Generna påverkar din löpning

Generna påverkar din löpning


Pressmeddelande från Karolinska Institutet, KI

Resultaten, som presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Applied Physiology,
kan få betydelse när det gäller de rekommendationer som ges inom hälso-
och sjukvården för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom, typ
2-diabetes och fetma.

– En möjlig framtid är att individanpassa ordinationen av fysisk
aktivitet för optimala hälsoeffekter. För vissa kanske det passar
bättre att styrketräna medan andra kan tillgodogöra sig
uthållighetsträning, säger docent Carl Johan Sundberg vid Karolinska
Institutet, som ansvarat för en av de tre delstudier som ingår i den nu
publicerade artikeln.

Utgångspunkten för forskarnas arbete är den sedan tidigare välkända
kopplingen mellan god hälsa och förmågan att ta upp och använda syre i
samband med maximal fysisk ansträngning, alltså det som i dagligt tal
kallas kondition. Ju mer blod hjärtat orkar pumpa runt, desto mer syre
når ut till musklerna och desto lägre är risken för sjukdom och förtida
död. Det är bland annat därför som hälsoexperterna rekommenderar raska
promenader, löpning, simning, cykling och liknande fysiska aktiviteter.
Ett problem har dock varit att alla inte tycks ha samma förmåga att
tillgodogöra sig timmarna i joggingspåret eller simbassängen. Detta
ville forskarna titta närmare på.

Forskarna jämförde resultaten från tre träningsstudier, två utförda
i Europa och en amerikansk. De totalt 514 deltagarna i dessa studier
genomgick olika övervakade program för uthållighetsträning på cykel
under 6 till 20 veckor för att förbättra sin kondition. Den
genomsnittliga förbättringen i alla grupper var cirka 15 procent. Men
samtidigt visade det sig att var femte deltagare bara ökade sin
maximala syreupptagningsförmåga med fem procent eller mindre. Dessa
personer uppvisade sålunda en obenägenhet att svara på en viss form av
uthållighetsträning.

Forskarna tog muskelprover både före och efter träningsperioden.
Genom en avancerad analysmetod kunde forskarna påvisa att det fanns ett
starkt samband mellan aktiviteten hos ett trettiotal gener och
benägenheten hos en person att svara på konditionsträning. Dessutom
visade sig 11 genvarianter (single-nucleotide polymorphism, SNP)
sammanfalla med förmågan att tillgodogöra sig konditionsträning eller
ej.

 – Vi kan nu ta ett biologiskt prov och tala om huruvida en person är
benägen att öka sin maximala syreupptagningsförmåga genom
konditionsträning. Den möjligheten skulle kunna hjälpa läkare att
förebygga och behandla exempelvis hjärt- kärlsjukdomar genom en mer
individuellt anpassad rådgivning baserad på genetisk kunskap om den
enskilda patienten, säger professor James Timmons vid Royal Veterinary
College i London som ledde studien tillsammans med professor Claude
Bouchard, Pennington Biomedical Research Center i Louisiana.

I forskningssamarbetet har tiotalet universitet och
forskningsinstitut från USA, Storbritannien, Danmark, Kanada och
Sverige deltagit, däribland forskare vid Karolinska Institutet och
Karolinska Universitetssjukhuset.

Publikation: “Using molecular classification to
predict gains in maximal aerobic capacity following endurance exercise
training in humans”, James A. Timmons, Steen Knudsen, Tuomo Rankinen,
Lauren G Koch, Mark Sarzynski,Thomas Jensen, Pernille Keller, Camilla
Scheele, Niels BJ Vollaard, Søren Nielsen, Thorbjörn Åkerström, Ormond
A MacDougald,  Eva Jansson, Mark A Tarnopolsky, Luc J.C. van Loon, Paul L Greenhaff, Bente K Pedersen, Carl Johan Sundberg, Claes Wahlestedt, Steven L Britton & Claude Bouchard, Journal of Applied Physiology, online 4 feb 2010.