Därför är Vasaloppsåkare lyckligare

Därför är Vasaloppsåkare lyckligare


Tidigare studier har visat att Vasaloppsåkare är betydligt mer fysiskt aktiva i vardagen och lever längre än andra. Nu har en grupp svenska forskare visat att längdskidåkare också blir mindre deprimerade.

Forskarna har följt 200 000 Vasaloppsåkare under åren 1989–2010 och har sett att dessa drabbades av depression hälften så ofta som befolkningen i stort. Studien, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Psychiatry Research, visade att samma mönster gällde för ångest och oro. Skidåkarna drabbades av ångestrelaterade sjukdomar hälften så ofta som befolkningen i stort. De här resultaten går också i linje med andra studier gjorda på människor som konditionsidrottar, inte minst löpare, som vi har rapporterat om tidigare i Runner’s World.

Forskarna drar slutsatsen att det är Vasaloppsåkarnas fysiskt aktiva livsstil som är huvudorsaken till att risken för att drabbas av psykisk ohälsa halveras. De diskuterar även om andra positiva faktorer vid sidan av den fysiska träningen påverkar det mentala måendet. Faktor som det sociala umgänget och gemenskapen, att ha ett meningsfullt mål, att man vistas mer utomhus, eller att den regelbundna träningen leder till en bättre kosthållning. Det har man däremot inte kunnat påvisa i studien.

Skillnad mellan könen

Resultaten i studien visade att risken för depression bland Vasaloppsåkare minskade lika mycket hos båda könen. Forskarna upptäckte dock en intressant skillnad mellan könen vad gäller kopplingen mellan fysisk prestation och depression. Hos männen kunde de se att skidåkare som var snabbare också var mer skyddade mot depression än långsammare åkare. Här är det lätt att tro att det är den större träningsdosen hos manliga ”snabba” Vasaloppsåkare som främst förklarar det ökade skyddet mot depression.

Bland de snabbaste kvinnliga åkarna såg de tvärtom en högre risk att drabbas av depression jämfört med de långsammare kvinnliga åkarna, även om skillnaden inte var statistiskt säkerställd. Samtidigt understryker forskarna att de snabbaste Vasaloppskvinnorna fortfarande löpte betydligt mindre risk att drabbas av depression jämfört med övriga befolkningen.

Andra orsaker bakom skillnad?

Studien förklarar inte varför de högpresterande kvinnorna i Vasaloppet drabbas av depression i större utsträckning än de som åker långsammare. Även om det finns vissa skillnader mellan den kvinnliga och manliga hjärnan så kan svaret till skillnaderna finnas någon helt annanstans, menar forskarna.

En amerikansk studie visade att kvinnor som berättade att de tränade för att de ville tappa i vikt eller trimma kroppen hade sämre livskvalitet än de som uppgav att de tränade för att förbättra sin hälsa. Hos männen fanns ingen sådan koppling. Där verkade anledningen till träningen inte spela någon roll för träningens effekter på deras mentala hälsa.

Detta fenomen skulle kunna förklara fynden i den nya svenska studien. Det kan vara så att den högre andelen depression hos de högpresterande kvinnliga skidåkarna bättre förklaras av de individuella skälen att träna än själva träningsnivån.

Vasaloppet lanserar Trailvasan 30

Vasaloppet lanserar Trailvasan 30


Vasaloppet lanserar ett nytt löplopp 2020: Trailvasan 30. Nyheten är ett kortare komplement till Ultravasan 45 och 90 och arrangeras samma dag.

Deltagarna i Trailvasan 30 startar i Oxberg klockan 11.00 den 22 augusti 2020. Löparna ska sedan ta sig de 30 kilometerna till målet i Mora via de klassiska Vasaloppskontrollerna i Hökberg och Eldris. Det är samma sträckning som löparna i Ultravasan 45 och Ultravasan 90 avslutar med.

Trailvasan 30 är en tävling där vinnare koras i två klasser, herr och dam. Alla deltagare har nio timmar på sig att ta sig till målet i Mora. Det gör att man kan välja om man vill gå eller springa sträckan.

Trailvasan 30 öppnar också upp för möjligheten att kunna genomföra Vasaloppstrippeln 30. Vasaloppstrippeln innebär att du åker skidor, cyklar och springer samma sträcka under ett och samma kalenderår. Den har tidigare bara kunnat genomföras på distanserna 90 och 45 kilometer.

Anmälan till Vasaloppets sommarvecka 2020 öppnar söndag den 15 september 09.00 på vasaloppet.se

Nu pågår Daniel Tynells tuffa uppladdning

Nu pågår Daniel Tynells tuffa uppladdning


Han vill inte bli störd i sin totala fokusering på att vinna Vasaloppet för fjärde gången.
– Nu vill jag göra en så optimal uppladdning som möjligt. Det innebär att jag kommer att göra allt för att hålla mig frisk och samtidigt inte spilla onödig energi på ovidkommande saker. Det är träning, äta och vila som gäller, säger Daniel Tynell.

Pressmeddelande från Vasaloppet

Det innebär bland annat att sonen William, fyra och ett halvt år, för säkerhets skull får stanna hemma från dagmamman. Nu vill inte Daniel riskera att några onödiga baciller kommer in i huset. Han svarar knappt när telefonen ringer.
– I princip lyfter jag bara på telefonen när jag känner igen numret från den som ringer. Alla övriga ärenden hänvisar jag till Jonas Boström som hjälper mig med det pratiska och samordnar mina sponsorer, säger Daniel.

På torsdagen före loppet åker Daniel upp till Sälen för att bo och förbereda sig där fram till start. Då uppstår ett annat mentalt problem.

Under de sista dagarna fram till Vasaloppet vill Daniel helst vara i fred och prata med så få som möjligt. Men det är inte lätt för en kille som är uppfostrad till att alltid vara snäll och artig mot sina medmänniskor. Då kan det vara svårt att undvika dem utan att verka vara oförskämd när en hälsning ofta inte övergår till ett längre samtal.
– Jag har alltid svårt att säga nej. Det är en sak jag måste bli bättre på. Dessutom måste jag uppföra mig bra mot mina sponsorer och medmänniskor. Det är ju de som gör att jag kan ha skidåkningen som yrke.

När det sedan är dags för själva loppet har Daniel en strategi som går ut på att hela tiden fokusera på positiva detaljer. Vid varje backe, myr eller utförslöpa vill han försöka tänka positivt, njuta av tillvaron samtidigt som han förtränger trötthet och smärta.
– När vi sedan kommer till backarna upp mot Oxberg gäller det att vara alert. Då kan det börja hända avgörande saker. Sedan får vi se var jag lägger in stöten, säger Daniel och skrattar.

Han har ett serviceteam på ett 40-tal personer som har olika specialfunktioner i arbetet med att serva honom. De flesta kommer från Grycksbo. Annat var det för åtta år sedan när han vann sitt första Vasalopp. Då var det bara den närmaste familjen, inklusive mormor och morfar samt några klubbledare i hans dåvarande klubb Falun-Borlänge som stöttade honom.
– Jo, utvecklingen har gått framåt på alla plan i mina försök att göra så optimala förberedelser som möjligt.

Hur känns det då när tio dagar återstår?
– Riktigt bra, svarar Daniel och berättar att de sista långloppen på hemmaplan gick bra. Formen är på väg. Anledningen till att han inte åkte Tartu Maraton i Estland, som ingår i långloppscupen FIS Marathon Cup var att han inte ville riskera att bli sjuk samtidigt som han inte hade med slutsegern i cupen att göra.

Vad skulle en fjärde seger i Vasaloppet innebära för dig?
– Förutom att man blir historisk i statistiken skulle det innebär att man får fortsatta möjligheter att leva på skidåkningen. Detta är ett toppenliv jag vill fortsätta med länge till. En kul sak hände nyligen när min fru Sara nästan uppmanade mig att satsa minst ett år till. Dessutom börjar vår son William att förstå vad jag håller på med.

En oväntad positiv uppladdningsfaktor för Daniel har blivit OS i Vancouver. Daniel berättar att de svenska längdskidframgångarna inspirerar honom mycket.
– Det är otroligt roligt. Dagen efter Marcus Hellner vann och Johan Olsson kom trea hade jag tävling. Då åkte jag som i ett glädjerus för deras skull samtidigt som alla på tävlingen pratade OS. Det var verkligen en kick.

Daniel Tynell på nätet > www.danieltynell.se


Fakta/Flest segrar i Vasaloppet:

Nils Karlsson, 9 segrar
Janne Stefansson, 7 segrar
Arthur Häggblad och Jan Ottosson, 4 segrar
Oskar Svärd och Daniel Tynell, 3 segrar

Fotnot: Även Sofia Lind har fyra segrar (i den officiella damklassen).

Jerry Ahrlin söker formen

Jerry Ahrlin söker formen


Pressmeddelande från Vasaloppet

5-2-2-3-7. Det är Jerry Ahrlins
placeringar i de senaste Vasaloppen. Därför är det inte så konstigt att
Jerry Ahlin själv ställer sig frågan när han ska få vinna Vasaloppet.

Jag måste vara ärlig och erkänna att jag ofta funderar på Vasaloppet.
En seger i det loppet skulle innebära en fullbordan för mig som
idrottsman.

Det flesta inom den internationella
långloppscirkusen skulle tycka det var trevligt om Jerry Ahrlin fick
vinna Vasaloppet. Han har i många år dominerat långloppscupen och har
vunnit två av de tre största långloppen (Marcialonga och
Birkebeinerrennet). Kvar återstår alltså bara Vasaloppet.

Ångrar inget
Jerry
Ahrlin har ofta funnits med i tätdraget ända in till mållinjen men
kroknat. Närmast segern var han 2007. Då hade Jerry Ahrlin och Oskar
Svärd ryckt när Oskar frågade Jerry om de skulle dela på segern. Jerry
sa nej. Oskar svarade med att slå honom i spurten.
– Det kanske
låter konstigt, men i dag är jag glad att jag tackade nej. För mig har
det alltid varit viktigast att den som är bäst för dagen ska vinna
Vasaloppet. Om vi hade delat på segern skulle frågan om vem som
egentligen var bäst för dagen förblivit obesvarad, säger Jerry.
– Jag känner mig ganska lugn och avslappnad inför årets lopp. Det kanske har med rutinen att göra.

Men
ärligt talat har Jerry haft svårt få till de riktiga toppresultaten i
vinter som gör honom till en av de riktigt stora favoriterna inför
Vasaloppet. Han har ofta funnits med i tätklungorna till avgörandet då
han fått vika ner sig.
– Visserligen har jag haft ovanligt mycket
stolpe ut i vinter som i tjeckiska långloppet Jizerska Padesatka när
handtaget på staven gick sönder strax före spurten. I Marcialonga är
det inget snack om saken. Jag orkade inte lika mycket som Oskar Svärd
som vann. Det kanske beror på att jag inte hade det extra stinget i
kroppen som fortfarande känns överbelastad, säger Jerry och berättar
varför:
– Innan jul tränade jag både mycket och hårt. Därefter körde
jag för många långa pass trots att det var 20-30 minusgrader. Det slet
onödigt mycket på kroppen. Sedan dess har jag haft svårt att känna den
absoluta formen. Jag jobbar nu för att få en högre kapacitet i åkningen.

Söker känslan
Därför berättar Jerry att han struntar i placeringsmålen i helgens Tartu Maraton.

Eftersom långloppscupen inte gått som jag önskat blir Vasaloppet ännu
viktigare. Därför blir det extra viktigt att jag gör ett lopp som känns
bra i kroppen.

Efter tävlingen i Estland åker Jerry hem till
Östersund för att göra de sista förberedelserna inför Vasaloppet.
Kanske det också blir dagar när han gör upp taktiken inför loppet.

Men det är mycket svårt att lägga upp speciell taktik eftersom dagsform
och bra skidor har stor betydelse i kombination med hur loppet och hur
konkurrenterna ser ut att må. Det gäller alltså att ha koll på de andra
åkarna och hela tiden vara beredd att agera.

När Jerry sedan
kommer till Mora får han uppleva en skidfest där Vasaloppsveckan har
lockat över 50 000 deltagare. (Antalet anmälda har i dagarna faktiskt
passerat 54 000!)
– Det är en fantastisk utveckling för skidsporten
samtidigt som det är bra för folkhälsan att så många som möjligt
motionerar på skidor.

Fakta/Jerry Ahrlins resultatsvit i Vasaloppet de senaste åren:
2005: Femma: Besegrad i en spurtduell, tre sekunder bakom segraren Oskar Svärd.
2006: Tvåa: Spurtbesegrad av segraren Daniel Tynell.
2007: Tvåa: Spurtbesegrad av segraren Oskar Svärd.
2008: Trea: Drygt fyra minuter efter, men utmanade Jörgen och Anders Aukland in i det sista.
2009: Sjua: Bara 42 sekunder efter segraren Daniel Tynell.

OBS!
Tartu Ski Maraton direktsänds exklusivt i SVT Play på söndag den 21
februari kl 07.58 – 11.45, med Jan Svanlund och Mattias Svahn som
kommentatorer.

SVT ökar bevakningen av Vasaloppet

SVT ökar bevakningen av Vasaloppet


Pressmeddelande från SVT

Dessutom livestreamas sändningarna i SVT Play där man även kan se samtliga deltagares målgångar. Vinterstudion laddar upp med sändningar från Sälen redan dagen före loppet. Programledare: André Pops.
 
– Vasaloppet är en klassiker, men nytt för i år är att vi bland annat erbjuder en ännu bättre bevakning av damernas avgörande. Tittarna kommer även att märka att bevakningen inifrån åkarleden är förbättrad. Detta är ju extra roligt då anmälningarna till loppen slagit rekord i år. Mer till tittarna helt enkelt, säger Johan Bernhagen, som är SVT:s producent för Vasaloppet.

Precis som förra året direktsänds loppet i två kanaler. SVT1 följer loppet från starten i Sälen via intervjuer med motionärer från de klassiska kontrollerna i Smågan, Mångsbodarna och Evertsberg, ända fram till målgången i Mora. Kommentatorer i SVT1 är Jacob Hård och Anders Blomqvist. Sändningen i Kunskapskanalen fokuserar helt på eliten och tätstriden. Kommentator här är Christer Ulfbåge.

André Pops är programledare och till sin hjälp har han reportrarna Yvette Hermundstad, Jonas Karlsson och David Fjäll. Precis som förra året är programledaren Rickard Olsson åkande reporter. I leden finns även den åkande elitrapportören Gustaf Berglund från Åsarnas IK, med flera Vasalopp på nacken.
 
På svt.se/vasaloppet livestreamas huvudsändningen och dessutom sänds samtliga deltagares målgångar.

SVT:s meteorologer specialstuderar vädret under Vasaloppsveckan och ger tips inför de olika loppen i de ordinarie nyhetssändningarna.

Var tionde åkare missar Vasaloppet

Var tionde åkare missar Vasaloppet


Pressmeddelande från Folksam

Folksam har granskat statistik från de tre senaste Vasaloppen och funnit att de vanligaste orsakerna till avanmälningar i något av loppen under Vasaloppsveckan är:
– Övre luftvägsinfektioner (förkylningar) – 27 procent
– Rygg- och axelbesvär – 18 procent
– Olyckor av olika slag – 15 procent

– När det gäller förkylningar så kommer avanmälningarna självklart ganska tätt inpå start, och det är oftast vanliga problem med övre luftvägarna och/eller influensasymptom. Ryggproblemen består till exempel av överbelastningsskador som lett till diskbråck och ischiasbesvär, säger Lars-Inge Svensson, chef Folksam Idrott.

– För de 15 procent som råkat ut för en olycka är det mest förvånande att merparten av olyckorna inte hade samband med träningen inför Vasaloppet, utan att de inträffat under andra aktiviteter.

Totalt 2007-2009 var det 9-17 procent av de anmälda som inte kom till start. Av dem som startade i något av loppen bröt mellan tre och tio procent under pågående lopp.

2007
Antal anmälda: 46 693
Startande (av de anmälda): 82,9 %
Andel i mål (av de startande): 92,1 %

2008
Antal anmälda: 47 636
Startande (av de anmälda): 86,2 %
Andel i mål (av de startande): 90,5 %

2009
Antal anmälda: 48 181
Startande (av de anmälda): 90,6 %
Andel i mål (av de startande): 96,8 %

Dåliga väderförhållanden, till exempel extrem kyla eller nollgradigt i kombination med nederbörd, är ett av skälen till att åkare bryter. En annan vanlig orsak är att åkare ger sig på ett för långt lopp utan tillräcklig träning, och med ny eller felaktig utrustning. Hur ska man göra för att komma i mål?

– Mitt bästa tips är att börja med ett av de kortare loppen i Vasaloppsveckan om man är en oerfaren skidåkare. Då räcker det att lägga upp träningen med regelbunden motion 2-3 gånger i veckan, säger Tommy Höglund, sportchef Vasaloppet.

– Man bör också skaffa sig skidvana, och se till att använda utrustningen. Det är onödigt att behöva bryta bara på grund av skavsår från nya pjäxor. Minst 20 mil på skidor inför ett kortare lopp, och 40-50 mil innan långlopp. Ladda med kolhydrater innan lopp, samt ät och drick redan från första kontrollen att inte bli fysiskt utmattad.

I statistiken över dem som brutit ingår också de som tvingats bryta för att de helt enkelt inte hunnit till de olika kontrollpunkterna i tid.

Folksam är officiell samarbetspartner till Vasaloppet. Alla svenska åkare under veckan är olycksfallsförsäkrade i Folksam, och ett stort antal av dem som är anmälda har tecknat försäkringen ”Startklar” vilket innebär att den åkare som blir sjuk eller skadad får startavgiften återbetald om han/hon inte kan starta.

 

Drömgräns för Vasaloppet

Drömgräns för Vasaloppet


Pressmeddelande

Vasaloppsveckan
inleds med KortVasan den 26 februari och avrundas med det klassiska
Vasaloppet söndagen den 7 mars. Däremellan arrangeras TjejVasan,
UngdomsVasan, Öppet Spår, HalvVasan, StafettVasan och SkejtVasan.


Det finns ett vasalopp för alla, säger Jonas Bauer. Det är tydligt att
svenska folket har upptäckt det nu med tanke på anmälningsläget.

Samtliga
lopp visar klara plussiffror, men störst lyft har StafettVasan fått. I
dagsläget handlar det om en 65-procentig uppgång och närmare 2 000 fler
åkare jämfört med 2009.

– Även 30-årsjubilerande Öppet Spår ökar
rejält. Där har vi runt 3 000 fler deltagare till de båda loppen än vid
samma tidpunkt förra året. Att vi haft en vit vinter runtom i landet
spelar naturligtvis in, men jag är också övertygad om att den
fantastiska vinterveckan 2009 och uppmärksamheten kring Sommarveckan
och CykelVasan spelat in. Vi har en unik Vasaloppsarena året om – och
det ger effekt.

Hela vasaloppsorganisationen jobbar nu för
högtryck för att ta emot alla deltagare på ett bra sätt. Framförallt
jobbar man med spårkvaliteten. Just nu pågår transporter från
snöfabriken i Oxberg där 50 000 kubikmeter glidvänligt underlag
framställts.

– Vi är otroligt glada och stolta över att vara en
så kraftfull motor för motion och hälsa, säger Jonas Bauer. Våra lopp
är av olika längd och karaktär, men samtliga är fysiska utmaningar som
sporrar till träning och som ger sköna minnen för livet för alla som
går i mål. 50 000 innebär att en drömgräns passerats, men nu höjer vi
ribban ytterligare.