Trafikverkets nya regler ett hot mot motionsloppen

Trafikverkets nya regler ett hot mot motionsloppen


Den första januari införde Trafikverket ett nytt regelverk som innebär kraftigt höjda kostnader för motionsarrangemang och idrottstävlingar som genomförs på statliga vägar.

Trafikverkets nya arbetssätt innebär bland annat att arrangören ska betala alla kostnader för att genomföra åtgärder på vägarna, såsom skyltning, i samband med ett evenemang.

Eftersom det här riskerar att slå hårt mot idrottsevenemang på statliga vägar, till exempel löplopp, har nu Riksidrottsförbundet, Friidrottsförbundet och flera andra specialidrottsförbund kritiserat det nya regelverket. Detta enligt ett pressmeddelande från Riksidrottsförbundet.

De menar att det nya regelverket innebär stora kostnader för ideella allmännyttiga föreningar vilket i förlängningen kan leda till betydligt färre motions- och tävlingslopp på statliga vägar.

− Det är så pass osäkra förutsättningar att arrangörer av motions- och tävlingslopp inte vågar eller kan genomföra sina evenemang. De har inte de ekonomiska muskler som krävs för att kunna hantera kostnaderna som Trafikverket nu vill lämpa över. Färre lopp är ett hårt slag mot individen, mot föreningen och mot folkhälsan, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet.

Med anledning av detta träffade Björn Eriksson och Cykelförbundets ordförande Stefhan Klang infrastrukturminister Andreas Carlson och socialminister Jakob Forssmed för att diskutera utmaningarna som idrottsrörelsen står inför.

− Det var ett givande samtal med statsråden Carlson och Forssmed. Jag upplever att det finns en förståelse för att vi inte kan ha en ordning där det offentliga sätter krokben för idrottsrörelsen och folkhälsan. En utredning är sedan tidigare tillsatt i frågan och den ska redovisas i mars, säger Björn Eriksson.

Snabba löpare i täten på Stockholms Bästa

Snabba löpare i täten på Stockholms Bästa


I den nya tävlingsserien Stockholms Bästa har de två första loppen nu avgjorts. Flera elitlöpare har testat formen. I det senaste loppet runt Södra Djurgården var det maratonstjärnorna Carolina Wikström och David Nilsson som var snabbaste dam- och herrlöpare. Men i totalen som nu börjar ta form ser toppen lite annorlunda ut.

Över 900 löpare är nu registrerade som deltagare i Stockholms Bästa – en serie lopp där löpare ges möjlighet att tävla med nummerlapp och tidtagningschip på kontrollmätta banor runt om i Stockholm.

Man kan tävla mot sig själv, men också jämföra sig med andra i varje enskilt lopp eller i den så kallade ”totalen”. I totalen räknas de fem bästa loppen för varje deltagare, där prestationen på respektive lopp graderas i förhållande till den snabbaste tiden någon presterat på loppet. Alla löpares tider omvandlas till decimaltal där loppets segrartid delas med löparens tid. Så från vinnartidens 100 % blir det sedan en fallande procentsats utifrån hur långt efter man är. Procenten ändras sedan till poäng, som alla löpare alltså får på varje lopp.

Totalen kommer att skifta då alla löpare kanske inte springer alla lopp i en följd, utan står över något lopp. I slutändan är det 5 av totalt 8 möjliga lopp som räknas in – de 5 bästa poängen man presterat.

Carolina Wikström, som var snabbast på senaste loppet runt Södra Djurgården, sprang inte det första loppet runt Hammarby Sjö. Det gör att hon just nu ligger en bit ner i totalen, trots att hon alltså fick 100 poäng efter sin insats i loppet runt Södra Djurgården.
Vi kan dock konstatera att det är riktigt snabba löpare i täten – det ska bli spännande att följa utvecklingen.

Vill du kolla in hela listan i totalen går du in på resultatlistan under Stockholms Bästa i menyn här på runnersworld.se.  I rullmenyn under ”Lopp” väljer du ”Totalt ”och sedan kan du under ”Klass” filtrera på både damer och herrar liksom efter alla olika branscher som man kunnat ange vid anmälan.

Nästa lopp, det tredje i ordningen, startar fredag 12 mars. Då är det 10,56 kilometer runt Brunnsviken som gäller.

TOPP 6 I TOTALEN EFTER 2 LOPP

Damer:

1. Filippa Ramberg – 99.04 – 85.06 (Total: 184.10)
2. Malin Gibrand – 100.00 – 82.52 (Total: 182.52)
3. Åsa Lundin – 96.70 – 84.88 (Total: 181.58)
4. Carin Brink – 90.40 – 78.62 (Total: 169.02)
5. Albina Ulvegren – 93.16 – 75.60 (Total: 168.76)
6. Madeleine Larsson – 92.86 – 73.90 (Total: 166.76)

Herrar:

1. Tom Honig – 99.13 – 97.71 (Total: 196.84)
2. Niklas Jonsson – 97.89 – 98.42 (Total: 196.31)
3. Per Wangel – 100.00 – 93.75 (Total: 193.75)
4. Marcus Hallbäck – 95.67 – 93.62 (Total: 189.29)
5. Kristofer Låås – 93.66 – 95.55 (Total: 189.21)
6. David Nilsson – 88.85 – 100.00 (Total: 188.85)

TOPPRESULTAT SÖDRA DJURGÅRDEN 8,45 km

Damer:
1. Carolina Wikström – 28:23.36
2. Sandra Eriksson – 29:38.67
3. Filippa Ramberg – 32:37.95
4. Åsa Lundin – 32:40.97
5. Malin Gibrand – 33:21.24
6. Sara Trané – 34:04.52

Herrar:
1. David Nilsson – 26:15.06
2. Niklas Jonsson – 26:40.05
3. Tom Honig – 26:51.27
4. Kristofer Låås – 27:25.20
5. Per Wangel – 27:53.61
6. Marcus Hallbäck – 27:55.62

HÄR HITTAR DU ALLA RESULTAT

Regeringen föreslår lättnad av restriktioner för motionslopp

Regeringen föreslår lättnad av restriktioner för motionslopp


Vid dagens presskonferens angående pandemin meddelade regeringen att man föreslår ett nytt regelverk för begränsningar av allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

Det nya regelverket innebär en större möjlighet att anpassa till exempel motionslopp och liknande arrangemang efter de olika förutsättningar som finns, och beroende på om de genomförs inomhus eller utomhus.

– Detta ska variera beroende på förutsättningarna att kunna genomföra dem på ett smittskyddssäkert sätt, säger idrottsminister Amanda Lind (MP).

För allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som hålls utomhus föreslås också en särskild deltagarreglering, eftersom risken för smittspridning är lägre utomhus än inomhus. Utöver det innehåller förslaget också en särskild reglering för motionslopp utomhus.

Hur många deltagare som kan tillåtas för olika typer av motionslopp och arrangemang är däremot inte klarlagt ännu. Det nya regelverket kommer inte heller att träda i kraft förrän smittläget är bättre och mer stabilt. Folkhälsomyndigheten kommer även att kunna besluta om kompletterande smittskyddsregler enligt förslaget, som nu skickas på remiss till och med den 26 februari.

Pandemin kan leda till ökat antal deltagare i motionslopp

Pandemin kan leda till ökat antal deltagare i motionslopp


Drivkrafterna till att delta i motionslopp är minst lika starka nu som före pandemin – och de nya virtuella loppen kan attrahera fler deltagare från helt nya målgrupper. Den slutsatsen drar analysföretaget Upplevelseinstitutet efter att ha studerat deltagarna i fem olika virtuella motionslopp.

Vätternrundan, Vasaloppet, Blodomloppet, Göteborgsvarvet och Stockholm Marathon är några exempel på arrangörer som med hjälp av tekniska lösningar har ställt om från att arrangera fysiska lopp till virtuella satellitevenemang. I sin analys av deltagarnas beteenden i fem sådana här virtuella motionsarrangemang lyfter Upplevelseinstitutet bland annat fram ett antal faktorer som påverkar deltagarnas engagemang i de virtuella loppen. En viktig sådan faktor menar man är de ökade möjligheterna till personalisering.

– Det blir ännu viktigare att deltagarna känner sig utvalda och sedda när de inte får chans att bli bekräftade och synas tillsammans på plats under evenemanget, säger Peter Viklund, analyschef på Upplevelseinstitutet.

Men det förutsätter förstås att de tekniska lösningarna, oftast i form av en app, fungerar. Om inte tekniken levererar blir det en grund till irritation och missnöje.

– Tekniken blir plattformen som kan tillföra värde. Om tekniken fungerar väl kommer fler vilja använda den och därmed även betala pengar för att delta i virtuella lopp. Det vi kan se i studien är att apparna i många fall brustit, vilket skapar stor irritation bland deltagarna och i värsta fall kan bli barriärer för att deltagarna återkommer nästa gång. 

Hur pandemin påverkar antalet motionslopp framöver är svårt att prognostisera menar man, då flera arrangörer av motionslopp kämpar med att få vardagen att gå ihop. Men på Upplevelseinstitutet drar man slutsatsen att det finns stor potential i den här typen av lösningar, om arrangören kan hitta rätt modell.

– Vi följer löpande svenskarnas intresse för att delta i motionslopp. I dagsläget deltar 15 procent av svenskarna över 15 år regelbundet i motionslopp, vilket motsvarar drygt 1,25 miljoner människor. I gränslandet finns det ytterligare 40 procent som kan tänka sig att delta i motionslopp men som inte tar sig hela vägen fram.

Det är den här stora skaran potentiella deltagare som Upplevelsinstitutet tror kan lockas av mer lätttillgängliga och attraktiva digitala lösningar på sikt.

– Vi ser att nya drivkrafter triggas av de digitala evenemangen. Om arrangörerna blir duktiga på att identifiera dem och löser de tekniska utmaningarna så bedömer vi att potentialen i den här mer ambivalenta målgruppen är stor. Det kan bidra till att dubblera antalet deltagare inom de närmsta åren, säger Peter Viklund. 

Stillasittande farligare på sikt än covid-19

Stillasittande farligare på sikt än covid-19


Regeringen brister när det gäller att hantera folkhälsan på både kort och lång sikt. Detta eftersom åtgärderna för att begränsa effekterna av covid-19 ökar stillasittandet och leder till minskat motionerande. Det här skriver representanter för Sveriges stora motionslopp i ett debattinlägg, publicerat av Göteborgs-Posten och föreslår samtidigt att motionsloppen bland annat ska undantas från ordningslagen.

Debattörerna menar att ett tidsbegränsat undantag från ordningslagen, förutsatt att motionsarrangemangen håller adekvat smittskyddsstruktur, innebär att motionsloppen kan komma igång igen och fylla sin funktion som en viktig motor för motionerande och folkhälsa:

”Hälsoeffekterna är påtagliga, eftersom rörelse och motion mildrar de negativa effekterna av hårda begränsningar. Frånvaron av rörelse och motion är den fjärde största dödsorsaken i världen med 3,2 miljoner dödsfall per år enligt WHO” skriver man bland annat.

Anders Tegnell har sagt att motionsloppen inte ses som en smittorisk. Detta baserat på en japansk studie, där man endast kunde se ett covid-19-fall bland nästan 600 000 deltagare i löptävlingar.

Arrangörerna pekar på att svenska motionslopp både motiverar och aktiverar ungefär en miljon människor i Sverige varje år, samt att man även bedriver folkhälsoinitiativ. Men i och med restriktionerna blir motionsloppens arbete omöjligt, menar man – trots att ”statsepidemiolog Anders Tegnell sagt att motionsloppen inte ses som en smittorisk.” Detta baserat på en japansk studie, där man endast kunde se ett covid-19-fall bland nästan 600 000 deltagare i löptävlingar.

Hälsoeffekterna av restriktionerna slår dessutom ojämnt sociodemografiskt påpekar man, vilket bland annat studier i England har visat. Även i Sverige finns liknande tendenser menar debattörerna, vilket ökar risken för att nya beteenden och attityder permanentas över tid – något som kan få negativa konsekvenser för folkhälsan.

Fyra förslag till regeringen

För att motverka utvecklingen vill arrangörerna bakom de svenska motionsloppen att regeringen agerar. Förutom att undanta arrangemangen från ordningslagen, så att motionslopp kan arrangeras igen under pandemin, föreslår man ytterligare tre åtgärder:

Dels vill man se en större genomlysning av hur attityder och beteenden har förändrats under pandemin, samt hur olika grupper har påverkats, så att rätt åtgärder kan sättas in.

Dels vill man se en konsekvensbedömning av restriktionerna för att säkerställa att de inte slår fel, samt en ”stimulans av hälsofrämjande aktiviteter”.

Till sist menar representanterna för motionsloppen att infrastrukturen för svensk folkhälsa måste säkerställas – en infrastruktur vars existens inte är självklar – för att ”motverka den stillasittande pandemin liksom att främja folkhälsa framöver.”