Kom och lyssna på ett samtal med Jack Waitz om Grete Waitz, den norska löparlegendaren och en av förgrundsgestalterna inom kvinnlig maraton- och långdistanslöpning.
Norskan Grete Waitz är en centralgestalt i maratonlöpningens historia. Hon var en pionjär redan när kvinnor fick börja tävla på längre distanser än 1500 meter.
Grete Waitz vann det första VM-loppet i maraton 1983, och var alltså redan en etablerad världsstjärna när hon satsade allt på att vinna Stockholm Marathon 1988. Det lyckades hon med – och banrekordet på 2.28.34 står sig fortfarande. Hon var också den första kvinnliga löparen att springa maratondistansen under 2.30.
Jack Waitz, hennes man och coach, minns fortfarande loppet och kan berätta om dramatiken, om hur nära det var att hon inte kom längre än tio kilometer.
I New York är hon verkligen en legendar med sina nio segrar i New York City Marathon. Dessutom vann hon London Marathon två gånger, VM i terränglöpning fem gånger och innehade fyra världsrekord.
Grete Waitz blev diagnostiserad med cancer 2005, och två år senare, 2007, var hon med och grundade stiftelsen Aktiv Mot Kreft som Jack fortfarande arbetar med och som adidas stöttar med överskottet från en klädkollektion för löpare. När Grete Waitz dog 2011 hedrades hon med en statsbegravning i Norge.
Vi kommer att prata med Jack Waitz som var gift med Grete Waitz. Jack var även Gretes tränare under större delen av hennes karriär. Samtalet med Jack Waitz sker i adidas-butiken på adidas Stockholm Marathon-expot, klockan 16.00 på fredag 2 juni.
I nedräkningen mot adidas Stockholm Marathon den 3 juni, som görs i samarbete med adidas, får du följa RW:s chefredaktör Anders Szalkais förberedelser inför hans 25:e Stockholm Marathon – 30 år efter hans första lopp. Nu har ”Szacke” testsprungit delar av banan – här får du hans analys från start till mål.
En del av den mentala optimeringen inför lopp tycker jag är att kolla in banan så att man rent mentalt vet vad som kommer. Till 2023 års upplaga har det skett en del förändringar, så även om mycket är sig likt kan det vara bra att ha koll på det nya upplägget.
2023 års adidas Stockholm Marathon bana
Nedan kan du kolla in min analys för varje 5-kilometersavsnitt i loppet samt så klart sista 2,2 kilometerna från 40 kilometer in i mål – avslutningen har nämligen en ny liten twist som det kan vara bra att vara förberedd på.
Start: 0–5 km
Det känns bra att den fantastiska starten i Stockholm Marathon är som vanligt på Lidingövägen utanför Stockholms Stadion. Inledningen på Lidingövägen och direkt höger på Valhallavägen är lättlöpt. Här handlar det främst om att hitta in till sin rätta fart i startfältet.
När man svänger nerför Odengatan är 1 kilometer avverkad, och här g¨år det svagt utför – fortsatt snabb löpning med andra ord. Vid Sveavägen kommer första spännande nyheten på banan då man slipper backen upp mot Odenplan och i stället springer in på Sveavägen mot city. Det är riktigt lättlöpt även här, och 2 kilometer passeras vid Observatorielunden på höger sida. Vid Kungsgatan tar man in höger, och det känns förhoppningsvis inspirerande att få springa här – och det är fortsatt lättlöpt.
Första större prövningen – förutom att hitta in till rätt tempo och klara svängarna – kommer när man svängt höger från Kungsgatan och efter passering av Norra Bantorget ska ta sig uppför Torsgatan. Från cirka 3,5 kilometer har man en lite sugande stigning att ta sig an. Förhoppningsvis känns det ändå bra så här tidigt i loppet. När man kommit över från Vasastan till Kungsholmen passeras 5 kilometer.
Första 5 kilometerna rankar jag som den näst snabbaste 5-kilometerssträckan. Men utifrån att det kommer vara mycket medlöpare att samsas med här siktar jag på att precis hålla min målfart – det är nämligen troligt att man tappar lite tid innan fältet sprider ut sig.
5–10 km – snabbaste 5-kilometersavsnittet
Även om den första 5:an får anses vara lätt, känns det som att 5:an upp till 10 kilometer är ännu lättare. Först en lättlöpt knapp kilometer på Fleminggatan, och sedan in på Scheelegatan. Här är det plant och svagt uppför förbi Rådhuset, och sedan vid Kungsholms torg kommer en fin utförslöpa. Man kan nyttja den genom att flyta på och spara energi och kanske tjäna några sekunder på kilometertempot.
Efter utförslöpan tar man direkt vänster, in mot stan på Norrmälarstrand. Här är det fortsatt lättlöpt på sträckan förbi Stadshuset, som många som kört maran tidigare känner igen.
Men det blir även lite uppförslöpning på detta 5-kilometersavsnitt, när man tar sig under Centralbron – men det är varken brant eller långt. Munkbroleden och Skeppsbron följer sedan när man rundar Gamla Stan, två sträckor som fortsatt bjuder in till flack löpning. Man passerar sedan 10-kilometersmarkeringen på Stallgatan innan man når fram till Nybroviken.
Är detta det kanske snabbaste eller lättaste 5-kilometersavsnittet? Ja, här siktar i varje fall jag på att min snittfart får bli några sekunder snabbare än vad jag har som målfart på hela loppet.
10–15 km – Narvavägens motluttestas
Den förhoppningsvis publiktäta Strandvägen ut mot Djurgården betas av på 5-kilometersavsnittet mellan 10–15 kilometer. Den utmanande delen gällande höjdmeter blir löpningen uppför Narvavägen, där man sedan tar yttervarv i rondellen vid Karlaplan.
Här tycker jag att man ska ta det lite lugnare uppför, och detsamma gäller motlutet på Sturegatan upp mot Valhallavägen. Det man tappat i snittfart uppför dessa motlut smyger man in igen då Valhallavägen är svagt sluttande utför. Så även om inledningen på Oxenstiernsgatan vid Radiohuset går svagt uppför tror jag att man kan hålla sin planerade snittfart på detta avsnitt utifrån tidsmål.
15–20 km – böljande Djurgården
Det här 5-kilometersavsnittet startar i utförslöpan ner mot Berwaldhallen. Väl där springer man inte direkt vänster, utan över på Nobelgatan och ner till Djurgårdsbrunnskanalen innan man följer vägen runt upp till Djurgårdsbrunnsvägen som tar oss ut mot Djurgården.
Banan är nu mestadels flack, även om det böljar lite. Men efter lite drygt 17 kilometer ska man ta sig an backen upp för Manillavägen. Ungefär vid 18 kilometer når man toppen på den backen, innan Manillaskolan.
Utifrån en tröskellöpning tidigare noterade jag att farttappet uppför här var runt 15 sekunder per kilometer. Men låt inte GPS-klockan stressa dig här, utan korta gärna ner steget lite och öka stegfrekvensen samtidigt som du låter farten bli lägre. Det är långt kvar, så vi ska inte bränna för mycket redan här.
Resten av denna sträcka har fortsatt en lite böljande banprofil, så det gäller att växla lite mellan det kortare steget uppför och flytsteget utför. Vi passerar 20 kilometer strax innan Skansen.
Sammanfattat är den här 5:an, som tar oss upp till 2 mil, en smått utmanande sträcka – speciellt som man nu börjar ha lite distans i benen.
20–25 km – laddar inför Söders höjder
Den här sträckan mellan 20–25 kilometer innehåller halvvägspasseringen precis vid Djurgårdsbron, som sedan följs av den publikvänliga och snabba Strandvägen. Det är lättlöpt ända fram till loppet tar oss vidare från Gamla Stan upp mot Söder via Guldbron vid Slussen.
Här, vid 24 kilometer, tar sig loppet upp på Söder via nya sträckningen från Slussen uppför Katarinavägen. På banprofilen ser stigningen brant ut, men om man springer sträckan med pigga ben – vilket troligen inte är fallet nu – är uppförslutet löpvänligt.
Den här backen är mer som en lång slakmota, ända nerifrån Guldbron upp till toppen. Så den är faktiskt inte så tuff som jag trodde, i alla fall inte på träning … Men under loppet tycker jag kanske precis tvärtom, och då ska jag försöka minnas att jag sagt att ”den inte är så farligt tuff” och helt enkelt bara jobba på uppför.
Efter att toppen är nådd blir det svagt utför, ner till svängen höger in på Folkungagatan där 25-kilometerspasseringen kommer.
Som helhet är detta en relativt lätt 5:a, men med stigningen som tar oss upp på Söder blir det ändå en av de 5-kilometerssträckorna som har mest stigning totalt i loppet. Men är man bara mentalt förberedd på kilometern mellan 24–25 kilometer är jag övertygad om att man fixar det bra.
25–30 km – omväxlande Söder och klassiska Västerbron
Sträckan 25–30 kilometer inleds på Folkungagatan, men höjdmetrarna är redan avklarade. Så om man minns just denna gata på Söder som jobbig sedan tidigare maror är det faktiskt flackt nu, ända fram tills man viker av vid Medborgarplatsen.
Här blir det ingen löpning i tunneln i år, vilket känns skönt. Även om det omväxlande går plant, svagt uppför och nerför är det relativt lättlöpt – men en del kurvor kan nog upplevas som jobbiga om man springer i hög fart, och kan sänka snittfarten lite.
Efter en kort löpdel på Hornsgatan ska man via slutsnutten på Ringvägen ta sig an Lundagatans tuffa motlut. Här väntar runt 300 meter ganska jobbig stigning uppför till toppen, som ligger ungefär vid 28-kilometerspasseringen. Den här stigningen upplevde jag vid min testlöpning som klart tuffare än Katarinavägen. Så här gäller också ett kortat steg och positiva tankar.
Belöningen efter toppen på Lundagatan är sedan en lättlöpt kilometer med en hel del utförslöpning fram till Västerbron. Så här gäller det att njuta och ladda lite kraft inför Stockholm Marathons klassiska Västerbroutmaning.
I början av Västerbron passeras 29 kilometer – och 3 mil nås förhoppningsvis med ben som kan nyttja den fina utförslöpningen ner från bron mot Rålambshovsparken.
30–35 km – plant, uppför och utför
Nu börjar maran på riktigt. När man rundar runt ”Rålis” är det fin flack löpning som gäller inledningsvis längs Norr Mälarstrand. Har man inte ”slagit” benen för mycket i utförslöpan nerför Västerbron är det här en bra sträcka att rulla på i bra fart, eller helt enkelt hämta igen sig och göra sig redo för att ta sig tillbaka samma 6 kilometer som man inledde loppet med.
Ett lite segt motlut väntar vid Kungsholmstorg upp till och förbi 32-kilometerspasseringen på Scheelegatan. Även in vänster på Fleminggatan går det lite svagt uppför. Här hoppas jag själv att jag kan få lite positiva minnen från när jag gick starkt på denna del av banan det år då jag hade lyckan att vinna loppet (2001). Nu är visserligen inte sluttampen samma som det var då, utan vi har klart längre sträcka kvar till Stadion numera.
Efter St Eriksplan belönas vi denna gång med löpning nedför Torsgatan. Detta är ännu ett bra utförslut som det är bra att ha sparat benen till, för då kanske man vågar släppa på ner mot 35-kilometerspasseringen strax innan Centralen.
35–40 km – Gamla Stan, Strandvägen och tuffa Narvavägen
Loppets sista 5-kilometersavsnitt går lite mer uppför än utför, så man kan inte räkna med att få till en snabb 5:a här. Men förhoppningsvis har man lite vittring på sin målsättning – och förhoppningsvis peppar publiken oss till stordåd både under svängen runt Gamla Stan och sen när vi åter springer in på Strandvägen.
Sträckningen är vi bekanta med sedan tidigare under loppet – utmaningen nu blir att åter ta sig an Narvavägen uppför mot Karlaplan. Den 39 kilometern är med andra ord tuff, men strax efter att man rundat Karlaplansrondellen passerar man 40 kilometer. Nu är det nära!
40–42,2 km – Runt Valhallagrillen innan åtråvärd målgång
Karlavägens flacka, fina sträcka tar oss vidare mot Stadion och målet. Efter det sista, korta motlutet uppför Sturegatan är jag van vid att man direkt ska svänga runt och springa in på Stadion från Sofiavägen. Men i år får vi inte springa direkt mot Stadion här, utan för att samla ihop den totala sträckan på 42 195 meter springer vi först Valhallavägen vänster och rundar Valhallagrillen innan vi vänder tillbaka mot Stadion och tar in på Sofiavägen.
Den här lilla extrarundan är flack så kanske hinner man vila upp sig inför en snygg målgång – eller så hinner man i bästa fall plocka några sekunder till om man är nära att nå sin personliga tidsgräns.
Avslutningen är de – förhoppningsvis fantastiska – 250 meterna inne på löparbanorna innan man når den åtråvärda målgången vid Kungliga läktaren på Stockholms Stadion. Grattis till oss!
Musse, Szacke och Hanna presenterar ett nytt träningsprogram för dig som ska springa det unika Göteborgsvarvet Marathon 3 september. Häng på!
[ANNONS] Den 3 september är det äntligen dags för Göteborgsvarvet Marathon (Loppet skulle ingått i Göteborgs 400-årsfirande 2021, men sköts upp på grund av pandemin.) Loppet är förstås dubbelt så långt som vanliga Varvet – så siktar du på att springa det gäller det att träna på under sommaren.
För att skapa den för maraton och andra långlopp viktiga kontinuiteten i träningen kan ett träningsupplägg – en struktur som både inspirerar och guidar dig i träningen – vara en bra hjälp.
Därför har coacherna Mustafa ”Musse” Mohamed, Hanna Karlsson och Anders ”Szacke” Szalkai, som tidigare gjort uppskattade träningsprogram mot det vanliga Göteborgsvarvet, skapat ett helt nytt, 14 veckor långt program mot det unika jubileumsloppet Göteborgvarvet Marathon. Programmet inspirerar och guidar deltagarna utifrån fem olika tidsambitioner.
Programmen startar måndag 29 maj, och eftersom programmen har fem olika nivåer att välja mellan kan alla löpare hitta ett upplägg som passar dem. Även om man inte har Göteborgsvarvet Marathon som mål kan man förstås använda programmet som en grundplan både för sommarens träning och självklart i träningen mot andra maratonlopp.
Programmen är enkla att följa och består av fyra huvudträningspass i veckan. De fem olika nivåerna utgår från din målsättning, som kan vara baserad på vilken tid eller upplevelse du vill ha på Göteborgsvarvet Marathon.
Nivåerna sträcker sig från löparen som vill och kan springa så fort som under tre timmar, till dig som bara vill komma i form för att klara maratonsträckan utan att jaga någon specifik tid.
Har du inte maratonsträckan som mål kan passen i träningsplanen ändå inspirera och guida dig till riktigt bra, kul och varierad löpträning. Du som hänger på kommer att få testa många inspirerande upplägg.
I träningsprogrammen ingår ett komplett upplägg, med inspirerande träningstexter för varje träningsdag och träningsvecka under 14 veckor. Till flera av träningsmomenten som handlar om styrketräning, löpskolning och rörlighetsträning finns det även instruktionsfilmer.
Programmen kan självklart modifieras så att upplägget passar din vardag. Följer du bara den röda tråden i programmet kommer du att kunna njuta fullt ut av det unika Göteborgsvarvet Marathon och samtidigt nå ditt mål – eller få en träningssommar som håller igång och utvecklar dig som löpare.
I nedräkningen mot adidas Stockholm Marathon den 3 juni, som görs i samarbete med adidas, får du följa RW:s chefredaktör Anders Szalkais förberedelser inför hans 25:e Stockholm Marathon – 30 år efter hans första lopp. Här berättar han om ett intensivt fartpass med svenska eliten.
[ANNONS] Det har varit en ganska intensiv vår med coaching, resor och arbetet med Runner’s World. Men jag har ändå hunnit träna ganska bra – och att vara hyfsat tränad känns som en bra ingång nu när loppet i mitt hjärta – adidas Stockholm Marathon – närmar sig. I skrivande stund är det lite drygt tre veckor kvar till loppet.
Om jag har räknat rätt är det 30 år sedan jag sprang mitt första Stockholm Marathon. Då, 1993, fick jag smaka på den berömda maratonväggen efter att ha gått ut i en för hög fart. Men jag tog mig i mål som näst bästa svensk på 2.20.30, och det blev lite av starten för min maratonkarriär. Sedan dess har det blivit ytterligare 23 målgångar i Stockholm, och nu är mitt kanske främsta mål att fira in 25 fullföljda Stockholm Marathon den 3 juni.
1993 efter bara några kilometers löpning – fokuserad med startnummer 17
Däremot ska jag inte blicka bakåt (så mycket) under den här uppladdningen. För även om jag kan leva lite på min rutin så behöver jag både träna bra och lägga upp loppet på bästa möjliga sätt för att optimera min prestation på adidas Stockholm Marathon. Jag vill inte bara gå in för att fullfölja loppet, jag tycker fortfarande att det är kul att försöka göra mitt bästa gällande sluttid.
Tanken är att jag här ska dela med mig av vilka pass jag gör och varför, och att du ska kunna följa hur jag försöker få till min bästa möjliga form, hela vägen från nu fram till tävlingsdagen den 3 juni.
Få fart på benen – 5 x 100 med eliten
Tidigare under våren hade jag Boston Marathon som ett mål. Loppet avgjordes den 17 april och min sluttid blev 2:52:57 (netto) vilket jag var nöjd med. Återhämtningen gick bra, men jag kanske var lite för snabb på att starta upp igen med adidas Premiärhalvan bara fem dagar efter Boston. Även om jag inte maxade på halvmaran har jag känt av en liten seghet i kroppen sedan dess. En seghet som jag nu, med 25 dagar kvar till adidas Stockholm Marathon, försökte skaka av mig genom att få lite fart på benen med hjälp av några av Sveriges bästa elitlöpare.
Passet genomfördes på inspirerande Stockholms stadion på lunchen. Jag körde först ett klassiskt pass på 15 x 400 meter i bekvämt tuff fart med 40 sekunders vila. Sedan avslutade jag med en liten twist, genom att springa 5 x 100 meter på nästintill max. Fartmässigt sprang jag i varje fall klart utanför min nuvarande komfortzon.
Klassiska 15 x 400 med 40 sekunders vila. Snitt runt 82 s (3:25 fart).
Vilan blev ”spontan” – jag hängde nämligen på de första 100 meterna i klungan på det imponerande gäng elitkillar som körde på Stadion samtidigt. De sprang 400-metersintervaller på runt 60 sekunder, vilket innebar att mina 100 meter långa ”hänglöpningar” gick på runt 15 sekunder.
Även om man så klart inte behöver hänga på någon snabb löpare för att genomföra detta har jag bra erfarenhet av att blåsa ur benen på det här sättet för att få bort segheten. Gör man det på en kort sträcka finns det ingen risk att man ansamlar mjölksyra eller sträcker sig. Nu återstår bara att se om jag får den effekten jag ville ha. De inledande 15 x 400-metersintervallerna triggade i alla fall både kondition och fart.
Om någon undrar hur snabbt jag sprang 400-metersintervallerna så låg jag runt 82 sekunder. Det innebär 3:25 minuter per kilometer i fart, alltså en klar överfart i relation till målsättningen 4:00 minuter per kilometer som jag nu har till maran. Det skulle ge en sluttid på 2:48, vilket både är snabbare än i fjol och snabbare än i Boston. Den sluttiden är också ett mål för många motionslöpare, som jag ju själv är sedan många år. Att springa maran i 4:a-fart är ett mål som förstås kan behöva justeras, både utifrån hur träningen går och hur vädret blir på tävlingsdagen.
Snabbskorna på – adidas Adios Adizero PRO 3.
Förutom några ”coachpass” hoppas jag även få in ett backpass i veckan, där jag har fokus på snabb utförslöpning. På söndag, med tre veckor minus en dag kvar till loppet, blir det ett riktigt långt långpass. Rapport från dessa återkommer jag med!
I samarbete med TSM Running presenterar vi träningsgruppen för alla löpare som vill utvecklas – och få inspiration tillsammans med andra. Och du är också välkommen, i Stockholm eller som distansmedlem.
Träningsgruppen TSM Running (TSM är en förkortning av namnet som gruppen hade de första åren – TeamStockholm Marathon) kom till på initiativ av Marathongruppen som bland annat arrangerar adidas Stockholm Marathon. Från början var ambitionen att kunna erbjuda gemensamma och ledarledda långpass inför just Stockholm Marathon. Efterhand har gruppen utvecklats till att man inte behöver ha just maraton som mål – utan träningen och träningsgemenskapen i sig är en stor anledning till att så många är med. Innan uppehållet på grund av pandemin samlade TSM över 1 000 löpare årligen.
Den gemensamma träningen som bedrivs i Stockholm består av ett långpass per vecka under vintern och våren. Från april månad tillkommer gemensamma fartpass på torsdagar. Uppläggen på passen är anpassade efter deltagarnas farter och målsättningar. Det är möjligt tack vare att TSM har mer än 80 coacher med många års erfarenhet och kunskap inom löpning.
DISTANSMEDLEM
De löpare som inte har möjlighet att vara med i Stockholm kan bli distansmedlemmar, och då får man bland annat tillgång till det digitala träningsprogram som träningsgruppen utgår från. Man kan så klart även hänga med på upp till 6 gemensamma pass om man befinner sig någon helg eller vecka i Stockholm. TSM tröjan och flera fina erbjudande med rabatter på resor och lopp ingår även i distansmedlemskapen.
BLI EN DEL AV GEMENSKAPEN I TSM RUNNING
Starten för TSM Running 2022/2023 är söndagen den 4 december, då testar man de olika farterna som finns på olika moment i det träningsprogram som ingår i TSM Running. Från söndagen den 11 december är långpasset i fokus under hela perioden fram till Stockholm Marathon i juni. Sträckan på långpasset byggs upp efterhand oavsett fartgrupp.
Målbilden för många, runt 50 procent av löparna i gruppen, är adidas Stockholm Marathon men man behöver som sagt inte ha något specifikt lopp i sikte. Att bara vilja hålla i gång sin löpträning eller att få springa tillsammans med andra är en anledning så god som någon.
Många gånger kan det vara motigt att ge sig ut på löppassen, och det gäller inte minst under de mörka och kalla vintermånaderna. Att då ha träningskompisar som kan pusha en eller gemensamma långpass att se fram emot kan vara riktigt värdefullt.
Den som lägger upp träningen i TSM Running är Anders Szalkai, chefredaktör på Runner’s World och en av Sveriges mest meriterade maratonlöpare. Till sin hjälp att genomföra passen och inspirera deltagarna har han många rutinerade TSM Running-coacher, som tillsammans har sprungit hundratals maraton.
– I grunden handlar TSM om att man ska få träningsinspiration. En extra pepp som tar träningen framåt! Du behöver inte ha något lopp i fokus utan du kan vara med bara för gemenskapen eller för att kanske uppnå andra fysiska eller mentala mål. Vissa ser långpassen som en härlig söndagsrutin där de får träffa nya människor och upptäcka Stockholm genom löpningen, säger Anders.
TSM RUNNING 2022/2023: Träningen med TSM Running startar 4 december 2022 och avslutas 28 maj 2023. Under den perioden ingår 25 söndagspass med fokus på långpass. Söndagspassen startar kl 10.00 och utgår från GIH (Lidingövägen 1) eller Stockholms Stadion. Den 6:e april 2023 drar det första av åtta torsdagspass igång med kvalitetsträning, och här är träningsstart kl 18:00 och träningen utgår från GIH/Stadion. TSM tränar oavsett väder, men vinterväder kan innebära att vissa pass modifieras jämfört med planen.
Medlemsavgiften där löparna kan kan välja mellan maraton/halvmaraton/distans medlemskap och där man till förmånligt pris kan lägga till en löparsko från sponsorn adidas. TSM – maraton: 1495 kr TSM – maraton-Ultra paketet: 2145 kr TSM – maraton-Boston paketet: 2095 kr TSM – halvmaraton: 1495 kr TSM distans medlemskap (upp till 6 pass) – maraton: 695 kr TSM distans – halvmaraton (upp till 6 pass): 695 kr
På måndag 15 augusti rivstartar Europamästerskapen i friidrott i München med bland annat maratonloppen för både herrar och damer. Vi stämde av med RW:s krönikör Mustafa ”Musse” Mohamed kring formen och målsättningen i EM-loppet, där han är en av sex svenska herrar.
Sverige har med en stor trupp till 2022 års EM som avgörs i München. Om man ser till medel och långdistans har Sverige anmälda löpare på alla sträckor utom i manliga 10 000-metersloppet.
Maratonloppen avgörs under EM:s första dag, måndag 15 augusti, där damerna är först ut med start kl 10:30. En timme senare ger sig herrarna i väg på banan som innefattar en kort loop på några kilometer innan man sedan springer 4 varv på en 10-kilometersslinga.
På damsidan är 65 löpare från 24 nationer anmälda. För Sverige springer Hanna Lindholm som har snabbast PB av svenskorna med 2:28:59, Camilla Elofsson (pb 2:35:09) och Sanna Mustonen (pb 2:35:17).
På herrsidan är 81 löpare anmälda från 27 nationer, och här har Sverige 6 löpare i fältet då det i EM-loppet ingår en lagtävling som gör det möjligt att ha upp till 6 löpare med i loppet per nation.
De tre snabbaste löparna räknas in i laget vilket gör att även svenska damerna har chans i lagtävlingen. De 6 svenska maratonherrarna är Samuel Tsegay som har 4:e snabbaste personbästat i fältet med sina 2:06:53, Ebba Tulu Chala (pb 2:11:18), Jonas Leandersson (2:13:58), Archie Casteel (2:15:22), Linus Rosdal (2:13:24 och Mustafa ”Musse” Mohamed (2:10:03).
Vi stämde av med Musse hur formen är dagarna innan loppet.
Hur är läget inför EM? – Läget är mycket bra. För bara två månader sedan trodde jag inte på en EM-start för mig, för då hade jag lite ont i ländryggen som i sin tur påverkade sätesmuskeln negativt. Då tvingades jag ta två veckor med bara distanslöpning och behandling. Men efter distansperioden släppte det och sedan dess har det gått så bra som det kunnat.
På din Instagram har man kunnat se att du kört några pass med Linus Rosdal som också ska springa EM-loppet. Vilka pass har ni kört? – Vi har kört något långpass ihop och nu senast körde vi ett rejält intervallpass som bestod av 1x5km-2x4km-2x3km-2x2km-2x1km. Då startade vi strax under den maratonfart vi kommer att ha på EM, inräknat att det troligen kommer vara varmt. Så runt 3.10 min/km på 5-kilometersdelen, sen något snabbare ju kortare intervall med 3.08 min/km i snitt på 4 kilometer, 3.05 min/km på 3 kilometer och runt 3-fart på 2 kilometer och sen strax under 3.00 min/km på 1 kilometer.
Ja, det var ett rejält 25-kilometersfartpass. Är du och Linus jämna skulle du säga? – Ja, utifrån träningen vi kört tillsammans är vi nog ganska jämna. Men sen är det såklart svårt att säga om en löpare ligger på 95 procent och en annan på 97 procent men jag tror vi är hyfsat jämna. Sen är det såklart fler faktorer som spelar in när man springer ett lopp jämfört med träning.
När åker du till München, och hur se din laddning och träning ut i slutfasen in mot loppet? – Jag åker ner till München på lördagen innan måndagens lopp. Jag har varit i valet och kvalet om jag skulle åkt ner och värmetränat på något ställe med värme, men valde till sista att stanna hemma förutom att jag var i Spanien i början av sommaren. Så jag har värmetränat genom att jag haft på mig flera lager kläder på distanspassen.
– Annars är ju all viktig träning gjord där jag körde det sista tuffa passet över 10 kilometer i 3.05 fart förra lördagen (med 9 dagar kvar till loppet, reds.anm.). Sedan körde jag 10 x 2 minuter intervaller med lite knappt en vecka kvar med 40 sekunders vila i 2.55-3.05 i fart. Så inget riktigt tufft där, men bra aktivering. Möjligen lägger jag in 10 x 1 minut i samma fart tre dagar innan loppet, men det får jag se hur kroppen känns.
Har du kollat in banan som väntar i München? – Ja, först springer vi ett kort varv på 2 195 meter, och därefter fyra varv på ett ganska flackt 10-kilometersvarv. Den är lite knixig på några ställen, och har en mindre backe med runt 20 meters höjdskillnad. Så jag skulle säga att det är en hyfsat snabb bana, och jag har inga problem med att det är varvbana. Jag kan tycka det är ganska skönt att ha vätskan på samma ställe.
Hur tänker du runt vätskan nu när det ser ut att bli varmt? – Om det varit svalt hade jag bara druckit sportdryck varje 5-kilometerspassering. Det kommer jag göra nu också, men utöver det kommer jag ta lite vatten och även försöka kyla av mig mellan varje 5-kilometerspassering.
Hur ser du på att ni är ett lag? – Jag tycker det är kul och jag tror vi kan ha nytta av det. Exempelvis med Linus, som jag tränat med, tror jag vi kan skapa en klunga tillsammans som hjälps åt att hitta rätt fart utifrån de yttre förhållandena. Jag har inte pratat med de andra svenskarna än, men tror att Samuel Tsegay vill och kan gå tuffare utifrån den kapacitet han besitter. Men kanske att vi andra i laget kommer och kan dra nytta av varandra.
– Sen tror jag att en framskjuten placering i lagtävlingen, till och med medalj, hänger lite på om vi har ett ankare så som Samuel som springer ett bra lopp.
Vädret, med värme och lopp mitt på dagen kommer spela in, men har du ändå redan någon tanke på hur du vill lägga upp loppet? – Jag tror att en passering på runt 68 minuter halvvägs, om det är upp mot 30 grader, kommer vara fullt tillräckligt. Sen om det blir något långsammare tror jag inte gör något, men jag vill inte öppna så mycket snabbare än så. Det är ett bra startfält, där många européer prioriterat EM-loppet framför VM, men jag tror man kan placera sig bra om man gör ett smart lopp.
Du har ju varit med ett tag nu i mästerskapssammanhang, hur ser du på att du nu är med ”igen” som 43 åring? – Ja, jag missade faktiskt EM för 20 år sedan just i München. Då, 2002, var jag väldigt nära att kvala in på tre distanser. Jag missade kvalgränsen med 3 sekunder på 10 000 meter, och 2 sekunder på både hinder och 5 000 meter. Så det känns verkligen kul att jag är med nu, och med tanke på skadeperioden i början av sommaren känns det oerhört bra att känna att jag gjort allt jag kunnat i träningen sedan dess. Jag kanske inte är i mitt livs form, men ändå i bra form. Så jag ser verkligen fram mot loppet.
Nu är det äntligen dags för adidas Stockholm Marathon. I Runner’s Worlds chefredaktör Anders Szalkais nedräkning mot loppet delar han med sig här av sina bästa tips inför tävlingsdagen! [Presenteras i samarbete med adidas]
Så är det äntligen dags för 2022 års upplaga av adidas Stockholm Marathon – ett stort mål som många löpare, precis som jag, har haft i tankarna under otaliga träningspass en längre tid nu. All träning och nästan all laddning ska vara gjord. Nu återstår bara att optimera allt på tävlingsdagen.
Här presenterar jag de tips jag själv brukar ge, och som jag försöker ta till mig själv. Jag har delat dem tidigare både i min bok ”Maraton och andra långlopp” och jag tycker att de fortsatt kan gälla – håll till godo och lycka till!
Ät och drick i rättan tid
På tävlingsdagen är det fiberfattig frukost som gäller för att minimera risken för magproblem under loppet. Äter du frukost tidigt, tycker jag du som ska springa loppet (Start 12.00/12.10) ska komplettera frukosten med ett litet och lätt mellanmål.
Även om min tränare en gång sa att hungriga vargar jagar bäst tycker jag inte att det gäller för ett långlopp. Du ska se till att det du äter på tävlingsdagen gör att du inte blir hungrig före start. Samtidigt ska du tänka på att om du äter för mycket för nära loppet kommer delar av det blod som din kropp behöver för att syresätta dina löpmuskler att vara upptaget med att jobba med matsmältningen. Så inte hungrig men heller inte mätt är det som gäller.
Före start ska du även se till att din vätskebalans är bra, men överdriv inte. Du kan dricka sportdryck, men försök gärna ha en eller två sportdrycksfria timmar fram till din uppvärmningsdel innan start. Då ligger ditt blocksocker på en jämn nivå fram till loppet, och efter start eller när du börjat värma upp, påverkar sportdrycken inte längre blodsockret negativt.
Smörj in känsliga ställen Skavsår är aldrig kul att få, och det är ett onödigt irritationsmoment. Så smörj in känsliga ställen innan du sätter på dig tävlingskittet. Armhålan, bröstvårtorna och ljumskarna är klassiska skavsårsställen, och med lite mjukgörande hudsalva undviker du skav. Om du vet att du har en tendens att få skoskav kan det även vara läge att smörja in fötterna.
Värm upp efter hur fort du ska springa Värm gärna upp lite lätt före starten. Beroende på vilken startfart du ska ha i loppet kan uppvärmningen se lite olika ut. För de allra flesta räcker det bra med loppets gemensamma uppvärmning i startfållan. Det blir en mjuk och bra start för kroppen. Ibland får man vänta länge i startfållan, och då kan en kort uppvärmningsjogg på några minuter och lite dynamisk stretch innan du går in i fållan göra att starten blir behagligare och att kroppen blir redo för ansträngningen.
Om du siktar på en snabb startfart i loppet krävs en egen uppvärmningsdistans på någon kilometer, kompletterat med 2–3 korta, 15 sekunder långa pulshöjande ruscher innan du går in i startfållan. Då slipper du dra på dig onödig startmjölksyra som kan hämma hela ditt lopp. När du väntar på att startskottet ska ljuda får du inte glömma att andas. Se till att du får in syre i lungorna och inte står och spänner dig. Sträck på dig med armarna i vädret för att dra ut ryggen och få in syre. Lite nervositet är bra, men tänk på att loppet ska vara en rolig upplevelse. Det finns ingen anledning att vara alltför nervös eller få spagettiben i starten alltså.
Loppet Starten går och för de flesta kommer det att vara lite trångt i början. Men starten är en inspirerande del av loppet, så passa på att njuta och ta in allt. Låt dig inte stressas om det är lite trångt, utan se det som att du får en mjuk start i loppet. Att kryssa sig fram tar mycket energi och du vinner oftast väldigt lite tid. Efter hand sprider fältet ut sig och du kan hitta din rytm och flyta på i din planerade fart.
Känns det som att du har kommit fel, eller att starten blev för snabb, ska du bryta en kort stund genom att slå av på farten och sen starta om igen.
När du har kommit en bit in i loppet är det viktigt att du känner att rytmen infinner sig. Känns det som att du har kommit fel, eller att starten blev för snabb, ska du bryta en kort stund genom att slå av på farten och sen starta om igen. Förhoppningsvis behövs det inte, men tveka inte om det inte riktigt fungerar direkt.
Drick regelbundet Väl inne i loppet är det viktigt att dricka. Vätskeförlust medför sämre prestationsförmåga och ökad risk för att du inte ska klara dig i mål. Drick vid varje vätskestation, eller runt var 20:e minut, 2–3 deciliter åt gången är lagom. Det är bättre att dricka lite mindre och ofta än mycket vid få tillfällen.
Vatten går bra, men sportdryck kan ge dig viktig energi och även salter som kan ersätta det salt du svettas ut.
Om sportdryck inte fungerat för dig under långpassen kan du kanske dricka vatten kombinerat med energigel, men glöm då inte att försöka få i dig något med salt i under loppet. Energigel tycker jag att du kan ta runt var 25:e till var 45:e minut, gärna varvat med vatten. Salt kan du förhoppningsvis få i dig vid någon station på banan som har tilltugg eller dryck med salt.
Då är det bra om du har gjort en uppdelning av loppet i din planering, så att du inte ser hela loppet framför dig på en gång.
Ska du springa mer än fyra timmar kan det vara bra att tillföra lättsmält energi i fast form under loppet. Undvik sådant du inte har provat förut, om det inte är kris. I så fall får du helt enkelt chansa. Då är det bra om du har gjort en uppdelning av loppet i din planering, så att du inte ser hela loppet framför dig på en gång.
Efter hand kommer ofrånkomligen tröttheten. Då kan det kännas oändligt långt och det är lätt att de negativa tankarna kommer. ”Vad spelar det för roll om jag kämpar?” Om den känslan dyker upp är det lätt hänt att du inte plockar fram det som finns inom dig. Här gäller det att fokusera framåt, men inte mot målet utan mot delmålen. Hitta ett lämpligt delmål och tänk till exempel ”nu ska jag jobba på fram till nästa vätskekontroll”. Plocka fram övervinnarkänslan. Helt plötsligt är du förbi det motiga och kan se nästa del i loppet.
Att dricka under loppet – tekniken för dig som ska springa snabbt Träna gärna på det här före loppet. Sätt ut ett vätskebord under några intervallpass och träna på att få tag i en mugg utan att tappa fart och löprytm. Det svåra är att verkligen se till att större delen av vätskan kommer ner i magen. Om vätskan inte finns i flaska utan i mugg kan du försöka trycka ihop muggen direkt på mitten så att det blir som en ”pip” att hälla från. Det förutsätter att muggen inte är en klen platsmugg som spricker direkt. Då får du nöja dig med att ha tränat på att få tag i muggen och sen sänka farten lite för att verkligen få i dig vätskan.
Ta hjälp av publiken Stockholm är ett lopp med publik och många har även närstående längs banan, något du givetvis ska utnyttja det under loppet. Ta hjälp av publiken och alla omkring dig. En vinkning eller lite positiv utstrålning till publiken trots tröttheten kan ge mycket respons och kraft tillbaka. Prova! Medtävlarna finns också runt dig hela tiden, så uppmuntra varandra när det börjar bli tufft.
Blir du trött kan du med fördel lägga dig i en löpargrupp där du kan ta rygg på en annan under en period och hämta dig lite. Lite senare kanske du kan hjälpa någon annan genom att ligga i front.
Spara muskelkraft i backarna, och ändra steget Tänk på att springa mjukt i utförslöpningen, och att ta små tassande steg uppför eller passa på att ta ett raskt gångavsnitt om du behöver. Det finns många tillfällen då det kan löna sig ta ett kortare promenadavsnitt för att spara energi och kunna springa snabbare på andra delar av banan.
Om det börjar kännas tungt i musklerna ska du testa att ändra steget. Tänk dig att du ska springa högt och fint trots tröttheten.
Om det börjar kännas tungt i musklerna ska du testa att ändra steget. Tänk dig att du ska springa högt och fint trots tröttheten. Då får du något nytt att tänka på och kan förhoppningsvis hitta outnyttjad muskelkraft. Kom ihåg att du har oanade krafter inombords! Tröttheten kommer för alla, men om du lyckas hålla tankarna positiva går det oftast att ta sig ur den och hitta mer kraft än du tror.
Om du har provat allt och verkligen inte känner att det är din dag kan du försöka släppa dina tidsambitioner och köra ett lopp där du upplever allt som händer, snarare än att pressa farten. Hur det än går är känslan av att nå målet något att jobba för!
Bra tips att ha med dig före och under loppet: • Ladda med extra kolhydrater dagarna innan loppet. • Se till att ha bra vätskebalans när du kommer till starten. • Ladda mentalt före start och dela sen upp loppet i mindre delar. • Gör i ordning ditt tävlingskitt i tid. • Smörj in känsliga ställen före start. • Hitta inspiration och ta hjälp av publiken. • Ta in tävlingskänslan i starten, men låt dig inte inspireras så mycket att du startar för snabbt. • Drick hellre ofta än mycket. • Njut av ditt lopp! Tänk på all träning du lagt in och plocka ut det nu.
Följ Runner’s Worlds chefredaktör Anders Szalkais uppladdning och träning inför adidas Stockholm Marathon den 4 juni. [Presenteras i samarbete med adidas]
Med bara två dagar kvar till adidas Stockholm Marathon är träningen nu gjord, precis som det ska vara.
Aktivering 5 x 15 s i lätt motlut men kraftigt regn...
Lugn jogg håller igång kroppen om man som jag är van att träna många pass, och då brukar jag lägga in en aktivering av steget. Jag la in 5 x 15 sekunders uppförsbackar med bra steg för att göra det, men på en intensitet som gjorde att jag inte blev riktigt trött. Det lilla aktiveringsinslaget i min annars lugna joggrunda tycker jag ger min löpkänsla en liten puff, så jag brukar lägga in denna del med två dagar kvar till loppet. Strilande regn störde inte känslan – men jag hoppas på lite roligare väder på lördag.Men även om träningen ska vara gjord finns det flera andra små grejer man kan göra för att optimera sig inför ett lopp – inte minst att stärka upp sig själv mentalt. Med en bra mental status inför och under loppet kan man tjäna tid – det är i alla fall min övertygelse. Det handlar mycket om att gå in med en positiv känsla och ett självförtroende som kan besegra tröttheten.
Om du har bra träning bakom dig är det enkelt att gå in med ett starkt och positivt sinne. Då blir det viktiga i stället att tona ner pressen. För stora förväntningar kan blockera löpningen om det helt plötsligt inte går så lätt som det borde göra med tanke på den träning du har lagt ner. Ha med dig att du har tränat riktigt bra, det är en styrka – men lämna en öppning för att det är ett tufft jobb som ska göras. Du vet att arbetet och resultatet inte kommer av sig själv, och du måste vara inställd på att det kommer delar där du behöver plocka fram de resurser du har byggt upp inom dig via all bra träning.
Om träningen inte riktigt gått som planerat blir det om möjligt ännu viktigare att få till den mentala styrkan. Du måste vända en inte helt perfekt träningsuppladdning till något positivt, genom att hitta ”allt att vinna”-känslan. Du kan då gå in med en avslappnad inställning utan press från dig själv eller omgivningen. Ett sätt att förstärka känslan av att det ska gå bra, även om förberedelserna inte varit de bästa, kan vara att titta tillbaka på träningen eller på en tidigare tävling, för att hitta tillfällen där du hade flytet och farten trots en inte helt perfekt träningsperiod. Du ska övertyga dig själv om att du kommer att ha flyt på tävlingsdagen om du gör rätt de sista dagarna.
Ett annat tips är så klart att besöka mässan. Den öppnar i dag torsdag 15:00. Ett besök där tycker jag både peppar och ger energi. Atmosfären på mässan kommer att hjälpa dig att fokusera på loppet även undermedvetet.
Nu närmar det sig start och det känns kul och inspirerande – precis som det ska göra.
ASICS World Ekiden 2021 är en virtuell tävling där lag om upp till sex löpare avverkar maratonsträckan som en stafett – uppdelad i sex olika långa etapper. Alla kan vara med – och det är helt gratis!
[ANNONS] ASICS World Ekiden är den ultimata, virtuella lagutmaningen. Inspirationen kommer från japansk löparkultur där den över hundra år gamla, traditionella Ekiden-stafetten är en populär tävlingsform. Lag på upp till sex personer springer maratondistansen uppdelad på sex etapper av olika längd, vilket gör formatet till en perfekt utmaning för löpare på alla nivåer. Att delta är helt gratis, alla kan vara med – och man behöver inte ens befinna sig på samma plats som övriga lagmedlemmar.
Förra året sprang över 56 000 människor från 179 olika länder den första upplagan av ASICS World Ekiden. Ett av de svenska lagen då leddes av RW:s chefredaktör Anders Szalkai och bestod av löparna Jaana Hedrén, Peder Lindqvist, Lars Eckerborn, Anna-Stina Berg och Annika Rosengren.
Laget ”Szackes Coach Team” placerade sig på plats 212 av totalt 6 527 lag i världen genom att springa de 42 195 meterna på 3.40.11. De sprang stafetten tillsammans på Stockholm Stadion – och kommer även att springa årets ASICS World Ekiden där. Men resultatet är inte det viktiga menar Anders ”Szacke” Szalkai:
– Nej, ASICS World Ekiden handlar i första hand om att genomföra den här utmaningen tillsammans som ett lag. Dessutom bidrar man som deltagare till att stötta organisationer som jobbar för att främja mental hälsa genom rörelse, så att delta är både en chans att uppleva ett annorlunda lopp med sina vänner och en möjlighet att stötta en god sak. Och vem kan tacka nej till det?
Lagkapten Anders ”Szacke” Szalkai med sitt Ekidenteam 2020.
Och att springa en stafett på det här sättet är verkligen både kul och engagerande.
– Det var verkligen en rolig idé med en stafett. Jag kämpade på extra mycket, sprang för laget, säger Jaana Hedrén (till vänster om Szacke på bilden) om Ekiden-upplevelsen.
Hon får medhåll av Peder Lindqvist (till höger om Szacke på bilden):
– Ja, jag kände mig peppad inför uppgiften och kände direkt av tävlingsnerverna. Trots att vi sprang mot de andra lagen ”virtuellt” upplevde jag det som att vi hade en stor lagkänsla.
Även Anna-Stina Berg trycker på teamkänslan och gemenskapen som central för Ekiden-loppet:
– Teamkänslan fanns där hela tiden och upplägget gav en härlig peppande gemenskap.
Spring med dina vänner – tävla mot resten av världen!
Årets upplaga av ASICS World Ekiden genomförs under perioden 10–22 november. Alla europeiska deltagare kommer dessutom per automatik bidra till att samla in pengar till organisationer som jobbar för att förbättra människors mentala hälsa genom rörelse.
Uppdelningen av maratonsträckans 42 195 meter i sex olika etapper gör att även löpare som precis börjat löpträna kan delta i den här utmaningen. Sträckorna varierar i längd från 5 kilometer upp till 10 kilometer. Får man inte ihop ett helt lag på sex personer kan någon av lagmedlemmarna springa flera sträckor.
ASICS World Ekiden 2021 kombinerar det bästa från riktiga lopp med den virtuella löpningen tack vare en digital plattform för löpare som är framtagen av Race Roster och Runkeeper. Via den och med hjälp av olika appar eller träningsklockor kan deltagarna följa lagets framsteg i realtid och jämföra sig med andra lag världen över.
En annan unik aspekt är att lagmedlemmarna inte ens behöver befinna sig på samma plats. Detta då det smala tygband som används som ”stafettpinne” – tasuki i traditionella japanska Ekidens – är digitalt och överlämnas mellan löparna via plattformen under loppet (men det går förstås utmärkt att springa loppet på samma plats också).
Löparna får dessutom tillgång till ljudupplevelser under loppet för att få uppleva stämningen, sammanhållningen och få motivation och inspiration under tävlingen – oavsett hur långt ifrån varandra deltagarna är.
Anmälan till ASICS World Ekiden 2021 är öppen! På länken nedan hittar du all information kring hur du registrerar ett lag och får tips om hur du väljer utrustning och tränar inför loppet. Ditt lag kan genomföra ASICS World Ekiden när som helst mellan 10–22 november.
FAKTA Ekiden är en traditionell japansk tävlingsform i stafettformat, där varje delsträcka springs separat. Ekiden handlar i allra högsta grad om lagsamarbete – löparna i laget överlämnar sin tasuki (eller sash) så fort som möjligt mellan varandra.
I söndags sprang svenska maratonstjärnorna Charlotta Fougberg och Hanna Lindholm elitupplagan av Milano Marathon i jakt på att förbättra sina meriter för att bli uttagna till sommarens OS. Mycket starka lopp blev det av svenskorna. Charlotta var främst på personbästa med 2.28.12 vilket innebär att hon att hon för andra gången var klart under den internationella OS-gränsen!
Båda löparna inledde i jämn fart på det 7,5 km långa varvet i centrala Milano. Tempot indikerade att löparna siktade på en sluttid på runt ”låga” 2:27.
De två första 10-kilometersavsnitten gick på 34:58 och 34:46 och här hängde svenska maratontjejerna ihop. Vid 25-kilometerspasseringen hade dock Lindholm släppt så hon hade en lucka på 8 sekunder upp till Fougberg. Enligt uppgift på Lindholms egen instagramsida strulade det vid en vätskekontroll vilket gjorde att hon tappade klungan.
Vid 3-milspasseringen hade luckan mellan de svenska tjejerna växt till 53 sekunder, och Fougberg sprang tredje 10-kilometersavsnittet på 35:01. Det innebar vid 3 mil fortsatt fart för chans på en 2:27-sluttid.
På det tuffa 10-kilometersavsnittet mellan 30–40 kilometer kom dock ett litet tapp i fart, så när den milen gick på 35:39 försvann chansen på sub 2:28. Vid slutspurten de sista 2 kilometerna in mot mål höll dock Fougberg riktigt bra och nådde målet på nya personbästa-tiden 2:28:12 som 12:a i loppet.
Även om Hanna tappade lite på andra halvan höll hon ihop det riktigt bra och nådde målet på starka 2:31:05, vilket gav en 16:e plats.
Toppen i det begränsade elitfältet dominerades både på herr- och damsidan av Etiopien och Kenya med etiopiskan Hiwot Gebrekidan som vinnare i damklassen på 2:19:35 och i herrklassen vann Kenyas Ekiru Titus på 2:02:57.
Frågan är nu om insatserna för svenskorna kan meritera löparna för en OS-plats. Den internationella gränsen på 2.29.30 hade de båda klarat av en gång tidigare under kvalperioden där båda gjort precis under 2.29. Nu klarade Fougberg alltså denna gräns ännu en gång. Till Fougbergs fördel finns även hennes mästerskapsmeriter med mycket starka lopp både i senaste VM-loppet på maratonsträckan och i förra höstens VM-lopp på halvmaraton.
Så här skriver Charlotta efter loppet på sin instagramsida:
”Mitt andra personbästa med över 40 sekunder på fem månader och under den internationella kvalgränsen (2:29.30) till OS i Japan IGEN! Jag är så stolt och tacksam över vad jag och min kropp kan prestera med tanke på tätt inpå inställda lopp pga Corona och väder där jag snabbt fått ställa om i tankarna mot nya lopp. Jag har ett pannben av stål!
Nu har jag gjort vad jag har kunnat göra! Nu är det upp till SOK att bestämma om de tycker att jag är värd att representera Sverige på de Olympiska Spelen i Japan i sommar på maraton”.
Självklart vill RW ta ut alla svenska löpare som klarat de tuffa gränserna, då man genom att springa så fort visat att man är värdig en OS-plats. Nu kan vi dock bara vänta och hoppas på att flera nya löpare tas in i den svenska OS-truppen vid kommande uttagning.
Med snart 25 år i elitlöpningen levererar han fortfarande världsresultat. I helgen sprang Runner’s Worlds skribent Mustafa ”Musse” Mohamed, som hunnit blir 42 år, sin näst snabbaste tid någonsin på maratonsträckan: 2.11.09 i elitloppet NN Mission Marathon. Vi fick en pratstund med Musse efter loppet, om den fantastiska insatsen och om chansen på en OS-plats.
Mustafa Mohammed innehar det svenska rekordet på maraton med 2.10.03 från Sevilla Marathon 2020. Den tiden är klart under den internationella OS-kvalgränsen på 2.11.30. Men enligt uppgift har Sveriges Olympiska Kommitté, som tar ut svenska truppen, högre krav än den internationella gränsen. Därför spändes bågen högt i det exklusiva elitloppet Mission Marathon, som avgjordes på en flygplats utanför nederländska Enschede.
Efter starka 1:04:48 halvvägs låg Musse fortfarande vid 35 kilometer i en fart som pekade mot en tid under 2.10, men sedan blev det ett litet farttapp sista biten in mot mål. Musse kom dock under den internationella gränsen till OS igen, och tiden 2:11:09 var hans näst snabbaste någonsin.
Stort grattis ”Musse”, så imponerande tid igen. Vad säger du om din insats? – Tack! Hade det varit förra året jag sprungit på den här tiden hade jag varit riktigt nöjd, men nu vill man såklart ännu mer.
Kan du berätta om loppet? – Det fanns några olika fartklungor att välja mellan. Jag hade nog, så här i efterhand, sprungit på en något snabbare sluttid om jag valt 2.11-klungan. Precis som i mitt svenska rekordlopp hade jag då kunnat ökat upp farten på slutet. De snabbaste från 2.11 klungan hade 2.10.17 i mål och sprang om mig.
– Samtidigt ville jag verkligen spänna bågen, så jag ångrar inte att jag valde 2.10-klungan. Målet var att hänga på där så länge som möjligt. Det var bra förhållanden, så det var egentligen bara att ligga med där. Men tyvärr blev jag ganska tidigt lite trött, även om det gick att fortsätta med den tröttheten. Jag märkte ju att klungan blev mindre och mindre så jag var stolt att jag kunde bita i.
– Men den där riktigt lätta känslan som jag hade när jag satte det svenska rekordet infann sig aldrig. Formen är bra, men det där lilla extra fanns inte där utan jag fick kämpa lite för mycket. I Sevilla hade jag känslan vid 35 km att ”det är bara 7 km kvar och jag kan öka”. Nu var det i stället långt med 7 km kvar, och jag fick bita i för att inte släppa.
Är begränsningen i fart muskulär? – Ja, det är muskulärt. Baksidorna av mina lår högg lite sista biten så jag kunde inte riktigt öka farten och ta ut det där sista. I Sevilla kunde benen springa på och jag kunde ta ut mig till utmattning. Nu kunde jag inte ta ut det extra efter som benen sa stopp.
Alla undrar ju hur resonemanget går runt OS i sommar. Du, och några till svenskar har klarat den internationella kvalgränsen, men ni ska enligt många rykten springa ännu snabbare än så för att få åka. Vilka besked har du fått? – Jag förstår att många är nyfikna. Jag pratade med Thomas Engdahl på SOK innan loppet, och hans besked var att jag skulle springa så fort som möjligt så kommer de sen göra en helhetsbedömning.
Så egentligen har du inte fått en tydlig tid, som i att ”om du inte klarar det här får du inte åka”? – Jag har varken fått något nej eller någon tid, så jag hoppas såklart att det kan bli en positiv helhetsbedömning. Jag tror definitivt jag kan förbättra mig ännu mer om jag får chansen i ett OS.
Vi håller tummarna för det, du är väl värd chansen. Att springa på 2.11 utan att riktigt ha den där dagen visar på en oerhörd kapacitet. Men hur känns kroppen nu efteråt, och hur ser planen ut? – Ja, det blir helvila idag, dagen efter loppet. Men sen kommer jag att försöka aktivera mig lite lätt på cykel för att få igång cirkulationen. Jag behöver även besöka min naprapat då jag känner av infästningen lite vid hälen. – En del tror nog att vi som är på den här nivån inte har ont efter loppet, men det känns verkligen i kroppen. Jag kan inte gå med skor på och trappor är inget kul just nu … jag får backa ner.
RW tackar för intervjun, och hoppas såklart få se Musse i ännu ett OS!
Hanna Lindholm (i svart linne) ligger med i tjejernas tätklunga
Musse var inte ensam svensk löpare i NN Mission Marathon. På damsidan startade Hanna Lindholm som även hon gick ut riktigt tufft för att förbättra sina chanser till en OS-plats. Hanna har precis som Musse klarat den internationella gränsen, som för kvinnor ligger på 2.29.30, med tiden 2:28:59 som hon gjorde i Sevilla Marathon 2020.
Hanna gick med i tjejtäten som höll 2:26-fart och 5-kilometersavsnitten upp till 20 km gick på mellan 17:16 och 17:22, vilket skulle ge en tid med jämn fart på 2.26.
Precis innan halvvägspasseringen, som Hanna passerade på 1.12.59, fick hon dock släppa tätklungan och 5 km avsnittet mellan 20–25 km gick på 17:41. Några kilometer senare valde Hanna att kliva av. Detta då hon enligt uppgift planerar att springa Milano Marathon och att hon där kommer göra ett försök att bättra på sina OS-chanser.
Eluid Kichoge tar en imponerande seger i NN Mission Marathon
Storfavoriten från Kenya, Eliud Kipchoge, som innehar världsrekordet på 2:01:39, vann herrloppet i NN Mission Marathon med drygt två minuter på 2:04:30. Med loppet visade han verkligen att han är tillbaka efter en något mindre lyckad insats i ”Elit London Marathon” hösten 2020.
Katharina Steinruck från Tyskland, som redan innan loppet var OS-klar, vann på damsidan på nya personliga rekordtiden 2:25:59. Totalt fullföljde 32 män och 15 kvinnor elitloppet.
På söndag avgörs elitversionen av Valencia Marathon med flera intressanta svenska löpare i de superstarka startfälten. Vi stämmer av läget i svensklägret med de svenska damernas coach Christian Mundt.
Som med alla storlopp under 2020 har det funnits en osäkerhet om erkänt snabba Valencia Marathon ens skulle kunna genomföras med en begränsad elitgrupp. Med bara några dagar kvar till start, som är på söndag 6 december, verkar det som att loppet verkligen kommer bli av. För Sveriges del finns det stora förhoppningar på de fem svenska löpare som har fått startplatser i loppet. Kan David Nilsson eller Mikael Ekvall bli första svenskarna under 2.10? Kan Carolina Wikström springa till sig en OS-plats? Får debutanten Sanna Mustonen sitt stora genombrott?
”Team Mundt” på plats i Valencia. Carolina, Christian & Sanna.
Christian Mundt, som vi skrivit tidigare om i Runner’s World, coachar flera svenska elitlöpare. Han är på plats med två av löparna i ”Team Mundt” i Valencia: Carolina Wikström och Sanna Mustonen. Vi ringde upp Christian för att stämma av läget i svensklägret.
Hallå Christian, hur har det gått för er under resan till Valencia med tanke på de restriktioner som råder? – Vi kom ner i tisdags eftermiddag, och resan gick bra. Det har inte varit några större skillnader mer än att vi ska ha munskydd. Det krävdes även ett negativt coronatest inom 72 timmar innan man anlände till Spanien. Detta var däremot inget vi behövde visa när vi kom in i Spanien.
Hur är vädret och hur ser prognoserna ut inför loppsöndagen? – Det är runt 15–16 grader och solen tittar fram, men det ska bli något kyligare på söndag. Prognosen säger runt 8 grader vid start och sedan efter hand ska det stiga till runt 11 grader. Så det är ganska ideala förhållanden för löpning. Sedan står det att det ska vara 7 sekundmeter i vind, men banan går inte vid vattnet i år så jag vet inte hur vindkänslig den är.
Det är alltså en annan bana i år? – Ja, det är en tvåvarvsbana. Det går en elithalvmara innan helmaran, maratonlöparna springer två varv på samma bana som halvmaralöparna gör ett varv på.
Du har två aktiva på plats: Carolina Wikström och Sanna Mustonen. Hur lyckades ni få platser? Jag har förstått att startplatserna är oerhört eftertraktade eftersom det inte arrangeras så många lopp? – Vi anmälde oss redan i januari och sen när loppets ”My best 42”-program öppnade i mars eller april anmälde vi oss även till det och kom in direkt. Sedan dess har det varit klart, och jag har hela tiden utgått från att det kommer bli av. Valencia har varit det stora målet som vi drivit träningen mot, både för Sanna och Carolina, under hela året.
Ni har varit väldigt öppna med den träning ni genomfört via sociala medier, vilket kanske inte alla elitlöpare är. Hur tänker du runt denna öppenhet? – Om folk tycker att det är lite spännande att få se vad vi gör i träningen så visar jag gärna det, jag har inga hemligheter. Jag gillar själv att kolla vad andra gör. Om vår träning kan inspirera andra när det gäller upplägg på pass är det bra, även om det blir enskilda pass som tas ur en helhet. Träningen är individuellt upplagd för både Sanna och Carolina och den helheten kommer ju inte fram – det är ju mycket mer som påverkar än de enstaka pass vi redovisar.
Både Sanna och Carolina har tränat mot samma mål nu under en längre tid – har de ändå kört efter helt skilda upplägg? – Ja, de har haft ganska olika upplägg även om jag tänker på maratonträning utifrån ett visst sätt. Så det finns många likheter i deras scheman men också tydliga skillnader. De har bland annat tävlat i olika lopp under året och de inslagen måste ju passas in i schemat. Sedan utgår jag mycket från farter i min träning, och eftersom deras tidsmål är olika skiljer det sig även där också. Men vi har synkat flera pass också, för att kunna utnyttja varandras sällskap och styrkor och få in den sociala biten också. Det är viktigt när man tränar så här hårt.
Kan du dela med dig av något enskilt pass inför loppet som Sanna och Carolina kört och som du tycker gått riktigt bra? – Carolina körde ett 40 kilometer långt pass 3–4 veckor innan loppet. Hon sprang första 28 kilometerna med ett snitt runt 3.52 min/km, och de sista 12 kilometerna i maratonfart. Då låg hon på 3.27 min/km i snitt, inklusive lite kupering ute på Gärdet i Stockholm. Det var ett oerhört starkt pass.
– Sanna gjorde ett 25 kilometer långt pass med 16–17 dagar kvar till Valencia. Då sprang hon på 98 procent av sin maratonfart, snittet var 3.37 min/km, vilket var snabbare än planen. Jag fick bromsa henne efter halva passet för hon gick på så starkt, dessutom var det ganska mycket vind och bara precis över noll grader. Då såg vi att det finns fog för det mål vi siktar på.
Finns det ett tydligt tidsmål för både Carolina och Sanna? – Jag tränar väldigt mycket utifrån vad vi har för tidsmål. För Carolina tror jag att det kanske krävs under 2.27 för att SOK ska vilja ta ut henne till OS, vilket finns med i målbilden. Så det är det tempot vi utgått från i träningen. Sedan vet vi inte hur farthållningen kommer se ut på söndag, vilka farter klungorna kommer hålla. Men det vore idealiskt att öppna den första halvan på 1.13.30 för Carolinas del. – För Sannas del har vi tränat för att gå under 2.30, vilket innebär 3.33 min/km i fart. Där räknar jag med att det kommer finnas en grupp som satsar mot den internationella OS-kvalgränsen för damer (2.29.30). Så tanken är att gå med där för jag tycker att Sanna är redo för det. Det ska bli oerhört spännande att se om hon får ut allt på maran, som är en distans jag tror passar henne väldigt bra.
Sanna är debutant på maratonsträckan medan Carolina är något mer erfaren. Lägger du någon aspekt på det som coach? – Nej, jag tänker inte så mycket på det. De sista åtta veckorna innan loppet är till för att förbereda dem både fysiskt och mentalt på hur det kommer att kännas. Passen är uppbyggda utifrån att de inte är rädda för sträckans utmaning. Känslan ska vara att de är tränade för det här och jag har gjort allt jag kan för att de ska nå dit. – Så det är lika för de båda, även om oron för hur det verkligen känns efter 35 kilometer kanske infinner sig lättare om man är debutant. Det är ju något Sanna inte känt än, men som Carolina upplevt några gånger. I det avseendet är det kanske en liten skillnad när det gäller vilka mentala strategier de tar med sig in i loppet, att man som debutant har ett ännu större behov av en tydlig mental strategi. – Sen är det andra saker som skiljer. Carolina går ju in i loppet med mycket större yttre förväntningar på sig än vad Sanna har. Sanna är lite mer ”underdog”.
Hur viktig är den mentala förberedelsen? – Den är viktig. Jag tycker att man ska ha en ”gameplan” och en palett med strategier som man kan ta till för att tackla olika känslor och scenarier under loppet. Det kan vara allt från delmål till ord man kan ta fram för att trigga sig själv, eller rent tekniska delar i löpningen som man kan fokusera på. Man måste ha med sig att det får vara jobbigt, och det är ju en del i varför jag lägger upp så långa och tuffa pass i träningen mot loppet – man får känna att det är jobbigt men man klarar det ändå.
Kör ni några pass på plats i Valencia? – Ja, vi startade i onsdags med ett lätt distanspass på morgonen för att jobba resan ur kroppen. På eftermiddagen åkte vi upp till arenan där de slog världsrekord nu under hösten på 5 000 och 10 000 meter. En maratonuppvärmning och sedan en 5:a i maratonfart stod på programmet. Torsdag, fredag och lördag blir det relativt kort distanslöpning i lugn till moderat fart, där vi lägger in några ”hundringar” under något av passen.
Har tjejerna samma energi- och vätskeplan för loppet? – Nej, den skiljer sig lite åt. Carolina kör bara gel i kombination med vatten. Det gör det hela ganska enkelt eftersom hon kan ha med sig gelen själv och inte heller riskerar att missa någon flaska. För Sannas del har det varit en utmaning att hitta något som funkar bra med magen. Där har vi med oss gels, men försöker att hålla oss till sportdryck i den mån det går.
Vi ser med spänning fram mot att följa Carolina och Sanna, liksom Mikael Ekvall och David Nilsson på herrsidan, i Valencia på söndag!
