Therese Alshammar mot nya utmaningar

Therese Alshammar mot nya utmaningar


Therese Alshammar, en av världens bästa simmare genom alla tider, har kommit ut ur garderoben som löpare i vuxen ålder! Hon började lite försiktigt för två år sedan, och efter det har det bara blivit mer och mer. I september körde hon världsmästerskapet i Swimrun, Ö till ö, i par med rapparen Petter, som själv gjorde tävlingen för femte året i rad. RW fick en exklusiv intervju med Tessan.

Jag träffar Therese Alshammar för en fika en förmiddag mitt i sommaren på Broms på Östermalm. Asfalten kokar, ökenvindar drar över stadens gator och torg, och Therese oroar sig en smula för eftermiddagens löppass. Hon tycker om värme, men nu börjar det gå till överdrift.

– Jag slutade simma aktivt hösten 2016, det blev inga mer tävlingar, ingen mer simning på elitnivå. Främst handlade det om att jag hade problem med skador, diskbråck och liknande, men då fick jag och min kille också vårt andra barn.

– Jag älskar att simma, det är min största passion, men det tar mer tid, kräver en hel del logistik. Det går inte att bara ställa bebisen i en vagn vid sidan av bassängen, man är omsluten av ett annat element, hör inte något. Det har varit en av de stora tjusningarna med simning för mig, den där otillgängligheten, men det är ju inte så bra som mamma. Så jag tänkte att jag skulle hitta på något annat att träna.

Löpning verkade praktiskt, då kunde hon ta med en bebis i löpvagn. Det enda problemet var att hon inte hade tagit ett löpsteg under hela simmarkarriären.

– Man är rädd för skaderisken, det är mycket högre skaderisk i löpning.

Simningen är en sådan skonsam sport, vi har inga frånskjut förutom vid start och vändningar, man jobbar bara med hållningen och att vara flexibel och stark i vattnet. Det är väldigt låg tryckverkan på kroppen.

– Vi vill ju vara så rörliga vi någonsin kan i fotleder, i knän, höfter och axlar.

Vi sitter gärna på våra fötter och stretchar dem, och vi lyfter inte på benen, som simmare rör man bara benen från höften och med fokus bakåt, uppåt.

Hon tog det väldigt försiktig i början.

– De första rundorna blev på två, tre kilometer, och så har jag ökat allteftersom. Nu tycker jag det är roligt, men det tog tid att komma in i det. Jag tror det tog tjugoen gånger, eller mer, innan det blev kul.

– Jag har klarat mig från skador, men jag kan känna av i knäna när jag springer lite längre. Men lyckligtvis ingenting från diskbråcket. Som simmare tränade jag också två gånger om dagen, med monotona rörelser hela tiden och extrem flexion på ryggen. När jag springer undviker jag rörelser som frestar på ryggen för mycket.

En vanlig löparvecka?

– Det finns ingen vanlig löparvecka när man har två små barn. Målet är att springa tre till fyra gånger i veckan. Förra veckan sprang jag två milpass, ett pass på fem kilometer och ett på sju kilometer. Riktigt hur det blir den här veckan vet jag inte.

– Det längsta jag har sprungit är femton kilometer, men Petter säger att jag måste upp mot två mil ett par gånger före Ö till Ö. Jag har lite ångest inför den där tävlingen, men jag tänker att jag ska tänka så lite som möjligt på den, jag vill inte matta ut mig mentalt, bara ta det som det kommer. Det är viktigt att vara fräsch, känna sig sugen, nyfiken och tänka ”gud vad spännande”. Och så relaterar jag till andra tuffa saker jag har klarat mig igenom, jag har fött två barn, min första förlossning tog över tjugo timmar. Så länge kommer vi inte hålla på i Ö till Ö.

Det var också mycket därför hon tackade ja, när hon fick frågan.

– Jag tänkte att det skulle vara spännande att få ha en riktigt utmaning framför mig, få en spark i baken. När jag slutade simma på elitnivå, tappade jag också rutiner. Som elitsimmare tänkte jag inte på att jag behövde ett mål för träningen, det var bara att man tog sig till bassängen två gånger om dagen och gjorde sitt bästa. Men när man inte har någon tränare, och inga kamrater som står och väntar på en, då blir det svårare. Man missar några träningspass, veckorna går och plötsligt är man alldeles ur fysisk form.

En gemensam vän förde samman Therese och Petter.

– När han fick höra att Petter skulle köra Ö till Ö för sista gången i år och ville ha någon att köra med, så tyckte han att Petter skulle göra det med mig.

Och så blev det, Therese och Petter träffades och pratade och körde några träningspass ihop.

– Vi har provat med lina, där jag har dragit. Första gången kändes det som vissa övningar man gör när man simmar, man har en vikt bakom sig eller att man sitter fast i väggen med ett rep. Det var som att jag körde max hela tiden, och jag tänkte att det här kommer inte att hålla.

– Men efter ett par gånger funkade det bättre, jag har lärt mig att hålla igen, tänka att jag inte ska ta mig fram så fort som möjligt. I swimrun gäller det att hitta en rytm och ett tempo tillsammans. Jag kommer nog också börja köra med en flytdolme, för att spara benen till löpningen. Och Petter klagar över att det blir så mycket bubblor bakom mig med bensparkarna, han ser ingenting när jag drar på, ha, ha.

Petter och Therese under årets Ö till ö. Foto: Jakob Edholm.

Hur är det att omvandla sig från att vara en av världens bästa simmare till löpare på nybörjarnivå? Går det att förvandla simmarkraften till löpenergi?

– Fysiskt går det inte, men jag kan ta med mig mycket mentalt, föra över samma tänkesätt som jag har i simningen. Jag tänker att jag bara ska luta mig framåt och låta det rulla på. Det är jobbigt i början, det kommer att ta emot, men efteråt kommer det att kännas bra. Tänka på hållningen, fokusera på tekniken, inte på hur långt det är kvar.

Rent fysiskt har det också varit en del problem.

– Det jobbigaste med löpning är att få skavsår i armhålan. Som simmare får man ju rätt stora lats, för att klara mig från skavsår måste jag springa med armarna lite utåt i stället.

Och när det kommer till swimrun, att simma i öppet vatten har heller inte varit helt lätt att vänja sig vid.

– Det är som en helt annan sport, att inte se botten är obehagligt. Vissa dagar tänker man det värsta; jag kommer att simma på en stor sten, eller så kommer det en massa alger eller så flyter det upp ett lik eller något annat ur djupet. Men sen när man kommer upp blir man lite extra stolt över att det har varit så läskigt, och att man ändå klarade av det!

Vågor är också någonting nytt.

– Jag är ju trygg i vatten, jag kan andas på båda sidor och så, men jag är ganska så lätt, jag är ingen pråm. Jag är mer tekniksimmare, och kanske lite fragil, skulle man kunna säga. Men Petter är ju stor och stark och gillar när det är lite ruffigt, blir det höga vågor får väl han ta täten och plöja oss fram (skratt).

När Therese slutade simma på elitnivå var planen att simma två till fyra gånger i veckan som ”motionär”.

– Men det blev mycket mindre, kanske en till två gånger i veckan. Nu har jag i alla fall haft min äldste son i simskola varje morgon i två veckor, då har jag simmat bredvid i en timme varje dag. Det är så skönt och roligt att träna tillsammans, äta något gott efteråt, och vila i den där känslan att alla är glada.

Löpträningen förlägger hon till största delen ute på Djurgården, det är praktiskt, familjen bor i närheten.

– Jag har en favoritrunda, och den går längs vatten. Jag har ingen löparklocka, men min kille har en, jag lånar den ibland. Men jag försöker springa utan klocka, jag tycker det ger en skönare upplevelse, jag vill komma ifrån att tävla om saker, jag har tävlat så mycket i mitt liv. Med en klocka på armen blir det lätt att man börjar pressa sig själv.

– Jag försöker ligga i ett tempo runt 5.30, där vill jag att det ska vara behagligt att löpa. Jag dricker sällan någonting när jag springer, jag är van från simningen att gå tom, jag drack aldrig under två timmar långa simpass. Men när jag ska springa riktigt långt får jag väl börja träna på det, ha, ha.

Therese är noga med vad hon äter, hon har varit vegetarian i många år.

– De sista två åren har jag gått åt veganhållet, men jag är inte militant på något vis. När jag åker hem till mamma äter jag det hon serverar, det är inget problem. Men jag tror vi människor är gjorda för att äta ”plant-based”. Jag har i alla fall alltid mått väldigt bra av det.

Hon fyller 41 i år, simmarkarriären är över, och med det en identitet. Nu gäller det att hitta en ny mening i livet.

– Man måste ändra på sina värderingar, acceptera vissa saker, få större förståelse för saker och ting. Jag tycker dock inte att jag har haft någon större ålderskris, jag skaffade barn ganska sent i livet, det gick inte tidigare på grund av simningen. Och med småbarn har man hela tid fullt upp, man hinner inte gå runt och grubbla, det är bara att rensa huvudet och fokusera på vad man ska handla i mataffären.

Hon har en del projekt på gång, dels ett kopplat till simkunnighet och till ett försäkringsbolaget, och dels en egen kollektion träningskläder.

Therese kille är simtränare, men den vägen vill hon inte gå.

– Det kräver att man är strukturerad och har en viss förkärlek för Excel, och det har inte jag.

Det största projektet just nu är dock Ö till Ö.

– Det är som med löpningen, jag känner mig stolt över mig själv när jag klarar av saker. Om det sedan räcker för att klara av Ö till Ö, återstår att se. Men det ska bli spännande att försöka! (Det blev till slut en 41:a plats med tiden 11.54,44 för Therese och Petter, reds. anm.)

Fakta Therese

Ålder: 40.

Bor: Stockholm.

Familj: Sambo Johan Wallberg, simtränare, sönerna Fred, 5, Ted, 9 månader.

Karriär (i urval): 73 internationella mästerskapsmedaljer, 2 OS-silver, 1 OS-brons, 12 VM-guld. En av Sveriges största idrottare genom tiderna.

Banrekord när ÖtillÖ avgjordes

Banrekord när ÖtillÖ avgjordes


En av världens tuffaste endagstävlingar avgjordes under måndagen när nära 120 lag ställdes på startlinjen ute på Sandhamn i Stockholms skärgård. Tävlingen sträckte sig från tidig morgon till sen eftermiddag. Att springa på stigar, hala klippor, i skogen, på grus och asfalt och simma i det kalla vattnet i totalt 75 km, där sammanlagt 26 öar ska besegras, är en utmaning även för de allra starkaste lagen.

Tävlingen avgjordes i tre olika klasser: en herrklass, en damklass och en mixklass. Och vilken tävling det blev. För första gången någonsin tog sig ett lag i mål på under 8-timmar vilket också blev nytt banrekord. Herrlaget med Lelle Moberg och Daniel Hansson, Swedish Armed Forces pressade på och sprang i mål på otroliga tiden 7:59:04, inte många minuter från tvåan Paul Krochak och Oscar Olsson, Team Head Swimming, 8:07:57.

Till Marathon.se berättar Daniel Hansson:
– Vi har jobbat väldigt hårt för det här hela året och vårt absoluta mål i ett par års tid har varit att klara åttatimmarsgränsen. Vi hade en väl förberedd plan för loppet och vi klarade att hålla den, både taktiskt och mentalt. Det var tufft mentalt, vi kände oss pressade hela loppet och Paul [Krochak] och Oscar [Olsson – 2:a] hjälpte till att hålla upp tempot.

Även i mixklassen blev det nytt banrekord. Eva Nyström som tillsammans med Adriel Young, Thule Adventure Team vann den klassen. Eva som fick så sent som i maj en dotter, var den snabbaste kvinnan någonsin att ta sig i mål i tävlingen på tiden 8:49:58. Dessutom var det första gången hon ställde upp i ÖtillÖ.

Inte nog med att herrarna och mixklassen drog till med fina tider. Damerna ville inte vara sämre och där blev det alltså också ett banrekord när Team Addnature med Kristin Larsson och Annika Ericsson när korsade mållinjen på fina 9:32:03.

Av de cirka 120 lag som startade tog sig 110 lag i mål. Det är första gången så många lag klarade hela utmaningen.

Resultat topp tre ÖtillÖ

Herrar:

  1. Lelle Moberg (SWE) och Daniel Hansson (SWE), Swedish Armed Forces, 7:59:04
  2. Paul Krochak (CAN) och Oscar Olsson (SWE), Team Head Swimming, 8:07:57
  3. Fredrik Axegård (SWE) och Alex Flores (SWE), Team Runfast 77, 8:16:49

Mix:

  1. Eva Nyström (SWE) och Adriel Young (AUS), Thule Adventure Team 8:49:58
  2. Staffan Björklund (SWE) och Marika Wagner (SWE), Apollo Sports/Head Swimming 9:09:52
  3. Diane Sadik (SWE) och Rickard Berglund (SWE), Swimrunshop.com, 9:20:14 

Dam:

  1. Kristin Larsson (SWE) och Annika Ericsson (SWE), Addnature, 9:32:03
  2. Ulrika Eriksson (SWE) och Helena Sivertsson (SWE), Team Icebug 9:44:41
  3. Bibben Nordblom (SWE) och Maja Tesch (SWE) Team Head Swimming, 9:48:01

 Hela resultatlistan ÖtillÖ

Följ ÖtillÖ live idag!
Låt barnen testa swimrun

Låt barnen testa swimrun


I Ångaloppet familj kan barnen tävla i lag om två, antingen med en kompis eller med en förälder eller annan vuxen. Det finns två banor att välja på, en kortare på 1,5 km och en längre på 3,3 km.

Banan som är 1,5 km springer lagen i vatten som är långgrunt, vilket gör att även den som inte är simkunnig kan vara med. Total är det två vattenhinder på ca 70 m vardera i denna bana.
Sträckor totalt: 1,3 km löpning och 200 m simning

Banan som är 3,3 km finns tre simstäckor på ca 100 m vardera. För att delta måste man vara simkunnig och ha tagit simborgarmärket. Kravet är alltså att barnet kan simma minst 200 m i ett sträck utan att stanna för att vila.
Sträckor totalt: 3 km löpning och 300 m simning.

Mer om swimrunfesten Ångaloppet familj och anmälan

Adam och Alma om Ångaloppet familj

Adam och Alma som är 11 och 9 år och var med förra året i Ångaloppet familj och i år ställer de upp igen. Bägge två gillar att pyssla med lite olika sporter, just nu är favoritsporterna basket och fotboll. Men intresset för både triathlon och swimrun har väckts hos de båda syskonen. Och i år ställer familjen upp med sex stycken släktlag, vilka samtliga barn tävlar med en vuxen. Här berättar de lite mer om vad som var roligast med tävlingen och vilka utmaningar de stötte på.

Hej Adam och Alma! Ni deltog i förra årets Ångaloppet familj. Hur var det?
– Det var jättekul! Och jobbigt! Lite nervöst innan, när vi inte visste hur det skulle funka att simma med träningsskorna på. Blöta skor blir ju ganska tunga, men om man har en dolme mellan benen när man simmar går det rätt bra. Då måste man bara vänja sig vid att inte använda benen när man simmar. Vi övade lite innan loppet, så det gick bra.
Någon gång glömde jag (Adam) att sätta på mig simglasögonen innan vi hoppade i vattnet också, det blev lite stökigt, men gick rätt snabbt att fixa till, säger Adam och Alma.

Vad var roligast och vad var jobbigast?
– Det var kul att förbereda och testa utrustningen med strumpor, skor, flytsaker och allt. Och det var jätteroligt att se människors miner på badplatsen när vi tränade och hoppade i och började simma med skorna på oss.

Det jobbigaste var nog vattenlöpningen. Och det svåraste att ta sig upp från vattnet när klipporna var blöta och hala. Och ibland när man var trött var det lite svårt att veta vart vi skulle, då var det skönt att vi tävlade med varsin vuxen som hade lite mer koll.

Har ni några mål med årets tävling?
– Sedan förra året har vi båda slutat att simtävla. Så i år blir nog simningen lite tuffare för oss. Men vi ska träna lite extra på det under sommaren och målet är att det ska gå minst lika bra som förra året.

Har ni några kompisar som ska delta?
– Nej, inte som vi vet om, bara släkt.

Har ni provat triathlon eller swimrun förut?
– Ja, Adam har gjort två Lidingö Triathlon tidigare och Alma har gjort en. Och så blir det andra gången vi testar på swimrun med Ångaloppet i augusti, avslutar de.

Hur tränar ni föräldrar med barnen inför tävlingen under året?
– Barnen gör flera olika sporter och får mycket träning på det sättet. Från april brukar de följa med oss ut och springa och intervallträna utomhus. De gillar att avsluta med några minuter vid utomhusgymmet, säger Pernilla, Adams och Almas mamma.

Vad tycker barnen är roligast, mest spännande och utmanande?
– Våra barn gillar att tävla. Men de blir ganska lätt uttråkade också, framförallt om det är enformigt. I triathlon är det utmanande att prestera i grenarna och i att byta kläder och utrustning. I swimrun är det spännande att ha all utrustning med sig genom hela tävlingen och samtidigt simma och springa. På så sätt blir det omväxlande och det händer lite mer och är fler moment som alla är lika viktiga för resultatet.

Både Lidingö Triathlon och Ångaloppet är dessutom jättebra arrangerade av riktiga eldsjälar i superfina omgivningar.

Du Pernilla och din syster ska tävla i Ångaloppet i år. Vad är tankarna kring det?
– Hela familjen var på plats förra året och antingen tävlade eller hejade på. Det var en härlig dag och vi är en stark hejarklack. Men så bestämde vi oss alltså för att vara med och tävla i år. Och jag vet inte om vi fattar vad vi har gett oss in på. Det kommer helt säkert att vara jättenervöst. Men förhoppningsvis mest kul. Vi ser det som ett bra sätt att umgås och att träna, både vi två, men även vuxna och barn tillsammans, avslutar Pernilla.

Alma och hennes moster i förra årets Ångaloppet familj.

Adam och hans morbror i förra årets Ångaloppet familj.

Fotograf: Nadja Odenhage.

Tufft när ÖtillÖ avgjordes

Tufft när ÖtillÖ avgjordes


De 240 deltagare i lag om två från 24 olika nationer kämpade och slet när de sprang och simmade över och mellan 26 öar, från Sandhamn till Utö i Stockholms skärgård. Striden om topplatserna var rafflande och slutligen var det Björn Englund och Paul Krochak, Team Head Swimming som var snabbast ner den osannolikt långa sträckan och nådde målet vid Utö Värdshus 8 timmar och 29 minuter efter start. Det första mixlaget var inte långt efter, Marika Wagner och Staffan Björklund, Team Peak Performance powered by Apollo, gick i mål som femte lag totalt. Marika Wagner är första tjej i loppets tioåriga historia att slutföra ÖtillÖ under nio timmar! Maya Tesch och Annika Ericsson vann damklassen på tiden 10:30:36. Samtliga tre segerlag kan titulera sig världsmästare i swimrun 2015.

Konkurrensen var hårdare än någonsin om topplatserna i alla tre klasserna. Striden längst fram tog en spännande vändning efter att Simon Börjeson och Rasmus Regnstrand haft ledningen tre fjärdedelar av tävlingen. 2013 års segrare Björn Englund och Paul Krochak började ta in, gick om och drog ifrån.

– Den här segern var värd så mycket. Vi var så långt efter men lyckades behålla moralen och peppa oss att försöka fånga dem. När vi såg dem trodde jag att jag hallucinerade! Vi var så trötta när vi gick förbi men försökte att se starka ut. Det var så tufft i år. Jag har aldrig varit så trött på ÖtillÖ. Vågorna har aldrig varit så stora och det var vårt goda lagarbete som ledde oss till segern, sa Paul Krochakefter målgången.

Mixlaget Marika Wagner och Stefan Björklund pressade på och höll sig nära tätlagen under hela tävlingen. Det var en enastående prestation att gå i mål under nio timmar (8:55:39), en knapp timme snabbare än fjolårets banrekord i mixklassen.

I damklassen var det flera lag som slogs om toppen. Maya Tesch och Annika Ericsson dominerade mot slutet och gick i mål som självklara segrare, 10:30:36.

Topp tre resultat ÖtillÖ 2015:

Herrlag
1. Björn Englund (SWE) & Paul Krochak (CAN), Team Head Swimming 8:29:11
2. Lennart Moberg (SWE) & Daniel Hansson (SWE), Swedish Armed Forces 8:36:08
3. Nicolas Remires (FRA) & Julian Dent (AUS), Envol 8:39:39

Mixlag
1. Marika Wagner (SWE) & Staffan Björklund (SWE), Team Peak Perfomance powered by Apollo 8:55:39
2. Helena Sivertsson (SWE) & Marcus Hultgren (SWE), Hästens sleep to perform 9:37:46
3. Fanny Danckwardt-Lillieström (SWE) & Pär Kristoffersoon (SWE), Team Orca 9:42:16

Damlag
1. Annika Ericsson (SWE) & Maya Tesch (SWE), Team SurfSport 10:30:36
2. Jenny Nilsson (SWE) & Magdalena Trumstedt (SWE), Team Serneke 10:58:37
3. Bibben Nordblom (SWE) & Charlotta Nilsson (SWE), Team LensWay 11:12:53

Se hela resultatlistan här.

Snabba fakta ÖtillÖ – VM i Swimrun

  • 10-årsjubileum i år
  • Start Sandhamn, mål Utö, i Stockholms skärgård
  • 75 km löpning och simning från gryning till skymning
  • 65 km terränglöpning
  • 10 km simning i öppet vatten
  • 26 öar att passera
  • 50 byten mellan simning och löpning
  • Simsträckorna är mellan 100 och 1 780 m
  • Löparsträckorna är mellan 70 och 19 700 m
  • 120 lag – 3 klasser: Herr, Dam och Mix
  • Lag om två, för säkerheten
  • Banrekord: 8 timmar 16 minuter (2014) – Lelle Moberg och Daniel Hansson
  • Segrare 2014 Herr: Lelle Moberg och Daniel Hansson
  • Segrare 2014 Mix: Ulrika Eriksson och Jonas Udehn
  • Segrare 2014 Dam: Bibben Nordblom och Charlotta Nilsson
  • Rankad av CNN som en av de tuffaste utmaningarna i världen

Vinnare Damklassen.

Vinnare Herrklassen.

Foto: Jakob Edholm. 

Swimrun för välgörenhet

Swimrun för välgörenhet


Under måndagen den 7 september kommer 120 av de bästa tvåmannalagen från 26 nationer göra sitt yttersta under dagen och kämpa på land och i vatten. På Utö är de till slut framme och i mål. Där möter de värme, mat och återhämtning.

Idag gör många människor en helt annan resa över land och vatten. Många av dem når aldrig en trygg hamn. Många av dem kommer aldrig fram på sin resa. Många av dem går under på vägen fram till den trygghet de sökt sig ut på havet för att nå.

Tillsammans med byggföretaget Zengun AB:s grundare Ulf Jonsson driver Jonas Colting hälsosatsningen Zengun Life. Värdegrunden i Zengun Life vilar på hörnstenar som hälsa, rörelseglädje, och individens rätt till frihet och trygghet. ÖtillÖ handlar om passion, ödmjukhet och att gemensamt kämpa för att uppnå sina mål.

I ett spontant samtal mellan Jonas och Ulf så väcktes idén om att göra något för de flyktingar som bokstavligt talat kämpar för sina liv och sina barns liv ute på Medelhavet. Snabbt formulerades tankarna på att via ÖtillÖ-deltagandet initiera en insamling, ett upprop och en utmaning att bidra till att lindra det lidande som just nu, varje minut, pågår. Man tog kontakt med ÖtillÖ som direkt hängde på utmaningen och ville bidra med både plattform och i direkta medel.

I samarbete med ÖtillÖ så uppmuntrar, utmanar och uppmanar de alla andra deltagare, sponsorer, följare och fans att också bidra till insamlingen. Tillsammans kan vi göra skillnad! Oavsett om man skänker 10 kr, 100 kr, 1000 kr eller valfritt belopp per tävlad kilometer. Låt oss alla efter bästa förmåga hjälpa till. Insamlingen är igång och nås via den här länken.  

Kort om Jonas Colting:

  • 6-faldig VM- och EM-medaljör i triathlon. Tre-faldig vinnare av ÖtillÖ.
  • Författare till fyra böcker och verksam som föreläsare och debattör inom hälsa, livsstil, träning och kost.
  • Drev under sommaren 2014 välgörenhetsprojektet Sverigesimmet där han simmade mellan Stockholm och Göteborg, 640 km totalt. Jonas snittade 17 kilometer simning om dagen under sex veckor och samlade in 716000 kr till WaterAid och deras arbete för rent vatten och sanitet runt om i världen.

Läs mer om byggföretaget Zegun AB här

Läs mer om Ötillö här

10-årsjubileum för ÖtillÖ

10-årsjubileum för ÖtillÖ


Startskottet går kl. 06.00 utanför Seglarhotellet i Sandhamn och förutom en sträcka som motsvarar en och en halv maraton i terräng i våtdräkten och drygt tre Vansbrosimningar i löparskorna måste deltagarna tackla hala klippor, snåriga stigar, vågor och kallt, strömt vatten. För att klara tidsbegränsningar och ta sig till målgången vid Utö Värdshus på Utö innan mörkret faller finns det ingen tid att förlora. Om väder och vind tillåter, kommer loppet med största sannolikhet att vara snabbare än någonsin.

Deltagarna springer och simmar 75 km i våtdräkt och löparskor över och mellan 26 öar i Stockholms skärgård. Tävlingen är rankad som en av världens tuffaste utmaningar och räknas som VM i swimrun. I takt med att sporten växer blir loppet snabbare, konkurrensen hårdare med allt fler mix- och damlag. Tiden att slå är fjolårets banrekord av världsmästarna Lelle Moberg och Daniel Hansson, 8 tim 16 min 19 sek.

Med på startlinjen finns bland annat en rad starka atleter och personligheter: regerande världsmästare och banrekordhållare i alla tre klasser Lennart Moberg & Daniel Hansson (herr), Ulrika Eriksson med ny lagkamrat Peter Oom (mix), mor och dotter Bibben Nordblom & Charlotta Nilsson (dam) kommer att möta tufft motstånd runt banan. En av världens främsta ultralöpare Rory Bosio från Kanada tävlar i mixklass. Jonas Colting har deltagit i samtliga nio upplagor, i år blir det i mixklass för första gången. England’s Pippa Middleton antar utmaningen med svensken Jöns Bartholdson. Sveriges största rapartist Petter tävlar för andra året i rad, i år i mixklass. Musikartisten Daniel Adams Ray är en erkänt stark idrottare och har blivit inspirerad att tävla i swimrun.

122 lag från 24 nationer, varav 70 herrlag, 15 damlag och 37 mixedlag går att följa från start till mål live via länken http://otillo.se/live

Startlista hittar du här.

Läs mer om tävlingen här.

Se live direkt:

Foto: Jakob Edholm.

Ångaloppet satsar på miljön

Ångaloppet satsar på miljön


Hur kommer det sig att Ångaloppet fick miljöcertifiering?
– Håll Sverige Rent har en ansökan som du som arrangör av en tävling eller event har möjlighet att fylla i. Uppfyller du tillräckligt många av deras kriterier så har du möjlighet att bli Miljöcertifierad. Vi på Ångaloppet uppfyllde tillräckligt av dessa kriterier för att bli godkända. Under denna process har vi haft kontakt med Julia Engqvist som är projektledare för miljömärkt event på Håll Sverige Rent.
För att kunna granska Ångaloppets miljöpåverkan ingående har vi utsett Hanna Zätterström till miljöansvarig, hennes roll är att se till att Ångaloppet efterföljer dessa krav och aktivt arbetar på ständig förbättring, säger Nils Zätterström, en av arrangörerna bakom Ångaloppet.

Hur har ni jobbat med detta?
– Via vår ansökan till Håll Sverige Rent har vi sett över och förbättrat diverse punkter som till exempel ekologiska och vegetariska alternativ i caféet, förbättrad återvinning på tävlingsområdet, möjlighet till att åka buss från och till Stockholm för våra deltagare. Vi har nu även en utarbetad miljöpolicy.

Tror du att detta är en trend som kommer slå igenom stort?
– Förhoppningsvis är detta mer än en trend, utan snarare än insikt om att vi alla kan börja tänka mer hållbart. Vårt mål är att förbättra vår organisation och minska vår miljöpåverkan, och förhoppningsvis kan vi även inspirera andra att miljöcertifiera sina event.

Vad har ni för regler som deltagarna måste följa?
– Under loppet får deltagarna enbart slänga skräp i våra skräpzoner. Majoriteten kommer även ifrån Stockholmsområdet, därför uppmuntrar vi dem att åka med vår buss, och för de som kommer från andra delar av Sverige ser vi gärna att de åker gemensamt eller kollektivt. Vi bjuder även de som paddlar eller cyklar till loppet på fika. Lag som kastar skräp i naturen blir diskade.

Glädjande är att vi under dessa år har märkt att deltagarna precis som vi är väldiga måna om naturen då den är vår arena. Kravet från markägarna för att vi ska få arrangera tävlingen är att vi återställer och städar efter oss när tävlingen är över. Det gäller såväl tävlingsområdet på Ånga som hela bansträckningen.

Hur fungerade detta i praktiken under årets lopp?
– Vi visste att detta skulle leda till lite mer jobb än tidigare år, men det var också roligt att vi alltid hade miljön i fokus. Under ett event är det många människor som samlas på en plats och vårt mål var att arrangören skulle ha en så liten påverkan på miljön som möjligt. Vår miljöansvarige Hanna Zätterström var med under uppbyggnaden och säkerställde så att vi följde de riktlinjer vi fått av Håll Sverige Rent. Det är ett krav från Håll Sverige Rent att ha en person som är dedikerad denna uppgift. Med facit i hand är vi nöjda över att vi hade det. Vi är så måna om deltagare, funktionärer och publiken att miljön lätt kan glömmas bort. Då var det skönt att ha Hanna som säkerställde tävlingens miljöengagemang under uppbyggnad, tävlingsdagarna och efterarbete.
Funktionärer utbildades och informerades innan tävlingen om vårt miljöarbete och var väl medvetna om vilka krav som ställts på dem.

Var deltagarna duktiga på att inte skräpa ned? 
– Vid varje vätskekontroll hade vi skräpzoner där deltagarna fick kasta medhavd energi. De allra flesta nyttjade dessa områden. På området hade vi även gott om sopstationer med sortering. Vi hade inga stora problem med att folk inte slängde sitt skräp efter sig eller sorterade fel. 

Blev några lag diskade på grund av nedskräpning?
– Ja, ett lag blev diskat. Det var ett lag i Ångaloppet Sprint. Deltagarna kastade skräp framför en funktionär. Funktionären meddelade direkt tävlingsledningen som sedan diskade laget. Laget bad om ursäkt och var väl medvetna om att de bröt mot reglerna. Tyvärr är det givetvis så att skräp hamnar i naturen ändå under tävlingen och vi kan enbart diska lag där en funktionär tydligt sett ett regelbrott. Efter tävlingen delas banan upp mellan samtliga funktionärer som städar banan och plockar allt skräp som hamnat i naturen. Det är ett gediget arbete men ett måste för att vi ska kunna fortsätta arrangera Ångaloppet.

För mer information om miljöcertifiering, klicka här.

 

Foto: Nadja Odenhage. 

Östersjösimmet: mot marin nedskräpning

Östersjösimmet: mot marin nedskräpning


Hur kom ni på idén till detta?
– Idén kom egentligen när Simon satt och kollade på en karta och fastnade med blicken över Ålands skärgård. Vi tränar och tävlar i Swimrun sedan ett par år tillbaka och fastnade för äventyret, för något som är ogjort och detta är ett sätt att utforska swimrun med nya vinklar, säger Rasmus Regnstrand, en av de två killarna som ska genomföra Östersjösimmet.

Ni gör detta äventyr i syfte att förebygga nedskräpning i Östersjön. Berätta mer om det!
– När vi bestämde oss att vi ville ge oss på det här projektet kändes det som en naturlig sak att få med miljöaspekten. Vi nyttjar vår natur i träning, tävling och på fritiden, så det kändes därför viktigt att själva kunna försöka bidra med något bra. Nedskräpning är något som alla upplever, både i stadsmiljö men tyvärr även i naturen. Både Jonas Coltings Sverigesimmet och Oskar Kihlborgs olika miljöprojekt har också varit stora inspirationskällor. 

Hur förbereder man sig själv fysiskt och psykiskt inför detta? Vad behöver man för utrustning inför en sådan här resa?
– Utrustningen är såklart viktig, och det har varit viktigt att få använda produkter som vi trivs med. Vi är väldigt glada att kunna samarbeta med Addnature som i sin tur kunnat hjälpa oss med kontakter till de varumärken som vi tycker är bäst. Träningsmässigt har förberedelserna varit ganska enkla, träna mer och träna längre, hehe. Men motivationen har varit hög och bägge två tycker det ska bli skitkul, så de psykiska förberedelserna hänger väl med när man känner att kroppen svarar bra.

Hur är samspelet mellan er två? Det är till exempel rätt vanligt på Ötillö att en går in i väggen och den andre drar.
 I egentligen allt som vi har tagit oss för har vi varit väldigt jämna i, vi har därför aldrig på tävlingar tidigare använt lina mellan oss som nästan alla andra gör. Vi är också nära kompisar sedan länge, vi trivs bra ihop både privat och i träning och tävling. Vi försöker ha kul och snacka skit så mycket det går!

Hur mycket träning ligger bakom och under hur lång tid har ni förberett er?
 Idén föddes förra sommaren men blev egentligen inte till verklighet förrän framåt jul. Sedan dess har vi förstås insett att vi måste steppa upp träningen, våren har gått bra med mycket löpning men även simning i bassäng. Tyvärr bor Simon i Norge och jag i Stockholm vilket gjort att vi inte kunnat träna ihop så mycket som vi önskat.

Hur och när går starten? Vad har ni för tankar, och hur långt är första simmet och löpsträckan?
 Vi startar den 23:e juli om vädret tillåter. Vi vill inte starta om vinden är för hård så vi har några dagars väntetid. Första 2-4 dagarna är simning över Ålands Hav då vi endast passerar ett fåtal kobbar, en total simsträcka på ca ett maraton. Detta är såklart en prövning men är förhållanden på vår sida ska det nog gå vägen!

Vad finns det för faror/ risker med denna expedition? Kommer det finnas bevakning med er hela vägen?
– Vi har följebåt för alla exponerade simningar, med god säkerhetsutrustning för att kunna kontakta omkringliggande båtar, kustbevakning och yrkestrafik. För löpningarna är vi mer självförsörjande.

Hur orkar man med en sådan här utmaning?
 Haha, bra fråga. Vi har ju inte prövat än men vi tycker det är en sjukt tuff grej så det blir är en bra motivation. Vi bägge har en ganska bra träningsbakgrund som vi känner att vi kan stå ganska stabilt på.

När beräknar ni springa över Åland? Var kan publiken se er och heja på?
 Vi beräknar landstiga Åland någon gång mellan 24 och 31 Juli beroende på väder. Det bästa är att hålla koll på hemsidan www.ostersjosimmet.com där man kan följa oss via GPS-tracking och också se hela bansträckningen.

Sista löparsträckan är ett är maraton tydligen. Vad är era tankar kring det?
 Det är lite ångest måsta jag erkänna. Vi har bägge ganska bra med mil i benen i år, men eftersom vi tycker det är betydligt roligare att springa i skogen har de där längre landsvägspasset tyvärr uteblivit. Men eftersom vi har hela dagarna på oss så tror jag ändå att vi kommer få till distanserna så länge inga skador sätter sig i vägen.

Ni kommer leva i våtdräkt i flera dygn, hur ser ni på det?
– Det blir kul!

Hur lång tid tänker ni att detta äventyr kommer att ta?
 11 dagar är planen, men den kan komma att justeras något år bägge håll beroende på förhållanden, hur kroppen känns och hur pass tuff terrängen är när vi springer obanat. Tidplan och alla övrig info finns på hemsidan för de som vill följa oss när vi sätter igång i slutet på juli.

Kort fakta om marin nedskräpning i Östersjön
Marin nedskräpning är ett av de största miljöhoten för våra hav. Miljoner ton skräp dumpas varje år i havet och idag finns stora mängder plast i världshaven, även i Östersjön. Mer än en miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år världen över efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i havet. Var tredje havsfågel äter plast i tron att det är föda.

  • 97 % av det skräp som hittas är engångsprodukter slängt eller tappat av enskilda konsumenter
  • Över häften av det skräp som hittas i Östersjön består av plast
  • 80 % av allt skräp i Östersjön kommer i själva verket från land och transporteras till havs via bland annat vind och vattendrag
  • Fisk från Östersjön är förbjuden att äta i hela Europa, dock inte i Sverige
  • Musslan du äter innehåller mikroskräp som har brutits ned och återfinns i musslornas cirkulationssystem.

Läs mer här om hur du kan hjälpa till att bidra till minskad nedskräpning i Östersjön.
Läs mer om Östersjösimmet här.


Expeditionens sim- och löpsträcka. (Klicka på bilden för större karta)

 

Foto: Lotta Nummelin, Östersjöfonden. 

Öloppet får ny bansträckning

Öloppet får ny bansträckning


Tävlingen riktar sig både till eliten och motionären och sträcker sig över två alternativa bansträckningar, Öloppet och Öloppet Sprint.

Öloppet passerar över 17 öar och den totala sträckan är ca 4 mil, varav 5 kilometer är simning. Längsta löpsträckan är omkring 7 kilometer och längsta simsträckan är ca 1000 meter.

Öloppet Sprint går över en kortare och snabbare bana, och deltagarna passerar 11 öar. Den totala sträckan är drygt 22 kilometer, varav 2 kilometer är simning. Längsta löpsträckan är 6 kilometer och längsta simsträckan är drygt 600 meter.

Med totalt 600 startande lag kommer deltagarna avverka den 4 respektive 2 mil långa banan på tider mellan 2 till 8 timmar innan de når mål på Styrsö Bratten.

Ni har en ny bansträckning inför årets Öloppet. Vad blir största skillnaden från fjolårets bana?
– Den stora skillnaden är att vi nu har start och mål på samma plats; Styrsö Bratten. Med det nya upplägget hoppas vi kunna skapa en riktigt härlig känsla för både deltagare och publik. För deltagarna innebär den nya bansträckningen bl.a. en ny häftig simpassage över den så kallade snobbrännan, där man simmar genom en smal och kanaliserande ränna innan uppstigningen på Köpstadsö.
För publiken innebär den nya bansträckningen att man kan följa deltagarna vid den första simsträckan. Det blir även enklare att följa deltagarna vid flera olika platser under tävlingsdagen, säger Henrik Hartman, tävlingsledare för Öloppet.

Finns det något man bör tänka extra på inför den nya bansträckningen?
– Inledningsvis blir det efter en kortare löpsträcka en tuff simsträcka på ca 1000 meter. Föregående års bansträckning inleddes också med en längre simsträcka, men då var den första löpsträckan betydligt längre. På Vrångö bjuder den nya bansträckningen på en längre löpsträcka, som i år mäter drygt sju kilometer. På Vrångö börjar deltagarna bli rejält trötta efter ett flertal simsträckor med kraftig ström. Vid varmt väder kan löpningen bli rejält tuff om man inte cabbar ner och ser till att vätska upp vid energistationen i Vrångö hamn.

Hur många lag är anmälda idag? Hur många lag förväntar ni kommer delta?
– Vi har idag ca 550 lag anmälda. Öloppet är det ett väldigt tryck på och de 300 platserna tog i november slut på ett par dagar. Öloppet Sprint har idag ca 250 lag anmälda så om man fortfarande är sugen på att delta, så finns det möjlighet i Öloppet Sprint! Det anmäler sig lag varje dag så tävlingsorganisationen är beredda på att drygt 600 lag startar den 1 augusti (300 lag Öloppet och 300 lag Öloppet Sprint).

Vad gör Öloppet till den största swimrun-tävlingen i världen?
– Vi är övertygade om att det är bansträckningen i kombination med det stora åskådarantalet. Öloppet vill skapa en häftig upplevelse för alla närvarande, men framförallt en rejäl utmaning för deltagarna. Det är en mycket krävande bana och västkusten kan bjuda på riktigt kärva förhållanden. Som år 2013 då vi hade 14 m/s med regn och åska.

Varför tycker du att man ska anmäla sig?
– Swimrun är en idrott där man tillsammans med en lagkamrat får tänja på sina fysiska gränser. Vare sig man är elitidrottare eller mer seriös motionär så kommer man i Öloppet att ställas inför en rejäl utmaning, men också få chansen att uppleva något fantastiskt.
Trots utmattning så fullkomligen lyser det i ögonen på de som korsar mållinjen. Många deltagare har presterat långt bortom vad de själva trodde att de var kapabla till, och de har gjort det tillsammans i ett lag!

Se bansträckningen här.

Läs mer om tävlingen och anmäl dig här.

Se bilder från fjolårets swimrun-tävling här.

Foto: Jakob Edholm

Xterra Sweden – terrängtriathlon för alla

Xterra Sweden – terrängtriathlon för alla


Vad är det speciella med Xterra-formatet?
– Xterra är mer av upplevelse och omväxling än vanlig asfalts-triathlon. Man tävlar (och tränar) ju i naturen. Man cyklar mountainbike i skogen istället för att cykla på asfaltsvägar och man springer i utmanande och vacker natur istället för på platt asfalt. Det är både roligare och säkrare. Inte minst att träna cykling på fina skogsvägar istället för på farliga bilvägar, säger Pål Török, en av tävlingsledarna för Xterra Sweden.

Måste man vara duktig på mountainbike för att kunna tävla?
– Nej, det finns en klass (Lite) som har tekniskt superenkel cykling. Men i fin natur. Och med jobbiga backar. För den som vill ha mer teknisk utmaning finns Xterra Sweden, där man även kan kvala in till Xterras VM-final på Maui i oktober. I den klassen (liksom på Hawaii) är det mer tekniskt krävande cykling. Oavsett klass måste man dock ha en mountainbike, MTB.

Kan alla vara med och tävla? 
– Ja, alla kan vara med. Har man ingen MTB, så kan man hyra en för tävlingen. Och är man orolig för att man har får dåliga tekniska skills så finns klassen Xterra Lite.

Vilka distanser finns att välja på?
– I Xterra Lite är distanserna: 400 m simning – 15 km enkel MTB – 5 km trail run.
I huvudklassen, Xterra Sweden, är distanserna: 1500 m simning – 30 km MTB – 10km trail run. Alltså motsvarande en olympisk triathlon. Även om cyklingen är en mil kortare här än i en asfalts-olympisk, så tar den längre tid – och är mycket roligare!

Ser ni ett ökat intresse för årets tävling jämfört med förra året? 
– Visst snackas det mer Xterra i år! Och det kommer att bli deltagarrekord, så visst ökar intresset.

Vad är det som lockar mest tror ni?
– Formatet med triathlon i naturen lockar i sig, att det är så nära Stockholm city lockar nog extra. Fler och fler söker nog också upplevelser och omväxling i sina utmaningar, inte bara att kunna mala på i visst tempo tills man är i mål. I takt med att triathlon blir en – livsstil för allt fler så ökar nog också drivkraften att ha kul både på träning och tävling – inte bara att prestera viss snittpuls så att ”man i alla fall tagit ut sig”.
Och för dem som verkligen tävlar på hög nivå så lockar ju såklart kvalplatserna till VM-finalen på Hawaii.

Finns det något som man bör tänka på när man kör off-road tävlingar generellt? Har man några skydd när man cyklar mtb till exempel?
– Ska man köra Lite-klassen är det inget speciellt att tänka på alls om man bara kan simma, cykla och springa, mer än det som gäller vilken triathlontävling som helst. Jo förresten – att det är mer backigt både på cyklingen och löpningen.
Ska man köra Xterra Sweden så krävs lite mer tekniskt kunnande på cykeln för att det ska kunna gå riktigt fort. Alternativet är ju annars att man helt enkelt hoppar av cykeln och springer med den de få partier som är riktigt trixiga, och det är det många som gör. Skydd är det nästan ingen som har. Det är ju inte farligare att cykla långsamt i skogen än snabbt på hård asfalt där det även kan komma bilar.

Hur bör man förbereda sig för loppet?
– Vill man som nybörjare förbereda sig bra för loppet, så bör man gå en grundkurs i MTB och även köra cykelbanan innan. Vilket är lätt ordnat.
Det ordnas nämligen en rad gratis träningsevent vid Hellasgården i både juni och juli. Dels flera tillfällen med en kortare träningstävling – Try Triathlon Hellas – där man får råd och tips, samt får prova på terrängcykling och terränglöpning och sedan köra en kort träningstävling. Alltså samma upplägg som tidigare succén Try Triathlon Sjöhistoriska som Team Snabbare anordnat i flera år – och där det kom totalt 900 deltagare de två sista gångerna förra året.
Dels en guidad genomcykling respektive genomlöpning av tävlingsbanorna. Vid flera av dessa event kan man dessutom få låna/prova både våtdräkter och mountainbikes.

Hur stort är Xterra utomlands och hur stort kan det bli i Sverige?
– Nästa år kommer det att gå fler Xterra-tävlingar i Sverige, både terrängtriathlon och Swimrun. Xterra har allt som krävs för att bli ”nästa stora grej” inom triathlon och uthållighetsidrott, och den passar ju extra bra i Sverige där vi har så mycket fin natur och relativt kort säsong för cykling på landsväg.
Dessutom drar sig allt fler för att stångas med aggressiva bilister, och det är svårt att få vägar avstängda oavsett om det gäller träning eller tävling. Och vem vill egentligen inte hellre springa i vacker natur på sviktande underlag än på asfalt?

Xterra Sweden är en del av Xterra World Tour, vad innebär det?
– Xterra i sig är en global tävlingsserie av triathlontävlingar i naturen. Det går över 300 Xterra-tävlingar per år världen runt, så det blir ju nästan en om dagen. I Norden är detta fortfarande nytt och ”nästa grej”. 

Har ni några världsstjärnor som kommer delta i år och hur såg det ut förra året?
– Det är helt fantastiskt att vi kan ha så många ur den absoluta världseliten på plats vid Hellasgården. Startande från 15 olika länder är redan anmälda till årets tävling. Och fler lär tillkomma. Proffsen bestämmer sig sent och kan anmäla sig sent. Närmare tävlingen vet vi vilka de största världsstjärnorna blir i år. Men det blir en utmaning för någon svensk att vinna i alla fall.

Förra året hade vi ett enormt starkt startfält både på herr- och damsidan. Jonas Djurback blev då bäste svensk med en fjärdeplats i herrklassen. Vann där gjorde multisportvärldsmästaren Braden Currie, Nya Zealand, före mångfaldige Xterra-mästaren Dan Hugo, Sydafrika och Ben Allen, Australien. De tio första kom från tio olika länder.
I damklassen vann europaettan Helena Erbenová, Tjeckien, före Carina Wasle, Österrike, och Renata Bucher, Schweiz. Två svenskor lyckades ta sig in på topp-tio: Marie Nilsson (sexa) och Cecilia Jessen (åtta).

Hur många svenskar kvalade in till Hawaii förra året?
– Under förra årets svenska tävling lyckades 41 lyckliga knipa en kvalplats till Xterras VM-final på Maui, Hawaii. Bland dem som lyckades med detta märks bland andra Martin Flinta, Daniel Hansson (som senare samma år även vann Ötillö), Oscar Olsson, Richard Schuber, Marie Nilsson, Cecilia Jessen, Annelie Persson och Sandra Ådén. Redan tidigare hade Carolin Holmqvist (vinnare av bl a Haglöf Åre Extreme Challenge) och Lelle Moberg (vinnare av bl a Ötillö) kvalat in till VM-finalen via Xterra Spanien. Så det blev många entusiastiska reseberättelser från Maui i höstas, fyllda av djungeläventyr, race reports och skön surfing om vartannat.

Nytt för i år är Xterra Swimrun, hur är distanserna där?
– Dagen efter Xterra Sweden går Xterra Swimrun (12 juli alltså). Det är en sjö-till-sjö-tävling där man i lag om två springer till olika sjöar och simmar över dem. Fem olika sjöar hinner man med. Totalt 3,6 km simning + 11,2 km löpning i terräng.
Även detta i omgivningarna runt Hellasgården, där fler tränar Swimrun (och har gjort så i flera år) än på något annat ställa i landet. Så det blir något av första riktiga tävlingen på Swimruns hemmaplan. Några av Xterra-proffsen kommer även att tävla sin första Swimrun-tävling dagen efter. Så detta är även ett sätt att sprida Swimrun internationellt.

Hur många lag kan anmäla sig till Swimruntävlingen?
– 100 lag max. Favorit bland dem som redan anmält sig är kanske Tom Remman och Øystein Askjem i lag Xterra Norge. Tom har en diger meritlista, med exempelvis seger i kultloppet Norseman.

Läs mer om Xterra och anmäl dig här.

Foto: Gunnar Eld

Jonas Colting gör comeback?

Jonas Colting gör comeback?


Berätta, vad har du gjort det senaste året?
– Det stora projektet under 2014 var att simma 640 km mellan Stockholm och Göteborg samtidigt som jag samlade in pengar till WaterAid. Båda delarna gick fint! Jag kom fram helskinnad och jag samlade in 720 000 kr. Sedan körde jag också två etapplopp på MTB, bland annat det ökända Cape Epic i Sydafrika. Så jag har väl inte direkt legat på latsidan även om det inte blivit någon triathlon!

Du har fantastiska meriter från långdistanstriathlon med bl a medaljer från VM 2001 och 2004, EM-silver 2007, två segrar på Ultraman och en rad segrar i Ö till Ö. Vad har varit hemligheten bakom dina framgångar?
– Jag började med triathlon 1990 och kunde under många år bygga upp en stor kunskapsbas och erfarenhet. Vi var alla våra egna tränare på den tiden! Rent träningsmässigt så hittade jag mitt egna koncept tidigt och har haft en intuitiv approach till hur och vad jag ska träna, samtidigt som jag följt en generell röd tråd. Under många år tränade jag också med mycket hög kontinuitet vilket spelat en central roll för min utveckling. Jag var mycket sällan sjuk och aldrig skadad under en väldigt lång period.
Dessutom bestämde jag mig tidigt för att också lägga tid och möda på den kommersiella delen av idrottandet. Utan ekonomiska resurser kan man inte tävla på elitnivå särskilt länge eller väl.

Snacket går om att du är på väg tillbaka i tävlingsdräkten. Vad säger du om det?
– Ja, det hoppas jag i alla fall! Både motivation och målsättning finns där och sedan gäller det att frigöra tid samt få kropp och psyke att samarbeta. Jag har höga krav på mig själv gällande träning och satsning så den stora utmaningen för mig är att anpassa ambition till förutsättningar. Det är lite skillnad på att vara 42 år gammal jämfört med 32 eller 25 och min naturliga instinkt är att kompensera för bristande fysik med att träna mer än innan men det är en farlig fälla att gå i.

När kan man i så fall se dig på tävlingsbanan?
– Jag kommer dels att köra ett antal swimrun-tävlingar och Ö till Ö den 7 september är ju ett av mina stora mål naturligtvis. Jag skulle naturligtvis gärna köra Kalmar men också SM på halv-Ironman.
Det blir nog ingen tävlingspremiär förrän i juni.

Hur planerar du din träning inför tävlingssäsongen?
– Jag har en röd tråd som jag följer och anpassar mig därefter intuitivt till hur jag tränar dag för dag. Jag har en väldigt bra koll på vad jag behöver göra i träningsväg för att komma i form. I synnerhet de sista sex veckorna är jag duktig på att höja formen några snäpp.
Just nu tränar jag väldigt lite triathlonspecifik träning utan kör mycket styrka/rehab samt längdskidåkning. I allmänhet har jag mer fokus på styrka och intensitet tidigt på säsongen och lägger på uthållighet och tävlingsspecifika pass längre fram.

Vad tycker du är viktigast om man vill utvecklas i sin triathlonträning?
– Att man har kontinuitet, en livsstil i balans och förmågan att förstå vad man tränar för. Många tar för stora risker i sin träning och tror att kort och hårt är nyckeln till en bra Ironman.

Du är en engagerad coach och har många järn i elden. Hur hinner du med din egen träning?
– Jag har förlikat mig med att jag har en annan livsstil nu än tidigare. Förr om åren hade jag nästan alltid sovmorgon, massor av vila och allmän ställtid, vilket ju var perfekt för min återhämtning. Nu gör jag ju så många stimulerande och tillfredsställande saker så det kommer ju naturligtvis på viss bekostnad av mitt egna idrottande. Nyckeln för mig just nu är dels att jobba smart och delegera arbete till andra i mitt företag och dels att dedikera ett antal dagar varje vecka åt träning på heltid. Så det är planering och prioritet helt enkelt!

Vad är dina fem bästa tips till triathleter?

  • Sätt upp tydliga mål.
  • Omge dig med bra träningskompisar.
  • Planera in coola träningsäventyr.
  • Undvik crossfit.
  • Prioritera återhämtning.