Snart dags för Lidingöloppet – nu en månad långt!

Snart dags för Lidingöloppet – nu en månad långt!


Med start den 19 september kan de första Lidingöloppslöparna ge sig ut på den klassiska sträckan mellan Koltorp och Grönsta gärde. Men för att undvika folksamlingar springer man när man vill – ända fram till den 18 oktober.

TCS Lidingöloppet kommer i höst att genomföras som en serie virtuella lopp, där du som löpare väljer att springa på din hemmaplan eller på Lidingös banor som är öppna varje dag året runt. Ansvaret för att genomföra loppet ligger på löparna själva, som tar tiden med en löparklocka eller med sin mobil.

En månads tävlingsperiod

Årets nya ”Lidingöloppsmånad” pågår mellan den 19 september och den 18 oktober. Då kan löparna välja mellan att springa TCS Lidingöloppet 30 km, TCS Lidingöloppet 15 km, Rosa Bandet-loppen (10 km och 4 km) samt junior- och veteranloppen över 10 och 15 kilometer.

 – Genom att löparna har en månad på sig att springa loppet och med förhoppningsvis många anmälda deltagare går TCS Lidingöloppet 2020 till historien som världens längsta Lidingölopp, säger Cecilia Gyldén, generalsekreterare för TCS Lidingöloppet.

Elitlopp för speciellt inbjudna löpare

Förutom de virtuella loppen genomför TCS Lidingöloppet också ett elitlopp för inbjudna löpare på TCS Lidingöloppets klassiska terrängbanor den 26 september 2020. För detta evenemang kommer TCS Lidingöloppet att hålla sig inom riktlinjerna med maximalt 50 personer på tävlingsområdets start, bana och mål.

VILL DU HA TRÄNINGSPEPP OCH PROGRAM MOT LIDINGÖLOPPET? Häng med i Saucunys ”We Who Run Club”

Tysk forskare: Så kan vi fortsätta träna under pandemin

Tysk forskare: Så kan vi fortsätta träna under pandemin


Idrottsvärlden har drabbats hårt av coronapandemin. Nu har en ny studie undersökt hur och på vilka sätt.  Henning Wackerhage är professor i idrottsbiologi på Münchens tekniska universitet i Tyskland. Tillsammans med forskarkollegor på flera europeiska universitet har han undersökt hur coronapandemin påverkat idrottsvärlden. I en studie, publicerad i German Journal of Sports Medicine konstaterar forskarna bland annat att flera stora idrottsevenemang haft en roll i smittspridningen i vissa länder.  – Det finns bevis för att patient 1 i Italien, en 38-årig maratonlöpare, träffade många människor i Bergamotrakten innan han själv uppvisade symtom. Kort därefter spelades den första Champions League-matchen där…
Spring dig genom coronatiden!

Spring dig genom coronatiden!


Inget blev som vi löpare hade tänkt oss när våren äntligen tittade fram. Lopp efter lopp ställdes in i takt med att coronaviruset bredde ut sig. Men det är inget att hänga läpp för. Här är tipsen som får dig att fortsätta utvecklas – viruset till trots!

Det blev en konstig vår för oss som gillar löpning och tränar inför olika lopp. Många har följt våra olika artiklar under vintern om grundträning och kanske formtoppning och sen kom det nya coronaviruset och ställde till det. Hur ska man tänka och göra nu? 

Jo, ett sätt att se det någorlunda positivt är att du nu får en längre grundträningsperiod. Det finns nu även mer tid att jobba med svagheter som styrka, uthållighet, rörlighet med mera. Lägg därför in ett pass med styrka/rörlighet regelbundet under de närmaste veckorna. Dessa pass kan göra dig till en bättre löpare och minska risken att bli skadad. 

Givetvis är det inga problem att fortsätta träna utomhus hur mycket som helst. Men risken finns att man hamnar i mellanmjölksträsket när man inte har ett lopp i sikte.

Tillhör du gruppen som inte hade ett lopp inplanerat inom närtid så fortsätter du med grundträningen. Men se till att ha en struktur! Håll inte på att springa hur som helst utan försök att följa en plan som innehåller de viktigaste träningsformerna som distanspass, långpass, trösklar, intervaller och backe. 

Se också till att successivt höja farten och längden på passen, så kommer du att uppleva en stegrad formkurva. Låt veckorna pulseras mellan att vara tuffa, medelintensiva och lätta (se ruta). Då är det lättare att stegra träningen och märka hur du utvecklas. Det kan även vara bra att lägga in ett enkelt testlopp på 5–10 kilometer för att se ungefär vilken nivå du ligger på.

Tillhör du gruppen som har tränat och toppat dig till ett lopp i närtid så får du inte bryta ihop och fastna i soffan med en chipspåse nu.

Tillhör du gruppen som har tränat och toppat dig till ett lopp i närtid så får du inte bryta ihop och fastna i soffan med en chipspåse nu. Du är, om du har gjort rätt, i bra form för att springa snabbt. 

Jag tycker därför att du ska springa ett eget testlopp (kanske med några kompisar). Spring en bestämd sträcka på 5–10 kilometer där du gör en ordentlig uppvärmning och springer med dina snabbaste skor. Då får du ett kvitto på hur träningen har funkat. 

Men därefter måste du ”skjuta formen framåt” tills coronaviruset härjat klart. Det gör du genom att påbörja en ny grundträningsperiod.Det blir ett bra avstamp att inleda denna nya period med en mängdvecka, alltså en vecka med hög volym och många kilometrar. Det ger en hårdhetskänsla både fysiskt och mentalt. Dessutom kommer du att uppleva denna vecka som ganska lätt eftersom din form är god och farterna på mängdveckan bör vara lugn. 

Låt veckan blir starten på din nya grundträningsperiod och bygg vidare med bra struktur. Detta upplägg påminner lite om den filosofi som Renato Canova har med sina adepter. Alltså att bygga upp fart/tempo före en period med långa intervaller och trösklar. 

Du som har tränat för tävling i närtid och är i väldigt bra form kommer att kunna hålla ett högre tempo än normalt under alla träningsformer. Det gör att du kommer att kunna utvecklas och höja din nivå ett snäpp. 

Jag tror att du bör försöka genomföra egna ”testlopp” regelbundet för att få den stimulans och retning som tävlingar ger och samtidigt få ett kvitto på att du ligger rätt i din träning. 

Hur ofta du genomför dina testlopp är individuellt, men om du har en variation av fartpass i din veckoplanering så räcker det med ett testlopp var fjärde vecka.

Fördelen med testlopp är att det blir enklare med logistiken eftersom du kan välja en bana i närheten där du bor. Och du behöver inte resa någonstans för att tävla. Du kan givetvis välja standardsträckor som 5, 10 eller 21,1 kilometer. Men för att inte hamna i ett läge där du jämför personrekord med mera så kan du lika gärna välja 4, 8 eller 16 kilometer. Med testlopp är det inte heller lika stor anspänning som inför större tävlingar vilket gör att du kan springa avslappnat. 

När du gör ditt testlopp så bör du värma upp med lätt löpning, rörlighet och några stegringslopp på 100 meter innan du startar klockan. Spring gärna i lätta skor och kläder som simulerar tävlingssituationen. 

Testa också gärna olika typer av strategier för hur du lägger upp ditt testlopp. Spring i jämn fart hela loppet ena gången, öppna hårdare än vanligt nästa gång eller testa att springa med negativ split (spring fortare på andra halvan). 

Så mina kära löparvänner, fortsätt träna varierat och utomhus så mycket du kan. Känn glädjen som löpningen ger och se framåt tills denna situation är över. När du genomfört din planerade träning så kommer du att må bättre och känna dig mindre stressad. 

Dokumentera dina träningspass med längd, tid, tempo och känsla av hur passet gick. Det ger dig struktur och fokus på nästa pass. Vilket träningsupplägg du väljer spelar ingen roll. Huvudsaken är att du har en plan så att du inte hamnar i det läget att du joggar runt kvarteret och vinkar åt grannarna tre gånger i veckan. 

Exempel på träningsupplägg:

Vecka 1Mängdvecka (120 % av en normal vecka) 

Fler kilometrar än vanligt. Lugnare tempo än vanligt. Inga fartpass.

Vecka 2: Medelvecka (100 % av en normal vecka) 

Lägg in ett pass tröskelträning, till exempel 3 x 10 min och ett pass långbacke, till exempel 6 x 90 sek. Övriga pass bör vara lugn distans.

Vecka 3: Medelvecka (100 % av en normal vecka)

Lägg in ett pass långintervall, till exempel 5 x 5 min och ett pass medelbacke, till exempel 8 x 60 sek.

Vecka 4: Återhämtningsvecka (70 % av en normal vecka)

Korta lugna distanspass samt ett testlopp eller snabb kortintervall, till exempel 10 x 400 m. Lägg in en extra vilodag.

Lidingöloppet lanserar virtuell löptävling

Lidingöloppet lanserar virtuell löptävling


Under april, maj och juni arrangeras en serie virtuella lopp – som springs i verkliga motionsspår – under namnet Virtuella Terrängserien Stockholm. Bakom satsningen ligger TCS Lidingöloppet.

När nu coronaepidemin gör det omöjligt att arrangera traditionella lopp är det flera lopparrangörer som lanserar virtuella alternativ. Senast ut är Lidingöloppet som under april, man och juni lanserar Virtuella Terrängserien Stockholm. Det är en serie virtuella lopp, som springs på tio välkända löparspår i olika kommuner runt om i Stockholm. Deltagarna tävlar mot varandra på samma bana, men vid olika tidpunkter.

Läs också: Spring ditt lopp med RW!

– Det är gratis att vara med och ger en möjlighet att skapa nya rutiner för att hålla motivationen uppe. Faller satsningen väl ut i Stockholm rullar vi ut den Virtuella Terrängserien i andra delar av Sverige, säger TCS Lidingöloppets generalsekreterare Cecilia Gyldén.

Serien arrangeras alltså på tio välkända löparspår i olika kommuner runt om i Stockholm. Vart och ett av loppen är aktivt under varsin vecka fram till sommaren, och motsvaras av ett visst segment i träningscommunityn Strava. Utmaningen är att springa det aktuella spåret eller segmentet så snabbt man kan under den aktuella veckan. Lidingöloppet sammanställer sedan resultaten och skapar en resultatlista varje vecka.

Här är hela Virtuella Terrängserien Stockholm 2020  1. Vecka 17: Grönsta gärde, Lidingö, TCS Lidingöloppet Fyran, 4 km
2. Vecka 18: Ursviks motionsgård, Sundbyberg, Tian, 10 km
3. Vecka 19: Kungsholmen, Stockholm, Kungsholmen runt, 8,7 km
4. Vecka 20: Lida, Tullinge, Gröna spåret, 7,6 km
5. Vecka 21: Lidingövallen, Lidingö, Lidingöloppet Vårmilen, 10 km
6. Vecka 22: Hellasgården, Nacka, Femman, 4,8 km
7. Vecka 23: Hagaparken, Solna, Parkrun, 5,1 km
8. Vecka 24: Djurgården, Stockholm, Runt Djurgårdskanalen, 8,8 km
9. Vecka 25: Ågesta, Huddinge, Elljusspåret, 6 km
10. Vecka 26: Grönsta gärde, Lidingö, TCS Lidingöloppets sista mil, 10 km

Läs mer och anmäl dig här!

Ny forskning visar att löpare måste hålla mer än två meters avstånd

Ny forskning visar att löpare måste hålla mer än två meters avstånd


En ny studie visar att löpare behöver hålla längre avstånd än två meter från andra. Detta eftersom utandningsluften, med eventuella coronavirus, sprids mycket längre på grund av vinddraget.

Reds anm: Sedan den här artikeln publicerades har flera experter invänt mot forskarteamets slutsatser i den här studien, som inte har granskats av andra experter inom smittspridning och aerodynamik (vilket vi också har påpekat). Forskarna bakom studien bemöter en del av kritiken mot den och frågorna kring den i denna Q&A.

Medan löpare i likhet med de flesta följer rekommendationen om två meters avstånd i vardagslivet har en belgisk och holländsk studie, baserad på datasimulering av hur utandningsluften påverkas av aerodynamiken, nu visat att två meter inte är tillräckligt när man motionerar. Såväl löpning som gång och cykling ökar risken för smittspridning av virus som corona i jämförelse med att bara sitta eller stå still, enligt studien som har genomförts på Leuvens universitet i Nederländerna och Eindhovens tekniska universitet i Belgien.

När man andas, hostar eller nyser utsöndras mikroskopiska droppar av saliv i luften. Fysisk aktivitet gör att dessa droppar sprids längre än två meter, vilket forskarna har kunnat visa i datorsimuleringar.

– Det rekommenderade avståndet på två meter människor emellan är mycket effektivt när man rör sig långsamt eller står still, men situationen blir en helt annat när det kommer till fysisk aktivitet, säger studiens koordinator Bert Blocken, professor i aerodynamik med bland annat inriktning mot idrott, till Brussels Times.

– När du till exempel springer, cyklar eller går i raskt tempo skapar du ett vinddrag med en luftström som sträcker sig upp till 15 meter bakom dig. Den här luftströmmen innehåller mikroskopiska utandningsdroppar som människorna bakom dig andas in, förklarar Blocken.

I studien jämfördes tre olika positioner: att springa eller gå bredvid någon, att springa/gå snett bakom någon och att springa/gå rakt bakom någon. Resultaten visar att avståndet mellan två personer som går eller springer bredvid varandra tycks spela mindre roll; de små utandningsdropparna hamnar bakom dem. Den största risken att andas in utandningsdroppar från andra är när vi befinner oss rakt bakom varandra – i varandras vinddrag. Med det sagt visar studien också att risken för att andas in utandningsluften efter en löpare minskade signifikant om man springer snett bakom hen. 

Så skyddar du dig själv och andra när du springer

Baserat på resultaten av denna studies aerodynamiska datorsimuleringar rekommenderar forskarna nu att vi ökar det fysiska avståndet till varandra när vi motionerar för att minska risken för spridning av coronaviruset.

När det gäller promenader i rask takt bör avståndet till närmaste person rakt framför dig vara minst 4–5 meter. Vid löpning och långsam cykling bör motsvarande avstånd vara 10 meter och vid snabb cykling minst 20 meter.

Utöver dessa råd rekommenderar forskarna också att vi i god tid positionerar oss snett bakom de personer som vi är på väg att passera, respektive snett framför de vi möter när vi cyklar fort. Rekommenderat avstånd är då minst 20 meter innan vi passerar/möter dem. 

Var alltså extra försiktig och omtänksam när du motionerar utomhus i närheten av andra människor. Spring snett bakom löparen framför dig, håll det utökade avståndet och ta ut avståndet i god tid när du passerar någon. Tänk också på att fortsätta i samma bana när du har mött någon, för att undvika utandningsdropparna i luftströmmen efter dem. 

För att ytterligare minska risken att smittas och att smitta bör du undvika löprundor där många människor rör sig, till exempel populära stadsparker och gångstråk. Om du inte har något alternativ, välj en tidpunkt då dina favoritrundor är mer glest befolkade. 

Studien har visserligen inte simulerat hur olika väderförhållanden påverkar spridningen av utandningsluften, men Bert Blocken rekommenderar samma utökade avstånd även i blåsigt väder. Viktigt att nämna i sammanhanget är också att den här studien inte har hunnit granskas av andra ämnesexperter. 

I skrivande stund har den svenska Folkhälsomyndigheten inte ändrat sina rekommendationer gällande träning och fysiskt avstånd i samband med det. Fysisk aktivitet utomhus uppmuntras och innebär betydligt mindre smittspridningsrisk än vid träning inomhus, enligt Folkhälsomyndigheten. Men med det sagt visar den här studien att vi bör vara extra försiktiga även när vi tränar utomhus, både för vår egen och andras skull.

Spring säkert!

  • Öka avståndet till löpare, cyklister eller raskt gående personer som befinner sig i en rak linje framför dig:
  • Vid promenader i rask takt: 4–5 meters avstånd.
  • Vid löpning och långsam cykling: 10 meter.
  • Vid snabb cykling: minst 20 meter. 
  • Positionera dig snett bakom de personer du är på väg att passera i god tid. 
  • Positionera dig snett framför de personer du är på väg att möta i god tid. 
  • Håll din bana när du har mött andra för att inte hamna i deras luftström efter mötet. 
  • Om du cyklar, positionera dig snett bakom respektive framför minst 20 meter innan du passerar dem.
  • Håll de rekommenderat utökade avstånden även i blåsigt väder.
  • Undvik att träna i populära, folktäta områden – välj en tidpunkt då dina favoritrundor är mer glest befolkade. 
Anmälan till Midnattsloppet och Vasaloppets sommarvecka pausas

Anmälan till Midnattsloppet och Vasaloppets sommarvecka pausas


De flesta av vårens och sommarens lopp har ställts in eller flyttats framåt i tiden. Nu pausas även anmälningarna till Midnattsloppet och Vasaloppets sommarvecka.

På grund av Folkhälsomyndighetens allmänna råd från 1 april,, som bland annat innebär att man ska undvika att samla många personer på samma ställe, undvika resor och hålla avstånd till varandra, väljer Midnattsloppet nu att pausa anmälan till höstens svenska lopp.

Förhoppningen är att man ska hitta en lösning på hur 2020 års Midnattslopp ska genomföras. Arrangörerna lovar att ge besked om detta senast den 30 april.

Läs mer: midnattsloppet.com  

Av samma anledning har även Vasaloppet sedan tidigare valt att pausa anmälan till sommarveckan 2020. Tills vidare går det alltså inte att anmäla sig till Cykelvasan, Ultravasan, Trailvasan 30, Vasastafetten eller Vasakvartetten. 

Senast tisdag den 28 april lovar arrangörerna att gå ut med ytterligare information om sommararrangemangen.

Läs mer: vasaloppet.se

PODDTIPS: Så lär vi oss tygla vår rädsla!

PODDTIPS: Så lär vi oss tygla vår rädsla!


Vad händer när vi mitt i corona-kaoset grips av rädsla och uppgivenhet? Är det samma typ av chock som drabbar en när man får besked om t ex Alzheimers eller andra allvarliga sjukdomar? Lyssna på ett intressant samtal i en podcast där journalisten Henrik Frenkel intervjuar Micael Dahlen.

Micael Dahlen, professor i ekonomi vid Handelshögskolan och författare till boken Kaosologi, ser stora möjligheter för oss alla, bara vi kan lära oss vad pandemin vill säga oss.

I den här podcasten manar han oss att tänka positivt, eftersom rädslan i sig är epidemisk. Mobiliseringen över hela världen mot Covid-19 kan gynna forskningen även mot andra sjukdomar. Det tekniklyft som vi väntat på i många år, sker nu på några veckor. Och helt plötsligt börjar vi uppskatta det lilla livet, som familj, vänner, naturen och förmånen att få vara frisk.

Läs mer om Henriks blogg och poddar här!

Gå direkt till poddavsnittet här!