Spring dig glad

Spring dig glad


Att det finns ett starkt samband mellan depression och hjärtsjukdomar vet man med säkerhet. Däremot har man inte fått klarhet i den exakta orsaken. För att ta reda på denna beslöt en grupp amerikanska hjärtforskare att studera sambandet närmare.
I början av studien samlade forskarna information om depressionssymptomen hos 1017 hjärtpatienter. Sedan följde forskarlaget patienterna under drygt fyra och ett halvt år. Under uppföljningen fick 341 av patienterna någon form av hjärtinfarkt.
När forskarna studerade sambanden mellan depression och hjärtåkommor uteslöt de andra sjukdomar och andra riskfaktorer som till exempel ärftlighet. Trots detta fann de att depressionssymptomen ökade risken för hjärtinfarkt med hela 31 procent.
Men, när forskarna också tagit livsstilfaktorer som kost- och motionsvanor i beaktning, fann de inte längre något klart samband mellan depressionssymptomen och hjärtsjukdomarna. Orsaken till de dystra siffrorna har alltså inte biokemiska sambandsförklaringar. Snarare är det så att deprimerade människor het enkelt är mindre benägna att värna om sin hälsa.
Genom sin dubbla effekt är motion därför extra viktig för deprimerade personer. Dels för att motion stärker och skyddar hjärtat och dels för att motion höjer halterna av ”glädjehormonerna” serotonin och noradrenalin i hjärnan, vilket i sin tur minskar depressionssymptomen och gör människor mer motiverade att träna och äta hälsosamt.

Journal of the American Medical Association
300(20): 2379-88 (26 Nov. 2008)

Bra mat gör hjärnan glad

Bra mat gör hjärnan glad


Jag är vetgirig, vill inte bara veta att något förhåller sig si eller så, utan helst också varför.

Ett exempel:
Att choklad gör mig lite snällare och gladare de där dagarna i månaden då varulvsklorna far ut och jag försöker hugga man och barn med mina hajtänder om de så bara frågar om någon ringt eller något dylikt – det behövs det ingen forskning för att bekräfta.

Vad jag tycker är intressant är att veta varför choklad kan göra människor lite snällare och lugnare när de är missmodiga, och den förklaringen hittar du i artikeln längst ner i detta Hälsobrev.

Men, som så mycket annat är choklad bara en ”quick fix” som måste fyllas på för att verka i längden och därmed följer att man får bekämpa de extra kilon och diabetesrisken som chokladen bidrar till. (Är det inte något liknande Murphys lag trots allt, den där regeln om att allt bara ska avnjutas i lagom doser, i alla fall när det gäller choklad?)

Dessutom finns något annat tänka på när man tröstar sig med bit choklad och det är att den rekommenderade dagliga dosen är 1: 40 gram och 2: 74-procentig.
Jo då, jag har prövat sådan – flera gånger. Och ingen gång har jag väl direkt jublat. Det är ju inte så kul när chokladen är lika bitter som jag själv i den stunden då jag behöver den som mest.

Pernilla Lodin
Redaktör

Hälsobrevet är ett digitalt nyhetsbrev vars syfte är att bidra till en hälsosammare livsstil genom förnyad kunskap om kost, motion och hälsa.


Varför choklad kan lugna

Det är sedan länge fastställt att choklad kan ge lättnad vid känslomässig stress. Den här studien förklarar varför. Choklad kan nämligen minska stresshormon-nivåerna och korrigera biokemiska störningar som orsakar biokemisk obalans – särskilt hos nervösa och lätt stressade personer.
Denna studie inkluderade 30 personer som fick äta 40 gram 74-procentig choklad dagligen under en tvåveckors-period.
Försökspersonerna klassificerades i enlighet med sina stress- och orostankar och -beteenden. Urin och blodprov togs i början, mitten och slutet av studien.
Forskarna fann att de deltagare som var oroliga och/eller hade ångest hade en annorlunda metabolisk profil, hormonmetabolism och mikrobiell verksamhet i magen än de mer lugna och ångestfria deltagarna.

Deltagarnas biologiska gensvar på den dagliga dosen choklad skiftade i förhållande till hur stressade och oroliga de var. Mer stressade personer fick bättre effekt. Att äta mörk choklad visade sig också delvis normalisera skillnader i stressrelaterad energiförbrukning (dvs kaloriförbrukningen) och magens mikrobiella verksamhet.

American Chemical Society press release (22 Jan. 2010).


Bra mat motverkar depression

I denna tvärvetenskapliga studie utvärderades sambandet mellan kosthållning, folsyraintag och depressionssymptom hos 1681 personer mellan 30 och 64 år.
Forskarna tog blodprover för att mäta folsyranivån och samlade data om deltagarnas kosthållning för att se hur nära de höll sig kriterierna för en hälsosam och balanserad kost.
Resultatet visade att ju bättre kvalitet på maten, desto färre depressionssymptom. Just folsyrabrist – som tidigare associerats med en högre risk för depression – tycktes vara viktigt för män, men inte för kvinnor.
För kvinnorna var sambandet mellan kvalitativ föda och färre depressionssymptom ännu tydligare: Ju mindre intag av fett, alkohol och tillsatt socker och ju högre intag av grönsaker, (särskilt mörkt gröna och orangea), böner och kött – desto färre depressionssymptom.

Journal of Nutrition 140(2): 388-47 (Feb. 2010).


Konditionsträning verkar göra tumörer mer mottagliga för cellgiftsbehandling

Ett antal studier har indikerat att cancersjuka personer som tränar har bättre chanser att överleva sjukdomen än de som inte tränar, men orsakerna till statistiken har aldrig kunnat förklaras.
I denna studie jämförde forskarna resultaten för två grupper möss, vilka fått mänskliga bröstcancer-celler inopererade. Den ena gruppen möss hade fri tillgång till motionshjul (som de använde flitigt), medan den andra inte hade tillgång till något sådant.
I studieresultatet fann forskarna inga direkta skillnader mellan den motionerande och icke motionerande gruppen när det gällde tillväxten av tumörerna, men biopsier gjorda på mössen visade att tumörerna hos de motionerande mössen hade avsevärt högre densitet i blodkärlen jämfört med tumörerna hos de stillasittande mössen.
I jämförelse med tumörer med hög kärldensitet bildar tumörer med låg kärldensitet metastaser i högre omfattning, vilket gör de sist nämnda svårare att behandla med cellgifter. En ökad blodkärlsdensitet kan åtminstone delvis förklara varför motion tycks hjälpa kroppen att bekämpa cancer.

Journal of Applied Physiology 108(2): 343-8 (Feb. 2010).