Trots att han bara är 25 år gammal tillhör han en av de mest rutinerade i den svenska VM-truppen. Runner’s World har talat med svensken som i natt gör sin tredje VM-start.
När Andreas Kramers mamma startar en träningsgrupp i Sävedalen blir det självklart att hennes son ska vara med. Han håller på med flera olika sporter och har redan insett att idrott är hans grej.
Efter något år kommer också en ung tränare in i gruppen, han heter Per Skoog och har flyttat till Göteborg från Växjö där han varit tränare på friidrottsgymnasiet. Skoog tar till slut över ungdomsgruppen och i takt med att Andreas blir äldre börjar han satsa mer och mer på löpningen.
För Andreas Kramer har talang. Samma år som han ska fylla 18 gör han sitt första mästerskap som senior. Som 20-åring slår han svenskt rekord på 800 meter och som 21-åring tar han EM-silver på samma distans.
Andreas Kramer och Per Skoog FOTO: DECA Text & Bild
Faktum är att Kramer sedan 2015 bara har missat två mästerskap: VM i Peking samma år och EM i Amsterdam 2016. Hans karriär kan därför uppfattas som spikrak och problemfri.
– En viktig grej är att jag aldrig missat en säsong. Även om jag haft det småstruligt under försäsongen så har jag alltid lyckats hitta formen. Att jag ofta kommer till mästerskap gör ju att det utåt sett kan se ut som att jag alltid kan träna på – men så är det inte, säger Kramer.
Ett exempel han tar upp är junior-EM i Gävle 2019, dit Kramer åkte efter en tids sjukdom.
– Det var en riktig dipp, jag åkte ju dit som favorit till guldet men åkte ut redan i försöken.
Kunde blivit Norge
Men vi backar bandet till 2015. Andreas Kramer har kvalat till Inomhus-EM i Prag och väntar på att bli uttagen. Men i väntan på klartecken från det svenska friidrottsförbundet hör det norska av sig. Andreas mamma är norska och Kramer har så kallat “statsborgarskap” i landet.
– Jag fick först klartecken av Norge, de sa att om jag vill så får jag springa för dem, berättar Kramer.
I och med att han fortfarande inte hört något från Sverige så väljer han att avvakta med sitt beslut. Det dröjer ett tag men sen hör dåvarande förbundskapten Karin Torneklint av sig och Kramer väljer Sverige.
– Men det kunde ha blivit Norge, berättar Andreas.
Flera vägar till framgång
Under de senaste åren har Kramer utmärkt sig som en stabil löpare. I år har han radat upp tider kring 1.44–1.45 och ser man till hans årsbästa de senaste åren har han inte varit över 1.45 sen 2016. Personbästat är från 2020 på 1.44,47, en tid han varit nära i år då han gjort 1.44,59.
– Vi har hittat ett bra träningsupplägg som fungerar för mig. Sen har jag också bra sparringpartners på träningarna som jag har väldigt kul med. Men framför allt har jag hållit mig ifrån de allvarliga skadorna, säger Andreas.
Han fortsätter:
– Jag och Per har haft en bra relation och alltid haft lite att ta ifrån. Vi tränade inte för mycket i början utan har i stället kunnat öka med tiden.
Andreas Kramer under ett träningspass med Alexander Lundskog FOTO: DECA Text & Bild
Tillsammans med sin tränare Per Skoog har Kramer utvecklat sitt träningsupplägg. Det innehåller bland annat ett sprintpass i veckan och lite mindre mängd än de andra löparna i Sverigeeliten. De har också valt att behålla grundträningen till precis innan tävlingssäsongen börjar för att få en så lång period av hård och bra träning som möjligt.
– Om man tittar på löpare runt om i världen så ser man att det går att bli riktigt bra på flera olika sätt. Jag har konkurrenter som springer några mil i veckan och lyckas väldigt bra på det, säger Kramer.
Erfarenhet en viktig nyckel
När han i natt går in i sitt tredje världsmästerskap gör han det som en rutinerad löpare.
– Jag kan känna mig trygg i att jag varit här förut. Jag pratas inte upp i onödan och lägger inte energi på andra grejer runt omkring som man kanske gör i sitt första mästerskap. I stället kan jag lägga allt fokus på tävlingen, säger Andreas.
Andreas har etablerat sig i världseliten de senaste säsongerna, konkurrenterna i mästerskapet har han mött flera gånger.
– Jag vet deras styrkor och svagheter och hur de springer taktiskt, sådana grejer är alltid bra att ha med sig när man står i ett försök eller semi.
800-metersfältet från World Indoor Tour-tävlingen i Torun 2022 FOTO: DECA Text & Bild
Under hösten hade han lite problem med en baksida, något som fick honom att lägga om i träningen. Kramer sprang endast kvalitetspassen och jobbade upp mängden genom alternativträning. Med tiden blev baksidan bättre och den är inget som hindrar honom nu.
– Jag är i min bästa form, säger Kramer.
Kramer har den 14:e snabbaste tiden av de anmälda i det mycket jämna 800-metersfältet. Försöken startar 02.10 (svensk tid) torsdag 21 juli och sänds på SVT/SVT Play. Topp tre går vidare till semifinal, plus löparna med de sex snabbaste tiderna.
Wilson Kipketer är en av de allra främsta löparna genom tiderna på 800 meter. Han innehar fortfarande världsrekordet inomhus på distansen, och sprang bland annat hem tre VM-guld för Danmark innan han avslutade karriären 2005. Vi har pratat med honom om hur han ser på allt från löpträning till den snabba utvecklingen av löparskor.
Wilson Kipketer räknas som den bäste genom tiderna på 800 meter. Han tog bland annat tre VM-guld i rad, och även om han aldrig fick till det till ett hundra procent på OS tog han ett silver år 2000 och ett brons 2004.
Wilson är född och uppväxt i Kenya men kom till Danmark via ett privat utbytesprogram när han studerade. Han blev kvar i Danmark, bytte nationalitet och började tävla för Danmark. 1995 tog han sitt första VM-guld för landet vid friidrotts-VM i Göteborg.
Året efter VM-guldet hade Wilson en fantastisk säsong, men eftersom nationalitetsbytet från Kenya till Danmark inte var klart, godkände inte Internationella olympiska kommittén att han kunde tävla för Danmark, vilket gjorde att han missade 1996 års OS.
Under 1996–1997 var Kipketer obesegrad i 33 tävlingar i rad på 800 meter. Wilson var även den löpare som till sist slog Sebastian Coes ”oslagbara” världsrekord på sträckan. Coes rekord hade stått sig i 16 år när Kipketer först sprang på exakt samma hundradel som rekordet, på Stockholms Stadion 1997. Senare samma säsong gick han under rekordet vid två tillfällen, med 1.41,11 som bästa tid.
I dag arbetar Wilson med sportsmarketing för PUMA i Norden och har hand om många av de friidrottare företaget har samarbete med. I samband med ett test av Pumas löparskor passade vi på att ställa några frågor.
Hur är din status som löpare i dag? – Sedan pandemin bröt ut har det blivit mer löpning än tidigare. Jag har gillat att komma bort från allt hemmaarbete, så jag har sprungit nästan varje dag. Framförallt fina morgonpass. Men normalt håller jag igång med fyra löppass per vecka. Jag har inget driv att tävla, utan det handlar om att jag springer för min hälsa och för att det ger fin avkoppling. Möjligen kan det bli något långlopp, men bara som en del i mitt jobb i så fall.
– Jag har inte heller något sug efter att tävla i veteranlöpning på bana, även om jag vet att det blir alltmer populärt. Men där har jag gjort mitt. Möjligen att jag kan testa hur snabbt jag klarar att springa för stunden någon gång ibland, men det är bara för min egen skull. Annars är det distanslöpning i 4.30-fart som oftast gäller nu.
Är du fortfarande involverad i sporten i dag? – Ja, det är jag. Totalt hjälper jag runt 40 löpare från två klubbar i Köpenhamn, KIF och FIF. Det är allt från 15 års ålder upp till 30 plus. Framförallt är det medeldistanslöpare, men bland dem finns det löpare med målsättning att utvecklas på allt från 400 till 10 000 meter. Jag träffar dem lite olika mycket, från en gång i månaden till nästan varje vecka. Det är inspirerande att vara med och kunna bidra.
Var hade du din bas när du själv var en topplöpare? – Efter studierna i Danmark var jag såklart en del i just Danmark. Men för att få riktigt bra förhållanden och kunna fokusera på min löpning låg jag väldigt mycket på läger. Framförallt vintertid, då Danmark inte hade några riktigt bra faciliteter för träning inomhus. Portugal erbjöd bra träningsmiljöer och sen låg jag ofta även på långa läger i Polen. Där fanns ett riktigt bra träningscenter med en bra skog, samt både inomhus- och utomhusbana. Här blev mitt fokus på träningen också väldigt bra. Dels fanns det inte så mycket annat att göra och dels kom min tränare Sławomir Nowak från Polen.
Vilka var de viktigaste passen i din träning mot att bli världens bästa 800-meterslöpare? – Det är alltid svårt att ta ut enskilda pass, för det handlar om en helhet; att träna bra och med kontinuitet, men också att äta bra och ge kroppen den tid den behöver för att vila. Det är lätt att man bara kopierar träningen och glömmer det andra – som är lika viktigt.
– I träningen gäller det hitta balansen mellan teknikträning, styrka och den rena löpträningen.
– I träningen gäller det hitta balansen mellan teknikträning, styrka och den rena löpträningen. Mitt råd är att inte fokusera alltför mycket på kilometervolymen, utan att fokusera på den kvalitativa träningen. Det var det som funkade bäst för mig. Sträva mot att se en utveckling av löpfarten under loppet av en längre tidsperiod.
Innebar det att du inte tränade så mycket volym utan mer kvalitet? Skiljer det sig från hur många medeldistansare tränar i dag? – Ja, jag tränade för att orka hålla en hög intensitet i mina pass. Om man höjer volymen och jagar kilometer kommer man inte kunna ha samma intensitet på fartträningen. Men allt mitt fokus låg på 800 meter.
– Det kan förstås se olika ut beroende på vilken distans man främst satsar på. Man måste också utgå från individen och hitta rätt verktyg för idrottaren. Men om man vill vinna medeldistanslopp måste man förstås ha fart och kunna växla till sprint. Tränar man inte det tror jag att det blir svårt att vinna.
Om du ser tillbaka på din elitträning – vilka var dina bästa träningspass? – Oj oj, jag har för många tillfällen och minnen. De bästa passen är ju inte heller de tuffaste, för när det går bra flyter allting på och man kan springa avslappnat. Men ett pass jag minns var 5 x 400 meter som jag körde på hög höjd i Sant Moritz 1997. Jag minns att jag hörde hur det pep från en massa andra coachers klockor efter varje intervall. Vilan var fem minuter och jag sprang alla intervaller precis under 48 sekunder. Efteråt kom det fram en coach och undrade om jag visste hur fort jag sprungit, och det hade jag full koll på. Han undrade hur jag kunde vara så oberörd efteråt. Men jag tränade bra då och släppte aldrig mitt fokus under passet – trots att så många kollade och tog tiderna.
– Ett annat pass jag minns – och som kanske inte är lika väntat från en 800-meterslöpare – var när jag fick riktigt bra känsla på ett 60 minuter långt distanspass. Jag hann nästan 20 kilometer och höll alltså runt 3 minuter per kilometer i snitt. Ett tredje pass jag minns var när jag sprang klassiska 5 x 1000 meter på bana. Även här hade jag 5 minuter vila och sprang alla 1000-metersintervallerna på 2.20.
Det var inga lätta pass att kopiera. Hur genomförde du din vila, sittande, stående eller joggandes? – Med så lång vila som 5 minuter brukade jag stanna och sätta på mig överdragsbyxor, så att musklerna skulle hålla sig varma. Så det var ombyte och lätt rörelse mellan intervallerna.
Som jag förstått det tränade du mycket själv, eller körde du med andra löpare? – Nej, jag tränade nästan alltid själv. Min träning var väldigt intensiv och jag ville att den skulle vara det. Under en period 1997 tränade jag tillsammans med Vénuste Niyongabo från Burundi som tog OS-guld på 5 000 meter i Atlanta året innan, men det blev inte bra.
– Redan på uppvärmningen körde jag mycket intensivare. Inte från start, men jag gillade att successivt öka farten varje kilometer under uppvärmningen. Det passade inte riktigt Vénuste. Antingen skulle jag dra ner på tempot eller han öka tempot, vilket gjorde att det inte skulle bli bra för någon på längre sikt. Men så är det lite fortfarande – jag gillar att ha intensitet redan från uppvärmningen, vilket kanske inte så många föredrar.
Det är mycket prat kring löpteknik i dag, både bland elitmotionärer och motionslöpare. Hade du mycket fokus på löpteknikträningen, eller kom det helt naturligt för dig? – Jag tycker att det är bra att man har fokus på tekniken för det finns mycket att göra där för många. Det handlar om att hitta en avslappning i löpningen med bra rytm, och sedan att förstå vilka muskler som är involverade. Det är något du behöver påminna dig om hela tiden för att få ett bra flyt. För mig kom löptekniken naturligt till 60 procent, medan övriga 40 procent var något jag arbetade mig till. Det gjorde jag genom att ha fokus på tekniken under träning och genom att jobba med olika övningar för att springa bättre.
– Men rent generellt är mitt råd att försöka hitta avslappningen även när man springer fort och när man är trött. Hitta koordinationen mellan armar och ben för att få ut maximalt av din kapacitet. Jag tycker att det är vanligt att man ser att just koordinationen inte alltid finns där till 100 procent.
Ett annat fokus i dag ligger på löparskorna, både på och utanför banan. Vad är din åsikt om skoutvecklingen? – Jag tycker att det har blivit lite för mycket fokus på just skorna. Det är fortfarande idrottarna som ska prestera. Självklart kan man påverkas positivt om man har en sko man tror på och gillar, men på den absolut högsta elitnivån tror jag inte det kan göra så mycket för prestationen i tävlingssammanhang.
– Kanske kan man tåla träningen bättre med den nya teknologin, men även kunskapen kring träning och allt runt om kring har ju hela tiden utvecklats. Så jag har inget emot den tekniska utvecklingen som sådan, men jag hoppas att det inte tar fokus från löparnas prestationer. Inga skor springer av sig själva, även om de kan ge dig support.
Vilken sko springer du själv med? – När det gäller distanspass alternerar jag mellan Puma Speed Sutamina 2 och Speed 600 2. Båda modellerna tycker jag ger mycket bra löpkänsla och den support jag vill ha, samtidigt som jag får en skön, behaglig runda. När jag vill springa lite snabbare tar jag gärna fram Speed 300 som har en lite lägre profil och som uppmuntrar till högre fart.
Hur ser utvecklingen ut framöver gällande löparskor hos Puma? – Jag tycker att PUMA Speed-serien som finns i dag täcker in många löpares behov, där alla kan hitta något till en mycket bra prisbild. Inför 2021–2022 utökas utbudet med fler modeller för löpare inriktade mot långdistans, både på elit- och motionsnivå. Bland annat kommer vi lansera skor i linje med den nya utvecklingen, alltså modeller med kolfiberplatta i mellansulan. De har fått mycket bra kritik från exempelvis Löplabbet i Sverige när de fått testa några prototyper.
