Triathlonfester i Stockholm och på Tjörn – så gick det

Triathlonfester i Stockholm och på Tjörn – så gick det


ITU Stockholm Elite
Först ut var världseliten som körde olympisk distans under lördagen. Simning 1 500m i Riddarfjärden vid stadshuset, sedan 40 km på en niovarvsbana i Gamla stan och runt kungliga slottet som avslutades med 10 km fördelat på fyra varv runt slottet och Gamla stan.

På herrsidan tog en strålande glad Jonathan Brownlee från Storbritannien en övertygande seger. Det blev en stenhård match om andraplatsen mellan Kristian Blummenfelt från Norge och Pierre Le Corre från Frankrike med en lång spurt uppför slottsbacken där Blummenfelt drog det längsta strået och vann duellen. Vi hade svenskt deltagande via SM-vinnaren Gabriel Sandör. Han gjorde ett väldigt bra lopp där han tog sig i mål som 32:a av 53 startande.
På damsidan så tog Flora Duffy från Bermuda en väntad överlägsen seger före Jessica Learmonth från Storbritannien. Duffy och Learmonth höll ihop under simningen och cyklingen.  Duffy drog ifrån på löpningen och tog hem vinsten. Därmed har hon imponerande fem WTS-segrar den här säsongen. Ashleigh Gentle från Australien hade dagens snabbaste löptid (33:27) bland damerna och med den kunde hon springa upp sig till en tredjeplats. Inga svenska damer på startlinjen då Lisa Nordén och Amanda Bohlin är skadade.

Herrar

  1. Jonathan Brownlee (GBR) 1:49:10
  2. Kristian Blummenfelt (NOR) 1:49:28
  3. Pierre Le Corre (FRA) 1:49:28
  4. Gabriel Sandör 1:54.27

Damer

  1. Flora Duffy (BER) 2:00:09
  2. Jessica Learmonth (GBR) 2:01:30
  3. Ashleigh Gentle (AUS) 2:01:42 

ITU Stockholm Motion
På söndagen var det dags för motionärerna att ge sig ut på Stockholms gator. Drygt 1 600 deltagare kom till start i de fyra olika klasserna som finns att välja på (Olympisk-, sprint-, ungdomsklass och stafett). Motionsklasserna har en annan cykelbana som går via Norr Mälarstrand över Västerbron till Söder Mälarstrand. Man vänder strax innan Slussen och cyklar 2-4 varv beroende på distans. Målgången är precis som för eliten på toppen av slottsbacken.

Sprint Dam:

  1. Maria Åhr SWE 1:08:33
  2. Camilla Gustafsson SWE 1:19:20
  3. Sofie Mikiasson SWE 1:20:16

Sprint Herr:

  1. Dylan Smith GBR 1:06:39
  2. Vilhelm Lae NOR 1:06:46
  3. Carl Magnus Helin SWE 1:09:09

Olympisk Herr:

  1. Oskar Bergström SWE 2:09:46
  2. Markus Larsson SWE 2:09:56
  3. Carl Magnus Helin SWE 2:10:12

Olympisk Dam:

  1. Diane Sadik SWE 2:27:29
  2. Birgit Metzler DEU 2:28:31
  3. Ida Österman SWE 2:32:19

Tjörn Triathlon
Det var även triathlonfest på Tjörn där det på lördagen var medeldistans och på söndagen sprintdistans. Slutsålt som vanligt med ca 600 respektive 250 stycken deltagare på de respektive distanserna.
På damsidan visade Åsa Lundström att formen verkligen är på gång inför Ironman Hawaii då hon vann och därmed försvarade titeln från förra året på tiden 4:13 h. Emma Graaf var först upp ur vattnet med Lundström strax bakom. Åsa kopplade sedan tidigt grepp om ledningen på cykel och kunde sedan öka avståndet hela vägen in i mål. Mona Hallberg tog andraplatsen i elitklassen före Emma Graaf som kom trea.

Formstarka f.d. elitsimmaren Jesper Svensson tog hand om förstaplatsen bland herrar. Jesper gjorde en sedvanligt överlägsen simning där han byggde en minuts försprång på kortdistansspecialisten Ludvig Fleetwood. Bakom dessa jagade Fredrik Bäckson som precis kommit tillbaka efter en envis knäskada. Han cyklade upp sig och var tvåa ut på löpningen. Svensson stod dock för dagens bästa löptid och kunde ta hem segern med god marginal före Bäckson. Fleetwood kom in på en tredjeplats och var som närmast 10 sekunder efter Bäckson på löpet men tyvärr tröt krafterna vid kilometer 17.

På söndagens sprint så tog Jonna Hedbys hem vinsten bland damer och Nils Svensson bland herrar.

Dam Medeldistans:

  1. Åsa Lundström 4:13:20
  2. Mona Hallberg 4:21:05
  3. Mirella Carlsson 40-44 4:35:08
  4. Emma Graaf 4:36:42
  5. Sara Andersson 35-39 4:40:03

Herr Medeldistans:

  1. Jesper Svensson 3:45:58
  2. Fredrik Bäckson 3:50:53
  3. Ludvig Fleetwood 3:53:21
  4. Martin Fredriksson 4:01:25
  5. Richard Bäckström 4:08:06

Dam Sprint:

  1. Nicole Pelin 1:14:16
  2. Jonna Hedbys 1:15:38
  3. Mathilda Leidersdorff 1:17:01

Herr Sprint:

  1. Nils Svensson 1:03:56
  2. Johan Linhart 1:04:14
  3. Anton Bengtsson 1:04:34

ITU Long Distance Worlds
Formstarka Lionel Sanders från Kanada och Sara Crowley vann ITU VM i Kanada i söndags. Detta mästerskap görs upp på en annan distans än de klassiska Ironmanloppen. Nämligen 3 km simning, 120 km cykel följt av 30 km löpning. Sanders är nog den starkaste cyklisten i kombination med sin löpstyrka just nu. Hans akilleshäl är hans relativt svaga simning vilket är ett stort minus och komplicerar och försvårar hans chanser på tävlingar som Hawaii där det är väldigt många snabba med. Vi hade endast en svensk representant i form av SM-mästaren på medeldistans Sebastian Norberg från Varberg. Sebastian kom på en meriterande elfteplats men får inget officiellt resultat då han blev diskad p.g.a. en regelöverträdelse rörande fel sida av körfältet. Tvåa och trea på herrsidan blev medeldistansspecialisterna Josh Amberger och Joe Gambles från Australien. På damsidan kom danska Helle Fredriksen tvåa följt av kanadensiskan Heather Wurtele.

Resultat Herrar

  1. Lionel Sanders (CAN) 5:20:36
  2. Joshua Amberger (AUS) 5:22:09
  3. Joe Gambles (AUS) 5:26:23

Resultat Damer

  1. Sarah Crowley (AUS) 5:51:23
  2. Helle Frederiksen (DNK) 5:55:04
  3. Heather Wurtele (CAN) 5:55:51

Även att Hawaii-aktuella Boris Stein, Nils Frommhold, Fredrik van Lierde och Andi Bocherer stod för stabila insatser på Ironman Zell Am See respektive Vichy. Då även Frodeno, Kienle och Lange är i gott slag så blir det sannolikt en tyskdominerad resultatlista på herrsidan även detta år. Förra året var fyra av de fem bästa på Hawaii från Tyskland. Bara två på topp 10 var icke-européer (Ben Hoffman & Tim O´Donnell). Normalt brukar det finnas australiensare med i toppen men landet har efter Craig Alexanders, Pete Jacobs och Chris McCormacks sorti tappat sin dominans.

Septembernumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Kickstart i höst, roligaste passen, hetaste prylarna
  • Lidingöspecial
  • Plogga, svensk idé blev internationell succé
  • Höstens nya skor, Vi har testat 13 modeller
  • Forskning: Hjärnan älskar löpning
  • Träning: Hoppa dig i form
  • Smart mat

 

Prenumerera


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Din guide till ett perfekt halvmaraton

Din guide till ett perfekt halvmaraton


Vad ska jag äta före start? Behöver jag värma upp? Hur fort ska jag springa?

Frågorna kan vara många för den som ska springa sitt första halvmaraton – och här är svaren!

Behöver jag värma upp?

Nej, inte egentligen. Du kan använda den första kilometern till att komma in i rytmen och få upp värmen. Siktar du på att göra en tid är det däremot alltid bra att få igång kroppen med kanske 10–15 minuter lätt löpning och några avslutande fartökningar.

Statisk stretchning före ett lopp kan vara kontraproduktivt, så undvik det. Däremot kan dynamiska rörelseövningar vara ett effektivt sätt att mjuka upp leder och muskler. Avsluta din uppvärmning i tid så att du hinner dricka något och gå på toa – men inte för långt i förväg eftersom effekten av uppvärmningen försvinner snabbt. 

Hur fort ska jag springa?

Den optimala farten är den som innebär en intensitet på eller nära din mjölksyratröskel. Är du mycket vältränad ligger den förmodligen runt 90 procent av din maxpuls – till exempel 180 om du har en maxpuls på 200 slag i minuter.

Är du osäker på din kapacitet eller nybörjare är det bäst att gå ut lite mer försiktigt – sikta då på runt 80–85 procent av max. 

Så här fort springer du förmodligen en halvmara om du sprungit någon av dessa distanser tidigare:

5km                  10km                  maraton        halvmaraton 

(min)               (min)                  (timmar)        (timmar)

16.19               34.01                  2.36.22          1.15

19.35               40.49                  3.07.39          1.30

22.51               47.38                  3.38.55          1.45

26.06               54.26                  4.10.12          2.00

29.22               1.01.14               4.41.28          2.15

32.38               1.08.02               5.12.44          2.30

Vad ska jag äta före ett halvmaraton?

Du har mycket att vinna på att vara lite petig med maten under dagarna före ditt halvmaratonlopp. Dels gäller det att inte äta saker som kan göra magen orolig, dels gäller det att tanka kroppen med näring och energi. Det är också bra att träna på att äta och dricka när du tränar, så att du behärskar tekniken och vet vad som fungerar för dig och din mage när det är dags för start. 

Ät ordentligt med kolhydrater, utan att överdriva, dagarna före start. På tävlingsmorgonen äter du en ordentlig frukost tre–fyra timmar före start. Undvik mycket protein och fibrer då fibrer kan sätta fart på magen, och satsa på kolhydrater.

Två timmar före start kan du äta ett mellanmål som innehåller lite fibrer, och som du vet funkar för din mage. En smörgås med sylt, rostat bröd med honung eller en halv banan är tre kolhydratrika alternativ.

Försök också att dricka en halvliter vatten två–tre timmar före start, och komplettera med lite sportdryck var 15:e minut. 

Hur ska jag lägga upp loppet?

0–1 kilometer

Välj en startfålla efter din kapacitet, och använd den första kilometern till att komma igång och hitta en bra rytm. Se till att starta mjukt och sakta öka farten i stället för att rusa igång.

1–2 kilometer

Försök att komma upp i din tänkta fart för loppet under den andra kilometern. Kolla din tid och hastighet vid kilometermarkeringarna och försök att hitta en grupp som verkar hålla din önskade fart.

2–5 kilometer 

Det är allt för tidigt att börja gasa. Om du å andra sidan upplever det som tufft att hålla din planerade tävlingsfart redan nu så var inte rädd för att slå av lite på takten med cirka 10–15 sekunder per kilometer ett tag – det är fortfarande långt kvar.

5–12 kilometer

Försök att springa avslappnat. Lockas inte att överanstränga dig själv när det lutar uppåt eller blåser motvind. Elitlöpare använder sig ofta av strategin att frikoppla kropp och tanke från varandra under den här fasen av loppet, för att göra det mentalt lättare att hålla den planerade tävlingsfarten.

12–15 kilometer

Även om du har satt upp en realistisk målsättning när det gäller farten så kommer det att börja bli jobbigare att hålla den nu. Därför måste du nu koncentrera dig helt och hållet på din kropp för att hålla dina kilometertider. Det kan betyda att du måste öka tempot.

15–19 kilometer

Under den sista fjärdedelen av loppet är det dags att börja använda den energi som du har sparat på. Att hålla farten blir alltmer en mental prövning nu. Det är bara att bita ihop och att tänka på att du inte kan ge allt riktigt ännu – koncentrera dig på en regelbunden andhämtning och att försöka springa avslappnat även om det är svårt just nu.

19–20 kilometer 

Under de här sista kilometerna är det ingen idé att spara på krutet. De flesta löpare blir förvånade över vad de klarar av när de har en mållinje i sikte. 

20–21,1 kilometer

Även om du är helt slut nu så kan du förmodligen ändå spurta de sista hundra meterna. Men eftersom det kommer att ha en marginell betydelse för slutresultatet så rekommenderar vi att du drar ner på tempot något och i stället njuter av den sista biten in i mål. Men bara om du inte är väldigt nära att slå nytt personligt rekord eller att springa under 1.30- eller 2-timmarsgränsen förstås – då är det läge att ge allt. 

Vad ska jag göra efter målgång?

Byt om till torra kläder. Fyll sedan på med vätska och energi. Har du svårt att äta? Testa en banan eller något annat lättsmält. Ät sedan ett ordentligt mål mat med protein inom två timmar efter målgång, för att optimera återhämtningen och återuppbyggnaden av muskelvävnad. 

Hur ska jag tänka veckan efter loppet?

Vad du klarar av och hur du ska bete dig beror förstås helt och hållet på ditt utgångsläge. Försök att sova lite extra mycket dagarna efter loppet. När du börjar springa igen så ta det lugnt. Använd gärna en pulsmätare för att få koll på hur din återhämtning går. Har du en förhöjd vilopuls (mer än tio slag över din normala) så är du inte helt återhämtad ännu och bör fortsätta träna på en låg intensitet ytterligare någon/några dagar. 

Passa på! Just nu 60% rabatt!

Passa på! Just nu 60% rabatt!


Just nu! Mer än halva priset på prenumeration, endast 39 kronor per tidning! Ordinarie pris 99 kronor.

Få Sveriges största löpartidning hemskickad till dig 11 gånger (helår) för bara 437 kronor! Du får massa tips om löpning, kost, prylar och om hur du bäst kommer i form, allt direkt hem i brevlådan och på webben. Nyhet! Du har dessutom som prenumerant 20%* på löparskor och kläder! Bra va!

TA DEL AV ERBJUDANDET HÄR!

Ge bort en prenumeration!

Köp rätt sportbehå!

Köp rätt sportbehå!


När du springer får inte bara fötter och knän utstå stötar. Även din byst blir utsatt och därför gäller det att skaffa en bra sportbehå. I samarbete med Timarco och Mia Wahlstedt, mångårig behå-expert på Triumph, guidar vi dig steg för steg. 

När vi köper löparskor, då är vi beredda att lägga ner mycket pengar för att få skor med bästa komfort, kvalitet och stöd. Men när det gäller sportbehåar, då tenderar allt för många att slarva. Det konstaterar Mia Wahlstedt, behå-expert på underklädesföretaget Triumph. 

  • Det är jätteviktigt att skaffa en sportbehå som sitter ordentligt och ger bra stöd, om du löptränar. Brösten utsätts för stor belastning och studsar upp och ner och sida till sida och det sliter på ligament och hud. Det kan göra väldigt ont och på lång sikt kan det tänja ut huden, säger hon. 
  • Ju större byst du har, desto mer volym är det som är i rörelse och slitningarna blir större än om du har mindre byst. 
  • Men det är fortfarande viktigt att ha ett bra stöd, även om du har en mindre byststorlek, säger Mia.

Tänk på vid sportbehå-köpet:

  1. Sportbehån ska sitta ordentligt runt bröstkorgen utan att göra ont. Det vanligaste felet man brukar göra är att köpa en behå som är för stor runt om. Många är rädda att det ska göra ont eller att det ska uppstå valkar. Men för att du ska få ett gediget stöd av behån måste den sitta bra runt om. Det är lite som att ta på sig löparskorna utan att knyta skosnören, skorna funkar sådär då. 
  2. Kuporna ska fyllas ut. Det vill säga hela bröstet ska omslutas av kupan, annars rör sig ju brösten i kupan och då uteblir stödet. Kupan ska heller inte vara för liten, för då kommer en del av bröstet att hamna utanför och stödet blir sämre. Faktum är att ett av de vanligaste felen folk brukar göra när de köper sportbehå är att välja en för liten kupstorlek.
  3. Satsa på en behå med riktiga behåstorlekar, det vill säga med siffror och bokstav, som till exempel 75B. Då kan du köpa en behå som passar ditt eget bröstkorgsmått och din egen kupstorlek, vilket säkrar att du får rätt stöd. 
  4. Din sportbehå bör även ha reglerbara axelband. Då kan du spänna banden så att behån sitter på ordentligt, men ändå skönt över axlarna. 
  5. Prova att hoppa eller springa på stället för att känna efter att du har rätt stöd av din nya behå.

Hos Timarco hittar du Sveriges största utbud av sportbehåar.

Här kan du läsa Runner’s Worlds stora sportbehåtest!

Så orkar du ultralångt

Så orkar du ultralångt


Att springa jättelångt är en utmaning för kroppen – inte minst när det gäller energiåtgången. Så här kan du tänka när det gäller mat- och vätskeintaget på riktigt långa lopp – oavsett om du ska genomföra ett Ironmanlopp eller springa Ultravasan.

En stor utmaning för ultralöpare är att få i sig tillräckligt med energi. Det såg man i studier redan 1925, och det har bekräftats i ett flertal efterföljande studier.

I en studie undersökte man energiintaget och energiförbrukningen hos idrottare som genomförde ett triathlonlopp med 3,8 kilometer simning, 180 kilometer cykling med en stigning på över 2 600 meter och 42,2 kilometer löpning. Syftet var att undersöka om de fick i sig tillräckligt med energi under loppet.

De här triathleterna gjorde av med cirka 11 000 kilokalorier, medan de åt cirka 3 600 kilokalorier (merparten kom från kolhydrater). Det betyder att de hade en energiförlust på cirka 7 400 kilokalorier (eller cirka 70 procent), det vill säga motsvarande vad många normalt äter på två till tre dagar. 

”Många studier visar också att man behöver få i sig stora mängder kolhydrater för att kunna prestera optimalt inom uthållighetsidrott.”

Många studier visar också att man behöver få i sig stora mängder kolhydrater för att kunna prestera optimalt inom uthållighetsidrott – rekommenderat intag är 40 till 110 gram per timme.

Så äter ultralöparna

Forskaren Trent Stellingwerff studerade till exempel 2015 ett antal ultralöpare från världseliten för att kartlägga hur deras energiintag såg ut under en rad 100-mileslopp (162 kilometer).

Löparna hade alla hittat sin koststrategi genom att pröva sig fram under träningspassen. De åt cirka 5 500 kilokalorier var, varav cirka 4 600 kilokalorier kom från kolhydrater – främst från sportdryck. De åt däremot minimalt med fett och protein under loppen.

Löparna åt även en kolhydratrik frukost en till tre timmar före tävlingsstart. Under loppen åt de i genomsnitt 70 gram kolhydrater i timmen. 

Optimera ditt intag

Oavsett vilken koststrategi man väljer i vardagen, bör man optimera sitt kolhydratintag under ultralopp. Upp mot 70 gram per timme kan hjälpa dig att prestera bättre.

Det är också viktigt att prova ut vad man ska äta och dricka i förväg under långa träningsrundor. Detta för att undvika obehagliga överraskningar under loppet. Det kan vara mag- och tarmbesvär eller att man har svårt att svälja det man stoppar i sig.

I de studier som nämnts ovan har löparna använt olika former av gel och sportdryck, men man kan lika gärna äta mat eller dricka vanlig dryck. Sportdrycker och gel är populärt dels för att de är lätta att ta med, dels för att de innehåller koncentrerade kolhydrater.

Sportdrycker och gel innehåller dessutom natrium, vilket hjälper till att bibehålla vätskebalansen. I vissa fall innehåller de också koffein, som bevisats ha en prestationshöjande effekt. 

Tre förpackningar gel eller starkt blandad saft plus en matsked honung eller tre bananer (vilket är svårt att få i sig varje timme under ett lopp) innehåller cirka 70 gram kolhydrater. Löpare brukar föredra flytande föda eftersom det är lätt att svälja. I slutet av loppet föredrar vissa någon form av fast föda som kanske banan, torkad frukt eller choklad. 

Urval av referenser:

Trent Stellingwerff: Competition Nutrition Practices of Elite Ultra-Marathon Runners, International Journal of Sport Nutrition and Exercise, 2015.

Anna Barrero: Energy Balance of Triathletes during an Ultra-Endurance Event, Nutrients, 2015. 

Wretlings bästa Ironman tips

Wretlings bästa Ironman tips


Hon är extremidrottaren som började träna vid 38 års ålder och sedan dess – inom loppet av några år – har gjort allt från att genomföra ett maraton till att som serieentreprenör grunda och utveckla varumärket Power Woman. Nu är hon rankad som topp 1 % i VÄRLDEN i sin age group på Ironmandistansen.

I Runner´s Worlds mars nummer 2019 träffade Kenneth Gysing Anna under vinjetten ”Jag är löpare”. Där berättar Anna hur löpningen startade med att hon köpte ett par löparskor för att kunna gå bättre. Det tog henne vidare till att varva löpning och gång mellan olika lyktstolpar, och tillsist avverkades en mil sammanhängande. Men det slutade inte där, utan nu har Anna bland annat genomfört Norseman, som tillhör de mest extrema Ironoman loppen. Klicka här för att läsa hela ”Jag är löpare” artikeln.

Med sin erfarenhet att gå från nästan noll till att klara av Ironoman och därtill prestera så att hon ligger i topp i sin åldersgrupp ger hon här sina 10 bästa tips för dig som vill genomföra ett Ironmanlopp.

Anna Wretling under vinjetten JAG ÄR LÖPARE i Runner´s World mars 2019

Anna Wretlings 10 bästa tips inför Ironman:

  • Satsa på springa så lite som möjligt men ändå tillräckligt för att klara distansen. Löpning sliter på kroppen o är en orsak till skador så för att hålla det borta springer jag så lite som behövs för att spara kroppen.
  • Ett fartpass med intervall är smart lägga in varje eller varannan vecka. Det behövs ganska lite intervall för att ändå boosta konditionen. Många sliter med intervaller för ofta utan att det ger bättre resultat.
  • För långdistans gäller annan intervall än för kortdistans. Intervallerna är längre o lägre intensitet, att maxa håller jag mig borta ifrån. Ofta kommer skador när du går över 90% o det ger inte bättre resultat för en som kör långa lopp.
  • Sluta spring mellanmjölk-pass eller tävla på träning. Gör du bästa milen på träning så tränar man fel. Det är på lopp du ska briljera, i övrigt träna smart. Fort för att få upp flås o långsamt för bygga tålighet.
  • Distanspass är bra för vänja benen vid hålla på länge, men gör det med måtta. Man behöver inte dra tre mil varje söndag utan periodisera så du får in något längre pass inom en månadsperiod i stället. Det sparar kroppen o du får ändå uthållighet. Sen ska farten vara låg, återigen ligger många för fort på sina distanspass. Jag uppmuntrar tom att gå emellanåt i passen då jag tänker ”tid på fötter” med än fart o kilometer.
  • Träna brick löpning, dvs kort löp efter du cyklat. De behöver inte vara långa, viktigast är få in övergången och inte mata distans.
  • Träna på känsla o ansträngningsnivå, en dag kan en fart vara lätt o en annan dag samma fart vara hård. Därför går det inte kolla på en klocka o tro den ska visa rätt. Utgå från dagsform är viktigare än en fart. Ha några nivåer du utgår ifrån, dvs hur jobbit det ska kännas. Lätt, mellan, hårt o jättejobbigt. 
  • För att få in mängd i träningen cykla eller simma istället för springa. Det sliter mindre.
  • Träna styrka. Många löpare o triathleter glömmer eller struntar i styrketräningen men det är bara att göra sig själv en björntjänst. En stark baksida lår och rumpa kombinerat med stark core kommer göra att du orkar hålla uppe kroppen ffa sista delen av ironman löpningen.
  • Tunga ben pga cykel och styrka är bara att ”gilla läget”. En triathlet har inte pigga ben i grundträningen men sen när benen får vila o toppa sig så säger det BOOM!

Kolla in Anna Wretlings tips på IGTV

Inlägget presenteras i samarbete med Powerwoman

Svaren på frågorna du inte vågar ställa | Del 3

Svaren på frågorna du inte vågar ställa | Del 3


Därför fiser löpare

Du har säkert märkt det själv – löpning kan sätta fart på fisarna. Så här funkar det.

– Det finns flera orsaker till att löpning kan orsaka gasbildning, säger idrottsnutritionist Emma Lindblom. Den första orsaken är all tung andning. Överflödet av luft fastnar i matsmältningssystemet och kan bara komma ut genom ändtarmsöppningen, säger hon.

– Den andra orsaken är att hårda pass tenderar att snabba upp matsmältningen. 

Aerob träning hjälper maten att röra sig snabbare genom matsmältningssystemet, vilket lättare frigör gaser som samlats i tarmarna, säger hon. 

Även om du inte helt kan eliminera risken att släppa en pinsam brakare när du är ute springer med dina löparkompisar, så finns det några saker du kan göra för att minska den.

– Undvik gasbildande mat före ett pass, som vete, socker, potatis och grönsaker som broccoli, kål, linser och blomkål. Undvik kolsyrat vatten av samma anledning, säger Emma Lindblom. 

Fokusera också på din andning när du springer och försök att andas in genom näsan och ut genom munnen. På så sätt sväljer du inte lika mycket luft.

Till sist, kom ihåg att fisar är en del av livet – ingen plats, vare sig löparbana, löpband eller yogaklass är immun. – Att försöka hålla dem inne kan leda till svullnad, uppblåsthet och magkramper, säger Emma Lindblom.


Så påverkas dina bröst av löpning

Beroende på storlek kan bröst vara väldigt tunga. De får heller inget vidare stöd av kroppen. Så här påverkas de av dina löppass.

Det finns inte mycket som håller brösten stabila och stilla – bara skinnet och några ligament.

– När du springer skumpar inte insidan av din kropp omkring, eftersom den hålls på plats av muskler och vävnad. Men det gäller inte för brösten, de har praktiskt taget inget stöd. Löpning kan hjälpa till att tänja ut det lilla stöd som finns, vilket kan ge effekten av något mer uttänjda bröst. Men om du har en bra sportbehå så motverkar du detta, säger Bengt-Olov Tengmark, läkare.

Michelle Norris, forskare vid avdelningen för Sport and Excercise Science vid Portsmouth University i England studerar bröstens rörelser och testar produkter som stöder brösten i laboratoriet. För att kunna göra det låter hon och hennes kollegor kvinnor springa på löpband med bara bröst och sedan med sportbehåar med mer eller mindre support. Med hjälp av en särskild ”3-D-motion-capture”-teknik fångas bröstens rörelser. 

I labbet har Norris och hennes kollegor funnit att brösten rör sig i ett mönster som ser ut som en 8:a. Inte bara upp och ner – den vertikala rörelsen som de flesta löpare tänker på – men också från sida till sida och även bakåt och framåt.

Bröstet består av vävnad, inte muskler. Det är inte en fast struktur, det kan röra sig alla tre dimensionerna när vi springer, säger Norris.– En bra behå är ett måste. På grund av all rörelse som löpning innebär behöver kvinnliga löpare stöd.


Så minskar du risken för skav

Alla uthållighetsidrottare drabbas av skav någon gång – oavsett om man är löpare, cyklist eller längdskidåkare. Men det går att undvika. Så här gör du. 

När hud gnids mot hud eller tyg kan det uppstå råa, röda hudirritationer som kan blöda, svida och få dig att skrika av smärta när du duschar efter loppet. Fukt och salt på kroppen gör det värre. Armhålorna, fötterna, insidan av låret, behåkanten hos kvinnor och bröstvårtorna hos både män och kvinnor är känsliga punkter. 

För att undvika skav kan du använda fuktavvisande och sömlösa kläder utan etiketter.

Passformen är viktig – stora tröjor har mycket tyg som kan irritera, en alltför trång sportbehå kan skära in i huden.

För att minska friktionen kan du talka eller stryka på vaselin på utsatta kroppsdelar. Tejpa också bröstvårtorna före loppet. Smörj dessutom gärna in dig med fuktbevarande olja efter att du duschat – torr hud ger lättare skavsår.


Så slipper du fotsvampen

Fotsvamp är en svampinfektion som orsakar torr, fjällande, rodnande hud mellan tårna som kan klia eller svida. Eftersom svampen trivs där det är varmt och fuktigt så är sommaren högsäsong för fotsvamp. Så här slipper du den.  

Stephen Pribut, fotvårdsspecialist, tycker att du ska ha på dig tunna, fuktavvisande strumpor av syntetmaterial, som andas (inte bomull) medan du springer. Det är också viktigt att du duschar och tvättar dig mellan tårna efteråt och sen ser till att det blir helt torrt mellan tårna. Du kan ta en hårtork att blåsa med för att fukten ska försvinna helt.

– Byt också dina fuktiga strumpor och skor efter din löprunda. Släng inte ner dina svettiga löparskor i en träningsväska eller i bak i bilen, där fukten inte kan vädras ut. Du kan också pudra dina fötter med särskilt antisvamp-puder innan du ger dig ut och springer, tipsar Stephen Pribut.

Om du drabbats av svamp finns det receptfria krämer på apoteket att stryka på det utsatta området. Läs anvisningarna noga; trots att symptomen försvunnit brukar rekommendationerna vara att man fortsätter behandlingen en tid för att vara säker på att infektionen är borta. Om fotsvampen inte ger med sig, kontakta en hudläkare som kan skriva ut invärtesmedicin mot svamp.