Psykosomatisk trötthet

Psykosomatisk trötthet


Någon har alltså gjort en skylt av trä, snidat in bokstäverna, målat dem svarta och fernissat skylten så den ska hålla i flera decennier. Vilket himla jobb bara för att psyka motionärer!
Egentligen är backen inte särskilt jobbig. Stigningen är bara 20 meter och den är inte brutalt brant. Ändå har jag känt hur trötthetsgifterna bränt i lårmusklerna så gott som varje gång jag sprungit uppför den och när jag har tagit motlutet på skidor har det varit oförklarligt bakhalt just där.

Jag tror att trötthet kan vara en effekt av våra förväntningar och attityder. Om jag kallar ett motlut för Kräkbacken förväntar jag mig att det ska bli en plågsam kamp mot gravitationen. Blir jag dessutom varnad för backen torde gravitationskonstanten på just den platsen öka från 9,82 till det dubbla. Naturligtvis är det helt mot naturlagarna eftersom jordens dragningskraft inte ändrar sig, men det är inte de lagar som styr våra psyken. I Boston Marathon finns en serie backar efter drygt tre mil. De kallas Heartbreak Hill. Namnet leder tankarna till en katastrof i thoraxregionen, där hjärtat spricker på grund av ansträngningen, eller krossas av besvikelsen som grundläggs just där motlutet blir så stort att drömmarna om ett bra resultat ödeläggs.
Innan jag skulle springa Boston Marathon hade jag en doktorand i idrottspsykologi som mental tränare. Jag studerade i USA och Howard, som han heter, var uppvuxen i Boston och kände väl till Heartbreak Hill. Han märkte att jag fruktade de ökända backarna och tog till en psykologisk fint.
– Du kommer inte att ha några problem med Heartbreak Hill. Ditt problem ligger istället vid Wellsley College. Det är ett flickcollege och en massa brudar kommer att skrika på dig och de andra löparna så ni får en testosteronchock och springer alldeles för fort där. Vi ska sätta in all mental träning på att du ska kunna behärska dig när tjejerna skriker. Så vi körde mental träning med fo kus på Wellsley College flera gånger och struntade totalt i Heartbreak Hill. Under tävlingen hade jag roligt på sträckan där tusen tjejer stod och skrek och jag märkte aldrig av några uppförsbackar. Den dagen satte jag mitt personliga rekord på maraton. Samtidigt fick jag ännu en gång bekräftat att förväntningarna och attityden som vi har till en påfrestning avgör hur vi kommer att uppleva den.
när Jag var barn och tränade med en orienteringsklubb hade vi en åttakilometersrunda med ett brant motlut efter en dryg halvmil. I omklädningsrummet efter ett träningspass muttrade en av dem som sprungit rundan något om att den där backen var ett förbaskat slit. Då tog en gammal kämpe som jag respekterade högt till orda.
– Den backen är inte ett slit – den är själva kryddan på hela anrättningen. Det är där du får den bästa träningseffekten.
Visdomsorden gick rakt in i mitt sinne och därefter kändes backen aldrig jobbig. När jag sprungit upp för den backen kunde det hända att jag vände på krönet och tog den en gång till. Det har jag aldrig gjort med Kräkbacken.
Jag är övertygad om att sättet vi betraktar löpning på, påverkar prestationsförmågan och styr de val vi gör.
I en löparklubb bör vi prata väl om träning? Vi ska älska avståndet mellan start och mål, och backar ska vara landskapets gåvor som hjälper oss att bli starkare. Trötthet ska vara ett högre sinnestillstånd som bara den mentalt starke kan försätta sig i.
Skylten som varnar för Kräkbacken hänger nu bara i en spik. Hoppas att den också rostar sönder snart så att nästa generation löpare och skidåkare får trippa uppför utan att släpa på ett mentalt drivankare.

 

Spring dig glad

Spring dig glad


Att det finns ett starkt samband mellan depression och hjärtsjukdomar vet man med säkerhet. Däremot har man inte fått klarhet i den exakta orsaken. För att ta reda på denna beslöt en grupp amerikanska hjärtforskare att studera sambandet närmare.
I början av studien samlade forskarna information om depressionssymptomen hos 1017 hjärtpatienter. Sedan följde forskarlaget patienterna under drygt fyra och ett halvt år. Under uppföljningen fick 341 av patienterna någon form av hjärtinfarkt.
När forskarna studerade sambanden mellan depression och hjärtåkommor uteslöt de andra sjukdomar och andra riskfaktorer som till exempel ärftlighet. Trots detta fann de att depressionssymptomen ökade risken för hjärtinfarkt med hela 31 procent.
Men, när forskarna också tagit livsstilfaktorer som kost- och motionsvanor i beaktning, fann de inte längre något klart samband mellan depressionssymptomen och hjärtsjukdomarna. Orsaken till de dystra siffrorna har alltså inte biokemiska sambandsförklaringar. Snarare är det så att deprimerade människor het enkelt är mindre benägna att värna om sin hälsa.
Genom sin dubbla effekt är motion därför extra viktig för deprimerade personer. Dels för att motion stärker och skyddar hjärtat och dels för att motion höjer halterna av ”glädjehormonerna” serotonin och noradrenalin i hjärnan, vilket i sin tur minskar depressionssymptomen och gör människor mer motiverade att träna och äta hälsosamt.

Journal of the American Medical Association
300(20): 2379-88 (26 Nov. 2008)

Smärtsamma tankar

Smärtsamma tankar


– Träningsmängd är en förutsättning, sedan handlar det om att klara smärta, säger Michell Barton, framgångsrik ultralöpare. Du måste söka dig inåt för att hitta den nödvändiga mentala styrkan.
Forskning har visat att smärttröskeln inte är oöverkomlig, att man faktiskt till en viss grad kan kontrollera smärta med ren tankekraft.
– När jag berättar för idrottsmän att de kan justera sin smärttröskel med olika mentala tekniker brukar de bli förvånade, säger Raymond J. Petras, medicinsk doktor och sportspsykolog i Scottsdale, Arizona. När de lärt sig dessa tekniker, upptäcker de ofta att de kan prestera mycket bättre än tidigare.
Följande mentala tricks, som rekommenderas av sportpsykologer och är populära bland elitlöpare, kommer att hjälpa dig att flytta fram gränserna i din löpning.

SMÄRTAN Negativa förväntningar inför lopp
TRICKET > Forskare vid universitetet i Illinois rapporterade nyligen att löpare som trodde sig ha en hög toleransnivå för smärtor i benmusklerna presterade bättre i löpartest än de som tvivlade på sin förmåga att utstå samma smärta.
Försök skapa en positiv känsla genom att erinra dig alla tidigare lopp du presterat bra i. Påminnelsen om vad du klarar av och vilken styrka du har stärker dig.

SMÄRTAN Plågsamma intervallpass
TRICKET > Tänk inte på hur ont det gör. Tänk på varför springer intervaller. Säg till dig själv ”Jag gör det här för att …”. Och så räknar du upp alla mål du har framför dig.

SMÄRTAN Springa uppför ett högt j-vla berg.
TRICKET > Om du kopplar smärta till negativa känslor skapar det än mer smärta. Försök att se smärta som något positivt, så minskar smärtan. Försök skapa ett positivt mantra du kan ta till när det känns som svårast, till exempel ”Jag kan!”, ”Kämpa på!”, eller det klassiska ”jävlars jävlars jävlar”.

SMÄRTAN Nå nollpunkten
TRICKET > Erfarna löpare vet att vissa dagar är tyngre än andra. Ibland gör det mer ont, ibland mindre.
Smärta kommer och går. Så om du känner att det går oerhört tungt någon dag, försök komma ihåg att det är tillfälligt, att det går över, att efter regn kommer solsken. Det gör det alltid. Och att varje steg du tar är ett steg närmare mållinjen.

Forskning har visat att smärta ibland sitter mer i huvudet än i kroppen. Om du håller det i minnet hjälper det dig att överkomma smärtan, vilket gör att du kan löpa både snabbare och längre.

SMÄRTAN Utmattning under långpass
TRICKET > Tänk på belöningen. Bli inte för känslomässigt involverad i smärtan, inte rädd eller upprörd när du känner av den. Se den bara som information. Försök förstå vad smärtan beror på, varför den uppkommer just nu. Du behöver kanske dricka eller dra ner på tempot.
Om det inte är en skada eller annan allvarlig smärta, se den som en indikation på att du är på rätt väg att nå ditt mål. Att det är en smärta som kommer av att du kämpar hårt för att nå just det där målet.

SMÄRTAN Smärtan kopplar greppet
TRICKET > Distrahera dig själv. Försök fokusera på något annat än smärtan. Se dig omkring, betrakta publiken. Se deras glada anleten. Låt dig inspireras. Det kan sända positiva signaler till hjärnan, som i sin tur sänder signaler till musklerna om att du mår bra. Inte alls läge för kramp än.
Pröva. Ibland fungerar det.

Då ska du stanna
Att löpa maximalt gör ont, men vissa smärtor är varningssignaler du inte ska ignorera.

Smärtor i fötter, höften eller skenben, som bara blir värre när du fortsätter springa.
Det är möjligt att du drabbats av en stressfraktur. Vila från löpningen och beställ tid för en röntgen.

Haltande
. Varje smärta som tvingar dig att förändra din löpstil är en varningssignal till ett omedelbart stopp.

Bröstsmärtor, extrem svettning, andnöd
är symptom på en begynnande hjärtattack.

Hög kroppstemperatur, torr hud och kräkningar
kan vara tecken på värmeslag.

Svåra magsmärtor och diarré
kan vara tecken på ischemisk colitis, inflammation i tjocktarmen, som kan bli akut under långvarig träning.