Rekord-Musse – 2:10:03!

Rekord-Musse – 2:10:03!


Runner’s Worlds medarbetare Mustafa ”Musse” Mohamed gjorde idag sitt livs maratonlopp när han sprang i mål på 2:10:03 i Sevilla Marathon. Det var inte bara personbästa med över två minuter utan Musse underskred dessutom David Nilssons relativt nysatta svenska rekord med 6 sekunder.

Hällelöparen som fyller 41 år den 1 mars, verkar inte alls bry sig om ålder utan förbättrade sitt sju år gamla personliga rekord med drygt två minuter och sprang dessutom under SOK:s nomineringskrav till OS i Tokyo med 56 sekunder.

2005 gjorde Mustafa Musse Mohammed sin maratondebut just i Sevilla Marathon. Då avgjordes loppet i kraftigt regn, kyliga temperaturer och mycket blåst. Då kom ”Musse” in på 2:32, men idag fick han grym revansch på samma lopp och trots att han numera är ”veteran” fick Musse äntligen ut lite av den kapacitet många trott han haft just på maratonsträckan.

Inför Sevilla Marathon har Musse legat på läger i Etiopien och tränat riktigt bra. Inledningsvis var han dock förkyld några dagar, något han berättar om i Runner´s Worlds andra nummer 2020. Där beskriver Musse hur han hanterar förkylningar och hur man startar upp träningen igen optimalt. Något Musse onekligen gjorde bra, för resultatet är nästintill ofattbart bra om man väger in Musses långa karriär och att han passerat 40 år.

Här berättar Musse själv om sitt rekordlopp

Efter rekordloppet framhöll Musse att dom tuffa långpassen på hög höjd i Etiopien gett resultat. Även om han själv efter loppet uppgav att han hade en lite svacka efter 17-18 km var känslan under loppet grymt bra. Trots 3.05 minuter per kilometer i fart, kändes det lättare än på de 30-35 km långpass han genomfört i runt 3.25 minuter per kilometer på den höga höjden i Etiopien.

Loppet avgjordes under bra förhållande med runt 13 grader, men löparna hade bitivs lite vind att jobba mot. Musse kom 21:a i loppet och bakom honom förbättrade Huddinges Ebba Tulu Chala sitt personliga rekord med drygt två minuter till 2:11:18 och Strömstads Mikael Ekvall sitt med en halvminut 2:11:37. Inledningsvis var det dock en annan svensk som låg främst i herrloppet genom Eskilstunas Adhanom Abraha som gick med täten och passerade halvmaran på 1:02:34. Den öppningen var dock för tuff och efter 35 verkade det som Abraha tvingades bryta.

Musse sprang loppet med så kallad negativ split, dvs att andra halvan gick snabbare. 10 km passerades på 30:50 och halvvägs hade Musse 1:05:25 och då låg han i samma klunga som Chala och Ekvall. Efter 35 km gled Musse ifrån övriga svenskarna och avslutade riktigt starkt då han visste att han hade en liten chans slå det svenska rekordet.

Men det var inte bara Mohamed, Ekval och Tulu Chala som gjorde superbra lopp, utan även på damsidan fick Sverige en mycket gångbar tid internationellt genom Huddinges Hanna Lindholm som blev 11:a på imponerande 2:28:59. Hanna sänkte sitt personliga rekord med drygt en halv minut och med den tiden förstärkte Hanna sin andraplats på den svenska genom-tiderna-listan.

På damsidan är SOK:s nomineringsgräns 2:28:00 till Tokyo OS, så det återstår att se om tiden räcker till OS för Hanna. Genomförandet av loppet visar dock på otrolig styrka och Hanna plockade placeringar hela vägen, vilket SOK borde ta med i beräkningen.

Hanna Lindholm

Vinnare i Sevilla Marathon blev Josephine Chepkoech på damsidan med 2:24:14 och på herrsidan vann Workneh Tesfa Tiruneh på 2:06:27

FOTO: Deca Text & bild

Så tog David Nilsson det ”omöjliga” maratonrekordet

Så tog David Nilsson det ”omöjliga” maratonrekordet


I hela 36 år stod sig Kjell-Erik Ståhls svenska rekord från VM i Helsingfors 1983. Men i december förra året förflyttades rekordet till historieböckerna. Då sprang RW:s krönikör David Nilsson på fenomenala 2.10.09 i Valencia Marathon – och här får du veta allt om hur det gick till.   David, som tävlar för Högby IF, har visat riktigt bra form ända sedan Berlin Marathon i slutet av september. Där förbättrade han sitt personbästa på maratondistansen till 2.11.50. Och i december skrev han inte bara in sig i historieböckerna utan tog även ett stort steg mot världstoppen på sträckan. Med tiden 2.10.09 underskred…
Nikes prototypsko Alphafly blir förbjuden – nya reglerna är här

Nikes prototypsko Alphafly blir förbjuden – nya reglerna är här


Som väntat inför nu Internationella friidrottsförbundet en reglering av sulhöjden på löparskor och begränsar hur kolfiberplattor får användas. De nya reglerna innebär bland annat att Eliud Kipchoges sub2-skor Nike Alphafly förbjuds för tävlingsbruk.

Nu uppdaterar och förtydligar Internationella friidrottsförbundet (World Athletics) regelverket med anledning av den snabba utvecklingen av löparskor. De nya reglerna kan bromsa utvecklingen av löparskor – och därmed kanske även den resultatutveckling som många anser att skorna är en del av på maratondistansen.

Vaporfly Next% var en vanlig syn på maratonloppet på VM i Doha 2019. Modellen kommer däremot inte att förbjudas enligt det nya regelverket.
Foto: Maja Hitij/Getty Images.

Det nya regelverket är en konsekvens av att allt högre mellansulor i kombination med integrerade kolfiberplattor anses ge framför allt Nike-sponsrade löpare en orättvis fördel. Vaporfly 4% och Next% antas kunna hjälpa löparna att bli upp till fyra procent mer effektiva.

En modifierad version av Vaporfly Next% bars bland annat av Kenyas Brigid Kosgei när hon slog Paula Radcliffes världsrekord förra året. En ny prototyp, Alphafly, användes också av Eliud Kipchoge, Kenya, när han sprang maratondistansen under två timmar i Wien i oktober förra året.

Hade Kipchoges sub2-lopp varit möjligt utan Nike Alphafly-skorna? Internationella friidrottsförbundet tar det säkra före det osäkra och förbjuder dem nu för tävlingsbruk.

Enligt det nya regelverket kommer inte prototyper att vara tillåtna för tävlingsbruk, då skon måste ha varit möjlig att köpa i butik eller online i minst fyra månader före tävlingstillfället. Det här gäller nya skomodeller som lanseras efter den 30 april 2020.

Det innebär även att skor som den modifierade version av Vaporfly Next% som Kosgei bar förbjuds för tävling, eftersom modifieringen gör att den klassas som en prototyp. Däremot kommer inte de vanliga Nike Vaporfly Next% och den tidigare modellen Vaporfly 4% att förbjudas.

Förbjuds för tävlingsbruk: skor med en sulhöjd över 40 millimeter och/eller med flera uppstyvande plattor (i kolfiber eller andra material) på olika nivåer. Det vill säga exakt som Nikes Alphafly-prototyper (nederst) som Kipchoge sprang maratondistansen under två timmar i. Vaporfly Next% (överst) är fortfarande tillåten för tävlingsbruk.

Även utformningen av Alphafly, så som prototypen såg ut när Kipchoge sprang i den i oktober, gör att den diskvalificeras för tävlingsbruk. Inga skor med en sulplattform som är tjockare än 40 millimeter och/eller har fler än en längsgående (hel eller uppdelad) integrerad kolfiberplatta på fler än en nivå (Alphafly har tre kolfiberplattor på olika nivåer) i mellansulan är tillåtna för tävlingsbruk. Den här regeln träder i kraft med omedelbar verkan, det vill säga före 30 april.

Givetvis kan Nike ha en modifierad version av Alphafly på gång. Om den är anpassad efter de nya reglerna och släpps i god tid, det vill säga fyra månader före OS i Tokyo, kan den mycket väl få användas där. Men det är hittills bara spekulationer.

Dessa nya regleringar av skornas utformning handlar enligt World Athletics om att bevara friidrottens integritet. Därför tillsätts nu en expertgrupp som ska utreda hur den här nya skoteknologin påverkar resultaten. Expertgruppen ska också fungera som en utredande och godkännande instans när nya löparskor lanseras. I den processen bjuds även skoindustrin in att delta.

– Det är inte vår uppgift att reglera skoindustrins produktutveckling, men det är vår skyldighet att bevara sportens integritet genom att säkerställa att ingen får orättvis hjälp eller ett övertag tack vare sina löparskor, säger Sebastian Coe, World Athletics ordförande.

– Då vi går in ett olympiskt år vill vi inte förbjuda skor som redan har varit tillgängliga för allmänheten under en längre tid. Men vi drar nu en gräns för nya skor med en teknologi som går längre än de modeller som redan finns på marknaden, samtidigt som vi fortsätter att utreda frågan vidare.

Coe menar att man inte utesluter möjligheten att skärpa reglerna ytterligare, om det framkommer nya bevis på att skornas utformning går emot sportens regelverk och anda.

Så orkar du ultralångt

Så orkar du ultralångt


Att springa jättelångt är en utmaning för kroppen – inte minst när det gäller energiåtgången. Så här kan du tänka när det gäller mat- och vätskeintaget på riktigt långa lopp – oavsett om du ska genomföra ett Ironmanlopp eller springa Ultravasan.

En stor utmaning för ultralöpare är att få i sig tillräckligt med energi. Det såg man i studier redan 1925, och det har bekräftats i ett flertal efterföljande studier.

I en studie undersökte man energiintaget och energiförbrukningen hos idrottare som genomförde ett triathlonlopp med 3,8 kilometer simning, 180 kilometer cykling med en stigning på över 2 600 meter och 42,2 kilometer löpning. Syftet var att undersöka om de fick i sig tillräckligt med energi under loppet.

De här triathleterna gjorde av med cirka 11 000 kilokalorier, medan de åt cirka 3 600 kilokalorier (merparten kom från kolhydrater). Det betyder att de hade en energiförlust på cirka 7 400 kilokalorier (eller cirka 70 procent), det vill säga motsvarande vad många normalt äter på två till tre dagar. 

”Många studier visar också att man behöver få i sig stora mängder kolhydrater för att kunna prestera optimalt inom uthållighetsidrott.”

Många studier visar också att man behöver få i sig stora mängder kolhydrater för att kunna prestera optimalt inom uthållighetsidrott – rekommenderat intag är 40 till 110 gram per timme.

Så äter ultralöparna

Forskaren Trent Stellingwerff studerade till exempel 2015 ett antal ultralöpare från världseliten för att kartlägga hur deras energiintag såg ut under en rad 100-mileslopp (162 kilometer).

Löparna hade alla hittat sin koststrategi genom att pröva sig fram under träningspassen. De åt cirka 5 500 kilokalorier var, varav cirka 4 600 kilokalorier kom från kolhydrater – främst från sportdryck. De åt däremot minimalt med fett och protein under loppen.

Löparna åt även en kolhydratrik frukost en till tre timmar före tävlingsstart. Under loppen åt de i genomsnitt 70 gram kolhydrater i timmen. 

Optimera ditt intag

Oavsett vilken koststrategi man väljer i vardagen, bör man optimera sitt kolhydratintag under ultralopp. Upp mot 70 gram per timme kan hjälpa dig att prestera bättre.

Det är också viktigt att prova ut vad man ska äta och dricka i förväg under långa träningsrundor. Detta för att undvika obehagliga överraskningar under loppet. Det kan vara mag- och tarmbesvär eller att man har svårt att svälja det man stoppar i sig.

I de studier som nämnts ovan har löparna använt olika former av gel och sportdryck, men man kan lika gärna äta mat eller dricka vanlig dryck. Sportdrycker och gel är populärt dels för att de är lätta att ta med, dels för att de innehåller koncentrerade kolhydrater.

Sportdrycker och gel innehåller dessutom natrium, vilket hjälper till att bibehålla vätskebalansen. I vissa fall innehåller de också koffein, som bevisats ha en prestationshöjande effekt. 

Tre förpackningar gel eller starkt blandad saft plus en matsked honung eller tre bananer (vilket är svårt att få i sig varje timme under ett lopp) innehåller cirka 70 gram kolhydrater. Löpare brukar föredra flytande föda eftersom det är lätt att svälja. I slutet av loppet föredrar vissa någon form av fast föda som kanske banan, torkad frukt eller choklad. 

Urval av referenser:

Trent Stellingwerff: Competition Nutrition Practices of Elite Ultra-Marathon Runners, International Journal of Sport Nutrition and Exercise, 2015.

Anna Barrero: Energy Balance of Triathletes during an Ultra-Endurance Event, Nutrients, 2015.