Så påverkas löparna av pandemin: hälsa och välmående i fokus

Så påverkas löparna av pandemin: hälsa och välmående i fokus


En undersökning bland löpare i USA, genomförd av Tata Consultancy Services (TCS), visar en ökning av alla typer av beteenden kopplat till löpning (utom när det gäller löpning med andra): 31 procent springer mer utomhus, 23 procent springer mer på löpband. Hela 40 procent av de svarande menar också att de njuter mer av löpningen sedan pandemin bröt ut.

Enkäten, som besvarades av 1 241 löpare, visar också att 50 procent av männen och 42 procent av kvinnorna har börjat använda någon form av löprelaterad teknologi under pandemin, bland annat smarta klockor, smarta skor eller strumpor och appar. Hela 74 procent av männen och 81 procent av kvinnorna menar att hälsoskäl ligger bakom deras ökade användning av löprelaterad teknologi.

Användandet av löprelaterad teknologi och sociala medier har ökat under pandemin, visar en enkätundersökning genomförd i USA.

Även användandet av sociala medier har ökat bland löparna. Bland männen har 49 procent börjat använda sociala medier i samband med löpning under pandemin. Bland kvinnorna är siffran något lägre: 30 procent.

Resultatet visar att övergången till teknologier som både förbättrar prestationen och upplevelsen för löpare accelererar under pandemin.

– Resultatet visar att övergången till teknologier som både förbättrar prestationen och upplevelsen för löpare accelererar under pandemin, som en del i ett skifte mot bredare ekosystem inom hälsa och välbefinnande, menar Frank Diana på TCS som har gjort undersökningen.

Inte helt förvånande är det framför allt yngre löpare som har omfamnat ny teknologi för löpning under pandemin. Av de 1 241 deltagarna, som är i åldern 18–74 år, springer 80 procent minst en gång i veckan. Resten springer minst två gånger i veckan, och snittar över 34 kilometer per vecka. Könsfördelningen var 52 procent män, 48 procent kvinnor.

Läs mer på https://survey.thisrun.com/

Stillasittande farligare på sikt än covid-19

Stillasittande farligare på sikt än covid-19


Regeringen brister när det gäller att hantera folkhälsan på både kort och lång sikt. Detta eftersom åtgärderna för att begränsa effekterna av covid-19 ökar stillasittandet och leder till minskat motionerande. Det här skriver representanter för Sveriges stora motionslopp i ett debattinlägg, publicerat av Göteborgs-Posten och föreslår samtidigt att motionsloppen bland annat ska undantas från ordningslagen.

Debattörerna menar att ett tidsbegränsat undantag från ordningslagen, förutsatt att motionsarrangemangen håller adekvat smittskyddsstruktur, innebär att motionsloppen kan komma igång igen och fylla sin funktion som en viktig motor för motionerande och folkhälsa:

”Hälsoeffekterna är påtagliga, eftersom rörelse och motion mildrar de negativa effekterna av hårda begränsningar. Frånvaron av rörelse och motion är den fjärde största dödsorsaken i världen med 3,2 miljoner dödsfall per år enligt WHO” skriver man bland annat.

Anders Tegnell har sagt att motionsloppen inte ses som en smittorisk. Detta baserat på en japansk studie, där man endast kunde se ett covid-19-fall bland nästan 600 000 deltagare i löptävlingar.

Arrangörerna pekar på att svenska motionslopp både motiverar och aktiverar ungefär en miljon människor i Sverige varje år, samt att man även bedriver folkhälsoinitiativ. Men i och med restriktionerna blir motionsloppens arbete omöjligt, menar man – trots att ”statsepidemiolog Anders Tegnell sagt att motionsloppen inte ses som en smittorisk.” Detta baserat på en japansk studie, där man endast kunde se ett covid-19-fall bland nästan 600 000 deltagare i löptävlingar.

Hälsoeffekterna av restriktionerna slår dessutom ojämnt sociodemografiskt påpekar man, vilket bland annat studier i England har visat. Även i Sverige finns liknande tendenser menar debattörerna, vilket ökar risken för att nya beteenden och attityder permanentas över tid – något som kan få negativa konsekvenser för folkhälsan.

Fyra förslag till regeringen

För att motverka utvecklingen vill arrangörerna bakom de svenska motionsloppen att regeringen agerar. Förutom att undanta arrangemangen från ordningslagen, så att motionslopp kan arrangeras igen under pandemin, föreslår man ytterligare tre åtgärder:

Dels vill man se en större genomlysning av hur attityder och beteenden har förändrats under pandemin, samt hur olika grupper har påverkats, så att rätt åtgärder kan sättas in.

Dels vill man se en konsekvensbedömning av restriktionerna för att säkerställa att de inte slår fel, samt en ”stimulans av hälsofrämjande aktiviteter”.

Till sist menar representanterna för motionsloppen att infrastrukturen för svensk folkhälsa måste säkerställas – en infrastruktur vars existens inte är självklar – för att ”motverka den stillasittande pandemin liksom att främja folkhälsa framöver.”

Tysk forskare: Så kan vi fortsätta träna under pandemin

Tysk forskare: Så kan vi fortsätta träna under pandemin


Idrottsvärlden har drabbats hårt av coronapandemin. Nu har en ny studie undersökt hur och på vilka sätt.  Henning Wackerhage är professor i idrottsbiologi på Münchens tekniska universitet i Tyskland. Tillsammans med forskarkollegor på flera europeiska universitet har han undersökt hur coronapandemin påverkat idrottsvärlden. I en studie, publicerad i German Journal of Sports Medicine konstaterar forskarna bland annat att flera stora idrottsevenemang haft en roll i smittspridningen i vissa länder.  – Det finns bevis för att patient 1 i Italien, en 38-årig maratonlöpare, träffade många människor i Bergamotrakten innan han själv uppvisade symtom. Kort därefter spelades den första Champions League-matchen där…
Marathongruppen ställer in

Marathongruppen ställer in


På grund av det rådande läget med Coronapandemin har friidrottsföreningarna Hässelby SK och Spårvägens FK idag tvingats ta beslutet att ställa in de evenemang som deras gemensamma evenemangsorganisation Marathongruppen skulle arrangerat i augusti och fram till mitten av september. Det innebär bland annat att Tjejmilen, ASICS Stockholm Marathon och Ramboll Stockholm Halvmarathon inte blir av i år.

Marathongruppen, Nordens största arrangör av motionsevenemang, har drabbats hårt av den pågående coronapandemin. I våras togs beslut om att ställa in Vårruset-turnén som skulle besökt 20 orter över hela Sverige, och i samma veva sköts den 42:a upplagan av ASICS Stockholm Marathon upp från slutet av maj till början av september. Nu står det klart att också den tidiga höstens evenemang drabbas.

– Vi har under våren vänt och vridit på olika scenarier. Försökt hitta alternativ. Planerat och planerat om. Men vi har nu slutligen behövt inse att vi inte får tillstånd för att på ett säkert sätt arrangera majoriteten av våra höstevenemang. Vi kommer inte få möta tusentals löpare vid ASICS Stockholm Marathon, Tjejmilen eller Ramboll Stockholm Halvmarathon. Vi kommer inte få dela glädje, gåshud, tårar och skratt med deltagarna vid något av våra tidiga höstevenemang. Det smärtar, säger Daniel Almgren som är verksamhetschef för Marathongruppen.

Deltagarna som redan är anmälda kommer att erbjudas ett kompensationspaket där bland annat virtuella lopp under hösten 2020, samt rabatter på de flesta av Marathongruppens evenemang under 2021 och 2022 inkluderas. Däremot kommer föreningarna inte att kunna erbjuda en återbetalning av de redan inbetalda anmälningsavgifterna.

– Vi befinner oss just nu i ett närmast olösligt dilemma. Vi vill inget hellre än att kompensera våra deltagare. Utan dem är vi ingenting. Men samtidigt måste vi säkra vår fortsatta överlevnad och alla positiva värden verksamheten skapar. Ska vi också i framtiden kunna generera över 30 miljoner kronor årligen till den ideella idrottsrörelsen runt om i landet, har vi ingen möjlighet att återbetala anmälningsavgifter. Vi hoppas på förståelse och att vi genom vårt kompensationspaket lyckas uppväga den skada som våra deltagare drabbats av, säger Daniel Almgren.

De evenemang som nu ställs in är STHLM Urban Trail (9/8), Stafesten för UNICEF (19-20/8), Tjejmilen-evenemangen (29/8), STHLM 10 och STHLM Junior Run (30/8), ASICS Stockholm High Five (4/9), ASICS Stockholm Marathon (5/9), Ramboll Stockholm Halvmarathon (5/9) samt Stockholm Mini Marathon och Minsta Maran (6/9). Och även om organisationens personal nu är korttidspermitterad är planeringen för evenemangen 2021 igång.

– Det har varit en ledsam och tung vår. Men samtidigt har stödet och förståelsen från de flesta av våra deltagare varit stort och givit oss kraft. Den energin tar vi nu med oss in i planeringen för framtiden. Den kommer med stor sannolikhet inte se exakt likadan ut som det vi vant oss vid. Men vi vågar lova att vi kommer satsa allt på ett ge våra deltagare upplevelser de aldrig kommer att glömma. Vi lever för att förverkliga drömmar. Det ser vi fram mot att få göra igen så snart det överhuvudtaget går, säger Lotta Lindblom som är nytillträdd evenemangschef för Marathongruppen.

För evenemangen från slutet av september och framåt fortgår planeringen. Marathongruppen har fortfarande som ambition att genomföra Tjurruset, STHLM Loop, Höstrusket och STHLM Trail Run som alla arrangeras under den senare delen av hösten.

– Vi hoppas, precis som alla i samhället, att pandemin snart är under kontroll, men vi tittar också på lösningar där vi kan arrangera evenemangen trots eventuella restriktioner. Den motivation som motionsevenemang ger är viktig för folkhälsan och vi hoppas verkligen att vi tillsammans med berörda myndigheter kan komma överens om anpassningar som gör evenemangen möjliga även om restriktionerna kvarstår, säger Lotta Lindblom.

Ny forskning visar att löpare måste hålla mer än två meters avstånd

Ny forskning visar att löpare måste hålla mer än två meters avstånd


En ny studie visar att löpare behöver hålla längre avstånd än två meter från andra. Detta eftersom utandningsluften, med eventuella coronavirus, sprids mycket längre på grund av vinddraget.

Reds anm: Sedan den här artikeln publicerades har flera experter invänt mot forskarteamets slutsatser i den här studien, som inte har granskats av andra experter inom smittspridning och aerodynamik (vilket vi också har påpekat). Forskarna bakom studien bemöter en del av kritiken mot den och frågorna kring den i denna Q&A.

Medan löpare i likhet med de flesta följer rekommendationen om två meters avstånd i vardagslivet har en belgisk och holländsk studie, baserad på datasimulering av hur utandningsluften påverkas av aerodynamiken, nu visat att två meter inte är tillräckligt när man motionerar. Såväl löpning som gång och cykling ökar risken för smittspridning av virus som corona i jämförelse med att bara sitta eller stå still, enligt studien som har genomförts på Leuvens universitet i Nederländerna och Eindhovens tekniska universitet i Belgien.

När man andas, hostar eller nyser utsöndras mikroskopiska droppar av saliv i luften. Fysisk aktivitet gör att dessa droppar sprids längre än två meter, vilket forskarna har kunnat visa i datorsimuleringar.

– Det rekommenderade avståndet på två meter människor emellan är mycket effektivt när man rör sig långsamt eller står still, men situationen blir en helt annat när det kommer till fysisk aktivitet, säger studiens koordinator Bert Blocken, professor i aerodynamik med bland annat inriktning mot idrott, till Brussels Times.

– När du till exempel springer, cyklar eller går i raskt tempo skapar du ett vinddrag med en luftström som sträcker sig upp till 15 meter bakom dig. Den här luftströmmen innehåller mikroskopiska utandningsdroppar som människorna bakom dig andas in, förklarar Blocken.

I studien jämfördes tre olika positioner: att springa eller gå bredvid någon, att springa/gå snett bakom någon och att springa/gå rakt bakom någon. Resultaten visar att avståndet mellan två personer som går eller springer bredvid varandra tycks spela mindre roll; de små utandningsdropparna hamnar bakom dem. Den största risken att andas in utandningsdroppar från andra är när vi befinner oss rakt bakom varandra – i varandras vinddrag. Med det sagt visar studien också att risken för att andas in utandningsluften efter en löpare minskade signifikant om man springer snett bakom hen. 

Så skyddar du dig själv och andra när du springer

Baserat på resultaten av denna studies aerodynamiska datorsimuleringar rekommenderar forskarna nu att vi ökar det fysiska avståndet till varandra när vi motionerar för att minska risken för spridning av coronaviruset.

När det gäller promenader i rask takt bör avståndet till närmaste person rakt framför dig vara minst 4–5 meter. Vid löpning och långsam cykling bör motsvarande avstånd vara 10 meter och vid snabb cykling minst 20 meter.

Utöver dessa råd rekommenderar forskarna också att vi i god tid positionerar oss snett bakom de personer som vi är på väg att passera, respektive snett framför de vi möter när vi cyklar fort. Rekommenderat avstånd är då minst 20 meter innan vi passerar/möter dem. 

Var alltså extra försiktig och omtänksam när du motionerar utomhus i närheten av andra människor. Spring snett bakom löparen framför dig, håll det utökade avståndet och ta ut avståndet i god tid när du passerar någon. Tänk också på att fortsätta i samma bana när du har mött någon, för att undvika utandningsdropparna i luftströmmen efter dem. 

För att ytterligare minska risken att smittas och att smitta bör du undvika löprundor där många människor rör sig, till exempel populära stadsparker och gångstråk. Om du inte har något alternativ, välj en tidpunkt då dina favoritrundor är mer glest befolkade. 

Studien har visserligen inte simulerat hur olika väderförhållanden påverkar spridningen av utandningsluften, men Bert Blocken rekommenderar samma utökade avstånd även i blåsigt väder. Viktigt att nämna i sammanhanget är också att den här studien inte har hunnit granskas av andra ämnesexperter. 

I skrivande stund har den svenska Folkhälsomyndigheten inte ändrat sina rekommendationer gällande träning och fysiskt avstånd i samband med det. Fysisk aktivitet utomhus uppmuntras och innebär betydligt mindre smittspridningsrisk än vid träning inomhus, enligt Folkhälsomyndigheten. Men med det sagt visar den här studien att vi bör vara extra försiktiga även när vi tränar utomhus, både för vår egen och andras skull.

Spring säkert!

  • Öka avståndet till löpare, cyklister eller raskt gående personer som befinner sig i en rak linje framför dig:
  • Vid promenader i rask takt: 4–5 meters avstånd.
  • Vid löpning och långsam cykling: 10 meter.
  • Vid snabb cykling: minst 20 meter. 
  • Positionera dig snett bakom de personer du är på väg att passera i god tid. 
  • Positionera dig snett framför de personer du är på väg att möta i god tid. 
  • Håll din bana när du har mött andra för att inte hamna i deras luftström efter mötet. 
  • Om du cyklar, positionera dig snett bakom respektive framför minst 20 meter innan du passerar dem.
  • Håll de rekommenderat utökade avstånden även i blåsigt väder.
  • Undvik att träna i populära, folktäta områden – välj en tidpunkt då dina favoritrundor är mer glest befolkade. 
Anmälan till Midnattsloppet och Vasaloppets sommarvecka pausas

Anmälan till Midnattsloppet och Vasaloppets sommarvecka pausas


De flesta av vårens och sommarens lopp har ställts in eller flyttats framåt i tiden. Nu pausas även anmälningarna till Midnattsloppet och Vasaloppets sommarvecka.

På grund av Folkhälsomyndighetens allmänna råd från 1 april,, som bland annat innebär att man ska undvika att samla många personer på samma ställe, undvika resor och hålla avstånd till varandra, väljer Midnattsloppet nu att pausa anmälan till höstens svenska lopp.

Förhoppningen är att man ska hitta en lösning på hur 2020 års Midnattslopp ska genomföras. Arrangörerna lovar att ge besked om detta senast den 30 april.

Läs mer: midnattsloppet.com  

Av samma anledning har även Vasaloppet sedan tidigare valt att pausa anmälan till sommarveckan 2020. Tills vidare går det alltså inte att anmäla sig till Cykelvasan, Ultravasan, Trailvasan 30, Vasastafetten eller Vasakvartetten. 

Senast tisdag den 28 april lovar arrangörerna att gå ut med ytterligare information om sommararrangemangen.

Läs mer: vasaloppet.se

PODDTIPS: Så lär vi oss tygla vår rädsla!

PODDTIPS: Så lär vi oss tygla vår rädsla!


Vad händer när vi mitt i corona-kaoset grips av rädsla och uppgivenhet? Är det samma typ av chock som drabbar en när man får besked om t ex Alzheimers eller andra allvarliga sjukdomar? Lyssna på ett intressant samtal i en podcast där journalisten Henrik Frenkel intervjuar Micael Dahlen.

Micael Dahlen, professor i ekonomi vid Handelshögskolan och författare till boken Kaosologi, ser stora möjligheter för oss alla, bara vi kan lära oss vad pandemin vill säga oss.

I den här podcasten manar han oss att tänka positivt, eftersom rädslan i sig är epidemisk. Mobiliseringen över hela världen mot Covid-19 kan gynna forskningen även mot andra sjukdomar. Det tekniklyft som vi väntat på i många år, sker nu på några veckor. Och helt plötsligt börjar vi uppskatta det lilla livet, som familj, vänner, naturen och förmånen att få vara frisk.

Läs mer om Henriks blogg och poddar här!

Gå direkt till poddavsnittet här!