips är också att dricka kylt grönt te. Grönt te innehåller mängder av antioxidanten catechin, som minskar skador på musklerna, orsakade av hård ansträngning.

Lyssna också på: Tjockare hår och snabbare på milen!

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

När katastrofen slår till

3 juni, 2019 av Hasse Lodin

Även den mest erfarna löparen kan drabbas av större eller mindre katastrofer på loppdagen. Som tur är går många av de här händelserna att förebygga, vi berättar hur.

ASTMA -ATTACK

Plötsliga temperaturskillnader, allergener eller ansträngning kan orsaka astmaattacker där luftrören drar ihop sig. Om du vet med dig att du har anlag för atsma kan det vara bra att förbereda sig lite extra.

Gå till doktorn

Det kan vara bra att gå till en specialistläkare om du gillar att springa så att du får rätt medicin och hjälpmedel, till exempel vid pollensäsongen eller kallt väder.

Anpassa loppkalendern

Om du är känslig mot till exempel pollen eller kyla, undvik att springa lopp just under de säsongerna. Hitta istället lopp som går tidigt på våren eller på hösten. Nu för tiden finns lopp att springa året runt.

Värm upp

Inte bara musklerna behöver värma upp. Glöm inte att luftrören kan behöva vänja sig lite vid omgivningarna och ansträngningen också. Börja lugnt så att hela kroppen hänger med och om det är riktigt kallt eller mycket pollen kan du använda en ansiktsmask som filtrerar luften och också värmer den innan den kommer ner i lungorna.

MAGPROBLEM

De där magkramperna, uppblåstheten och diarrén som vi kopplar ihop med löparmage drabbar mer än 30 procent av alla som springer. Så här kan du förebygga att det händer dig just på loppdagen.

Öva, öva, öva

I snitt 70 till 80 procent av de som springer maraton och inte har testat sin matplan under träningssäsongen får magproblem under loppet.

Skriv dagbok

Skriv ner vad du ätit på kvällen och morgonen före långpass och hur din mage svarade på det. Utefter det kan du göra små förändringar. Om du till exempel drack två koppar kaffe och din mage betedde sig som Niagarafallen kan du testa att dricka en kopp nästa gång, eller spara kaffet till efter loppet. Kaffe, framför allt starkt kaffe, kan vara en riktig trigger.

Hej vit pasta och kyckling

Dygnet före loppet kan du testa att undvika mat med mycket fibrer och fett. Satsa på mat som är lätt för kroppen att smälta, enkla kolhydrater och magert protein.

Krångla inte

Det största misstaget du kan göra är att svänga om kosten 180 grader för att ladda inför loppet. Magen är lugnast om den får äta det den är van vid.

SKAVSÅR

Något så banalt som en blåsa på tån eller ett skavsår under armen kan göra att hela loppet går åt skogen. Så se till att inte drabbas i onödan.

Ha rätt strumpa

Köp strumpor som är till för just löpning. De har inga onödiga sömmar som skaver och har till och med ofta lite vaddering där fötterna som bäst behöver det.

Klipp och vårda
Ta hand om dina fötter. Klipp tånaglarna så att de inte skaver mot tårna och fila bort förhårdnader. Smörj också in fötterna regelbundet så att de håller sig mjuka.

Smörj
Vaselin kan vara löparens bästa vän. Smörj in runt alla skarvar på kläderna, mellan låren och smörj gärna in hela fötterna för att få huden att glida bättre och undvika skav.

Provspring kläderna

Se till att ha sprungit långpass i de kläder du ska ha på loppet så att du känner att de inte skaver någonstans.

Långärmat

Har du lätt att få skavsår på insidan av överarmen eller vid armhålan. Testa att springa i långärmade tröjor.

Packa plåster

Ett par skavsårsplåster tar ingen plats men kan vara skillnaden mellan ett njutbart lopp och ett par timmars ren tortyr.

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Carolina Gynning, konstnär, skådespelare och löpare

9 maj, 2019 av Hasse Lodin

Visst kommer jag ihåg när jag var med i RW förra gången, det var för nio år sedan, då hade jag kommit igång bra med löpningen, och siktade på att gå ner mot femtio minuter på milen. Sedan sprang jag Tjejmilen, Midnattsloppet, Vårruset och en massa andra lopp.

När jag var liten satte mina föräldrar mig i alla idrotter man kan tänka sig. Jag var riktigt duktig i basket, handboll och simning. Och så spelade jag golf och tennis, det gjorde alla i Falsterbo där jag växte upp. Men när jag blev äldre ville jag har en mer tonad kropp med mer långa muskler, det får jag av löpning.

Ett år efter att jag senast var med i RW så blev jag gravid. Det var faktiskt så att jag hade fått några missfall innan jag fick behålla det inom mig. Grejen var att jag fortsatte träna precis lika mycket när jag blev gravid, det klarade inte min kropp. Det är så himla många som säger att man kan träna på exakt som vanligt, men det var först när jag slutade träna och åt precis vad som helst, som det fastnade, som jag blev gravid på riktigt.

Jag hade önskat att det hade varit annorlunda, det var ju inte så bekvämt att gå upp trettio kilo och sedan gå ner trettio kilo, och så upp trettio kilo när jag blev gravid igen. Vissa bara ploppar ut ungar och det händer ingenting med deras kroppar, men för mig var det verkligen tufft att komma tillbaka.

Efter graviditeterna började jag med styrketräning för att bygga upp min kropp igen. Jag körde tung styrketräning i tre år, med min PT, Emelie. Det var mycket kettlebells, egen vikt med boll, men också tunga lyft med skivstång. Min kropp hade tagit mycket stryk av graviditeterna, det tog lång tid innan jag kände mig stark nog för att kunna pusha mig i löpspåret igen.

Jag tycker inte det är skitkul att träna alla gånger, för mig är det mer ett nödvändigt ont, för att kroppen ska orka bli gammal. Men det är alltid skönt efteråt. Tidigare körde jag tre gånger i veckan, men nu har jag ökat rejält, nu kör jag fem gånger i veckan. Det är styrkepass, löpning och ridning. Nu har jag också fått grymma resultat, men det är inte gratis. Det krävs mycket träning, bra kost och disciplin till max.

Jag kör ingen strikt diet, men jag äter inget gluten, ingen laktos och inget socker. Kött äter jag.

Vid jul tog jag mig under timmen igen på milen, och var så jäkla nöjd med mig själv. Nu finns det inget stopp, tänkte jag, nu ska jag under 50. Det har jag inte klarat än, men ligger runt 52 minuter.

Jag är hellre ute och nästan offrar livet i fruktansvärt väder än springer på löpband.

Jag bor på Ekerö, det finns ett spår där som är ungefär två kilometer, där snurrar jag runt. Det är hälften skog, hälften asfalt och lite kuperat. Min PT lägger upp nya program varje månad, som jag följer. Det är en hel del intervaller, som är det tråkigaste jag vet. Men jag märker ju efter några intervallpass att jag går ner några sekunder på milen. Det brukar bli tre pass med löpning i veckan, ett intervallpass, ett pass på fem kilometer och ett på en mil.

Jag tycker egentligen åtta kilometer är max, de två sista sliter på kroppen, och jag vill inte börja se ut som en sådan där tanig, utmärglad person. Sedan i julas, med omläggning av kost och all träning, har jag gått ner sjukt mycket. Jag brukar inte väga mig, jag tycker vikten är ointressant, men jag märker det på kläderna, allting har blivit för stort. Och det är ju så jäkla dyrt att behöva köpa nytt hela tiden.

Det har hänt att jag har sprungit på löpband när det har varit total snöstorm ute, men det är verkligen skittråkigt. Jag är hellre ute och nästan offrar livet i fruktansvärt väder än springer på löpband. Ibland har det faktiskt varit lättare att springa milen med snö piskande i ansiktet, mentalt känner man sig så cool, det är jag mot stormen.

Jag springer alltid till musik, jag hatar att springa utan. En gång i vintras dog mobilen för att det var så kallt, de sista tre kilometerna utan musik ville jag bara skjuta mig själv. Det är ju på slutet man behöver grymma låtar så att man får adrenalin.

Tre bra låtar att springa till är Aviciis ”Hearth Upon My Sleeve”, Britney Spears ”Work Bitch” och The Presets ”This Boy´s In Love”. Om jag varvar de tre låtarna på Premiärmilen blir det nog sub 50, haha.

Ibland jobbar som skådespelare, men mitt huvudsakliga jobb på dagarna är konstnär. Det har gått jättebra, jag har haft många utställningar de senaste åren. Jag har också gjort min konst till olika designprodukter; brickor och allt möjligt. Jag vill inte hamna i den desperata knipa man kan hamna i när man börjar bli äldre och inte är lika intressant för TV-branschen. Jag vet ju hur det är, ena dagen är du svinhet, men nästa vill de inte ha dig.

Nu satsar jag allt på att komma i form till Premiärmilen. Jag kan ta ett glas vin till middag, men jag går aldrig ut och dricker en massa drinkar. Jag blir hög på andra grejer, som Runners High.

Jag går aldrig ut och dricker en massa drinkar. Jag blir hög på andra grejer, som Runners High.

Det är en konstig grej, Runners High, man kan springa och känna och tänka, åh faen nu gör det ont här och där, eller att telefonen ligger i fel ficka, eller den här låten var inte så jävla bra som jag trodde. Man springer där och ältar en massa grejer, men plötsligt glömmer man allt, och när man gör det och det inte alls känns jobbigt att springa, då upptäcker man att man plötsligt har sprungit fortare än man någonsin har gjort tidigare.

Och så att man ena kilometern kan känna, guud jag vill bara dö, och nästa, livet leker, jag flyger fram, och så ännu en kilometer fram och ner i svackan igen. Ibland är det som att man går igenom hela livet på en löprunda.

Jag och Carina Berg ville verkligen göra en podd tillsammans om att hitta sig själv och andra grejer. Spotify nappade, och nu har vi sänt fyra avsnitt och vår podd ligger tvåa i Sverige. Jag trodde väl att det skulle gå rätt bra, vi har ju många följare på sociala medier, men inte så här bra, det är fantastiskt kul.

Jag dejtar en ny kille som är löpare, vi har tränat lite ihop, men inte sprungit. Han springer så fort, jag är rädd för att han bara kommer att älga iväg. Vi får se hur det blir med det, allting är väldigt nytt, men jag älskar att träna med den jag är ihop med.

Löpning är också en ventil, den är ångestbefriande. Om jag ger mig ut och springer mår jag alltid bättre efteråt. När man går igenom en skilsmässa som jag gjorde, det är helt fruktansvärt och speciellt när man har små barn, hjälpte löpningen mig mycket.

Ridningen fungerar på samma sätt. Ibland kunde jag ha så mycket ångest, då åkte jag till stallet och bara höll om min häst, det var så lugnande. Och när jag satt på honom kunde jag känna hur all min dåliga energi gick ur min kropp och ner i hans. Jag tänkte, guud jag ger min häst dålig energi, för det ville jag ju inte, jag älskar ju min häst, men de är så balanserade energimässigt. Han bara sög upp min negativa energi och så försvann den.

Jag har en app, Runkeeper, men sådana där gps-klockor tycker jag är helt värdelösa, jag fattar aldrig hur de funkar. Jag har två par Asics-skor, som jag tycker är jättebra. Ingen spons, jag köper själv, haha.

När jag har klarat under 50 minuter på milen, kommer jag sikta på att gå under 45 minuter. Jag tycker att det är jättekul att ha mål som jag kan sikta in mig på.

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in