Fysisk aktivitet bidrar med många hälsofördelar för gravida

Fysisk aktivitet bidrar med många hälsofördelar för gravida


I en studie från Schweiz rapporterar man att gravida kvinnor som motionerar 30 minuter eller mer per dag hade signifikant bättre fysisk status och även lägre vilopuls jämfört med helt inaktiva kvinnor. De aktiva kvinnorna behövde inte genomgå lika många operativa ingrepp under förlossningen och själva förlossningen gick fortare, 88 minuter jämfört med 146 minuter för de inaktiva. Inga negativa effekter kunde rapporteras som följd av aktiviteten.

Graviditet är ingen sjukdom utan fortsätt vara så aktiv du kan så länge du kan. Du kanske får ändra typ av aktivitet med tidens gång då till exempel löpning kan betraktas besvärligt med tanke på den extra tyngden. Lägg dig på en måttlig nivå och tänk på att inta näringstät mat så kommer du förhoppningsvis känna dig piggare under dina nio månader.

> Länk till studien

 

Hälsobrevet: Antioxidanter och arginin kan förbättra den fysiska prestationen hos äldre män

Hälsobrevet: Antioxidanter och arginin kan förbättra den fysiska prestationen hos äldre män


NO är viktigt för ett bra blodflöde genom att det gör blodkärlen mer elastiska och bidrar på så vis till den fysiska prestationen. Ett bra blodflöde medför att mycket syre kan tillföras bland annat muskelcellerna och gör att vi kan arbeta hårt. NO tros även vara bra för immunförsvaret, minnet och sömnregleringen.

Genom minskad NO-produktion är det inte bara den fysiska prestationsförmågan som kan försämras när vi blir äldre, det ökar även risken för hjärt och kärlsjukdomar.
Arginin är en aminosyra som används som byggsten när NO produceras i kroppen och antioxidanter kan hindra NO från att brytas ner av fria radikaler. Det finns studier som tyder på att en kombination av antioxidanterna vitamin C och E tillsammans med arginin har positiv effekt på NO-produktionen.

På grund av kroppens minskade förmåga att bilda NO när vi blir äldre undersökte amerikanska forskare hur ett tillskott av arginin och antioxidanter påverkade den fysiska prestationen bland 16 äldre cyklister som alla var män. Männen delades in i 2 grupper varav den ena fick tillskottet medan den andra gruppen intog placebo i 3 veckors tid.
Fysiska tester gjordes vid studiens start och då var det inga märkbara skillnader mellan de två grupperna. Efter 1 respektive 3 veckor genomförde männen samma tester igen.

Resultaten efter dessa båda tester visade på en signifikant förbättring av laktattröskeln* bland de män som intagit tillskottet. Efter 1 vecka sågs en ökning på 16,7 % medan männen efter vecka 3 hade ökat ytterligare 14, 2 %. Ingen förbättring kunde ses i placebogruppen. VO2max* förändrades inte i någon av grupperna vilket inte kan anses speciellt överraskande då det krävs träning för att förbättra denna faktor.

Tyvärr mätte man inte kostintag eller kontrollerade männens aktivitet under studiens gång vilket kan ha inverkat negativt på resultaten.
Studien tyder dock på att antioxidanter, i detta fall vitamin E och C, i en kombination med arginin kan förbättra den fysiska kapaciteten bland äldre män. Frågan kvarstår dock om den visade effekten berodde på själva kombinationen eller om den uppstod av de enskilda komponenterna.

Vitamin C finns det rikligt av i frukt och grönsaker och är den antioxidant vi i stort sett aldrig får brist på om vi äter varierat. Vitamin E hittar du främst i vegetabiliska oljor, sötmandel och vetegroddar men det finns även rikligt av denna antioxidant i lax, nötter, solrosfrön, gröna bladgrönsaker och torkade aprikoser. Arginin är en aminosyra som hos vuxna kan tillverkas i kroppen, en så kallad icke-essentiell aminosyra, och behöver således inte tillföras via kosten för en frisk kropp. Därmed inte sagt att tillskott av arginin inte kan tillskrivas några ytterligare fördelar.

*Laktattröskel: När det börjar ackumuleras laktat i musklerna talar man om att man nått sin laktattröskel. Ju högre laktattröskel man har desto hårdare kan man arbeta enkelt förklarat.

*VO2max: Detta är den maximala kapaciteten för kroppen att transportera och använda syre under hård ansträngning.

> Länk till studien

[form code=26]

Bra mat gör hjärnan glad

Bra mat gör hjärnan glad


Jag är vetgirig, vill inte bara veta att något förhåller sig si eller så, utan helst också varför.

Ett exempel:
Att choklad gör mig lite snällare och gladare de där dagarna i månaden då varulvsklorna far ut och jag försöker hugga man och barn med mina hajtänder om de så bara frågar om någon ringt eller något dylikt – det behövs det ingen forskning för att bekräfta.

Vad jag tycker är intressant är att veta varför choklad kan göra människor lite snällare och lugnare när de är missmodiga, och den förklaringen hittar du i artikeln längst ner i detta Hälsobrev.

Men, som så mycket annat är choklad bara en ”quick fix” som måste fyllas på för att verka i längden och därmed följer att man får bekämpa de extra kilon och diabetesrisken som chokladen bidrar till. (Är det inte något liknande Murphys lag trots allt, den där regeln om att allt bara ska avnjutas i lagom doser, i alla fall när det gäller choklad?)

Dessutom finns något annat tänka på när man tröstar sig med bit choklad och det är att den rekommenderade dagliga dosen är 1: 40 gram och 2: 74-procentig.
Jo då, jag har prövat sådan – flera gånger. Och ingen gång har jag väl direkt jublat. Det är ju inte så kul när chokladen är lika bitter som jag själv i den stunden då jag behöver den som mest.

Pernilla Lodin
Redaktör

Hälsobrevet är ett digitalt nyhetsbrev vars syfte är att bidra till en hälsosammare livsstil genom förnyad kunskap om kost, motion och hälsa.


Varför choklad kan lugna

Det är sedan länge fastställt att choklad kan ge lättnad vid känslomässig stress. Den här studien förklarar varför. Choklad kan nämligen minska stresshormon-nivåerna och korrigera biokemiska störningar som orsakar biokemisk obalans – särskilt hos nervösa och lätt stressade personer.
Denna studie inkluderade 30 personer som fick äta 40 gram 74-procentig choklad dagligen under en tvåveckors-period.
Försökspersonerna klassificerades i enlighet med sina stress- och orostankar och -beteenden. Urin och blodprov togs i början, mitten och slutet av studien.
Forskarna fann att de deltagare som var oroliga och/eller hade ångest hade en annorlunda metabolisk profil, hormonmetabolism och mikrobiell verksamhet i magen än de mer lugna och ångestfria deltagarna.

Deltagarnas biologiska gensvar på den dagliga dosen choklad skiftade i förhållande till hur stressade och oroliga de var. Mer stressade personer fick bättre effekt. Att äta mörk choklad visade sig också delvis normalisera skillnader i stressrelaterad energiförbrukning (dvs kaloriförbrukningen) och magens mikrobiella verksamhet.

American Chemical Society press release (22 Jan. 2010).


Bra mat motverkar depression

I denna tvärvetenskapliga studie utvärderades sambandet mellan kosthållning, folsyraintag och depressionssymptom hos 1681 personer mellan 30 och 64 år.
Forskarna tog blodprover för att mäta folsyranivån och samlade data om deltagarnas kosthållning för att se hur nära de höll sig kriterierna för en hälsosam och balanserad kost.
Resultatet visade att ju bättre kvalitet på maten, desto färre depressionssymptom. Just folsyrabrist – som tidigare associerats med en högre risk för depression – tycktes vara viktigt för män, men inte för kvinnor.
För kvinnorna var sambandet mellan kvalitativ föda och färre depressionssymptom ännu tydligare: Ju mindre intag av fett, alkohol och tillsatt socker och ju högre intag av grönsaker, (särskilt mörkt gröna och orangea), böner och kött – desto färre depressionssymptom.

Journal of Nutrition 140(2): 388-47 (Feb. 2010).


Konditionsträning verkar göra tumörer mer mottagliga för cellgiftsbehandling

Ett antal studier har indikerat att cancersjuka personer som tränar har bättre chanser att överleva sjukdomen än de som inte tränar, men orsakerna till statistiken har aldrig kunnat förklaras.
I denna studie jämförde forskarna resultaten för två grupper möss, vilka fått mänskliga bröstcancer-celler inopererade. Den ena gruppen möss hade fri tillgång till motionshjul (som de använde flitigt), medan den andra inte hade tillgång till något sådant.
I studieresultatet fann forskarna inga direkta skillnader mellan den motionerande och icke motionerande gruppen när det gällde tillväxten av tumörerna, men biopsier gjorda på mössen visade att tumörerna hos de motionerande mössen hade avsevärt högre densitet i blodkärlen jämfört med tumörerna hos de stillasittande mössen.
I jämförelse med tumörer med hög kärldensitet bildar tumörer med låg kärldensitet metastaser i högre omfattning, vilket gör de sist nämnda svårare att behandla med cellgifter. En ökad blodkärlsdensitet kan åtminstone delvis förklara varför motion tycks hjälpa kroppen att bekämpa cancer.

Journal of Applied Physiology 108(2): 343-8 (Feb. 2010).