Pandemin kan leda till ökat antal deltagare i motionslopp

Pandemin kan leda till ökat antal deltagare i motionslopp


Drivkrafterna till att delta i motionslopp är minst lika starka nu som före pandemin – och de nya virtuella loppen kan attrahera fler deltagare från helt nya målgrupper. Den slutsatsen drar analysföretaget Upplevelseinstitutet efter att ha studerat deltagarna i fem olika virtuella motionslopp.

Vätternrundan, Vasaloppet, Blodomloppet, Göteborgsvarvet och Stockholm Marathon är några exempel på arrangörer som med hjälp av tekniska lösningar har ställt om från att arrangera fysiska lopp till virtuella satellitevenemang. I sin analys av deltagarnas beteenden i fem sådana här virtuella motionsarrangemang lyfter Upplevelseinstitutet bland annat fram ett antal faktorer som påverkar deltagarnas engagemang i de virtuella loppen. En viktig sådan faktor menar man är de ökade möjligheterna till personalisering.

– Det blir ännu viktigare att deltagarna känner sig utvalda och sedda när de inte får chans att bli bekräftade och synas tillsammans på plats under evenemanget, säger Peter Viklund, analyschef på Upplevelseinstitutet.

Men det förutsätter förstås att de tekniska lösningarna, oftast i form av en app, fungerar. Om inte tekniken levererar blir det en grund till irritation och missnöje.

– Tekniken blir plattformen som kan tillföra värde. Om tekniken fungerar väl kommer fler vilja använda den och därmed även betala pengar för att delta i virtuella lopp. Det vi kan se i studien är att apparna i många fall brustit, vilket skapar stor irritation bland deltagarna och i värsta fall kan bli barriärer för att deltagarna återkommer nästa gång. 

Hur pandemin påverkar antalet motionslopp framöver är svårt att prognostisera menar man, då flera arrangörer av motionslopp kämpar med att få vardagen att gå ihop. Men på Upplevelseinstitutet drar man slutsatsen att det finns stor potential i den här typen av lösningar, om arrangören kan hitta rätt modell.

– Vi följer löpande svenskarnas intresse för att delta i motionslopp. I dagsläget deltar 15 procent av svenskarna över 15 år regelbundet i motionslopp, vilket motsvarar drygt 1,25 miljoner människor. I gränslandet finns det ytterligare 40 procent som kan tänka sig att delta i motionslopp men som inte tar sig hela vägen fram.

Det är den här stora skaran potentiella deltagare som Upplevelsinstitutet tror kan lockas av mer lätttillgängliga och attraktiva digitala lösningar på sikt.

– Vi ser att nya drivkrafter triggas av de digitala evenemangen. Om arrangörerna blir duktiga på att identifiera dem och löser de tekniska utmaningarna så bedömer vi att potentialen i den här mer ambivalenta målgruppen är stor. Det kan bidra till att dubblera antalet deltagare inom de närmsta åren, säger Peter Viklund. 

Stillasittande farligare på sikt än covid-19

Stillasittande farligare på sikt än covid-19


Regeringen brister när det gäller att hantera folkhälsan på både kort och lång sikt. Detta eftersom åtgärderna för att begränsa effekterna av covid-19 ökar stillasittandet och leder till minskat motionerande. Det här skriver representanter för Sveriges stora motionslopp i ett debattinlägg, publicerat av Göteborgs-Posten och föreslår samtidigt att motionsloppen bland annat ska undantas från ordningslagen.

Debattörerna menar att ett tidsbegränsat undantag från ordningslagen, förutsatt att motionsarrangemangen håller adekvat smittskyddsstruktur, innebär att motionsloppen kan komma igång igen och fylla sin funktion som en viktig motor för motionerande och folkhälsa:

”Hälsoeffekterna är påtagliga, eftersom rörelse och motion mildrar de negativa effekterna av hårda begränsningar. Frånvaron av rörelse och motion är den fjärde största dödsorsaken i världen med 3,2 miljoner dödsfall per år enligt WHO” skriver man bland annat.

Anders Tegnell har sagt att motionsloppen inte ses som en smittorisk. Detta baserat på en japansk studie, där man endast kunde se ett covid-19-fall bland nästan 600 000 deltagare i löptävlingar.

Arrangörerna pekar på att svenska motionslopp både motiverar och aktiverar ungefär en miljon människor i Sverige varje år, samt att man även bedriver folkhälsoinitiativ. Men i och med restriktionerna blir motionsloppens arbete omöjligt, menar man – trots att ”statsepidemiolog Anders Tegnell sagt att motionsloppen inte ses som en smittorisk.” Detta baserat på en japansk studie, där man endast kunde se ett covid-19-fall bland nästan 600 000 deltagare i löptävlingar.

Hälsoeffekterna av restriktionerna slår dessutom ojämnt sociodemografiskt påpekar man, vilket bland annat studier i England har visat. Även i Sverige finns liknande tendenser menar debattörerna, vilket ökar risken för att nya beteenden och attityder permanentas över tid – något som kan få negativa konsekvenser för folkhälsan.

Fyra förslag till regeringen

För att motverka utvecklingen vill arrangörerna bakom de svenska motionsloppen att regeringen agerar. Förutom att undanta arrangemangen från ordningslagen, så att motionslopp kan arrangeras igen under pandemin, föreslår man ytterligare tre åtgärder:

Dels vill man se en större genomlysning av hur attityder och beteenden har förändrats under pandemin, samt hur olika grupper har påverkats, så att rätt åtgärder kan sättas in.

Dels vill man se en konsekvensbedömning av restriktionerna för att säkerställa att de inte slår fel, samt en ”stimulans av hälsofrämjande aktiviteter”.

Till sist menar representanterna för motionsloppen att infrastrukturen för svensk folkhälsa måste säkerställas – en infrastruktur vars existens inte är självklar – för att ”motverka den stillasittande pandemin liksom att främja folkhälsa framöver.”