Sandra Eriksson laddad för Friidrotts-VM

Efter segern i förra årets Lidingölopp hade du en hel del problem med skador. Hur har träningen och livet sett ut för att ta dig tillbaka till VM-formen?

Jag sprang ju Lidingöloppet med skor som inte riktigt passade min fot och lyckades troligen överbelasta vristen. Jag körde alternativ träning, mest cykling men också crosstrainer, rodd, stavgång och styrka i drygt en och en halv månad efteråt, för löpning funkade inte alls.

Sen började det kännas segt även på de lätta cykelpassen och jag fick beskedet att jag hade körtelfeber och fick ligga på soffan i fem veckor. Mitt längsta träningsuppehåll på många år. Då jag väl fick börja springa igen så förivrade jag mig förstås och fick ta en kort löppaus igen och börja om lite lugnare.

Det var först i mitten av februari som jag började springa normalt och just då hade jag nästan gett upp hela min säsong. Träningen kändes tung och seg och jag sprang långsammare än jag gjorde då jag var femton år. Men tack och lov har jag en nästan omänskligt lättränad kropp och jag kom väldigt snabbt i form och redan i mitten av mars gjorde jag hyfsade tider på landsvägslopp och förhoppningarna steg igen.

I maj var jag i mitt livs bästa form men sen började det gå segt igen och en dryg månad senare fick jag veta att jag drogs med mycoplasma och inledde en tre veckor lång antibiotikakur. Men nu är jag på benen igen.

Känner mig pigg och formen blir bättre för varje dag som går. Det senaste året har jag fått ta en dag i taget, annars hade det blivit jobbigt. Och nu sitter jag här, redo att flyga iväg till Moskva. Det borde väl inte ens vara möjligt. Så just nu är jag väldigt tacksam över att min kropp fungerar som den gör.

Hur ser du på ditt deltagande i Moskva och vilka är dina förhoppningar inför mästerskapet?

VM i Moskva blir mitt tredje VM så nu börjar jag åtminstone ha den erfarenhet jag behöver. År 2009 och 2011 kom jag inte längre än till kval men i år har jag definitivt en chans till finalplats. För det första så är nivån på hinder ovanligt låg i hela världen i år, så det kommer troligen att vara lättare än vanligt att ta sig till final.

Och för det andra så har jag övergått från att vara bäst på att springa solo till att springa bäst i grupp, vilket är en stor fördel vid mästerskap. Om kvalloppet blir långsamt har jag en stor fördel med min spurt. Så det är final som gäller! Till att börja med…

Vad händer efter VM? Kommer du till exempel försöka att försvara din titel på Lidingö?

Efter VM har jag ännu tre bantävlingar kvar tror jag, bland annat Finnkampen i Stockholm. Jag siktar också på att springa Lidingöloppet i år, för det är en så fruktansvärt kul tävling. Och med tanke på att jag vann ifjol så kan jag knappast sikta på lägre placeringar i år. Men om kroppen säger ifrån så bryter jag. Inget haltande i år, jag måste tänka framåt! 

Följ Sandras VM-äventyr via hennes blogg

Alla resultat och mästerskapsinfo

TV4 sänder från VM på följande tider

---