Så orkar du ultralångt

Så orkar du ultralångt


Att springa jättelångt är en utmaning för kroppen – inte minst när det gäller energiåtgången. Så här kan du tänka när det gäller mat- och vätskeintaget på riktigt långa lopp – oavsett om du ska genomföra ett Ironmanlopp eller springa Ultravasan.

En stor utmaning för ultralöpare är att få i sig tillräckligt med energi. Det såg man i studier redan 1925, och det har bekräftats i ett flertal efterföljande studier.

I en studie undersökte man energiintaget och energiförbrukningen hos idrottare som genomförde ett triathlonlopp med 3,8 kilometer simning, 180 kilometer cykling med en stigning på över 2 600 meter och 42,2 kilometer löpning. Syftet var att undersöka om de fick i sig tillräckligt med energi under loppet.

De här triathleterna gjorde av med cirka 11 000 kilokalorier, medan de åt cirka 3 600 kilokalorier (merparten kom från kolhydrater). Det betyder att de hade en energiförlust på cirka 7 400 kilokalorier (eller cirka 70 procent), det vill säga motsvarande vad många normalt äter på två till tre dagar. 

”Många studier visar också att man behöver få i sig stora mängder kolhydrater för att kunna prestera optimalt inom uthållighetsidrott.”

Många studier visar också att man behöver få i sig stora mängder kolhydrater för att kunna prestera optimalt inom uthållighetsidrott – rekommenderat intag är 40 till 110 gram per timme.

Så äter ultralöparna

Forskaren Trent Stellingwerff studerade till exempel 2015 ett antal ultralöpare från världseliten för att kartlägga hur deras energiintag såg ut under en rad 100-mileslopp (162 kilometer).

Löparna hade alla hittat sin koststrategi genom att pröva sig fram under träningspassen. De åt cirka 5 500 kilokalorier var, varav cirka 4 600 kilokalorier kom från kolhydrater – främst från sportdryck. De åt däremot minimalt med fett och protein under loppen.

Löparna åt även en kolhydratrik frukost en till tre timmar före tävlingsstart. Under loppen åt de i genomsnitt 70 gram kolhydrater i timmen. 

Optimera ditt intag

Oavsett vilken koststrategi man väljer i vardagen, bör man optimera sitt kolhydratintag under ultralopp. Upp mot 70 gram per timme kan hjälpa dig att prestera bättre.

Det är också viktigt att prova ut vad man ska äta och dricka i förväg under långa träningsrundor. Detta för att undvika obehagliga överraskningar under loppet. Det kan vara mag- och tarmbesvär eller att man har svårt att svälja det man stoppar i sig.

I de studier som nämnts ovan har löparna använt olika former av gel och sportdryck, men man kan lika gärna äta mat eller dricka vanlig dryck. Sportdrycker och gel är populärt dels för att de är lätta att ta med, dels för att de innehåller koncentrerade kolhydrater.

Sportdrycker och gel innehåller dessutom natrium, vilket hjälper till att bibehålla vätskebalansen. I vissa fall innehåller de också koffein, som bevisats ha en prestationshöjande effekt. 

Tre förpackningar gel eller starkt blandad saft plus en matsked honung eller tre bananer (vilket är svårt att få i sig varje timme under ett lopp) innehåller cirka 70 gram kolhydrater. Löpare brukar föredra flytande föda eftersom det är lätt att svälja. I slutet av loppet föredrar vissa någon form av fast föda som kanske banan, torkad frukt eller choklad. 

Urval av referenser:

Trent Stellingwerff: Competition Nutrition Practices of Elite Ultra-Marathon Runners, International Journal of Sport Nutrition and Exercise, 2015.

Anna Barrero: Energy Balance of Triathletes during an Ultra-Endurance Event, Nutrients, 2015. 

Så maximerar du uthålligheten

Så maximerar du uthålligheten


Vad bör man satsa mest på för att få bättre uthållighet?
– En avgörande faktor för att jobba upp uthålligheten är att tidigt bygga en stark motor eller så kallad central kapacitet där ofta syreupptagningsförmåga nämns som viktigt begrepp. Ett sätt att träna upp detta är att lägga in några riktigt hårda cykelpass i veckan med intervallträning, där fokus ligger på intervaller som körs över den så kallade mjölksyratröskeln. Antingen långa på 4-5 minuter eller i serier om 30/15, 15/10 eller 45/15 sekunder.

Cykel är den klart avgörande grenen och man tillbringar mest tid på i triathlon både i kort och lång distans, och därför är det bra att fokusera på att jobba på att orka hålla en hög fart länge på cykel. De flesta triathleter är goda löpare men får sällan ut maximalt av deras kapacitet då de är för trötta och tomma på energi efter cyklingen. Plus att cyklingen tar så lång tid att de inte har nytta av sin fart på löpningen. Det är större skillnad på cykelkapacitet än på löpkapacitet ser vi på våra tester. Och de skillnader som finns på löpningen beror ofta mycket på att triathleterna är olika tunga.

När det kommer till löpträning under försäsongen är det bra att vara försiktig med intensitet- och intervallträning på grund av skaderisken och man bör hellre lägga tid på medelhård distansträning och fokusera på intervallträning när det närmar sig tävlingssäsong. Löpning kräver att du lägger ner en hel del mer tid på teknik än vad som krävs i cykling, skaderisken är mycket högre i löpning än vad det är i cykling, säger Mattias Lundqvist.

Jag har kommit till en tröskel som gör att jag inte utvecklas mer – mitt flås blir inte bättre. Vad gör jag för fel?
– Det beror ofta på att du har för monotona träningsveckor – den ena veckan är alldeles för lik den andra. Det gäller att öka på träningsmängden och belastningen i sina träningspass för att utvecklas. Kör man samma pass om och om igen stannar man av i sin utveckling. Öka regelbundenheten (frekvensen) i träningen, träna oftare, kortare och hårdare! Ett tips är att bli mer noggrann med vad du gör under dina pass, strukturera om och fokusera på vad du kan göra bättre varje träning. Att öka sin totala träningsbelastning och planera sin träning mot specifika mål utefter sina förutsättningar är a och o för att utvecklas och bli en vassare triathlet.

Finns det något man bör undvika?
– Hoppa inte över dina planerade träningspass för ofta utan gör dem kortare om du har ont om tid. Fokusera på de tre triathlongrenarna och lägg inget fokus på alternativ träning. En nackdel kan också vara att bygga stor muskelvolym. Stor muskelvolym innebär att man bär med sig på en hel del muskler som man inte använder i de konditionskrävande triathlongrenarna. Du vill vara så stark som möjligt men så liten och lätt som möjligt. Hög styrka behövs inte för att cykla fort, det är hög syreupptagningsförmåga, bra nyttjandegrad, bra aerodynamik och hårt pannben som gäller. Några av väldens bästa tempocyklister har otroligt liten muskelmassa. På TV ser de muskulösa ut men är det inte i verkligheten.

På vilket sätt har kosten betydelse? Bland annat ska rödbetsjuice tydligen vara bra för uthålligheten.
– Det finns vetenskapliga belägg för att rödbetsjuice med nitrater förbättrar uthålligheten och prestationsförmågan till viss del, även koffein bidrar till ökad uthållighet. Sportdrycker och olika typer av gels är bra att äta och dricka under tävlingar, viktigt är att man får i sig socker och mat/ dryck som är lättsmält för kroppen. Ett vanligt misstag är att man äter för mycket inför tävlingar. Att kolhydratladda och stoppa i sig för mycket ger bara motsatt effekt än det man kanske tror – man blir seg och tung av att ha för mycket mat i magen och det hämmar dig från att prestera ditt bästa. Ca 1 gram kolhydrat per kilo och timma är ofta vad kroppen maximalt kan ta upp under hårt arbete.

Finns det några genvägar till att snabbt få upp konditionen och flåset?
– Vill du snabbt få upp flåset är mitt tips att lägga in ett par extra cykelpass i din träning. Fokusera på korta, ofta och hårda pass, då denna typ av träning ger effekt på lokal nivå, anpassningen sker på muskelcellnivå där mitokondrier och enzymaktivitet ökar fort. Låt säga att du har en månad till tävling, öka på träningen och träna enligt ovan i ungefär 2-3 veckor för att sedan träna på lite lugnare och längre pass någon vecka innan tävling. Tänk på att lägga in en lugnare period innan tävling på 3-4 dagar så att du inte är helt slutkörd när du ska tävla.  Men jogga mycket lugnt 20 min och cykla någon timma lugnt varje dag sista 3 dagarna innan loppet.
Tyvärr är det svårare att boosta syreupptagningen, eftersom den ligger på en central nivå och tar mycket längre tid för kroppen att bygga upp.

Något du vill tillägga?
– Vill du utvecklas som triathlet och sikta på att förbättra dig bör du träna varje gren minst två pass i veckan. Lägg högst prioritet på cykling, och fokusera på löpteknik, medelhård distanslöpning och simteknik. Spring inte en massa lugna långpass utan lite kortare men hårdare istället. Och kör du intervaller så lägger du in dem i dina längre pass. Det finns inte plats för enbart intervallpass i en tidsbegränsad triathlets dagbok. Då blir det för liten distans i löpningen. Just distansen gör dig trött i löpning på ett helt annat sätt än på cykeln då det är farten som gör dig trött. Nästan vem som helst kan cykla 10 mil i valfri takt men otränade människor kan inte springa längre sträcker oavsett fart.

Det är inte så stor skillnad i behov och utförande mellan motionärer och elit som många tror. Båda kan vara lika målinriktade, noggranna, motiverade, tekniskt kunniga och dedikerade på alla möjliga sätt. Det som skiljer är träningsmängd men framförallt genetiska förutsättningen för att prestera på en hög nivå. Jag träffar motionärer ofta som är mer ambitiösa än eliten men har inte haft samma tur på det genetiska lotteriet. Syreupptagningsförmåga utryckt i mlO2/kg/min som är en av de viktigaste parametrarna i triathlon bestäms i hög grad av arvet men är givetvis träningsbart fast till en viss gräns.

Fördelarna med att ta hjälp av en professionell person som jobbar med att effektivisera och utveckla träning är att man kan mäta olika delar i hur din träning och bakgrund ser ut. Man kan mäta nuläget, konditionen, styrkan och tekniken och därefter matcha ditt mål och ta reda dina begränsningar och ge tips på hur du når dina personliga mål med träningen. Fysiska tester i de olika grenarna talar om tydligt vad du ska lägga krutet för att komma snabbare till målet. 

  • Det är bra att mäta sig själv i tester och träning, det bidrar till att motivera dig att ta i ytterligare på träningen!
  • Börja jämföra dig med dina träningspass – hur mycket förbättras du efter varje pass?
  • Mät effekt i cykel, löpningen i puls och fart, simning i tempo och sträcka, då ser du enkelt när du utvecklas, och när du står stilla.
  • Skapa förutsättningar för att orka ta i och träna hårt och ofta. Definiera, vad är det som ger dig motivation till det?

För mer information, kontakta:

Till fots genom USA

Till fots genom USA


Äventyrslystna läsare kanske fylls av beundran över Sunesons upptåg, medan de flesta framför allt ställer sig undrande. Med tanke på de många, långa och ensamma mil Suneson har framför sig borde det finnas ett välgrundat svar på den återkommande frågan om varför? I sin blogg suneson.se svarar han enkelt: egoism, självständighet, nöje och frihetskänsla.

Cirka 200 personer har sedan början av 1900-talet korsat USA med endast fötterna som transportmedel. Av dessa har endast ett 20-tal varit osponsrade och utan följe, där ibland Rune Larsson, men ingen av dessa hårdhudade löpare har varit över 60 år. På så vis är Suneson unik i sammanhanget. Planen är att övernatta på ”bed & breakfast”, motell samt en del hotell längs vägen och endast spendera omkring tio nätter under bar himmel. Med sig på färden har Sunesson en trehjulad babyjogger fylld av utrustning och en GPS som hjälper honom att finna och orientera sig på småvägarna. För de rutter han måste löpa på de stora vägarna har han skaffat ett speciellt tillstånd hos polisen.

Suneson startade sin resa den 8:e april i ett upproriskt Stilla Hav utanför staden Westport i Washington, för att ta sig mot Atlantens Tybee Island i södra Georgia. Med riktning österut tog han sig tvärsigenom Washington genom indianreservat, vulkanberg, småstäder och fram till delstaten Idaho.

 

I sin blogg får Suneson frågan om det inte blir långtråkigt att springa i 100 dagar på de amerikanska landsvägarna och i hans svar berättar han om ett äventyr där var dag skiljer sig från den andra; Han berättar om bergsklättring, skiftningar mellan vår och vinter, övernattning under bar himmel och tio mil utan civilisation eller mat. En tillvaro som han själv benämner som paradiset.

Men helt odramatiskt har vägen inte varit. Under en etapp som skulle ta honom genom bergen utanför Lewiston i norra Idaho, visade GPS:en ut Suneson på villovägar, och han hamnade uppe i bergen där asfalt blev till grusväg och grusväg blev till lerväg. Lervägen hade stängts på grund av regnet, men Suneson trotsade varningen. Där fastnade Suneson med babyjoggern i kylan och dimman långt ifrån civilisation. Suneson fick då vända och springa tillbaka den vägen han just släpat sig uppför. Men trots motgången tappade Björn aldrig modet. Och efter en bit löpning vände turen. En bil kom förbi och erbjöd honom hjälp, vilken han gladeligen tog emot.
Vad lärde han sig av detta?
– Tja, möjligen att inget är hopplöst, allt löser sig på något sätt, säger Suneson.

I skrivande stund har Björn Suneson prickat av 902 kilometer, det vill säga dryga 17 procent av sin färd.

Ålder spelar roll

Ålder spelar roll


De två maratonloppen i OS i Beijing i augusti förra året ställde frågor om långlöpning och ålder på sin spets. Kenyas Samuel Wanjiru, 21, slog inte bara olympiskt rekord med tiden 2.06.32, han var också den yngste någonsin att vinna ett olympiskt marton. Ett bevis på att uppfattningen att maratonlöpare har sin topp åren runt de 30 inte nödvändigtvis behöver vara sann. På damsidan vann rumänskan Constantina Tomescu-Dita, en 38-årig mamma med tio maraton bakom sig. Segertiden var 2.26.44.
Det är imponerande resultat av en ung löpare som Wanjiru och en äldre löpare som Tomescu. Frågan är då om de är extrema undantag, eller om det faktiskt är så att maratonlöpning på världsnivå inte har så mycket med ålder att göra. Och om så är fallet, vad har det för betydelse för oss mer ordinära löpare? Finns det verkligen en idealålder för maratonlöpare?

Först, de dåliga nyheterna. Oavsett om du är olympisk mästare eller en löpare i mängden, minskar syreupptagningsförmågan med åldern.
– För en frisk, vältränad löpare är det inte hjärtats slagvolym eller förmågan att utvinna syre ur blodet som försämras, utan den mängd slag hjärtat slår som minskar, säger Sandra Hunter, docent och forskare i fysisk träning vid Marquette University i Milwaukee.
Den generella formeln för antalet hjärtslag vid maxpuls i förhållande till ålder är 220 slag minus åldern, per år. Det finns dock individuella skillnader.
– Antal hjärtslag vid maxpuls minskar med ungefär ett slag per år, förklarar Hunter, och därmed minskar också mängden syre som cirkulerar i kroppen. Inget vet riktigt varför, men det innebär att en 50-åring aldrig kan tävla jämbördigt med en 20-åring. 50-åringens kropp arbetar med lägre intensitet.
Ökad ålder innebär också minskad muskelmassa. Det är neuronerna, en typ av celler i nervsystemet som är ansvariga för mottagandet och överförandet av nervimpulser, som minskar i antal med åldern.
– När antalet neuroner minskar, dör också muskelfibrer. En del neuroner kan återskapas, träning kan sakta ner den här processen, men på sikt går det inte att göra någonting åt den här celldöden. När man nått 60-årsåldern börjar det här sönderfallet accelerera. Och då är det de snabba muskelfibrerna som drabbas hårdast. Det är därför man förlorar snabbheten fortare än uthålligheten.

Den första åldersrelaterade förändringen en löpare upplever är minskad förmåga till återhämtning. Musklerna förvarar glykogen, så när muskelmassan minskar med ökad ålder, minskar också glykogenreserverna, vilket påverkar återhämtningen negativt.
Med ökad ålder stelnar också artärerna, vilket försämrar blodtillströmningen till musklerna och gör att det tar längre tid för stressade muskler att få nytt byggmaterial till att reparera sig. Därtill sjunker nivåerna av testosteron och tillväxthormon med ökad ålder.
– Det finns naturligtvis individuella skillnader, men generellt kan man säga att förmågan till uthållighet minskar med mellan fem och femton procent per decennium efter 35-årsåldern, menar Dieter Leyk, forskare vid Institutet för psykologi och anatomi, i Köln i Tyskland.
Leyk gjorde nyligen en undersökning av åldersförändringar hos 300 757 löpare som sprungit maraton, där han kom fram till att löptiden bland tio-i-topplöparna försämrades med 10.5 procent per decennium för män, och med 14.8 procent för kvinnor.
Men det var också en undersökning som gav glada besked för genomsnittslöparen. Där gick försämringen nämligen långsammare.
– För löpare som inte hörde till eliten visade undersökningen inga påtagliga försämringar före 50-årsåldern. Bland medellöparna var tidsskillnaderna i stort sett försumbara mellan åldersgrupper från 20 år upp till 49.
Av det kan man dra slutsatsen att om du håller fast vid träningen, finns det ingen anledning till att du inte ska kunna göra bra resultat långt upp i medelåldern.
De flesta studier av åldersförändringar har inte tagit med träningsaspekten, förklarar Scott Trappe, forskare och träningsfysiolog vid Ball State University i Muncie, Indiana.
– Det syretransporterande systemet förlorar i snitt en procent per år i kapacitet. Vi brukade tro att nedgången började runt 25-årsåldern, men nya forskningsrön visar att de som tränar hårt kan behålla sin kapacitet en bit upp i 40-årsåldern.
– Det är aldrig försent att börja träna, menar Mark Tarnopolsky, docent vid Neuromuscular and Neurometabolic Clini vid McMaster University i Ontario.
– Vi har satt 65-åringar och äldre i träningsprogram, med fantastiska resultat. Speciellt de som inte tränat i någon större omfattning tidigare har visat stora framsteg. Och är det så att du aldrig tränat seriöst före 35-års ålder, kan du förbättra dig långt upp i 40-årsåldern. Och för den som börjar springa maraton vid 40 års ålder, är det inga problem att sätta personbästa under många år framöver. Det fysiska åldrandet är en sak i sig –
diet, kroppsvikt, stress är andra faktorer som spelar in. De sistnämnda är dock faktorer du själv kan styra över.
Slutsatsen är alltså att ju högre nivå du har tävlat på, desto större blir fallet. Medelmotionärer däremot, kan förbättra eller bibehålla kapaciteten långt upp i åldrarna.

– Att koppla högklassiga resultat i maraton till ålder är fel, menar Terrence Mahon, tränare för de amerikanska olympiska maratonlöparna Deena Kastor och Ryan Hall. Vad det handlar om är inte kronologisk ålder, utan idrottslig ålder. Och det gäller för både elitlöpare och medellöpare.
– Vad en ung löpare som Wanjiru har gemensamt med en äldre löpare som Tomescu-Dita är en gedigen grund av mängdträning. Det finns flera duktiga maratonlöpare runt 20 år, men de flesta av dem har trots sin unga ålder många år av hård träning bakom sig innan de löper sitt första maratonlopp. Ryan Hall sprang exempelvis 15 mil i veckan redan som tonåring under skolåren.
– Det finns ingen anledning till att unga löpare inte skulle kunna satsa på maratondistansen, säger Alberto Salazar, som sprang sitt första maraton som tonåring. Vad det handlar om är att lägga upp träningen metodiskt för att få den nödvändiga fysiska grunden.
Maratonträning kräver stort tålamod.
– I maraton måste du också lära kroppen att klara sig utan socker som bränsle, säger Mahon, och det kan vara lite knepigt. Att ha en bra vätskebalans är en annan viktig faktor. Att löpa ett bra maratonlopp kräver erfarenhet, att man känner sin kropp väl, vet hur den fungerar under en sådan påfrestning som ett maratonlopp är.
Sköter man träningen på rätt sätt, finns det ingen orsak till att dagens unga maratonlöpare inte skulle kunna hålla på länge.
– De kan ligga på topp till 35-årsåldern, säger Alberto Salazar.
Den nya unga maratongenerationen har mycket att se fram emot, tycker guldmedaljören i OS-maran, Constantina Tomescu-Dina.
– Efter 30, då har man erfarenheten och många mil i kroppen. Då kan man verkligen börja träna seriöst.

Regler för unga

Bygg upp träningsmängden…
Det finns en orsak till att de flesta maratonlöpare i toppskiktet springer mer än 16 mil i veckan – framgång på distansen kräver rejäl mängdträning.

… Men överdriv inte.
Träna så mycket som din kropp klarar av, men inte mer. Lär dig vad din kropp orkar med. En del löpare mår utmärkt av 20 mil i veckan, andra har sitt maximum runt 14. Att inte överträna sig är en stor utmaning för många maratonlöpare. Om det går dåligt för dig på tävlingar, om du känner dig ovanligt trött och behöver längre tid för att återhämta dig, då är det dags för en paus, säger Alberto Salazar, storlöparen som numera arbetar som tränare.

Fokusera På intensitet
Maraton kräver mycket uthållighet, men fartträning gör dig också till en bättre maratonlöpare. Men tempoträning och hårda intervaller tar hårt på kroppen. Den typen av hårdträning klarar du lättare när du är i tjugoårsåldern än i sena 30.


Åldras behagfullt

Så springer du bra även som äldre

Fokusera på kvalitet
Efter många års maratonlöpning har du en grundkondition som gör att du kan träna färre mil och ändå hålla en hög nivå. Fokusera mer på intervalloch tempoträning, men lägg in ett par intervaller färre i träninschemat än när du var ung. Det ger dig mer tid för återhämtning mellan intervallerna.

Prioritera återhämtning
Ökad ålder minskar nivåerna av testosteron och tillväxthormon, vilket i sin tur försämrar återhämtningen efter ett träningspass. ”Nu när jag är äldre måste jag vila mer”, säger Constantina Tomescu-Dita, som vann 2008 års olympiska guld på maraton vid 38 års ålder. Massage och bad i jacuzzi är det hon kopplar av med efter hårda ansträngningar.

Anpassning efter stress
Sjukt barn, resor, jäktigt på jobbet? Stress motverkar återhämtning. Var noga med att lägga in vilodagar, så att du orkar med träningen.


Byggd för löpning

Så åldras maratonlöpare

Skelettet
När du åldras blir skelettet skörare. Löpträning bromsar processen, men stoppar den inte helt. Med ökad benskörhet ökar risken för stressfrakturer och andra skador.

Hjärtat
Du förlorar ungefär ett hjärtslag per minut och år, och det finns ingenting du kan göra åt det. Artärerna blir också stelare med åren, vilket gör att blodet strömmar långsammare till musklerna. Löpträning, bra diet och bra gener saktar ner processen.

Kroppsform
Löpare kan också lägga på sig mer kroppsfett när de åldras. Detta kan motverkas genom att du lägger till ett par extra kilometer varje år till ditt träningsprogram. Ett forskningsresultat har visat att män och kvinnor som sprang 5 mil i veckan gick upp mindre än hälften som mycket i vikt som de som sprang 2,5 mil eller mindre.

Muskler
Det spelar ingen roll hur mycket du tränar, du kommer att förlora i styrka med ökad ålder. Muskelfibrerna krymper, neuronerna som bygger upp musklerna minskar. Styrketräning är ett effektivt sätt att bibehålla så mycket som möjligt av muskelmassan.

Leder
Glöm alla varningar från ickelöpare – löpning ökar inte risken för förslitning av lederna. Det gör däremot ökad ålder, inte minst när det gäller leder som du skadat i unga år. Håll vikten nere, så minskar du risken.

Stress
Oavsett om det gäller stress i livet (en sömnlös natt, oro för jobbet osv) eller stress till följd av hård träning (intervaller, långpass), så återhämtar sig kroppen inte som förr. Muskelfibrerna är inte lika snabba på att komma igen efter ett hårt träningspass, glykogennivåerna sjunker och blodflödet minskar. Löpning och återhämtning går med andra ord lite långsammare när du blir äldre.

Gamla skador
När du blir äldre kan flera av de där gamla småskadorna du struntade i när du var i 20-årsåldern komma tillbaka och spöka för dig. Din flexibilitet minskar när du blir äldre och det gör också musklernas återhämtningsförmåga. Det innebär att du kan känna dig stelare efter hård ansträngning.


Kvinnokraft
Håller sig kvinnliga löpare på topp längre än män?

Åldersskillnaden var slående. I förra årets Olympiska Marathon vann kenyanen Samuel Wanjiru guld, samtidigt som han slog olympiskt rekord. Wanjiru var 21 år gammal. Samtidigt vann rumänskan Constantina Tomescu-Dita kvinnornas maraton. Tomescu var 38 år gammal. Överlag tycktes det kvinnliga startfältet domineras av löpare i 30-årsåldern, medan det manliga startfältet hade många löpare i åldern 20 plus.
Indikerade det en ungdomsrevolution bland manliga maratonlöpare? Och var det samtidigt ett bevis på att kvinnliga maratonlöpare utvecklas långsammare som löpare?
Nej, allting är inte alltid vad det ser ut att vara. Sandra Hunter, docent och forskare i fysisk träning vid Marquette University i Milwaukee, gjorde en ålders- statistisk undersökning av vinnarna av Berlin, Chicago, Boston, London och New York Marathon, samt av de fem bästa löparna i de tre senaste olympiska maratonloppen. Resultatet blev inte alls det hon hade förväntat sig.
– Det fanns i stort sett ingen åldersskillnad mellan manliga och kvinnliga löpare, säger Hunter.
Och trots skillnaden i ålder mellan den manliga och kvinnliga vinnaren i förra årets OS, så var genomsnittsåldern för de 20 männen som kom först i mål 30.15 år och för kvinnorna 30.0 år.


Hållbara Hemligheter

Tips hur du undviker maratonskador

Löp mjukt
Satsar du på långlöpning, fokusera på att minska stötverkan på kroppen så mycket som möjligt. Träna hellre på grus, gräs och skogsstigar än på betong och asfalt.

Sköt om skador
Små skador i ungdomen kan bli stora när man blir äldre. Ta hand om småskador så att de inte blir kroniska.

Vilopauser
För lite träning kan göra en tävling till en tråkig upplevelse, men inför långa lopp är överträning en större risk. Stelhet, konstant trötthet, irritation och svårigheter att återhämta dig är tecken på överträning. Ta en vecka eller en månads uppehåll, om kroppen inte känns bra. Annars kan läget förvärras.

Åldersrekord
Världsrekordtider för män i olika åldrar på maratondistansen.

9              16             20            25
2:56:57      2:15:07    2:06:33     2:05:50

30             35             40            45
2:05:37      2:03:39     2:08:46     2:14:16

50             55             60            65
2:19:29      2:25:56     2:38:15     2:41:57

73             80             86            92
2:54:48      3:43:27     4:47:50    5:40:04


Världsrekordtider för kvinnor i olika åldrar på maratondistansen.

10            15              18            24
2:58:01     2:29:41      2:22:38     2:19:39

29            35              42            50
2:15:24     2:21:30      2:26:51     2:31:05

55            58              63            69
2:52:14     3:03:43      3:14:56     3:35:54

72            80              85            90
3:46:03    4:36:52       5:40:52     8:53:08

 

 

Den ultimata musiklistan

Den ultimata musiklistan


Intervaller

Artist: Slayer
Låttitel: Jesus Saves
Genre: Thrash


Artist:
Black Eyed Peas
Låttitel: Pump it
Genre: Hip Hop & RnB


Artist:
Iron Maiden
Låttitel: Run to the Hills
Genre: Rock
Alternativ: Backpass


Artist:
Sator
Låttitel: I wanna go home


Artist:
Scooter
Låttitel: Faster Harder Scooter
Genre: Upptempo
Alternativ: Långpass


Artist:
Topmodelz
Låttitel: Yourlove (clubmix)
Genre: Club
Alternativ: Högintensivt


Artist:
Antiloop
Låttitel: Trespasser
Alternativ: Fartlek


Långpass

Artist: AC/DC
Låttitel: Highway to Hell
Genre: Rock


Artist:
Tina Turner
Låttitel: Simply the Best


Artist:
Bruce Springsteen
Låttitel: The Wrestler
Genre: Rock


Artist:
Bruce Springsteen
Låttitel: Born to Run
Genre: Rock
Alternativ: Uppladdning


Artist:
U2
Låttitel: Beautiful Day
Alternativ: Uppladdning


Artist:
Sting
Låttitel: Fields of Gold
Genre: Pop


Artist:
Amy McDonald
Låttitel: Run
Genre: Pop
Alternativ: Återhämtning


Artist:
Måns Zelmerlöw
Låttitel: Hope & Glory
Genre: Pop/Schlager


Artist:
Kenta Gustafsson
Låttitel: Just idag är jag stark


Artist:
Iron Maiden
Låttitel: The Loneliness of the Long Distance Runner
Genre: Hårdrock


Artist:
The Stone Roses
Låttitel: Fool’s Gold
Genre: Indie


Artist:
Placebo
Låttitel: Special K
Genre: Poprock
Alternativ: Tempo


Tempo

Artist: 2 Unlimited
Låttitel: No Limit
Genre: Electronica/ Dance
Alternativ: Sista krafterna


Artist:
Joey Dee & the Starlites
Låttitel: Peppermint Twist


Artist:
Iron Maiden
Låttitel: Hallowed be thy Name
Genre: Gubbrock
Alternativ: Intervaller


Artist:
Dragonforce
Låttitel: Through the fire and flames
Genre: Hårdrock

Artist: Crew 7
Låttitel: Eye of the Tiger
Alternativ: Sista krafterna/intervaller


Sista krafterna

Artist: Miss May I
Låttitel: Blessing With a Curse
Genre: Thrash

Artist: Motörhead
Låttitel: Overkill (long version)
Genre: Hårdrock

Artist: Mustasch
Låttitel: Mine
Genre: Rock

Artist: Rammstein
Låttitel: Wiener Blot
Genre: HårdRock

Artist: Euskefeurat
Låttitel: Stockholm Marathon

Artist: Alex M, Marc van Damme
Låttitel: Technodisco
Genre: Techno


Uppvärmning

Artist: Vangelis
Låttitel: Chariots of Fire

Artist: Sabaton
Låttitel: Ghost Division
Genre: Hårdrock
Alternativ: Tempo

Artist: Lady GaGa
Låttitel: Just Dance
Genre: Dance


Återhämtning

Artist: Dexy Midnight Runners
Låttitel: Come on Eileen
Genre: Pop

Artist: Håkan Hellström
Låttitel: En Midsommarnattsdröm
Genre: Svensk pop

Artist: Belle & Sebastian
Låttitel: The Boy with the Arab Strap
Genre: Pop

 

Generella

Artist: Bullet for my Valentine
Låttitel: No Easy Way Out
Genre: Metal


Artist:
Jackson Browne
Låttitel: Running on Empty
Genre: Pop


Artist:
Black Rebel Motorcycle Club
Låttitel: Ain’t No Easy Way

Artist: The White Stripes
Låttitel: Seven Nation Army
Genre: Rock


Artist:
Snap!
Låttitel: The Power
Genre: Hip Hop

Artist: Eminem
Låttitel: Lose Yourself
Genre: Hip Hop

Artist: Survivor
Låttitel: Eye of the Tiger
Genre: Rock


Artist:
DLG Orchestra
Låttitel: Chariots of Fire
Genre: Klassiskt


Artist:
Judas Priest
Låttitel: Breaking the Law
Genre: Rock


Artist:
Göran Rydh
Låttitel: Keep on jogging

Artist: The Clash
Låttitel: Bank Robber
Genre: Punk/Ska

Smärtsamma tankar

Smärtsamma tankar


– Träningsmängd är en förutsättning, sedan handlar det om att klara smärta, säger Michell Barton, framgångsrik ultralöpare. Du måste söka dig inåt för att hitta den nödvändiga mentala styrkan.
Forskning har visat att smärttröskeln inte är oöverkomlig, att man faktiskt till en viss grad kan kontrollera smärta med ren tankekraft.
– När jag berättar för idrottsmän att de kan justera sin smärttröskel med olika mentala tekniker brukar de bli förvånade, säger Raymond J. Petras, medicinsk doktor och sportspsykolog i Scottsdale, Arizona. När de lärt sig dessa tekniker, upptäcker de ofta att de kan prestera mycket bättre än tidigare.
Följande mentala tricks, som rekommenderas av sportpsykologer och är populära bland elitlöpare, kommer att hjälpa dig att flytta fram gränserna i din löpning.

SMÄRTAN Negativa förväntningar inför lopp
TRICKET > Forskare vid universitetet i Illinois rapporterade nyligen att löpare som trodde sig ha en hög toleransnivå för smärtor i benmusklerna presterade bättre i löpartest än de som tvivlade på sin förmåga att utstå samma smärta.
Försök skapa en positiv känsla genom att erinra dig alla tidigare lopp du presterat bra i. Påminnelsen om vad du klarar av och vilken styrka du har stärker dig.

SMÄRTAN Plågsamma intervallpass
TRICKET > Tänk inte på hur ont det gör. Tänk på varför springer intervaller. Säg till dig själv ”Jag gör det här för att …”. Och så räknar du upp alla mål du har framför dig.

SMÄRTAN Springa uppför ett högt j-vla berg.
TRICKET > Om du kopplar smärta till negativa känslor skapar det än mer smärta. Försök att se smärta som något positivt, så minskar smärtan. Försök skapa ett positivt mantra du kan ta till när det känns som svårast, till exempel ”Jag kan!”, ”Kämpa på!”, eller det klassiska ”jävlars jävlars jävlar”.

SMÄRTAN Nå nollpunkten
TRICKET > Erfarna löpare vet att vissa dagar är tyngre än andra. Ibland gör det mer ont, ibland mindre.
Smärta kommer och går. Så om du känner att det går oerhört tungt någon dag, försök komma ihåg att det är tillfälligt, att det går över, att efter regn kommer solsken. Det gör det alltid. Och att varje steg du tar är ett steg närmare mållinjen.

Forskning har visat att smärta ibland sitter mer i huvudet än i kroppen. Om du håller det i minnet hjälper det dig att överkomma smärtan, vilket gör att du kan löpa både snabbare och längre.

SMÄRTAN Utmattning under långpass
TRICKET > Tänk på belöningen. Bli inte för känslomässigt involverad i smärtan, inte rädd eller upprörd när du känner av den. Se den bara som information. Försök förstå vad smärtan beror på, varför den uppkommer just nu. Du behöver kanske dricka eller dra ner på tempot.
Om det inte är en skada eller annan allvarlig smärta, se den som en indikation på att du är på rätt väg att nå ditt mål. Att det är en smärta som kommer av att du kämpar hårt för att nå just det där målet.

SMÄRTAN Smärtan kopplar greppet
TRICKET > Distrahera dig själv. Försök fokusera på något annat än smärtan. Se dig omkring, betrakta publiken. Se deras glada anleten. Låt dig inspireras. Det kan sända positiva signaler till hjärnan, som i sin tur sänder signaler till musklerna om att du mår bra. Inte alls läge för kramp än.
Pröva. Ibland fungerar det.

Då ska du stanna
Att löpa maximalt gör ont, men vissa smärtor är varningssignaler du inte ska ignorera.

Smärtor i fötter, höften eller skenben, som bara blir värre när du fortsätter springa.
Det är möjligt att du drabbats av en stressfraktur. Vila från löpningen och beställ tid för en röntgen.

Haltande
. Varje smärta som tvingar dig att förändra din löpstil är en varningssignal till ett omedelbart stopp.

Bröstsmärtor, extrem svettning, andnöd
är symptom på en begynnande hjärtattack.

Hög kroppstemperatur, torr hud och kräkningar
kan vara tecken på värmeslag.

Svåra magsmärtor och diarré
kan vara tecken på ischemisk colitis, inflammation i tjocktarmen, som kan bli akut under långvarig träning.