Mikronutrienter – viktigare än du tror

Mikronutrienter – viktigare än du tror


Du har stenkoll på din träning, kost och återhämtning. Men risken är stor att du ändå missar en liten – men ack så viktig – del i helheten. Forskning visar att en blandning av fem vanliga mikronutrienter kan göra underverk för prestationen.  Mikronutrienter som vitaminer och mineraler får inte lika mycket uppmärksamhet som makronutrienter som kolhydrater och protein, men är enormt viktiga för vår hälsa. De påverkar allt från vätskebalans till ämnesomsättning på cellnivå. En studie genomförd på Ohio State University i USA visar att en blandning av fem vanliga mikronutrienter kan hjälpa dig att kapa upp till tolv sekunder…
Magvägen till maratonmålet

Magvägen till maratonmålet


För att ett maraton ska bli en så bra och snabb upplevelse som möjligt gäller det att ha en smart kolhydrats- och vätskeplan. Ny forskning visar också att det är en fördel att skippa köttet och smöret veckan före loppet, och i stället välja fisk, grönsaker och olivolja. 

Många inom löparvärlden har följt sub 2-maratonprojekten, där man vid två tillfällen gett elitlöpare bästa möjliga hjälp för att kunna spräcka den magiska 2-timmarsgränsen. Det första tillfället misslyckades. Svårt egentligen att kalla ett maraton på 2.00.25 (!) för ett misslyckat lopp, men målet var trots allt att springa under 2 timmar.

En anledning till att projektet inte lyckades, trodde forskarna var att Eliud Kipchoge inte druckit upp allt i sina flaskor, som innehöll kolhydratsdryck. Detta kan ha gjort att han tappade 26 sekunder. 

Kipchoge hade lärt sig läxan och fyllde på med mer kolhydrater när han sprängde drömgränsen två timmar på maratondistansen.

Två år efter detta första försök sprang Eliud på 1.59.40 och sprängde den omtalade 2-timmarsgränsen. Då hade han gjort hemläxan: fyllt på med mer kolhydrater. Så en lärdom alla maratonlöpare kan ta med sig från dessa väldigt omtalade lopp är att ha en välfungerande kolhydrats- och dryckesplan inför loppet – samt att följa den. Att ha en vätskeplan är smart eftersom det annars är lätt att ”glömma” drycken när man börjar bli trött. 

Man har sett i studier att vid en vätskeförlust på mer än 2 procent av kroppsvikten försämras prestationen. Forskare har även sett att elitlöpare som springer maraton kan tappa betydligt mer än så och ändå prestera. Man tror att elitlöpare kan hantera vätskeförlusten bättre än mindre tränade löpare. Motionärer är även ute under en längre period, vilket betyder att man hinner tappa mer vätska.

För mycket vatten kan vara farligt

Ett annat vätskerelaterat problem som kan uppstå under längre lopp är överhydrering eller hyponatremi, det vill säga att man dricker för mycket vatten utan att komplettera med elektrolyter (salter). Symptomen kan vara huvudvärk, illamående, kräkningar, yrsel, svaghet, trötthet, skakningar, muskelkramper, ökning av kroppsvikt under loppet, svullnad i händer/fötter, koma, förvirring, personlighetsförändringar och onormal gång.

Risken att drabbas av hyponatremi ökar vid längre distanser och är vanligare hos kvinnor än män. Under varma lopp ökar också risken vilket tyder på att många löpare ökar sitt vätskeintag men glömmer bort att tillsätta elektrolyter. Vanliga sportdrycker innehåller elektrolyter, men du kan även ha med dig Resorb eller ha i lite salt i din dryck.

Annat du kan göra för att förbättra dina förutsättningar är att veckan före loppet minska intaget av kött och smör, och i stället välja fisk, grönsaker och olivolja. En studie som publicerades i början av året visar att en sådan kostomläggning både minskar risken för muskelskador och stressen på hjärtat under loppet.

Tillsammans med ett optimalt energi-, kolhydrat- och elektrolytintag ger du dig själv bättre chanser att klara loppet. Optimala nivåer av dessa är även kopplat till en minskad inflammatorisk respons och förbättrad återhämtning efter ett maratonlopp.

Motverka magproblem

Ett välkänt problem för många löpare är mag- och tarmproblem. Problemen ökar oftast med längden på loppet. Så många som 30–50 procent av alla maratonlöpare och över 90 procent av alla ultralöpare som springer ett 100-mileslopp (161 kilometer) har någon form av mag- och tarmproblem. 

Man ser även att det varierar väldigt mycket från löpare till löpare om matintaget före loppet påverkar magen och tarmarna. Magproblem ökar vid intag av fet mat före lopp och vid vätskebrist, och rapningar ökar vid högt fiberintag. 

Det finns ingen gyllene väg för att bli av med mag- och tarmproblem, man måste prova sig fram. För vissa tar det många försök och lopp innan de hittar en välfungerande plan. Behandla därför dina långa träningspass som tillfällen att öva på mat- och vätskeintag. Detta förbättrar dina chanser att kunna hantera mat och vätska under loppet. En nygjord studie visar också att om man äter probiotika fyra veckor före loppet kan mag- och tarmproblemen minska. Detta kan vara värt att testa!

Ha koll på din kropp

Det finns mycket forskning på löpning och maratonlöpare. Långloppen är väldigt populära men de sliter också mycket på kroppen både fysiskt och psykiskt. Därför är det viktigt att du tar hand om dig själv under perioden som leder fram till ditt lopp. Det kanske även är värt att göra en medicinsk kontroll om du tvivlar på att din kropp kommer att hålla. Att vara förberedd kommer att hjälpa din prestation och minskar samtidigt risken för att hamna i hälsofarliga situationer. 

Checklista inför längre lopp

• Prova före loppet: kläder, skor, dryck och kolhydratsalternativ.

• Testa den frukost du tänker inta inför loppet på träning, till exempel före ett långpass. 

• Minska fiberintaget dagarna före loppet, detta kan ge en lättare känsla i kroppen.

• Hoppa inte över måltider veckan före loppet.

• Prioritera att få i dig ordentligt med kolhydrater.

• Kontrollera med hotell/boende om de erbjuder den frukost du vill ha, annars kanske du bör ta med mat?

• Kommer du tidigt till start? Ta med varma kläder samt energipåfyllnad om det behövs.

Ny forskning: Därför ska du träna före frukost

Ny forskning: Därför ska du träna före frukost


Enligt en ny studie är det bättre att springa före frukost – det gynnar både prestationsförmågan och hälsan. 

I en ny studie såg forskarna att det fanns fördelar för såväl hälsan som prestationsförmågan att träna före frukost jämfört med att träna efter frukost. I studien, som publicerades i Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism i oktober 2019, deltog 30 överviktiga män. Forskarna delade in männen i tre grupper: en grupp som åt frukost före träning, en grupp som åt frukost efter träning och en kontrollgrupp som levde som vanligt. Männen följdes sedan i sex veckor. Sedan gjordes tester. Det visade sig att de som tränade före frukost hade mycket högre fettförbränning än de som tränade efter frukost.

Olikheterna i fettförbränning ledde inte till några skillnader i viktminskning under den studerade perioden, men den ökade fettförbränningen hade ”djupa och positiva” effekter på männens hälsa: deras kroppar blev mer insulinkänsliga och blodsockret hölls under kontroll, vilket minskar risken för diabetes typ 2 och hjärtsjukdom.

En av författarna bakom studien, dr Javier Gonzalez vid University of Bath, förklarade: ”Våra resultat antyder att om du ändrar tidpunkten för när du äter i förhållande till när du tränar, kan det leda till djupa och positiva förändringar av din allmänna hälsa.”

Männen som tränade före frukosten brände dubbelt så mycket fett jämfört med gruppen som tränade efter frukost.

Männen som tränade före frukosten brände dubbelt så mycket fett jämfört med gruppen som tränade efter frukost. De som tränade efter frukosten använde mer glukos från frukostflingorna. Så länge det finns glukos är det kroppens förstahandsval. Fett kräver mer arbete.

Fettsyrorna ligger nämligen skyddade i fettceller som bara kan öppnas av särskilda enzymer, och insulin inaktiverar dessa enzymer. Eftersom glukos ökar tillgången på insulin förhindrar god tillgång på glukos därmed effektiv fettförbränning. När halterna av glukos är låga efter fasta, är mängden insulin låg och det ger enzymerna utrymme att bryta upp fettcellerna. Fettsyrorna kan sedan transporteras till musklerna för förbränning.

Gruppen som tränade före frukosten ökade sin förmåga att svara på insulin, vilket är desto mer anmärkningsvärt med tanke på att båda träningsgrupperna tappade ungefär lika mycket vikt och hade likartade förbättringar av kondition.

Den enda skillnaden var tidpunkten för matintag. Musklerna från de som tränade före frukosten hade också större ökningar av viktiga proteiner, särskilt de som var involverade i att transportera glukos från blodomloppet till musklerna.

Forskarna fann alltså att musklerna från gruppen som tränade före frukosten var mer lyhörda för insulin jämfört med gruppen som tränade efter frukosten – trots samma träningspass och lika stort matintag. 

Studien ger också stöd för att det är bra med ”train low-compete high”. Genom att träna före frukost tvingas kroppen anpassa sig till låga glukosnivåer och bli bättre på att använda både glukos och fett.

När du springer efter en natts fasta ökar du hälsofördelarna utan att ändra intensiteten, varaktigheten eller din upplevelse av ansträngning. Under ett långpass på fastande mage kommer din kropp att anpassa sig tidigare än om du laddat med kolhydrater.

Det som är svårt är att skapa en sådan vana. Du är kanske van att stiga upp och äta en god frukost. Det krävs helt enkelt en del mentalt arbete att skapa en ny vana med löpning före frukost. Det är det svåra. Det är 80 procent. Att springa är det enkla. Det är bara 20 procent.

Det är viktigt att komma ihåg att det finns en variation. Alla mår inte bra av att fasta. Att springa före frukost kommer troligtvis att fungera mycket bra för de flesta för det mesta och extremt bra för vissa ibland. Men det kommer även att fungera dåligt för några hela tiden, och för alla någon gång emellanåt. 

Källor: R M Edinburgh, H E Bradley, N-F Abdullah, S L Robinson, O J Chrzanowski-Smith, J – P Walhin, S Joanisse, K N Manolopoulos, A Philp, A Hengist, A Chabowski, F M Brodsky, F Koumanov, J A Betts, D Thompson, G A Wallis, J T Gonzalez. Lipid metabolism links nutrient-exercise timing to insulin sensitivity in men classified as overweight or obese. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 2019; DOI: 10.1210/clinem/dgz104

Ny studie: Därför ska du träna före frukost

Ny studie: Därför ska du träna före frukost


Är det bättre att springa före eller efter frukost? Enligt en ny studie är det bättre att springa före frukost, vilket bekräftar tidigare studier som pekar på fördelar med morgonlöpning. Löpning före frukost ger både prestations- och hälsofördelar. I studien, som publicerades i Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism i oktober 2019, deltog 30 överviktiga män. Forskarna delade in männen i tre grupper: en grupp som åt frukost före träning, en grupp som åt frukost efter träning och en kontrollgrupp som levde som vanligt. Männen följdes sedan i 6 veckor. Sedan gjordes tester. Det visade sig att de som tränade…
Ät som en triathlet

Ät som en triathlet


Vad är viktigast att tänka på när det kommer till kost och triathlon?
– Att få i sig tillräckligt med energi och kolhydrater. Triathleter tränar oftast mycket mängd och har en hög energiförbrukning, då behövs mycket energi. Tränar man på höga intensiteter krävs kolhydrater för att klara träningen.

Hur viktigt är det att kolhydratladda inför tävling?
– Det är viktigt att få i sig ordentligt med kolhydrater innan tävling eftersom man oftast tävlar på höga intensiteter. Tävlar eller tränar man på intensiteter över 63% av VO2max (över pratfart) är kolhydrater den huvudsakliga energikällan. Kolhydratladdning kan hjälpa prestationen, men viktigt att tänka på är att man testar detta innan tävling eftersom ett ökat kolhydratintag kan ge magproblem.

Hur långt före en tävling kan man påverka sin egna prestation med hjälp av kost?
– Jag brukar rekommendera att inte slarva veckan innan, sedan beror det naturligtvis på tävlingens längd. Dagen innan och tävlingsdagen bör man absolut tänka på vad man stoppar i sig.

Hur mycket vätska är viktigt att få i sig om man till exempel ska göra en olympisk distans?
– Vätskeintaget beror mycket på individen, hur effektivt man kan göra sig av med värme och hur mycket personen svettas. Sedan beror det också på klimat och om man tävlar på hög höjd. Det är viktigt att hydrera före, under och efter tävling.

Finns det någon kost som man absolut bör undvika?
– Det viktigaste är att man hittar en kost som passar en själv, alla är olika och alla reagerar olika på ett upplägg. Prova dig fram på träningen vad som fungerar och håll dig sedan till din plan på tävlingsdagen.

Kan man på något sätt periodisera kostintaget? Så som man kan göra med träning?
– Absolut, jag rekommenderar att man periodiserar sitt kostintag. Tränar man mycket, behöver man mycket energi. Har man vilodagar eller lugnare perioder behöver man mindre energi. Många slarvar väldigt mycket på vilodagarna, även dessa är viktiga för kroppens återhämtning. Man behöver kanske mindre energi än hårda dagar men det betyder inte att man kan slarva. Det dagar du tränar hårt ät extra mellanmål och lägg till återhämtningsmål.

Hur viktigt är det med kosttillskott?
– Äter man en balanserad och varierad kost behövs oftast inga kosttillskott.

Hur kan man äta under ironman/ halvdistans? Hur bör man tänka kring olympisk distans?
– Gör du en olympisk distans behövs bara små mängder av kolhydrater. Kolhydratsförråden räcker 60-90 min.
Vid längre tävlingar som halvironman/ ironman behöver man fylla på med mer kolhydrater eftersom kolhydratsförråden tar slut efter 60-90 minuter. Vad man kan äta/ dricka under tävling är till exempel sportdryck, gel, saft, blåbärssoppa, torkad frukt, ljust bröd och banan. Tänk bara på att prova allt på träning så du vet att magen tolererar det sedan på tävling.

Har du något förslag på en matsedel som man kan inspireras av?
– När du gör en matsedel kan du börja med att göra en grundmatsedel (så du får variation). Välj sedan vilken form av protein du ska äta (rött), lägg till kolhydrat (blått) och grönsak (grönt). Sedan är det dags att leta recept. Ett exempel kan se ut så här:

Mån: vegetariskt: bönor/tofu, bulgur, grönsaksmix
Tis: fisk, potatismos, grönsallad
Ons: kyckling, pasta, broccoli + morot
Tors: soppa, bröd + efterrätt
Fre: fredagsmys
Lör: fisk, ris, ärtor, majs
Sön: kött, potatis, grekisk sallad

Vad är dina tre bästa kost-tips?

  1. Bra kostrutiner ska inte vara svårt. ”Vanlig mat” fungerar långt, och fyll på med mellanmål, återhämtningsmål och kvällsmål när du behöver mer energi.
  2. Se till att du får i dig tillräckligt med energi och kolhydrater – två väldigt viktiga faktorer när man håller på med uthållighetsidrott.
  3. Lyssna på kroppen, hårda pass kräver återhämtning både i form av vila, sömn och bra mat.