Så tränar du löpning för triathlon

Så tränar du löpning för triathlon


Hur kan man på ett hållbart sätt bygga upp benstyrkan för att bli en starkare löpare i triathlon?
– Har man en bakgrund som löpare och börjar med triathlon innebär det att man måste bygga upp benstyrkan för att klara av att springa efter att ha cyklat hårt. Man måste även träna på ett förebyggande sätt för att i så stor mån som möjligt hålla sig skadefri från de skador som löpning kan medföra. Exempel på enkla och bra styrkeövningar för benen är:

  • Framsida lår: Stå höft/axelbrett med fötterna. Sätt dig sedan ner genom att böja i både knä och höftled till du har cirka 90 grader i knäleden, pressa därefter upp dig själv igen. Upprepa. Tränar: framsida lår och rumpa.
  • Raka marklyft: Stå höft/axelbrett med fötterna. Håll stången framför kroppen med ett överhandsgrepp. Fixera din knäled och fäll sedan i höftled (ryggen rak) till du känner en stretch i baksida lår. Vänd och res dig upp igen till stående. Upprepa. Tränar: Baksida lår och rumpa.
  • Tåhävningar med raka ben. Ställ dig höft/axelbrett med båda fötterna på en kant, placera endast den främre trampdynan på kanten. Pressa dig därefter uppåt så att hälen lyfter (tåstående) så mycket du kan. Sänk dig sedan nedåt med endast ett ben.  Upprepa. Tränar: vader och stabiliserar fotleder.
  • Tåhävningar med böjda ben. Gör övningen likt ovan, fast böj på benen. Tränar: vader och fotleder.
  • Sidoplanka med knä i marken. Lägg dig ner med ena sidan av din kropp mot underlaget. Knäna ska vara 90 grader och placera den undre armbågen under axelleden. Pressa upp dig själv genom att trycka det nedre knät i underlaget, du bildar en sidoplanka så att lårben och bål skapar en rät linje. Sänk dig sakta nedåt. Upprepa. Tränar: Bålstabilitet och utsida höft.

Det är bra att lägga fokus på dessa övningar under försäsongen, lägg gärna på lite tyngre vikter, repetera 2-3 gånger i veckan. Underhåll dessa övningar sedan under tävlingssäsongen, men använd lättare vikter och gör övningarna 1-2 gånger i veckan.

Vad är viktigast att tänka på kring försäsongsträning när det gäller löpning och att bygga upp kroppen rätt inför kommande triathlonsäsong?
– Efter säsongens slut behöver man minst 2 veckor att återhämta sig och ta hand om eventuella skador och smärtor. Det kan även vara bra att utvärdera hur träningen har gått, vad du kan göra bättre och planera med din coach hur träningen ska se ut under kommande period. Därefter börjar cirka 8-12 veckors försäsongsträning då fokus är mängdträning. Detta betyder att öka både frekvens och duration men inte intensitet. Mängdträningen ska ökas gradvis, rekommendationen är 10-15 % per vecka. Det är även viktigt att planera in en återhämtningsvecka var fjärde vecka i detta schema.

De första 6 veckorna av försäsongsträningen bör du också fokusera på backträning och löpteknik. Nästkommande 6 veckor bör du även lägga till tempo och tröskelträning, till exempel springa 12 km och avsluta de sista 3 km med att sänka farten med 5 sek/km långsammare än din snitthastighet på 10 km. Det går även att alternera detta med 15-20 min i 82-88 % av din maximala hjärtfrekvens.

Efter försäsongsträningen (8-12 veckor) börjar tröskelintervallerna. Om du har begränsat med tid är det bättre att köra kortare och snabbare träningspass. Börja med ett kort cykelpass (60 min) och kör därefter ett löppass där du tränar 15-20 min i 82-88 % av din maximala hjärtfrekvens. Kom ihåg att inte pressa dig för hårt.

Hur kan man träna för att orka med löpningen efter cyklingen? Finns det några genvägar/ bra tips?
– Det bästa sättet att förbättra din löpning efter att du har cyklat är att köra brickpass, vilket innebär att man först kör cykling/ spinning och direkt därefter springer man. Man kan även träna knäböj/benstyrka i gymmet följt av ett löppass där du ligger nära din tröskelnivå. Dessa pass bör man försöka göra 1-2 gånger i veckan året om, med undantag för tävlingsveckor.
Andra tips är att träna på löptekniken och jobba med din mentala styrka och inställning.

Vinter med snö och is är på ingång. Hur kan man göra sina löppass roligare, både ute och på löpbandet?
– Det bästa svaret på denna fråga är att ta reda på vad som motiverar dig, men här finns några förslag:

  • Ha något som motiverar/ inspirerar dig i hörlurarna medan du tränar.
  • Träna ute eller inne med vänner/löpkamrater som har samma ambition som du.
  • Hitta inspiration på webben. Här kan du till exempel hitta nya utmanande intervallpass att prova både inomhus och utomhus.
  • Om du tränar inne – planera ett snabbt och kort pass eftersom det håller motivationen uppe och gör att vi undviker att bli alltför uttråkade.
  • Sätt upp mål med ditt löppass, till exempel springa från punkt A till punkt B. På så sätt får man träningen gjord utan att man behöver tänka eller skylla på väder eller kyla.
  • Kontakta en inspirerande coach som kan motivera dig under din träningsresa.

Hur tycker du man ska periodisera löpträningen över året?
– Jag delar alltid in säsongen i fyra perioder:

  1. Träna för att träna – Detta är bygga-bas träningen, vi förbereder kroppen för att kunna träna hårdare.
  2. Träna för att tävla – Detta innebär att öka intensiteten men hålla frekvensen samma som innan. I denna period introduceras tröskelpass men behåller teknikpassen. Denna period bygger på dina viktigaste tävlingar. Olika distanser kräver olika träningsupplägg.
  3. Träna för att prestera – Detta är en formtoppningsfas som vanligtvis varar 2-4 veckor. Detta är vad många tycker är den roliga delen av säsongen. Här smörjer vi det sista kråset inför tävling så vi kan köra så det ryker på tävlingsdagarna!
  4. Återhämtning – Denna fas är en av de viktigaste under säsongen. Det är under denna fas som kroppen återhämtar sig och gör sig redo inför nästa säsong och period av träning.

Hur gör man bäst för att undvika överträning och skador?

  • Du bör inte öka mängden träning från vecka till vecka med mer än 15 %.
  • Du bör inte heller öka distans samtidigt som du ökar intensiteten.
  • Lägg in minst en veckas återhämtning var fjärde vecka där du drar ner på den totala träningen (minuter) med 20-30 %.
  • Kom ihåg att göra de små sakerna som hjälper återhämtningen, vänta inte för länge om du känner av smärta eftersom det kan blir värre. Träffa i så fall någon idrottsläkare eller någon annan som är kunnig inom idrottsskador.
  • Det finns tyvärr inga genvägar – bara smart träning och återhämtning som förebygger skador och slitage.

Vad är vanligaste felet som man gör när man löptränar, som en gren av triathlon?
– Det vanligaste misstaget är att utövarna inte helt förstår den enorma mängd stress som kroppen utsätts för på grund av den höga träningsdosen. All träning är stress för kroppen oberoende om det är simning, cykling eller löpning. Vi utsätts även för andra stressorer så som arbete, ekonomisk situation etc. vilket även påverkar den totala belastningen. Det kan vara en fördel att ha en coach som utvärderar träningsupplägget och utövarens fysiologiska responser efter en träningsperiod för att därefter utvärdera och planera kommande period.  

Har du något tips på ett träningsschema man kan följa, om man vill bli mer uthålligare och få upp sitt flås?
– Nedan finns ett träningsprogram för en av mina adepter. Han tränar längre triathlondistanser och tillhör Sverigeeliten:





Nytt nummer ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Träning i Coronatider: Så överlever du loppstopp
  • Spring snabbare: Tekniktipsen som ger mer kraft och fart
  • Frisk i vår: Kostexperten tipsar om hur du ska äta
  • Skofighten: Vem bygger värdens snabbaste sko?
  • Skador: Spring bort artrosen
  • 5 nya snygga prylar för löpare
  • Bli smart av löpning
Bli plusmedlem nu

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Lindh nostalgisk när hon ger bästa 1000 meters tipsen

Lindh nostalgisk när hon ger bästa 1000 meters tipsen


RW Runstreak2020 gruppen på Runner’s World Facebook, med över 2100 löpare, inspirerar varandra i maj månads utmaning #RWtempoChallenge! Det handlar om fartträning, och att utveckla den personligt snabbaste 1000 meters tiden på en månad. Lovisa Lindh har det svenska rekordet på 1000 meters, och när hon ska tipsa om hur man tacklar sträckan bäst blir hon lite nostalgisk.

Maj månads utmaning i RW Runstreak2020 handlar om att lägga in fartträning under en månad och med hjälp av den träningen förbättra din snabbaste tid på 1000 meter på en månad. Tidigare har vi fått tips från svenska rekordhållaren på 1000 meter på herrsidan Johan Rogestedt, och nu är det damsidans svenska rekordhållare Lovisa Lindh som tipsar. Hon har förbättrat det svenska rekordet vid två tillfällen och den gällande rekordnoteringen är på minst sagt imponerande på 2:35:15!

”För min del har det varit speciellt båda gångerna jag slagit svenskt rekord på 1000 meter. Första gången, 2016, kom jag direkt hem ifrån EM där jag tagit brons, sprungit tre lopp och ”persat”.
Däremellan hann jag med lag-SM på 1500 meter och blev uttagen till OS. Jag svävade alltså på moln av självförtroende, samtidigt som jag är glad att kroppen pallade ett femte lopp på drygt en vecka.

År 2017 var det samma sak, att jag kom hem efter att precis slagit svenskt rekord på 800, så även då visste jag att formen fanns där för att springa fort. För min del körde jag alltså inte riktigt någon specifik 1000m-träning inför, men håller med Johan Rogestedt om att det liknar 800 meter mer än längre sträckor.

För oss som är så vana att tävla på antingen 800 eller 1500 och sällan något däremellan har vi nog samma känsla om att man måste hålla sig lagom lugn i början men sen våga köra även om man börjar bli trött.

RW´s skribent Lovisa Lindh påväg mot svenska rekordet på 1000 meter. 2:35.15

Ett träningspass med 200-ingar och 400-ingar skulle jag säga är perfekt för att både få in lite ”längre” sträcka så man kan springa snabbt men ändå hinna bli lite trött, men även kunna flyta på i snabbare tempo på 200-ingarna.

Förslagsvis 5×400 meter för att få dubbla tävlingsdistansen, och då i lite lägre fart än snittfarten för att nå tidsmålet på 1000 meter. Vilan mellan varje 400 meters intervall kan man lägga på 90 sekunder. Efter sista 400 meters blir det lång serievila på 4 minuter innan man avslutar intervallpasset med ett set med 5 x 200 meter för att springa lite snabbare än vad man måste hålla för att klara sin 1000 meters tid. Vilan här kan vara 60 sekunder mellan ”tvåhundringarna”.
Jag tycker passet lämpar sig bra på löparbana, förutsatt att man vill och gillar att springa på bana. För en motionär skulle man, om man inte vill köra bana, kunna springa motsvarande upplägg varsomhelst på en inspirerande sträcka.

Några korta rader om tips på 1000-meters pass, blev lite längre för jag blev lite nostalgisk när jag började tänka tillbaka på rekord-loppen :), men hoppas det kan inspirerar i träningen mot en personligt snabb 1000 meters tid.”

FOTO: Deca Text & Bild


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Passa på! Just nu 50% rabatt!

Passa på! Just nu 50% rabatt!


Just nu! Halva priset på prenumeration, endast 49,50 kronor per tidning! Ordinarie pris 99 kronor.

Få Sveriges största löpartidning hemskickad till dig 10 gånger för bara 495 kronor! Du får massa tips om löpning, kost, prylar och om hur du bäst kommer i form, allt direkt hem i brevlådan och i din läsplatta. Nyhet! Du har dessutom som prenumerant 20%* på löparskor och kläder! Bra va!

Erbjudandet gäller endast nytäckning av prenumeration och boende i Sverige.

TA DEL AV ERBJUDANDET HÄR!

Ge bort en prenumeration!

Maj månad – ny utmaning! #rwtempochallenge

Maj månad – ny utmaning! #rwtempochallenge


Maj månads utmaning #rwtempochallenge börjar med ett testlopp över 1 000 meter. Målet är sedan att du ska kunna springa samma sträcka på kortare tid innan månaden är slut. Det kommer du att klara tack vare fem kilometer tempolöpning varje vecka under maj. Vi hjälper dig förstås på vägen med inspirerande träningstips. Häng på!

I vår Facebook-grupp RW Runstreak2020 vill vi genom olika träningsutmaningar motivera till regelbunden, kul och givande träning. Över 2 000 löpare är med och inspirerar varandra – och du är förstås också välkommen att hänga på.

Nu är april månads klassiska Runstreak-utmaning – 1,6 km löpning om dagen i 30 dagar – över. I maj vill vi peppa alla löpare att våga testa tempoträning. Vi har tagit fram ett koncept som helt utgår från individens egna förutsättningar, så alla som kan springa kan vara med – oavsett hur fort man springer. (Ja, du kan också vara med!)

Utmaningen #rwtempochallenge består av två delar. Du kan välja att genomföra båda eller bara den som känns mest inspirerande för dig.
Den första delen i vår utmaning är att du under varje vecka i maj, som är årets femte månad, ska samla ihop sammanlagt minst 5 kilometer löpning i ett klart högre tempo än på dina vanliga distansrundor. (Första veckan i utmaningen blir vecka 19.)

De här 5 kilometerna tempoträning kan bestå av klassiska intervaller i ett för dig utmanande tempo, tröskelträning eller kanske till och med en snabbdistans genom ett virtuellt lopp. Du avgör själv vad som triggar dig. Men du får alltså bara räkna de delar av passen under din träningsvecka där du lämnar din komfortzon och springer snabbare än på en vanlig distanslöpning.

Du kan riva av dina 5 kilometer på ett enda av veckans pass, till exempel genom att springa 5 x 1 km intervall. Eller så kan du samla ihop till dina 5 kilometer under flera fartpass som du lägger in i din träningsvecka. Blir det mer än 5 kilometer, eller 5 000 meter, totalt så är det såklart en bonus. Men grunden är att 5 kilometer snabbare löpning sammanlagt per vecka, utöver din vanliga löpträning, kommer att utveckla dig som löpare under maj månad.

Den andra delen i utmaningen handlar om att stämma av din utveckling, och att de 5 kilometerna tempoträning per vecka ska triggas av en målsättning. Målet är att du ska förbättra din tid på 1 000 meter efter en månad med tempoträning. Vill du hänga med på denna delen av utmaningen ska du nu i början av maj springa ett testlopp på 1 000 meter. Du väljer ut en för dig inspirerande 1 000 meter lång sträcka och springer den, efter en bra uppvärmning, så snabbt du kan. Notera sedan din tid. Du behöver inte ta ut dig allt vad du har, men spring dig så trött som du känner att du klarar.

Du kan mäta sträckan via en gps-applikation i klockan eller på mobilen, alternativt mäta ut din sträcka i något kartprogram. Springer du på löpband ger ju bandet din 1 000-meterssträcka, och har du tillgång till en löparbana på 400 meter kan du springa 2,5 varv där. Underlag och plats väljer du alltså helt själv. Det viktiga är att du noterar tiden och att du när maj månads slut närmar sig gör om testloppet på exakt samma sträcka.

Vår förhoppning är att både 5-kilometersutmaningen varje vecka och testloppet på 1 000 meter ska trigga dig att våga testa tempoträning utifrån dina förutsättningar. Det spelar alltså ingen roll om din bästa tid på 1 000 meter är 7 minuter eller 3 minuter. Utmaningen handlar om att vi alla ska klara av att förbättra våra personbästan på 1 000 meter inom loppet av en månad.

Vi kommer såklart ge tips på bra, roliga fartpass varje vecka för att hjälpa dig på vägen. Förhoppningsvis vill även du dela med dig av dina bästa fartpass för att ge tips och inspiration till alla löpare som antar utmaningen och är med i vår  RW Runstreak 2020 -grupp på Facebook. Och har du inte Facebook kan du förstås anta utmaningen ändå – håll ögonen på runnersworld.se för uppdateringar och inspiration. 

Tagga gärna dina inlägg med #RWRunStreak2020 och #RWtempoChallenge

Nu kör vi, med mer fart i maj!

FÖRSTA VECKANS INTERVALLTIPS
Innan all form av tempo/fart-träning ska du alltid värma upp. Börja med minst 7–8 minuters lugn uppmjukande jogg. Här avgör du hur lång uppvärmningsdel i löpningen du vill ha. Stanna till och genomför lite rörlighetsträning, så att du känner att du är rörlig och kan/vågar ta ut steget utan att riskera någon skada. Efter denna del kan du som vill även lägga in några minuters löpskolning, till exempel låg skippning, lätta hälkickar, ”hoppsa-steg” och kanske halvhöga knälyft över en sträcka på 15–30 meter. Ta gångvila ”tillbaka” mellan varje övning.
Avsluta uppvärmning med att höja puls och fart genom 2–3 koordinations- eller stegringslopp över 15–20 sekunder. Starta dessa korta ”lopp” i din lugna fart men sen ökar du ganska omgående successivt farten så att du känner att du når din bekvämt snabbaste fart.  Håll den tills du når runt 15–20 sekunder eller 60–100 meter totalt. Ta lite vila, kanske 30 sekunder mellan dina koordinations/stegringslopp.

Nu är du redo för att springa fort. Vår första veckas (v 19) två intervallförslag ser du nedan, och när du kört ditt fartpass glömmer du såklart inte varva ner med lugn jogg på minst 5 minuter!

1. Intervallserien
Löpning: 2 x 500 meter – 5 x 200 meter – 2 x 500 meter.
Vila
: 1 minut stående/gående mellan varje intervall.
Totalt: 3 000 meter intervall.
Detta pass ger 3 kilometer intervallträning. Känns det för lite för dig som är van vid mycket löpning kan du upprepa serien en gång till.
De inledande 500-metersintervallerna, som du även avslutar med, ska gå i din bekvämt snabba fart. Känn ingen stress att du ska pressa jättetufft här, framförallt inte på de inledande 2 x 500. Här handlar det mer om tröskelintensitet, det vill säga att ingen trötthet ansamlas mer än att du hinner återhämta dig på vilan.
På 5 x 200 meter får du dock gärna springa på lite tuffare, men inte snabbare än att du har kontroll. Att springa 200 meter i din snabba fart kommer att göra dig trött – vilket också kommer att ge mycket tillbaka. Tänk bara på att du ska ha krafter kvar till de avslutande 2 x 500-metersintervallerna. Vila hela tiden 1 minut mellan varje intervalldel.

2. Intervallstege
Löpning: 800-600-400-200 meter.
Vila: 90-60-30 sekunder stående/gående efter respektive intervall.
Totalt: 2 000 meter intervall.

Denna intervallserie ger 2 kilometer löpning i hög fart, men du kan mycket väl upprepa den 2 eller 3 gånger om du är van att träna mycket löpning. Om du upprepar serien tar du 2 minuters serievila innan du startar om igen.
Inledande 800-metersintervallen springer du på en intensitet precis emellan din bekväma och lite obekväma trötthet. Det är okej att bli trött, men du ska absolut inte springa något ”maxlopp” här. Även om du har 1,5 minuts vila efter den första intervallen är tanken att du ska klara av att springa klart snabbare ju kortare intervallerna blir – även om vilan också blir kortare efterhand. Därför är det bättre att hellre starta lite för lugnt på första och andra intervallen än att det blir för tuff start. Du kommer hinna bli riktigt trött på de avslutande intervallerna – vi lovar!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

FARSANS INTERVALLER

FARSANS INTERVALLER


Ni har väl inte missar RW podden med LG & Peppe. Många skratt och mycket inspiration till din löpning. Ett mycket uppskattat stående inslag är ”farsans intervaller”, en programpunkt där Bosse Lindholm som bland annat varit tränare i svenska friidrottslandslaget ger tips på konkreta pass.

RW podden med Lars Gunnar ”LG” Skoog och Peppe Lidholm har blivit en succé och lyssnarskaran ökar hela tiden. Förutom många skratt, får lyssnarna självklart ta del av träningstips, och bakom inslaget med ”fasan” står Peppes far Bo ”Bosse” Lindholm. Han delar varje vecka med sig av konkreta pass och i podden förklarar han både syfte och upplägg. Många lyssnare har efterfrågat passen även textform och nedan hittar du några av ”farsans” passtips. Har du missat podden, hittar du den här!

FARSANS INTERVALLER

Alla pass behöver en bra uppvärmning med jogg , några stegringar och klassisk uppvärmning,uppmjukning av kroppen!Jogga gärna ner 10-15 min efter intervallerna!

1. (avsnitt 3)
6 x  40-15 sekunder (Spring 40 sekunder, vila 15 sekunder)
8 x  30-15 sekunder
10x  20-15 sekunder
12 x 15-15 sekunder
Flexibel vila mellan seten.

2. (avsnitt 4)
8 x 40-15 sekunder (Spring 40 sekunder, vila 15 sekunder)
12 x 20-15 sekunder
Flexibel vila mellan seten.

3. (avsnitt 5)
8 x 70-20 sekunder (Spring 70 sekunder, vila 20 sekunder)
12 x 20-15 sekunder
Flexibel vila mellan seten.

4. (avsnitt 6)
400 m test-pass
120m-100m-80m-60m-40m (kört riktigt hårt, vila så du känner dig återhämtad mellan varje)
Slå ihop löptiden och få ett resultat. Sen kör du ett 400m lopp-så hårt du kan. Avsluta med 2 x 200m samma här, hårt-ta lång vila mellan loppen.
Det här kan man köra en gång i månaden och se hur man ligger till!

5. (avsnitt 7)
”Frida Svensson passet” (Googla så får du se vem hon är)
4 x 40-20 sekunder (Spring 40 sekunder, vila 20 sekunder)
5 x 30-15 sekunder
6 x 20-15 sekunder
7 x 15-15 sekunder
8 x 10-10 sekunder
Flexibel vila mellan seten

6. (avsnitt 8)
2 – 3 x (5 x 3 minuter -1 min)
2 – 3 x (10 x 70-20 sekunder)

7. (avsnitt 9)
8 x  70-20 sekunder (Spring 70 sekunder, vila 20 sekunder)
10 x 15-15 sekunder
8 x  70-20 sekunder
10 x 15-15 sekunder
36 intervaller, flexibel vila mellan seten

8. (avsnitt 10)
10 x 40-15 sekunder (Spring 40 sekunder, vila 15 sekunder)
10 x 20-15 sekunder
10 x 15-15 sekunder
Flexibel vila mellan seten


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Därför ska du springa distanspass – också!

Därför ska du springa distanspass – också!


Under senare år har det propagerats starkt för högintensiv träning. Att det skulle vara mer tidseffektivt med korta intensiva pass än en hög träningsmängd med medelhög belastning. Ett drömscenario för den högpresterande människan med ett fullspäckat dagsprogram. Men är det så enkelt att vi kan ersätta träningsmängd med intensitet?

Sedan tidigt 1960-tal, då den legendariske nyzeeländska coachen Arthur Lydiard presenterade sin mängdträningsfilosofi, har långdistanslöpning i hög grad präglats av en tro på stor träningsvolym. Även medeldistanslöpare, som har en tävlingstid på några få minuter, tränar sedan dess 10–15 mil/veckan (varav merparten i måttligt distanstempo). Hur stämmer det med träningslärans specificitetsprincip (man blir bra på det man tränar)? Borde inte fokus i stället främst ligga på korta löpavsnitt i planerad tävlingsfart varvat med lämpliga återhämtningspauser?

De flesta studier som har gjorts på högintensiv träning visar på klart positiva resultat. Försökspersonerna uppnår högst påtagliga förbättringar i såväl syreupptagningsförmåga som styrka. Notera emellertid att det handlar om relativt korta studier (oftast ett antal veckor), där man markant ökat intensiteten i träningen och fått en snabb respons på träningsstimuleringen. Att kartlägga effekten av stora träningsvolymer under lång tid är betydligt svårare.

Minskat återhämtningsbehov

Lutar vi oss mot praktiska erfarenheter, vittnar många löpare om att en längre period av relativt lugn distanslöpning gör att de bygger upp en sorts plattform, som gör att de i ett senare skede kan hantera snabbare tempopass på ett bättre sätt. De kan exempelvis lättare hålla sitt planerade löptempo i fartavsnitten under ett intervallpass och behöver oftast kortare vila mellan de intensiva inslagen. Behovet av återhämtning minskar helt enkelt.

En del av förklaringen till att en period med stor volym av distanslöpning i måttligt tempo ger bra förberedelser för snabbare tempoträning verkar vara en förbättrad löpekonomi. I klartext betyder det att vi kan hålla en viss bestämd löphastighet till en lägre ”energikostnad”, om vi har många löpkilometer i benen.

Stor träningsmängd ger kroppen en ökad hållfasthet och förebygger på så sätt skador.

Dessutom ger stor träningsmängd kroppen en ökad hållfasthet och förebygger på så sätt skador. Just skaderisken är ett påtagligt problem vid högintensiv träning, om denna inte har förgåtts av en sorts inskolningsperiod, där man lärt sig rätt teknik och banat in effektiva rörelsemönster i långsamt kontrollerat tempo.

Ovan nämnda Lydiards träningsmodell förknippas i första hand med mängdträning. Faktum är emellertid att hans träningsupplägg också i högsta grad innehåller högintensiv löpning – men först efter att man byggt en gedigen grund med distanslöpning. Lydiard menar nämligen att det under en relativt kort period (läs ca 8 veckor) med intensiv tempoträning går att skapa en toppform. Hur väl man lyckas med att höja sin löpkapacitet under dessa veckor med fokus på högre löptempo, hänger dock i hög grad samman med den grund som man har byggt upp under en lång förberedelseperiod.

Läs också: Så toppar du formen

Både volym och intensitet behövs

Den som vill utveckla sin löpning på bästa sätt bör följaktligen träna både mycket och med hög intensitet – men inte samtidigt. En hög träningsmängd och många pass i högt tempo är nämligen ingen lyckad kombination. Otillräcklig återhämtning mellan träningspassen gör då att bägge faktorerna påverkas negativt.

Man får både svårt att orka med den planerade träningsmängden och att hålla uppe tempot i de snabba träningsinslagen. Lösningen är att först bygga upp sin träningsmängd och sedan minska den successivt, allteftersom intensiteten ökar.

Eftersom en formtoppningsperiod är relativt kort, gäller det att under senvintern och de tidiga vårveckorna prioritera sina distanspass för att skapa en så gedigen plattform som möjligt. Det gäller att ha tålamod och inte frestas till att markant öka tempot i träningen, vilket kan vara speciellt svårt att motstå, om man tränar i grupp.

Läs också: Så kickar du igång säsongen på bästa sätt

Lätta på farten!

Riktvärdet för intensiteten under distanspassen är 70–80 procent av maxpuls. Ju längre pass, desto lägre bör man ligga i pulsintervallet. Ett alternativ till att låta pulsen reglera intensiteten under distanspassen, är att använda den så kallade Borgskalan, som bygger på upplevd ansträngningskänsla (se nedan). Under distanspassen bör man då ligga mellan 13 och 15 på den 20-gradiga skalan.

Generellt är det en god träningsstrategi att alltid lita mer på din upplevda känsla av ansträngning, än att du hela tiden försöker hålla ett visst förutbestämt löptempo under dina distanspass. Både yttre faktorer – såsom väder och vind – och din dagsform kommer nämligen att variera en hel del från dag till dag. När det känns extra trögt och motigt, vilket det då och då gör för alla löpare, är det därför helt okej att lätta något på farten. Du kommer ändå att få den eftersökta träningseffekten.

Effektiv träning handlar sällan om antingen eller utan är generellt en kombination av flera olika träningskomponenter.

Effektiv träning handlar sällan om antingen eller utan är generellt en kombination av flera olika träningskomponenter. De snabba förbättringar som högintensiv träning kan ge förfaller naturligtvis som ett attraktivt och tidsbesparande sätt att träna. Men långsiktigt har det sina begränsningar.

Den som vill utvecklas optimalt som löpare bör i princip först träna långt och länge i måttlig intensitet. Då skapas bra förutsättningar för att man senare ska kunna tillgodogöra sig den högintensiva fartträningen. Varje årscykel kommer på så sätt att först bestå av en lång förberedelseperiod med i huvudsak distanslöpning i måttlig intensitet. Därefter följer en period med mer fokus på högintensiva träningsinslag – vilket samtidigt innebär att den totala träningsmängden bör reduceras. 

BORGSKALAN

RPE – Rating of Perceived Exertion

• 6 Extremt lätt

• 7 Extremt lätt 45% av max

• 8 Extremt lätt

• 9 Mycket lätt 55% av max

• 10 Mycket lätt

• 11 Lätt 65% av max

• 12 Lätt

• 13 Ganska ansträngande

• 14 Ganska ansträngande 75% av max

• 15 Ansträngande

• 16 Ansträngande 85% av max

• 17 Mycket ansträngande

• 18 Mycket ansträngande 92% av max

• 19 Extremt ansträngande

• 20 Maximalt ansträngande 95–100%

 

Antal kommentarer: 1

Löpning för nybörjare – Iformloppet.se

[…] därför bör du endast springa ett pass i veckan. Ett bra veckoschema är ett intervallpass, ett distanspass och ett […]



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

ASICS RIDE –  en ny serie löparskor med revolutionerande teknologi

ASICS RIDE – en ny serie löparskor med revolutionerande teknologi


Guidesole heter teknologin som förenar de tre modellerna i ASICS RIDE-familjen: METARIDE, GLIDERIDE och EVORIDE. Den helt nya teknologin består av en svängd precisionssula som hjälper löparen framåt i löpsteget. Resultatet är en förbättring av löpekonomin – med upp till 1,6 procent!

Metaride heter den första modellen i japanska ASICS nya Ride-serie, och den lanserades våren 2019. Sedan dess har två nya modeller tillkommit i serien: Glideride och nu senast Evoride. Alla tre modellerna passar löpare med ett neutralt löpsteg och bygger alla på samma teknologi – en svängd precisionssula som döpts till Guidesole och vars geometri hjälper löparen framåt i steget. Tester visar att den totala energiförlusten i fotleden minskar med uppemot 20 procent tack vare den här teknologin, vilket kan förbättra löpekonomin med hela 1,6 procent.

När Runner’s World har testat det olika Ride-modellerna har alla testlöpare upplevt hur skornas geometri uppmuntrar farten och drivet framåt. Alla i testgruppen var väldigt positiva till både känslan och det sköna stöd Ride-modellerna ger, även om några till en början tyckte att sulans geometri kändes annorlunda att springa med innan de hade vant sig.
Men de olika Ride-modellerna skiljer sig också åt. Tanken med det är att alla typer av löpare ska kunna hitta en Ride-modell som passar dem. Här är en presentation av hela Ride-familjen och den nya, revolutionerande teknologin bakom skorna.

ASICS METRARIDE – ett nytt kapitel i ASICS historia
När ASICS lanserade sin nya Guidesole-teknologi i modellen Metaride handlade det om ett helt nytt koncept, designat för effektivare löpning på långa distanser. Metaride lanserades våren 2019 efter två års forskning och utveckling. Skons teknologi är framtagen för att minimera rörelsen i fotleden, som är det område där den mesta energin förbrukas under löpsteget. Detta lyckades man med tack vare den svängda precisionssulan Guidesole, som flyttar fram kroppsvikten och minskar energiförlusten i fotleden med uppemot en femtedel.

Den här teknologin är ett helt nytt kapitel i ASICS 70-åriga historia, och är enligt ASICS själva helt väsensskild från teknologin i deras andra skor. I Metaride handlar det även om flera andra nya, egenutvecklade teknologier samt en ny stickad ovandel.
ASICS Flytefoam-material ger en slitstark, stötdämpande mellansula och en förbättrad svikt vid frånskjut. En GEL-kudde under hälen dämpar stötarna vid landning.
Även yttersulan är ny, med ett nätliknande mönster som ger bra grepp och slitstyrka. Ovandelens stickade material ger stöd, samtidigt som det tillåter foten att andas. Metaride passar löparen som vill ha all den senaste teknologin samlad i en och samma sko. Kanske ska man springa sitt första maraton eller vill ha en skön sko till långpassen?

ASICS GLlDERIDE – Guidesole-teknologi till massorna
Glideride togs fram av ASICS experter med ett enda syfte ­– att lansera den nya Guidesole-teknologin, som först lanserades på Metaride, till så många löpare som möjligt.
Jämfört med Metaride har Glideride en mindre extremt svängd sula. Det låga häldroppet på 5 millimeter bidrar i kombination med sulans geometri till den unika, framåtrullande känslan. Skon ger också sju procent mer dämpning än Metaride, tack vare Flytefoam Propel-materialet i mellansulan och en GEL-kudde i häldelen. Yttersulan har slitstarkt AHAR Plus-gummi för ökad livslängd, och ovandelens luftiga nätmaterial bidrar till komforten utan att göra avkall på stödet för foten. Glideride passar alla typer av långdistanslöpare, från nybörjare till mer vana.

ASICS EVORIDE – yngst, lättast och billigast
En uppdaterad mellansula med Flytefoam Propel gör att Evoride bara väger 255 gram (herr strl 9), vilket gör den till den lättaste  modellen i Ride-serien. Det är dessutom den billigaste av de tre.
Även Evoride har givetvis Guidesole, men här är sulan inte riktigt lika böjd som på seriens två andra modeller.
Evoride har en mjuk och dämpande Flytefoam Propel-mellansula som ger smidig övergång från häl till tå, med ett extra slitstarkt AHAR-gummi under hälen.
Ovandelen är tillverkad i ett ventilerande nätmaterial som töjer sig i flera olika riktningar och därmed anpassar sig efter foten. Det här är skon för den vana löparen som springer ett maraton på runt 3 timmar, och för den som vill ha en lätt sko till snabba intervaller.

Det här är Guidesole
ASICS Guidesole-teknologi består av en svängd, mjuk precisionssula som är styvare framtill. Detta minskar böjningen av fotleden och minskar energiförluster. Den uppsvängda sulan gör också att skons tyngdpunkt hamnar vid bakre delen av foten, vilket ger ett rullande, gungande löpsteg. Effekten blir att löparens kroppsvikt hjälps framåt i stegcykelns samtliga tre stadier. I kombination med ASICS Flytefoam- och gel-teknologier ger detta en ökad fjädring, vilket gör att musklerna blir mindre trötta. Den nya sulan ger också en optimal vinkel på foten och stabiliserar vristen vilket ger en mjuk, smidig löpning och bra fäste.

HÄR HITTAR DU ASICS RIDE-familjen


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in