Tro lika viktigt som gener

Tro lika viktigt som gener


Hur mycket påverkas ditt liv och din kropp av det du tror och förväntar dig? Det har testats i ett flertal studier, nu senast i ett experiment där testpersonerna fick veta att de hade en genvariant som ökade risken att gå upp i vikt eller gjorde dem mindre mottagliga för konditionsträning.

Det finns gener som har kopplats till övervikt och det finns gener som har kopplats till fysisk prestation. Det finns också skräddarsydda träningsprogram, gjorda för att passa för individuella genuppsättningar. Men även förväntningar och tro – ditt mindset – påverkar din hälsa och prestation. Ditt mindset påverkar hela ditt liv, det vill säga hur du upplever dig själv och din förmåga. Du tror kanske att du är smart, eller att du saknar talang för teckning. Det kallar psykologen Carol Dweck för ett statiskt mindset. Du kan också vara en person som tror att du kan bli något: Du kan inte teckna, men du tror att du kan lära dig av någon som lärt sig hantverket. Det gör att du går en teckningskurs och plötsligt kan du teckna. Ett sådant mindset kallar Dweck dynamiskt, det leder dig vidare i livet.

För att ta reda på lite mer om sambandet mellan mindset, gener och hälsa annonserade forskare vid Stanford University efter deltagare som var intresserade av att lära sig vilka dieter eller träningsprogram som bäst passade deras gener. Mer än 200 personer svarade på annonsen.

Forskarna tog genprov på varje individ. Därefter delades de upp i två grupper på 116 respektive 107 personer. Gruppen på 116 personer testade sin uthållighet genom att springa på löpband och den andra gruppen fokuserade på kost. Forskarna mätte löpgruppens syreupptagning och frågade personerna om deras uppskattade ansträngning. Personerna i kostgruppen åt mat och uppskattade sin mättnad samtidigt som forskarna tog blodprov för att mäta hormoner som påverkar mättnadskänslorna.

Efter det fick samtliga reda på sina genprofiler. Men forskarna manipulerade detta svar. Halva löpargruppen fick information om att de hade den genvariant som försämrar kroppens svar på träning och halva fick information om att de inte hade den.

På motsvarande sätt fick vissa personer i kostgruppen information om att de bar på en genvariant som ökade risken att äta för mycket. De trodde alltså att de hade en fetma-gen. De övriga i kost-gruppen fick information om att deras genvariant gjorde att de kände sig mätta snabbt, vilket minskade deras risk för fetma.

Därefter gjordes löp- och ät-testet igen. De som trodde att de bar på en genvariant som gjorde att de svarade dåligt på träning orkade inte springa lika länge som vid första försöket. Deras syreupptagning och lungkapacitet var klart sämre. De som trodde att de hade bra gener för träning orkade däremot längre. Och de som fått information om att de hade en gen som minskade risken för fetma producerade fler mättnadshormoner än de som fått information om att de hade gener som gjorde det svårare att känna mättnad.

Foto Deca text och bild

”Stefan Holm hade sållats ut som talanglös höjdhoppare i ett system som enbart förlitade sig på gener.”

En lärdom av detta är att ditt mindset, eller dina mentala förväntningar på dig själv, spelar minst lika stor roll som dina gener. Hur du reagerar på träning och på en ny diet handlar både om förväntningar och gener. Placeboeffekten är ett faktum. Samspelet mellan gener, tro och hälsa är mycket, mycket mer komplext än man tidigare har trott. Gener skapar ett statiskt mindset, men din tro kan luckra upp detta mindset. Stefan Holm hade till exempel sållats ut som talanglös höjdhoppare i ett system som enbart förlitade sig på gener.

Den andra lärdomen är att du bör tänka på vad du säger till dina barn. Säg inte att de har talang, att de är smarta eller dumma. Det skapar ett statiskt mindset. Det påverkar dem. Barn som får höra att de är smarta vågar inte utmana sig själva. De vågar inte misslyckas. Uppmuntra ansträngningen i stället. Säg: ”Vad bra du kämpade.” Det lär barnet ett dynamisk sätt att tänka. Barnet lär sig att det krävs ansträngning för att lyckas. 

Tänk också på vad du säger till dig själv. Ditt vardagssamtal med dig själv påverkar dig – och det kan du ändra på nu. 

 

Nr 10 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Ditt bästa år! Experternas smarta tips
  • 7 pannlampor i stor test
  • Vad är långpass?
  • Spring saktare! Forskare: Därför gör det dig snabbare
  • Redo för träning? Enkelt formtest som ger dig besked
  • Jesse Owens trotsade Hitler och nazismen
Bli prenumerant
Antal kommentarer: 2

Robert Oldén

Som jag alltid sagt om du inte tror på Dig själva vem skall då göra detta.


Gentester är ingen genväg! - Runner's World

[…] Tro lika viktigt som gener […]



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Här bor du närmast ett upplyst motionsspår i Sverige

Här bor du närmast ett upplyst motionsspår i Sverige


Älskar du att springa i motionsspår? Då skulle du trivas i Upplands Väsby. Enligt en undersökning av Statistiska centralbyrån har flest av invånarna mindre än en kilometer till ett upplyst motionsspår där.

Undersökningen som Statistiska centralbyrån (SCB) har gjort visar att nästan var tredje person i landet bor inom en kilometer från ett elljusspår – alltså upplysta stigar och motionsspår som kan användas för motion även kvällstid och under den mörka årstiden.

Det finns nästan 1 700 platser med elljusspår i landet, och 1 475 av dem ligger mindre än 1 kilometer från en tätort eller småort enligt SCB. De län med störst andel av befolkningen inom 1 kilometer från ett elljusspår är Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland med 60, 49 respektive 47 procent. I Gotland och Skåne bor däremot endast 10 respektive 18 procent av befolkningen nära ett elljusspår.

Bäst bland alla kommuner är Upplands Väsby i Stockholms län. Hela 91 procent av Väsbyborna har ett elljusspår inom en kilometer. Därefter kommer Kiruna och Arvidsjaur i Norrbottens län, med 82 respektive 75 procent.

Upplands Väsby har på senare år satsat på fler motionsområden för allmänheten. Utöver sju olika traditionella elljusspår finns numera även en stadsmotionsslinga i Brunnby Vik. Friidrottsarenans löparbanor i Vilundaparken hålls även öppna för allmänheten när det inte är bokat av någon förening. För ett par år sedan byggde kommunen också en OCR-hinderbana i Runby.

– Att skapa förutsättningar för rörelse är ett av våra viktigaste bidrag till att förbättra folkhälsan, säger kultur- och fritidsnämndens ordförande Andrea Möllerberg (VB).


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!


Passa på! Nu kan du få 6 nummer av Runner’s World  tillsammans med ett par Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar för bara 546 kronor! Välj mellan färgerna vit, svart eller rosa.

Vårt erbjudande
• 6 nummer av Runner’s World (ordinarie butikspris: 594 kronor).
• Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar (ordinarie pris 499 kronor).
• Sammanlagt värde: 1093 kronor.

  • Din rabatt: 50 %, ditt pris: 546 kronor!

Här gör du din beställning!

 

Med Runner’s World får du:
✔️ Världens ledande löpartidning
✔️ Träningstips av experter och elitlöpare.
✔️ Extra mycket sko- och pryltester
✔️  Läsningen för alla som springer, från nybörjare till proffs,
✔️ Tips och råd om träning, teknik och nya prylar
✔️ Allt om de stora loppen
✔️ Inspirerande resereportage
✔️ Runner’s World digitala tidningsarkiv
✔️ Runner’s Worlds app

*Går ej att kombinera med andra erbjudanden.

 

Här gör du din beställning!

 

Defunc TRUE GO-modellen är för den som vill ha en kraftfull ljud- och kommunikationsupplevelse- TRUE GO passar för långvarig lyssning utan att bli obekväma genom vår världsunika, egenutvecklade MultiTip™-design som ger en bättre ljudupplevelse samt håller dina lurar på plats för ökad komfort.

Funktioner:

  • 22 timmars speltid
  • Superb säker passform
  • Kraftfullt ljud
  • Långvarig komfort
  • Touch control
  • Bluetooth 5.0
  • USB-C
  • 10 m trådlös räckvidd
  • Laddningsbox ingår naturligtvis

Här gör du din beställning!

Dålig kondition kopplas till ökad risk för psoriasis

Dålig kondition kopplas till ökad risk för psoriasis


Forskare vid Göteborgs universitet har i en ny studie visat att sämre fysisk kondition hos unga vuxna kan kopplas till en ökad risk för psoriasis senare i livet.

Psoriasis är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som kan drabba både kvinnor och män – cirka 300 000 svenskar har psoriasis i någon form. Det är inte helt klarlagt vad som utlöser sjukdomen, men det är känt att ärftlighet i kombination med yttre faktorer spelar en stor roll.

Nu har forskare vid Göteborgs universitet gjort en stor registerbaserad studie på psoriasis och sett att det finns en ökad risk för att utveckla sjukdomen om man har dålig kondition i unga år.

Studien baseras på data om drygt 1,2 miljoner svenska män som mönstrade till värnplikten mellan åren 1968 och 2005. Under mönstringen genomförde alla dessa män samma konditionstest på en motionscykel. Forskarna samkörde sedan konditionsdatan med bland annat Patientregistret.

Association men inte orsakssamband

Ju sämre kondition männen hade vid mönstringen desto större andel av dem insjuknade senare i psoriasis eller psoriasisartrit. I gruppen med sämst kondition var risken 35 procent högre att utveckla psoriasis, och 44 procent högre att utveckla psoriasisartrit, jämfört med gruppen med hög kondition. 

– Vi visar att det finns en association mellan sämre kondition och ökad risk att utveckla psoriasis, men vi visar inte på ett orsakssamband. Vi kan alltså inte säga att det går att förebygga psoriasis genom att motionera, säger studiens försteförfattare Marta Laskowski, som är doktorand inom dermatologi vid Göteborgs universitet och ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 

Marta Laskowski har studerat kopplingen mellan låg kondition och psoriasis.
Foto: Anders Dahlberg

Hon menar att låga konditionsnivåer ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, och att psoriasis i sig är kopplat till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

– Resultaten från vår studie ger ytterligare stöd för att det är bra att utvärdera konditionsnivåer tidigt i livet för att identifiera individer som löper större risk att drabbas av negativa hälsoutfall senare i livet, säger Marta Laskowski.

Det finns andra studier som visat att personer med psoriasis överlag har en sämre fysisk kondition, även om de jämförs med personer som är lika fysiskt aktiva. Men det är inte helt klarlagt vad det kan bero på.

– En svaghet med vår studie är att vi inte kunnat följa hur männens kondition utvecklades under de år som gick mellan mönstring och insjuknande. Vi saknar också data om rökning, som är en känd riskfaktor för psoriasis, säger Marta Laskowski.

Den som har psoriasis har ofta också andra sjukdomar. Cirka 30 procent får den inflammatoriska ledsjukdom som kallas psoriasisartrit. Annan känd samsjuklighet är exempelvis fetma, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och depression. 

Källa: Cardiorespiratory fitness in late adolescence and long-term risk of psoriasis and psoriatic arthritis among Swedish men. PLOS ONE


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Så tränar du löpning när snön ligger

Så tränar du löpning när snön ligger


Föreställningen om att vinterlöpning är problematiskt gör att jag ofta får frågor om hur vi löpare håller igång löpträningen på vintern. Många tror att vi i första hand springer inomhus på löpband eller inomhusbanor, andra att vi mest cyklar på testcykel eller åker skidor på längden.

Men faktum är att merparten av löparnas vinterträning sker utomhus. Vi är många som trotsar kylan för vinterlöpning innebär sällan några större praktiska problem – oftast handlar det om ett inre motstånd.

Själv älskar jag vinterperiodens grundträning. Känslan att springa på en plogad vinterväg i fem minusgrader och solsken är svår att beskriva. Knastret av snön under skorna och kylan som biter i kinderna ger mig mental styrka.

Jag hoppas att du också väljer att se fördelarna med att träna utomhus på vintern, för vi tillbringar så mycket tid inomhus under vintermånaderna att det är extra viktigt att träna utomhus för att få frisk luft och dagsljus.

Utrustning
Ett problem kan förstås vara att få bra grepp på snö och is. Om inte fästet är bra nog är det lätt att få ont i ljumskar och knän, men oftast klarar du dig faktiskt med vanliga löparskor. Om du vill ha dubbat finns ju dubbade gummigaloscher, lösa dubbar som man skruvar in i sulan på sina vanliga löparskor eller färdigdubbade skor.

En förutsättning för att du inte ska blir stelfrusen under dina vinterrundor är förstås att du har rätt kläder beroende på temperatur och väderlek. Ett underställ i ull är ett måste under de kalla vintermånaderna, och för de riktigt kalla dagarna rekommenderar jag också tights som är fodrade på insidan och vindtäta på utsidan.

Lathund för vinterutrustning:

  • Underställ i merinoull underst mot kroppen
  • Fodrade vintertights
  • Långärmad funktionströja som mellanlager
  • Mössa
  • Vantar eller handskar
  • Strumpor i funktionsmaterial
  • Reflexväst och/eller lösa reflexband
  • Pannlampa om det är mörkt
  • Löparskor – samma som du använder på sommaren eller dubbade
  • Vindjacka – samma som du använder på sommaren eller något kraftigare om du är frusen. Gärna med insydda reflexer eller reflexmaterial.

Träna smart och njut av vinterns fina löpmöjligheter:

Rent praktiskt kan du genomföra sommarens alla träningsmoment även på vintern. Distanspass och långpass medför inga problem i temperaturer ner till 18 minusgrader. Om det är kallare än så rör sig kroppen stelt och kantigt, och risken för att få köldskador i ansiktet ökar.

Intervaller
Intervaller, tröskelträning och backträning kan du köra i temperaturer ner till 13 minusgrader. Blir det kallare än så får luftrören slita ont. Om temperaturen sjunker lägre måste du även väga in vind och luftfuktighet – 15 minusgrader i Umeå känns till exempel betydligt mildare än 10 minusgrader i Stockholm där luftfuktigheten är högre.
Tips på intervallpass:
5 x 3 minuter i 80–85 procent av din maxpuls är ett bra intervallpass, men i en intensitet som sparar luftrören i kylan. I den farten blir inte heller frånskjutet så kraftigt, vilket gör att du får bra fäste i snön.

Snöpulsning
Snöpulsning, det vill säga löpning i lite djupare snö, är en annan lysande variant. Då tvingas du lyfta knäna högre, vilket frestar på lårmusklerna och ökar pulsen ordentligt. Pröva på en snötäckt gräsmatta, en fotbollsplan, i en park eller liknande där du vet att underlaget under snön är plant.
Tips på snöpulspass:
Värm upp med 15 minuter löpning på vägen till en snötäckt fotbollsplan. Spring 8 x 1 minuter något snabbare än din vanliga distansfart, med 30 sekunder gångvila mellan intervallerna. Spring sedan 15 minuter i riktning mot hemmet. Passet blir då totalt cirka 45 minuter.

LÄS MER:

Är du rätt rustad när vintern kommer?

Så håller du värmen med lager på lager


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Prylarna och tipsen som räddar vinterlöpningen

Prylarna och tipsen som räddar vinterlöpningen


När snön och kylan kommer gäller det att vara rätt rustad för vinterlöpningen. Här är vår checklista!

Mobiltelefon 

Ska du springa i mörker och kyla, eller långt från bebyggelsen? Ta med dig mobilen och se till att den fungerar. Har du laddat batteriet? Lägg in din närmast anhörigas telefonnummer under nödkoden ”ICE” (In case of emergency). Då kan räddningspersonal snabbt hitta rätt nummer i din telefonbok och meddela dem om olyckan skulle vara framme.

Så här kan du göra dina ICE-kontakter synliga även om du har kodlås på mobilen:
  • Skriv numret på en lapp, fotografera den med telefonen och lägg upp den som bakgrundsbild. Då kan räddningspersonalen se numret direkt.
  • Skaffa en app som gör ICE-kontakterna tillgänglig trots att telefonen är låst.
  • Skriv ner dina ICE-kontakter på en klisterlapp som du sätter på telefonens baksida.
  • På Iphone kan du lägga till ICE- och hälsoinformation under fliken ”Medicinskt id” under appen Hälsa. Den här informationen kan räddningspersonal komma åt även om telefonen är låst. 
  • På Androidmobiler kan du välja att låta ägarinformation visas även om telefonen är låst. Det gör du under Inställningar och Säkerhet.

Skippa hörlurarna
Att se och synas är förstås väsentligt när man springer i mörkret. Men det är också viktigt att höra – så lämna hörlurarna hemma och spetsa öronen i stället.

Huvud och händer
Oavsett vädret är ett par vantar och en mössa enkla försäkringar om man vill kunna hålla komforten på en rimligt hög nivå den här årstiden. Starta gärna med mössa och vantar på och ta av dem om det blir för varmt.

Säkra fästet
Bra vinterskor är en vettig investering för dig som springer på vinterväglag. Dubbade och väderskyddade löparskor finns i många utföranden. Ett annat alternativ är lösa broddar som dras utanpå dina löparskor, eller att helt enkelt dubba dina favoritskor med lösa dubbar (som du sedan kan ta bort när asfalten torkar upp igen).

Pannlampa
Ska du vara ute länge och i obanad terräng så ställs det förstås högre krav på batterikapacitet och ljusflöde, men mindre och enklare pannlampor räcker långt för de flesta löpare. Välj en pannlampa som sitter skönt, har låg vikt och vars ljusstyrka och flöde räcker för dina behov.

Reflexer
En väst i en fluorescerande färg och med stora reflexband utanpå löparjackan är ett enkelt sätt att öka synligheten, eller ytterplagg med insydda reflexer. Tänk bara på att den typen av reflexer tappar sin reflekterande förmåga över tid. Reflexband är också bra och billiga alternativ, som är lätta att fästa runt armar och ben och syns från alla håll. Tänk på att fästa dem lågt så att de hamnar i billyktornas ljusflöde.

Led-lampor
Vita och/eller röda led-lampor som fästs på kläderna är ett enkelt sätt att höja synligheten. De kan enkelt fästas på kläderna och man kan ofta välja mellan fast eller blinkande sken.

LÄS MER:

Spring i vinter – så tränar du bäst på snö

Så håller du värmen med lager på lager

Antal kommentarer: 2

JOHAN BENGTSSON

.


JOHAN BENGTSSON

Bra artikel!



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Så kommer du igång med löpningen – och fortsätter!

Så kommer du igång med löpningen – och fortsätter!


 Det är aldrig för sent att bli löpare. Vissa kanske tycker att de saknar tid, men löpning ger tid! En studie från 2017 visade att löpning 2 timmar i veckan är kopplat till 40 procent minskad risk att dö i förtid. I snitt gav varje löptimme 7 timmar extra liv.

Det finns två stora problem med löpning: att börja träna och skadorna. Det svåra är att starta nu i stället för att planera för att börja sen. Först måste du bestämma dig för vad det är du vill. När du bestämt dig är det bra om du också bestämmer tid och plats. Det gör genomförandet enklare. De första veckorna gör du det absolut enklaste du kan göra för att du ska känna att du är på rätt väg. Det är en enkel regel. Det är bara två saker att tänka på:

1. Välj en utmaning som är så enkel att du inte kan misslyckas och genomför den.

2. Upprepa punkt 1.

Efter några månader kan du utmana dig en gång i veckan. Du kan lägga in 5–6 korta fartökningar i ett pass eller springa intervaller. 

Det andra problemet, skador, beror ofta på långvarig, monoton belastning utan återhämtning. Som nybörjare har du ingen erfarenhet. Precis när du ska komma igång med löpträningen, är risken därför som störst att du skadar dig. Det är en trist start som kanske tvingar dig att ge upp.

I en studie fokuserade forskare på vad som hände med nybörjarlöpare de tre första veckorna. Det visade sig att personer med ett BMI över 30 hade en ökad risk för skador, och att risken ökade när de sprang mer än 3 kilometer under sin första vecka. Om de däremot sprang mindre än 3 kilometer första veckan halverades risken.

Kanske är det enklast att se löpning som en process i tre steg. Först kommer kampfasen.

Kanske är det enklast att se löpning som en process i tre steg. Först kommer kampfasen. Du tvingas fatta flera beslut. Ska du stiga upp för att ge dig ut på en löprunda eller fortsätta att sova? När du står utanför dörren kanske du får en impuls att rensa ogräs. Varje beslut är en kamp. För att minimera denna kamp bör du starta lugnt, det vill säga med promenader. Det är enklare än att springa. Tröskeln för beslutet är inte lika hög.

När du går bygger du gradvis upp styrkan i skelett och muskler, vilket minskar riskerna för skador. Försök hålla ett tempo runt 55–65 procent av maxpuls en halvtimme ett par, tre gånger i veckan. Då produceras ämnen i hjärnan som gör dig på gott humör. Du stärker egenskaper som tålamod, fokus och motivation.

Det viktiga är att du skruvar upp andelen löpning gradvis och att du springer lugnt. Om du inte orkar prata springer du för fort. Sakta i sådant fall ner eller gå. När du springer bör pulsen ligga i intervallet 65–75 procent av maxpuls. Hjärta och hjärna jobbar även när du springer sakta.

Under kampfasen känner du kanske olust före och under själva löpningen, men efteråt flödar belöningssubstanser genom hjärnan. Du har klarat av en utmaning och hjärnan belönar dig. Det är hjärnans sätt att berätta för dig att du är på rätt väg. 

Belöningssystemet leder dig vidare till beslutssteget. Under den senare fasen vill du springa, men det är inte en vana utan något du beslutar från dag till dag. När du fattat beslutet genomför du det. Du tvekar inte på samma sätt som i kampsteget. Innan du springer kan du visserligen känna viss tvekan, men när du väl kommit iväg känns det bra och efteråt svämmar hjärnan över av belönande signalsubstanser. Det leder så småningom in dig i vanesteget.

Det tar omkring 66 dagar att skapa en vana. När synapserna mellan hjärnceller är så pass starka att du bara springer, då är det en vana. Det är lika självklart som att borsta tänderna.

Alla vanor startar med en trigger. Försök skapa en sådan för din träning. Det kan vara en plats, andra personer, en tid, en känsla eller ett beteende. Det är triggern som startar ditt löparbeteende. Efteråt badar hjärnan i signalsubstanser som ökar din uppmärksamhet och fokusförmåga, din glädje och livslust. Det är din hjärna som belönar ett beteende som stämmer överens med dina värderingar. Du gör det du en gång bestämde att du ville göra. 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in