UTKAST adidas Ultraboost 21 – och Fougbergs bästa träningspass

UTKAST adidas Ultraboost 21 – och Fougbergs bästa träningspass


Nu är Ultraboost 21 från adidas här, en suverän distanssko som vi presenterar i samarbete med adidas. Här berättar maratonstjärnan Charlotta Fougberg om varför hon gärna springer i nya Ultraboost 21 – och vilka hennes tre bästa löppass är.

Precis som årgång 19 och 20 handlar adidas Ultraboost 21 om en i högsta grad stötdämpande mängdträningssko med en väl tilltagen mellansula i adidas mjuka Boost-skum. Den nya versionen har nu fått en mer avrundad utformning av hälen och en tydligare uppåtböj på sulan än tidigare. Den främre och mittersta delen av sulan har även styvats upp för att ge ett mer energieffektivt frånskjut. 

Hälkappan är utformad för att undvika tryck på hälsenan, och de tre adidasbanden på den stickade Primeknit-ovandelen (som till 92 procent är tillverkad återvunnet plastmaterial från havet) hjälper också till att hålla foten säkert på plats.
Yttersulan i Continental-gummi har ett så kallat stretchweb-mönster för att ge säkert grepp på såväl torra som blöta underlag. Ultraboost 21 har ett häldropp på 10 millimeter och väger 300/340 gram (dam/herr). 

Charlotta Fougberg är en av löparna som redan hunnit testa Ultraboost 21. Hon menar att skon är en viktig komponent för henne när det gäller att klara av den stora träningsvolym som krävs för att prestera på maratonsträckan.
Charlotta har sprungit alla sina maratonlopp i tävlingsskor från adidas. I träningsskon Ultraboost 21 har hon hittat en modell som verkligen ger henne mycket tillbaka.

Du känner verkligen att du får energi tillbaka av den, vilket är riktigt ”gött”

– Ultraboost 21 är väldigt dämpade och har en skön känsla samtidigt som den är smidig. Du känner verkligen att du får energi tillbaka av den, vilket är riktigt ”gött” när man är ute och kör så mycket distans som jag.

Charlotta Fougbergs bästa träningspass!

I Runner’s World nummer 1–2021 hittar du en stor intervju med Charlotta Fougberg. Där tipsar hon om några bra löppass som även vi som inte siktar mot OS kan ha nytta och glädje av i vår löpträning. Här är Charlottas tre bästa träningspass:

Intervaller
Efter en bra uppvärmning kör jag 4 x 4 minuter, följt av 4 x 2 minuter och sedan 1–2 x 4 minuter till. Vilan är 90 sekunder mellan 4-minutersintervallerna och 60 sekunder mellan 2-minuters intervallerna, ståvila eller jogg. Jag brukar inte ha någon serievila.
Din snabba milfart är ett bra riktvärde för de 4 minuter långa intervallerna, och på de 2 minuter långa kan man öka farten med 10 sekunder per kilometer. För mig blir det runt 3.15 min/km respektive 3.05 min/km.
Det här ska vara ett tufft pass. Helst ska man känna sig nöjd efter 2-minutersintervallerna. De sista 4-minutersintervallerna ska man helst känna att man vill stå över, vilket man får göra ibland om man inte orkar mer.”

Tröskel
Det här är ett klassiskt tröskelpass. Efter en bra uppvärmning springer jag till exempel 9 x 1 kilometer med 45 sekunders ståvila eller mycket lugn jogg mellan upprepningarna. Här gäller det att inte springa för fort, utan att hålla tröskelfarten.
Efter 9 kilometer löpning avslutar jag med 6–8 x 100 meter i form av fartlopp. Då blir det lite kort joggvila på 50–60 meter mellan varje fartdel. Ofta springer jag snabbt mellan tre lyktstolpar och sedan lufsjoggar jag mellan två lyktstolpar som vila. Jag gillar att göra ett något snabbare avslut på den här typen av tröskelpass för att jobba ihop till 10 kilometer.”

Långpass med tröskelfart
”För mig är det här ett maratonpass på 38 kilometer. Jag springer först 10 kilometer i lugn fart, vilket för mig kan bli runt 4.20 min/km. Sedan lägger jag in 8 x 1,5 kilometer i tröskelfart, med 1,5 kilometer relativt snabb vilolöpning mellan varje tröskelavsnitt. Totalt ger det 12 kilometer med tröskelfart och 10,5 kilometer snabb vilolöpning. Vilolöpningen springer jag i runt 4.00 min/km och tröskelavsnitten går runt 30 sekunder snabbare per kilometer. Passet avslutas med lite drygt 5 kilometer i långpassfart, det vill säga 4.20 min/km.
Det här är förstås ett mastigt pass, men det är enkelt att anpassa beroende på nivå. Korta till exempel ner inledningen, kör något färre repetitioner i tröskelfart och korta ner avslutningen.”

Nr 2 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Så blir du bäst!
  • Ett grönt löpsteg. De nya hållbara löparskorna är här
  • Så tränar du för maran!
  • Ta’t lugnt! Lätta veckor gör skillnad
  • Sittsjukan. Du påverkas – även om du tränar
  • 5 genvägar till bättre prestation
Bli prenumerant

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

adidas Ultraboost 21 – den perfekta distansskon

adidas Ultraboost 21 – den perfekta distansskon


Ultraboost 21 från adidas är en suverän distanssko som vi testat i samarbete med adidas. Den volymfyllda mellansulan, i mjukt men mycket spänstigt Boost material ger en härlig löpkänsla.

Precis som årgång 19 och 20 handlar adidas Ultraboost 21 om en i högsta grad stötdämpande mängdträningssko med en väl tilltagen mellansula i adidas mjuka Boost-skum. Den nya versionen har nu fått en mer avrundad utformning av hälen och en tydligare uppåtböj på sulan än tidigare. Den främre och mittersta delen av sulan har även styvats upp för att ge ett mer energieffektivt frånskjut. 
När vi testsprungit ”UB21” ger mellansulan verkligen känslan av bra energiåtergivning med en mjuk men ändå härligt spänstig respons.

Hälkappan är utformad för att undvika tryck på hälsenan, och de tre adidasbanden på den stickade Primeknit-ovandelen (som till 92 procent är tillverkad återvunnet plastmaterial från havet) hjälper också till att hålla foten säkert på plats.

Yttersulan i Continental-gummi har ett så kallat stretchweb-mönster för att ge säkert grepp på såväl torra som blöta underlag. Ultraboost 21 har ett häldropp på 10 millimeter och väger 300/340 gram (dam/herr). 

HÄR HITTAR DU ULTRABOOST 21

Charlotta Fougberg: ”Skorna är en viktig komponent för att klara av den stora träningsvolym som krävs för att prestera på maratonsträckan. Då passar UB 21 perfekt!”


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!


Passa på! Nu kan du få 6 nummer av Runner’s World  tillsammans med ett par Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar för bara 546 kronor! Välj mellan färgerna vit, svart eller rosa.

Vårt erbjudande
• 6 nummer av Runner’s World (ordinarie butikspris: 594 kronor).
• Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar (ordinarie pris 499 kronor).
• Sammanlagt värde: 1093 kronor.

  • Din rabatt: 50 %, ditt pris: 546 kronor!

Här gör du din beställning!

 

Med Runner’s World får du:
✔️ Världens ledande löpartidning
✔️ Träningstips av experter och elitlöpare.
✔️ Extra mycket sko- och pryltester
✔️  Läsningen för alla som springer, från nybörjare till proffs,
✔️ Tips och råd om träning, teknik och nya prylar
✔️ Allt om de stora loppen
✔️ Inspirerande resereportage
✔️ Runner’s World digitala tidningsarkiv
✔️ Runner’s Worlds app

*Går ej att kombinera med andra erbjudanden.

 

Här gör du din beställning!

 

Defunc TRUE GO-modellen är för den som vill ha en kraftfull ljud- och kommunikationsupplevelse- TRUE GO passar för långvarig lyssning utan att bli obekväma genom vår världsunika, egenutvecklade MultiTip™-design som ger en bättre ljudupplevelse samt håller dina lurar på plats för ökad komfort.

Funktioner:

  • 22 timmars speltid
  • Superb säker passform
  • Kraftfullt ljud
  • Långvarig komfort
  • Touch control
  • Bluetooth 5.0
  • USB-C
  • 10 m trådlös räckvidd
  • Laddningsbox ingår naturligtvis

Här gör du din beställning!

Så boostar du långpasset!

Så boostar du långpasset!


Det gäller att veta när man ska springa långsamt, springa i sin planerade tävlingsfart respektive öka tempot i veckans längsta löppass. Här är tipsen som gör dina långpass ännu effektivare!

Oavsett om du springer två maratonlopp eller ett par, tre 10-kilometerslopp om året, så är du en långdistanslöpare. Som sådan kan du kanske skippa ett tempopass i veckan och ändå klara din målsättning på tävling.

Det du däremot inte bör slarva med är veckans långpass – i alla fall inte om du siktar på en mara eller halvmara. Minst en gång i veckan bör du springa ett löppass som är längre än dina vanliga distanspass (som främst fungerar upprätthållande av den löpform du redan har).

Långa löpturer ökar kroppens förmåga att bränna fett och att spara på glykogenet i musklerna så att du orkar springa länge utan att bli trött

Skälen till att springa ett längre långdistanspass i veckan tål att upprepas: Långa löpturer ökar kroppens förmåga att bränna fett och att spara på glykogenet i musklerna så att du orkar springa länge utan att bli trött, något som kommer väl till pass i långdistansloppen.

Långdistanspassen förbättrar också kroppens förmåga att transportera syre och näring till dina hårt arbetande muskler. Om du är nybörjare räcker det att försiktigt och tålmodigt öka distansen på ett av veckans pass och om du satsar på att springa tio-kilometerstävlingar, halvmaraton eller maraton bör du, vartefter du blir starkare, se till att få till ett ordentligt långpass varje vecka.

Här följer tre varianter av långdistanspass som ger bra effekt på din prestationsförmåga.

Lugnt långdistanspass
Långa, långsamma löppass rekommenderades för nybörjare redan på 70-talet och det är fortfarande den bästa löpträningen för såväl nybörjare som regelbundet skadedrabbade eller nyligen rehabiliterade löpare.

Att springa lugnt men långt förbättrar din uthållighetskapacitet. Att inte springa långpassen för snabbt är dessutom hemligheten bakom en skadefri löparsäsong.

Spring så här
För att undvika överträning med förkylning, dålig form och överbelastningsskador som följd bör man öka tiden i stället för distansen på sina långpass. En rimlig ökning är 10–15 minuter på ett av långpassen varannan vecka.

Inled det förlängda löppasset med att värma upp i en fart som är cirka 90 sekunder långsammare per kilometer än din planerade tävlingsfart. Håll det tempot i 20 minuter. Öka sedan farten till cirka 30 sekunder långsammare per kilometer än din tävlingsfart resterande tid av passet, eller håll ett tempo strax under detta – om du känner dig trött. Varannan vecka drar du i stället ner tiden på ditt långpass med 25–50 procent.

Progressiva pass
När du springer ett progressivt långpass börjar du i ett lugnt tempo och ökar farten successivt, vilket hjälper dig att pressa dig till att hålla eller öka farten i ett lopp, även när du blivit rejält trött. Progressiva pass förbättrar också din uthållighetsförmåga och bryter monotonin genom att tvinga dig att hålla koll på ditt tempo.

Ett maratonlopp kräver tålmodighet och kroppskännedom, och stegringspassen tränar just de förmågorna. Rutinerade maraton- och halvmaratonlöpare som testat sina gränser klarar utan problem denna typ av träningspass, men nybörjaren bör vara försiktig. Att springa fortare och fortare ökar pressen både fysiskt och mentalt på ett sätt som en nybörjare inte är redo för.

Spring så här
Inled löppasset med en kilometerfart som är knappt 90 sekunder långsammare per kilometer än din planerade tävlingsfart. Öka sedan din kilometerfart med runt 10 sekunder var tredje kilometer så att du avslutar löppasset i din planerade tävlingsfart, eller något snabbare. Alternera veckans progressiva långpass med långa, långsamma löppass.

Generalrepetitionspass
Att springa några kilometer i tävlingsfart i slutet av ett långpass gagnar alla löpare, men har särskilt stort värde för dem som siktar på en specifik sluttid i loppet. Det bästa sättet att lära sig att hålla sin planerade tävlingsfart är att träna i den. Generalrepetitionspassen tränar dig att hålla farten i slutet av loppet, när benen är som tröttast.

Spring så här
Inled ditt långpass i ett lugnt distanstempo. Fem till åtta kilometer från träningspassets mållinje ökar du farten tills du når din planerade tävlingsfart, vilken du håller ända till löppassets slut. Varva sedan ner i lugnt distanstempo.

Den totala längden på generalrepetitionspassen bör vara 13–19 kilometer för nybörjare på maratondistansen, och 24–32 kilometer för rutinerade maratonlöpare. Gör ett flertal generalrepetitionspass under den sista tredjedelen av din träningsperiod inför maratonloppet.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Nybörjare? Så här lätt kommer du igång med löpning!

Nybörjare? Så här lätt kommer du igång med löpning!


1. Börja långsamt

De flesta nybörjare bekymrar sig över att de inte gör några snabba framsteg. Men varje löpare kommer i form enligt sina egna förutsättningar, så jämför dig inte med någon annan. Fysiologer har räknat ut att oavsett vilken fart du springer i så ger löpningen hälsovinster. Koncentrera dig därför först på att springa allt längre i stället för snabbare. Rom byggdes inte på en dag.

2. Våga gå

Nybörjarlöpning handlar mycket om att gå. Om du känner dig andfådd eller mår illa så springer du för snabbt, ett misstag som 99 procent av alla nybörjare gör. Många tror också att de måste springa minst en kilometer åt gången, men så är det inte alls. Börja långsamt och ta många gångpauser. När du minskar farten och/eller tar flera gångpauser, så kommer du att orka vara ute allt längre.

3. Spring avspänt

Det finns mängder av teorier och tips om hur man tränar upp en bättre löpteknik, men i början räcker det med att försöka springa med en rak kroppshållning (varken framåt- eller bakåtlutad) och att inte ta för långa steg.

Du vill också att foten ska landa rakt under kroppens tyngdpunkt, det minskar belastningen på knän och höfter. Spring därför gärna med korta steg. Håll också armarna i midjehöjd och knyt inte nävarna – då undviker du spänningar i axlarna och nacken.

4. Var och när är det bäst att springa?

När och där det passar dig bäst. Morgon, middag eller kväll. På vägen nära ditt hem, på en skogsstig eller på ett löpband på gymmet (när det känns säkert med tanke på smittspridningen). Men undvik alltför branta backar, eftersom backar ökar påfrestningen på musklerna och andningen dramatiskt.

LÄS MER – Här hittar du alla delar i vår stora nybörjarguide!
RW:s nybörjarguide del 1 – Kom igång!
RW:s nybörjarguide del 2 – Börja löpa
RW:s nybörjarguide del 3 – Spring hela vägen
RW:s nybörjarguide del 4 – Spring längre


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Så väljer du rätt löparskor – för just dig!

Så väljer du rätt löparskor – för just dig!


När vårsolen tittar fram och asfalten börjar torka blir många med oss sugna på nya löparskor. Är du också på skojakt? Läs den här checklistan innan du slår till!

Ett lyckat val av löparskor kan göra dem till din bästa träningspartner, medan ett felaktigt val kan förstöra mycket av träningsglädjen och i värsta fall leda till skadebesvär. Därför är det värt att lägga tid på att dels förstå vilka faktorer som är viktiga när du väljer dina löpträningsskor och dels att vara noggrann vid utprovningen i butik. Här är nio faktorer att ta hänsyn till inför valet av löparskor.

Läs också: Vårens största skotest 2020

1. Fottyp

Det finns i huvudsak tre olika typer av fötter om man utgår från hålfotens utseende. Uppbyggnaden av fotvalvet säger nämligen en hel del om din fots funktion. 

Har du låga valv (plattfot) tyder det på en fot med stor rörlighet i både fotleden och mellanfotens alla småben. Det indikerar att du bör satsa på en stabil träningssko. 

Har du höga valv betyder det ofta en stram, rigid fot med dålig stötdämpningsförmåga. Den mår därför bra av en mjuk, stötabsorberande mellansula. 

Har du fötter med medelhögt medialt valv kan du oftast välja en skomodell med en bra mix mellan stötdämpning och stabilitet. 

Men man kan inte enbart bedöma foten i statiskt tillstånd för att välja rätt typ av löparsko. En löpanalys där man kan se hur foten beter sig under belastning måste till för att man ska kunna dra en definitiv slutsats (se punkt 2).       

2. Fotens biomekanik

Foten har en egen sinnrik mekanism för att dämpa stöten från underlaget. Första markkontakten sker på fotens yttre kant, då oftast på hälen vid normal distansfart men hos vissa löpare längre fram på fotbladet. Sedan rullar man diagonalt över fotsulan genom steget, för att sedan sätta allt mer tryck på stortåleden mot slutfasen av markkontakten och i frånskjutet. Hela denna diagonala rörelse, från fotens utsida till insida, kallas för pronation.

Att pronera är alltså inget negativt, som man ibland kan förledas att tro.

Att pronera är alltså inget negativt, som man ibland kan förledas att tro. Pronation är en helt naturlig rörelse för att åstadkomma en mjuk landning mot underlaget. Det blir problematiskt först när pronationsrörelsen blir för stor (vilket är ganska vanligt) eller för liten (vilket är tämligen ovanligt).

Det är visserligen svårt att rent vetenskapligt bevisa att överpronation orsakar överbelastningsskador, men praktiska erfarenheter pekar på att fotens inåtrullning bör kontrolleras och hållas inom ett visst rörelseomfång. 

En överrörlig fot blir ännu mer instabil i en sko med en tjock, mjuk sulkonstruktion vilket gör att hela rörelseapparaten belastas på ett ogynnsamt sätt. Och om en stram och stel fot placeras i en stabilitetsmodell med hårt mellansulematerial på skons insida blir också resultatet en felaktig belastning. En fot som egentligen rullar för lite mot skons stortåsida tvingas då ännu mer ut på lateralsidan av skons så kallade pronationsskydd.

En filmad löpsekvens på ett löpband kan enkelt analyseras av ett tränat öga. Därmed kan man fastställa hur du belastar din fot under löpningens stödfas. Ett sådant test kan specialiserade löpskobutiker, testcentra och vissa idrottsmottagningar erbjuda.   

3. Kroppsvikt

En tyngre kropp fordrar en fastare och mer robust sulkonstruktion än en lätt kropp för att inte skons mellansulematerial snabbt ska komprimeras. Därför är det viktigt att större löpare inte stirrar sig blinda på att hitta en så lätt sko som möjligt. Snarare kan det för dem vara en smart strategi – också rent ekonomiskt – att titta efter skor med en kraftig uppbyggnad i mellansulan och extra förstärkningar i ovandelen. Lätta, mjuka mellansulor tappar tyvärr sin stötdämpande förmåga snabbt, vilket rent generellt betyder att skon får en sämre hållbarhet.

4. Löpteknik

Det är inte enbart din kroppsvikt som avgör hur pass lätta och smidiga löparskor du kan välja – även din löpteknik spelar en viktig roll. Vet du med dig att du har en hård fotisättning bör du välja en något mer robust uppbyggnad i mellansulan än om du tassar fram på lätta fötter.

Å andra sidan kan en sko med låg sulprofil bli ett hjälpmedel för att finslipa på din löpteknik. Det gäller då emellertid att använda en sådan lättviktssko med omdöme och successivt vänja kroppen vid den hårdare, mer direkta kontakten med underlaget. Den bör då vara en sko enbart för tempo- och löpteknikpassen.

5. Underlag

Löpning på asfalt och andra hårda underlag känns bäst om inte skon har en alltför aggressivt mönstrad yttersula. Materialet i den kan gärna vara av en relativt mjuk gummiblandning under mellanfoten, så att man får en lagom greppig känsla mot det relativt släta asfaltunderlaget. Är du en utpräglad hällöpare är det däremot bra om den slitageutsatta häldelen har mer hållbart carbongummi.

Ditt val av skor beror delvis på ditt val av underlag. Springer du mest på asfalt, blandade underlag eller på stigar i skogen?

Löper du på blandade underlag finns det bra kompromisser när det gäller yttersulans mönster och utformning. Dessa fungerar också bra på preparerade slingor i terrängen. För att få fullt utbyte av löpning i tuffare terräng bör du däremot satsa på en ren terrängsko (trail). 

6. Träningsbakgrund

Jag vill direkt avskaffa begreppet ”nybörjarsko” i betydelsen enklare, billigare skomodeller. Den som är oerfaren och mindre vältränad behöver tvärtom extra mycket hjälp av en välkonstruerad sko. Därmed inte sagt att man måste snegla mot de absoluta toppmodellerna när man väl beslutat sig för regelbunden löpträning. Det finns i dag skomodeller i mellanprissegmentet som funktionellt sett är lika bra som de allra dyraste. Skillnaden ligger ofta i olika materialval och designdetaljer.

Den som tränar mycket (mer än fyra löppass i veckan) bör ha mer än ett par skor igång samtidigt.

Den som tränar mycket (mer än fyra löppass i veckan) bör ha mer än ett par skor igång samtidigt. Skornas mellansulor får då – precis som löparen – välbehövlig tid för återhämtning mellan träningspassen. Att rotera flera par löparskor gör också att man får en viss variation i belastningen och på så sätt minskar riskerna för överbelastning.

7. Skadeproblem

Att tro att vissa skadeproblem kan behandlas med en viss typ av sko är att ha en övertro på skornas förmåga. Men det finns absolut kopplingar mellan vissa typer av överbelastningsskador och valet av löparskor. 

Det finns en koppling mellan skornas uppbyggnad i hälen och hälseneproblem.

Ett tydligt exempel på skornas inflytande i skadesammanhang är hälsenebesvär. En alltför snabb övergång från en skomodell med hög häluppbyggnad (vanligtvis 10–12 millimeter) till en sko med liten höjdskillnad mellan häl och tå (så kallat häldropp) brukar direkt ge sig tillkänna som ömhet i vadmuskulatur och hälsenor. Är man då inte uppmärksam och lyssnar till kroppens varningssignaler kan man lätt dra på sig långvariga och svårläkta besvär. 

Läs också: Så helar du hälsenan

8. Tidigare skomodeller

Skomodeller som man haft tidigare och som fungerat bra kan ge värdefull vägledning när man ska köpa nytt. Tänk bara på att inte alla skomodeller har en tydlig kontinuitet från år till år. Ibland sker det så stora förändringar av en viss modell att det snarare rör sig om en helt ny konstruktion jämfört med föregångaren. 

Tolka inte markant slitage på skons yttre häldel som att du underpronerar.

Slitaget – speciellt på yttersulan – på dina gamla skor kan också berätta hur pass bra dessa har fungerat för ditt sätt att löpa. Men tolka inte markant slitage på skons yttre häldel som att du underpronerar, det vill säga belastar foten mest på utsidan. Ett sådant slitage talar enbart om att du landar på hälens utsida, vilket majoriteten av löpare faktiskt gör.

Ett märkbart slitage under stortåleden indikerar däremot att du har en överpronation, det vill säga att du rullar markant inåt i stödfasen. En löpanalys bör bli en bekräftelse på just detta och visa hur pass stor pronationsrörelse det handlar om.

9. Passform

Skornas passform är A och O för hur de kommer att fungera att löpa i. Moderna löparskor behöver inte en inkörningsperiod för att kännas bra – tvärtom brukar det första intrycket kvarstå också i det långa loppet. Ta därför gott om tid på dig och känn efter i butiken innan du tar det slutliga beslutet. 

Testa dina skor sent på dagen då foten är som mest svullen efter en dags stående och gående, och gör det gärna med de funktionsstrumpor du föredrar att springa i. Gå sedan omkring inomhus där hemma med skorna på fötterna under en kväll innan du slutligen tar ut dem på en jungfrutur. 

I Runner’s Worlds aprilnummer, i butik 1/4, hittar du årets stora skotest med 23 nya modeller – missa inte det!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Hörlurarna som boostar maratonstjärnans löpning

Hörlurarna som boostar maratonstjärnans löpning


Maratonlöparen Carolina Wikström slog igenom på allvar under 2020. Nu är siktet inställt på att få springa OS-maran i Tokyo – och till sin hjälp tar hon musiken.

Under 2020 fick Roslagen-löparen Carolina Wikström sitt stora genombrott som elitlöpare. Men hon rusade in i Sverigetoppen på maraton redan hösten 2019, då hon satte personligt rekord med över 9 minuter med tiden 2:33:49 i Frankfurt Marathon.

Efter Carolinas ”Break Through” i Frankfurt fortsatte utvecklingen i raketfart. I december 2020 kapade hon ytterligare drygt 7 minuter på personbästat på maratondistansen. Med 2:26:42 är hon den näst snabbaste kvinnliga svenska löparen genom alla tider bakom Isabellah Andersson. Tiden är dessutom klart under OS-kvalgränsen, så förhoppningsvis får Carolina ta nästa steg i karriären i maratonloppet på OS i Tokyo i sommar.

Carolina vann sitt första SM-guld ifjol, ett lopp hon sprang med ett par Jaybird Vista-hörlurar, och tränar alltid med musik.

– Ja, jag har alltid sprungit med musik eller poddar. Det hjälper mig att springa snabbare, berättar Carolina Wikström när vi stämmer av med henne inför säsongen 2021.

Väljer du vad du ska lyssna på efter vilken typ av pass du kör?
– Jag brukar alltid börja ett kvalitetspass med en podd, för att sedan få en större kick och mer energi när jag växlar över till peppande musik under andra halvan av passet.

Vilken typ av musik eller poddar lyssnar du på?
– Jag vill gärna ha energigivande musik med mycket tempo under träning, och hittar ofta det i Spotifys färdiga listor. När det gäller poddar vill jag inte lyssna på något om träning när jag tränar, utan då vill jag att podden ska ge mig något annat.

Upplever du att musiken kan driva på din fart?
– Ja, verkligen. I löpning handlar det mycket om den mentala aspekten, att man kan fokusera på något annat. Dras man med av en bra låt så blir det lättare att distrahera sig från smärtan och tröttheten. Jag tycker även att musiken kan göra det lättare att visualisera ett upplopp eller liknande, vilket också ger mig energi.

Du har till och med tävlat med musik – finns det något tillfälle då du skippar hörlurarna?
– Om jag har träningssällskap och det är ett pass som man kan prata under så springer jag utan lurar, men annars är de med på de flesta av passen.

Vad är viktigast för dig när det gäller hörlurar?
– Att de sitter bra i örat. Man vill aldrig behöva tänka på att man kan tappa dem eller att det känns obekvämt, så att de stör träningen. Sen vill jag enkelt kunna justera dem efter mina öron. För mig är det också viktigt att de tål alla väder och alla typer av pass, så att de funkar på både långa pass och snabba pass – oavsett årstid. Ljudet är så klart också en faktor. I Jaybird Vista har jag hittat en hörlur som passar mig riktigt bra.

Hur går dina tankar inför OS-året 2021? Du gjorde ju en fantastisk insats i Valencia Marathon i december 2020?
– Jag hoppas att jag blir uttagen på mitt resultat från Valencialoppet. Den träning jag lagt upp med min tränare Christian Mundt utgår från att 2021 blir ett OS-år för mig. Tanken är att jobba med min fart under våren, så att jag blir snabbare både på 10 kilometer och halvmaraton. Innan sommaren är planen sedan att övergå till mer maratoninriktad träning.

Hur tränar du för att bli snabbare på 10 kilometer och halvmaraton?
– Det blir lite kortare och snabbare intervaller på bana. Nyligen sprang jag ett pass som bestod av 10 x 500 meter plus 10 x 300 meter. Vilan var förhållandevis lång, stående i 90 sekunder mellan intervallerna och sedan en längre vila mellan 500 och 300 meter på 4 minuter med lugn jogg. 500-metersintervallerna gick ner mot 3.00 min/km så jag sprang lite snabbare än min 3 000-metersfart. 300-metersintervallerna gick strax under 3 000-metersfart. Den här typen av pass utvecklar min fartkapacitet, vilket jag förhoppningsvis kan dra nytta av även på maraton.

Vad blir du mest trött av – snabba intervaller eller ett tufft långpass?
– Det är två olika typer av trötthet tycker jag. Efter ett långpass känner jag mig mer matt rent generellt efteråt. Ett banpass i snabba farter ger en mer muskulär trötthet.

Vad är roligast?
– Jag tycker det är kul med banpass. Även om det är jobbigt tycker jag att uppdelningen som intervallerna ger och farten man kan springa i är kul. Men jag gillar så klart även att springa långt, även om det innebär att tillbringa lång tid i ett relativt obekvämt tempo. Men det är nog främst variationen mellan de olika passen som gör att det blir roligt, oavsett vilket pass som står på schemat.

Gör du några andra förändringar inför 2021 jämfört med i fjol?
– Ja, målet är att öka volymen och försöka få en bra träningskontinuitet kring 15 mil i veckan. Tidigare har jag legat runt 14 mil i veckan, så planen är att göra en höjning men utan att det sker något drastiskt. Det gäller att hitta en balans i hur mycket man kan öka.

Kan du tipsa om ett pass som du tror att våra läsare kan ha glädje av?
– Jag tycker om att springa 2 000-metersintervaller på bana. För min del kan det bli 6–7 stycken sådana intervaller på ett pass. Antingen kör jag alla i samma fart, eller så börjar jag lite långsammare och ökar för varje intervall. Springer jag jämnt blir det i min halvmaratonfart. Med det andra upplägget startar jag lugnare och ökar sedan till lite snabbare än halvmaratonfart på de sista intervallerna. Vilan brukar jag lägga på 2 minuter med stående vila. Ansträngningen under intervallerna ligger runt min tröskelfart.

Vad är det som ger dig så mycket med just det här passet?
– Jag tycker man kan hitta in till ett skönt flyt i löpningen när man springer fem varv på banan. Intervallsträckan är också lagom lång. För mig tar det strax under 7 minuter, så om man är på motionsnivå kanske 3 eller 4 varv på banan kan ge ett motsvarande upplägg i tid. Jag har upplevt att jag svarar riktigt bra på det här passet. Under pass där tempot ska öka successivt kan en energifylld låt verkligen hjälpa mig att driva upp farten på slutet.

Jaybirds trådlösa sporthörlurar Vista är framtagna för att möta de höga krav som ställs av idrottare i dag. Vista är helt vatten- och svettsäkrade (IPX7), och är den enda true wireless-hörluren som uppfyller USA:s militära MIL-STD 810G-standard för stryktålighet. Vista har också en strömlinjeformad design, en säker och bekväm passform – och ger 16 timmars lyssning tack vare ett smidigt laddningsfodral.

FAKTA Jaybird Vista:

  • 16 timmars batteritid med laddningsfodral
  • 32 timmars oavbruten fristående användning av öronsnäckorna
  • Vatten- och svettsäkra enligt IPX7
  • Sportpassform
  • Kapselkonstruktionen skyddar mot väder och vind
  • Trådlös JBS1-teknik
  • Premiumljud med anpassad EQ Musik och samtal

Här hittar du Jaybird Vista

FOTO: Ryno Quantz


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in