Varvetprogram med Musse, Hanna och Szacke!

Varvetprogram med Musse, Hanna och Szacke!


Nu startar Göteborgsvarvsprogrammet där coacherna Musse, Szacke & Hanna vill inspirera alla Varvetlöpare att klara just sitt mål i världens största halvmaraton. Det 18 veckor långa programmet startar måndag den 10 maj och sträcker sig ända fram till halvmaran den 11 september. Självklart kan man hänga med även utan att ha ett lopp som mål!

För att klara av Göteborgsvarvet på ett optimalt sätt, oavsett mål, är det bra att ha en tidsperiod med regelbunden löpträning. För att få kontinuiteten underlättar det att ha något att följa som både inspirerar och guidar i träningen.

Just att inspirera och motivera är coacherna Mustafa ”Musse” Mohameds, Hanna Karlssons och Anders Szalkais mål när de komponerat träningsprogrammen riktade just mot Göteborgsvarvet.

Programmen är och ska vara enkla att följa genom tre huvudträningspass i veckan. Träningsupplägget anpassas efter just ditt tidsmål eller nivå. Träningen är varierad och du som hänger på kommer få testa på många inspirerande upplägg.

I träningsprogrammen ingår ett komplett upplägg, med inspirerande träningstexter för varje träningsdag och träningsvecka. Till flera av momenten som styrka, löpskolning och rörlighet finns det även instruktionsfilmer.

Programmen kan följas fullt ut men självklart även modifieras så att de passar din vardag. Genom att följa den röda tråden i programmet kan du njuta fullt ut av den folkfest Göteborgsvarvet är och nå just ditt mål!

Programmet har sex nivåer som utgår från olika tidsmål eller att klara av den utmanande sträckan på ett sätt som gör att man kan uppleva den folkfest som loppet innebär. Självklart kan man hänga med på programmen även utan lopp som mål – för att få motivation och tips på utvecklande och inspirerande pass!

Så häng på! Det blir kul, inspirerande men såklart även utmanande hälsar Musse, Hanna och Szacke!

TILL PROGRAMMEN

OM COACHERNA

Hanna Karlsson har varit löpare på elitnivå och har segrar på SM och Finnkampen. Hon arbetar numera som lärare, men löpintresset är fortfarande stort. Hon springer dagligen och leder en del löpgrupper och arbetar som PT. Hanna brinner för att hjälpa och coacha människor att nå sina mål oavsett nivå.

Mustafa Mohamed eller ”Musse” som han oftast kallas är elitlöpare sen drygt 20 år tillbaka. Han har flera OS- och VM-finaler på sin meritlista och har även vunnit Göteborgsvarvet två gånger. Musse har fortfarande en stor passion för löpning, och tog trots att han uppnått mastersålder under 2020 det svenska rekordet på maraton. Vid sidan om sin elitsatsning leder han företagsträning och jobbar som PT. Han har under flera år varit en av löpledarna på Springtimes träningsresor till Portugal.

Anders Szalkai är sedan 2017 chefredaktör på Runner’s World och har en gedigen karriär som maratonlöpare – han är den senaste svenske vinnaren av Stockholm Marathon (2001). Efter elitkarriären har Anders verkat som coach för både elit- och motionslöpare och hans program har hjälpt många löpare att nå sina mål. Genom att coacha stora motionsgrupper har han kunnat ta del av hur löpare på olika nivåer tar till sig träningen och vilka upplägg som får flest löpare att uppleva variationen och glädjen som finns i löpningen.

TILL PROGRAMMEN

Varning för detaljsjukan!

Varning för detaljsjukan!


Det är lätt att snöa in på oviktiga detaljer kring träning och utrustning. Fokuserar du i stället på de saker som verkligen har betydelse – då kommer du att göra stora förbättringar. 

Detaljsjukan sprider sig som en farsot bland löpare. Symptomen består av att vanligen rätt begåvade människor plötsligt fokuserar på relativt ointressanta detaljer, i stället för på det som faktiskt har betydelse för deras utveckling som löpare.

En tränarkollega fick frågan om sitt pers på milen. Då svaret var en tid på närmare 32 minuter fick han omedelbart följdfrågan om vad som krävs för att springa så snabbt. ”Massor av tid och hårt arbete”, svarade tränaren. Den frågvise löparen: ”Ja, det fattar jag väl. Men vilket är nyckelpasset?” 

Det här är ett utmärkt exempel på ”detaljsjukan”. Visst, små detaljer kan vara jätteviktiga och avgörande om du ska kvala till OS. Men för de flesta som springer för motionens skull är det bättre att fokusera på de stora, enkla faktorerna i stället för att stirra på detaljer som har marginell effekt. För frågeställaren i exemplet har inte alls ”fattat”. Det är inget speciellt nyckelpass som ligger bakom miltiden på 32 minuter. Det finns ingen hemlighet, bara mycket tid och hårt arbete. 

På de flesta andra områden är det här glasklart. Vill du bli bra på att spela gitarr ska du spela gitarr väldigt mycket. Det är mindre intressant om du lär dig noter eller improviserar till jazzskivor. Tid, tålamod och hårt arbete gör dig till en bättre gitarrist. 

Och precis så är det med löpning. Bara för att du tjänar på att ha en sko som väger 50 gram mindre än den du brukar springa i eller att rödbetsjuice före ditt lopp möjligen kan förbättra din prestation kanske det inte är de viktigaste komponenterna om du vill bli en snabbare löpare. Vill du bli bra på att springa tycker jag att du ska … (trumvirvel) … springa! 

I princip har ingenting annat en så stark koppling till prestation som hur mycket du springer.

I princip har ingenting annat en så stark koppling till prestation som hur mycket du springer. I studier där man frågat folk vilka tider de gör på maran samt hur många mil de springer i veckan, ser man ett linjärt samband mellan antal sprungna mil per vecka och prestation. Självklart finns det stora individuella variationer, men på det hela är de som springer mer i genomsnitt snabbare än de som springer mindre. 

Springer du 2,5 mil i veckan i dag kan du alltså strunta i att fundera på om du ska springa backintervaller eller om du bör ha 60, 90 eller 120 sekunders vila mellan tusingarna. Genom att öka till 3,5–4 mil i veckan så kommer du att bli bättre. 

Spring mer – men spring smart

Men det gäller förstås att öka med förnuft. Lägger du till ett intervallpass i veckan kanske du inledningsvis ska dra ner lite på totalvolymen. Och ökar du volymen kanske du till att börja med ska minska lite på de hårdaste passen. Man blir inte bättre av skadeuppehåll – kontinuitet är en nyckel till framgång. 

Det är även bra att variera sin träning. Men lägg inte oändliga timmar med googlande på att leta efter det perfekta programmet. Du kan blanda lite som du vill. För de flesta är det inte så noga. Spring långt, spring kort. Spring backigt, spring platt. Spring ofta ganska lugnt så att du orkar med all löpning, men spring också riktigt knasigt snabbt ibland. Spring allt mellan långa långpass och 10-sekundersintervaller. Ta lång vila mellan intervallerna ibland och kort vila ibland. Träningsvariationen är ofta viktigare i sig, än exakt vad du väljer att träna. 

Vill du säkra dina framgångar och minska skaderisken kör du även lite löpspecifik styrke- och rörlighetsträning. Detta speciellt om du har ett heltidsjobb som innefattar kontorsarbete. 

Dessvärre hittar man även detaljsjukan här. Fundera inte så mycket över hur ofta du ska köra löpstyrka, eller om du ska träna styrka före eller efter löpträningen. Bara kör lite styrka! Det stora problemet är inte om löpare råkar köra styrkan före intervallerna eller efter långpasset, eller om de gör två eller fem set. Det stora problemet är att de inte gör någon styrketräning alls. Sök på ”Strength exercises runners” på Youtube och gör några av de övningar som ser skojigast ut. Så noga är det inte för de allra flesta som motionsspringer.

Sov dig snabbare – det funkar faktiskt!

Och du, glöm inte sömnen! Det finns mängder med studier som visar att nästan alla blir snabbare, uthålligare och starkare i en rad olika sporter om de sover en timme extra per natt. Utan att ändra något i själva träningen får de ändå, tack vare den extra sömnen, rejäla förbättringar jämfört med en kontrollgrupp som inte sovit mer. Låter inte det som något värt att sova på?  

Läs också: Sov dig frisk – och snabb!

Detaljer som är mindre viktiga för din prestation och utveckling:

• Om du ska stå och vila eller joggvila mellan intervallerna.

• Vilket ”häldropp” din löparsko har.

• Om intervallbacken är lång eller kort.

• Om din puls/gps-klocka har massor av analysmöjligheter.

• Att nedvarvningsjogga efter intervallpasset.

• Att använda kompressionskläder för återhämtning och/eller prestation.

• Huruvida tvåhundringar eller tröskelträning ger bäst effekt.

• Att ta isbad för att snabba på återhämtningen efter träning. 

• Att fylla på med protein inom 30 minuter efter styrketräningen.

• Om din sko har en kolfiberplatta.

• Att dricka rödbetsjuice inför lopp.

• Att landa på framfoten.

• Att äta bikarbonat.

• Valet av styrkeövningar och antal reps och set på gymmet.

• Hur mycket dina solglasögon väger.

• Att äta superlivsmedel och kosttillskott som chiafrön och antioxidantpiller.

• Vilken max- och vilopuls du har.

Faktorer som verkligen  påverkar din prestation och utveckling:

• Att springa mer. Prestation är väldigt linjärt kopplat till antal mil per vecka (och det är helt okej att hålla nere farten för att orka den ökade träningsvolymen).

• Att springa hårt ibland. Utmanar du inte kroppen kommer den inte att förändras.

• Att öka träningsvolym och -intensitet mycket långsammare än du tror, och att inte öka båda samtidigt eftersom skaderisken då ökar. Kontinuitet är nyckeln här, så undvik avbrott i träningen på grund av skada eller sjukdom. 

• Att träna styrka och rörlighet. Men det viktiga är att styrketräningen blir av – inte huruvida du gör utfallssteg, armhävningar eller marklyft. 

• Att sova mer. Mycket mer!