MEST LÄSTA
Sponsrat inlägg
adidas lanserar THE LINE UP – en hyllning till Stockholms alla löparcrews
Blogg

adidas lanserar THE LINE UP – en hyllning till Stockholms alla löparcrews


Inför lördagens adidas Stockholm Marathon presenterar @adidasrunning THE LINE-UP. En hyllning till de crews, elitklubbar och profiler som driver löparvågen i Stockholm framåt.

[ANNONS FRÅN ADIDAS] I år växlar @adidasrunning upp sina samarbeten med @dopestrunners, @yorunningclub, @stockholmrunclub, @fasttrack.runclub och @gorditoathleticgroup genom att lansera unika race kits för varje community – något som tidigare varit reserverat för fotbollsklubbar.

Race kitten har tagits fram tillsammans med varje crew och speglar deras identitet, energi
och uttryck. Första gången de syns är där det betyder som mest – på race day.

Dopest Runners.
Yo Running Club.
Stockholm Run Club.
Fast Track Run Club.
Gordito Athletic Club.
Spårvägens Friidrottsklubb.
Hässelby SK Friidrott.


Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Vad är den bästa tävlingsstrategin?
Blogg

Vad är den bästa tävlingsstrategin?


För att få ut maximalt av den träning du lagt ner så kan en tävlingsstrategi vara bra att ha. Här är fyra varianter!

Det gäller att få ut så mycket som möjligt under sitt lopp, och då är det framför allt fyra byggstenar som avgör hur bra slutresultatet blir. Träningen är förstås den viktigaste byggstenen, följt av formtoppningen som gör att du känner dig pigg och väl förberedd på tävlingsdagen. 

Kost- och vätskeuppladdningen dagarna innan samt på själva tävlingsdagen är också de mycket viktiga, särskilt ju längre lopp du springer. Till sist bör strategin under loppet och upplägget av det vara genomtänkt – och gärna också testad på något mindre lopp. 

När det gäller strategin spelar både din öppningsfart och hur du disponerar loppet stor roll. Det skiljer däremot en del i disposition om du springer distanser på 10 till 21 kilometer eller om du springer maraton och längre terränglopp. 

Här kommer fyra bra exempel på tävlingsstrategier som du kan testa. Samtliga utgår från en löpare som gör milen på 50 minuter (5.00 min/km). Justera farterna efter din egen kapacitet på milen för att anpassa strategierna efter dig och dina målsättningar. 

1. Den trygga fartstrategin

Vad är det? Den här strategin bygger på att du håller en lugn öppningsfart så att du kommer in i loppet på ett tryggt sätt. Tävlingsstressen släpper efter någon kilometer, och då börjar också musklerna komma igång. Med den här strategin kommer du att känna ett flyt i löpningen och efterhand våga öka farten ju närmare målet du kommer. 

För vem? Den här strategin passar bra för mindre erfarna löpare eller om du har varit skadad/sjuk under en period och är osäker på din kapacitet. Den passar extra bra på längre lopp som halvmaraton och uppåt. 

Gör så här: Öppna i en fart som är betydligt lugnare än din planerade snittfart under loppet. Löp i jämn fart, undvik knuffar och trängsel. När du känner att kroppen fungerar och är igång så höjer du farten till din tänkta snittfart. Ju närmare målet du kommer kan du höja farten ännu mer. Exempel: Starta i 5.15 min/km, löp i 5.00-fart i mitten, avsluta i sub 5.00 min/km.

2. Den jämna fartstrategin

Vad är det? Den här strategin bygger på att du löper i så jämn fart som möjligt. Du har tränat många pass i denna fart och vet hur kroppen ska kännas, vilket ger en viss trygghet. Att du inte rusar iväg i starten gör också att du inte drar på dig mjölksyra tidigt, vilket annars kan hämma din prestation resten av loppet. 

För vem? Strategin passar löpare som är vana att löpa efter klocka och som redan känner sina farter. 

Gör så här: Här finns det utrymme för fartökning sista kilometerna. Öppna till exempel i 5.00 min/km, håll sedan detta tempo i större delen av loppet för att sedan avsluta starkt i 4.45 min/km-fart.

3. Starta hårt-strategin

Vad är det? Denna strategi bygger på att du skaffar dig en bra position i långt fram i loppet, och den ger dig också en liten tidsbuffert när du blir trött. Strategin kan ge en positiv känsla när du kanske ligger längre fram i fältet än du hade trott och klockan pekar mot en väldigt bra tid. Men det finns en risk att du tappar steget när tröttheten kommer och att kilometertiderna då sänks markant. Men friskt vågat, hälften vunnet. Om det håller kan strategin ge dig ett rejält personrekord.

För vem? Denna strategi passar erfarna löpare och är bäst på kortare distanser som 5–10-kilometerslopp, men absolut inte på maraton eller längre terränglopp. 

Gör så här: Öppna i till exempel 4.30–4.45 min/km. Dra sedan ned lite på farten till 4.45–5.00 min/km i mitten och försök att överleva ända till mål. Glöm inte att spurta för publikens och dina anhörigas skull.

4. Negativ split-strategin

Vad är det? Denna strategi bygger på att första halvan av loppet går långsammare än den andra halvan. 

För vem? Att springa med en negativ split är vanligt på maratonlopp bland elitlöpare som ligger i klunga och bevakar varandra för att sedan försöka avgöra loppet under sista halvan. För en motionär kan den också fungera eftersom den ger tryggheten i att man känner sig stark halvvägs in i loppet. Det gör att man förhoppningsvis vågar trycka på under sista halvan när mållinjen är inom räckhåll. 

Gör så här: Öppna till exempel i 5.00–5.05 min/km. Efter halva loppet skruvar du upp farten successivt till 4.55–4.50 min/km, ju närmare målet du kommer.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Tio toppentips inför Stockholm Marathon
Blogg

Tio toppentips inför Stockholm Marathon


Det finns mycket att tänka på när du bestämt dig för att springa ett maraton – speciellt om det är din premiär på sträckan. Därför kan det vara bra att få lite tips inför starten så att du inte behöver slösa onödig energi. Här är tio råd som vi gärna delar med oss av.

1. Preppa utrustningen kvällen före loppet

Ta fram din outfit och dina löparskor, fäst nummerlappen på din tröja/linne. Den innehåller ditt tidtagningschip och ska vara fullt synlig på bröstet under loppet. Bokstaven (A–J) anger vilken startgrupp du tillhör. Fyll i ditt namn och telefonnummer till anhörig på baksidan av nummerlappen. Skriv även om du medicinerar eller har någon åkomma. Detta underlättar för första hjälpen-personal om du skulle få problem under loppet.

Tänk också igenom vad mer som du vill ha med dig till starten som till exempel överdragskläder, regnskydd och tejp samt eventuell energi i form av gels och dylikt.

2. Ät en ordentlig frukost

Eftersom Stockholm Marathon startar klockan 12.00 passar det utmärkt att börja dagen med en ordentlig frukost. Ät sådant du vet att din mage klarar av så du blir mätt men överdriv inte. Se också till att vara färdigäten senast 3 till 4 timmar innan start.

3. Drick ordentligt

Drick både sportdryck innehållande salter och vatten ända fram till starten. Vätska och energi behöver du också fylla på under själva loppet – speciellt om vädret är varmt och fuktigt.

4. Var ute i god tid

Till Stockholms Stadion tar du dig enklast med tunnelbana eller buss på tävlingsdagen. Se till att vara på startplatsen i god tid. Kolla också gärna in kartan över startområdet i förväg så att du vet på ett ungefär var allt ligger.

5. Gå på toaletten – även om du inte behöver

Köerna till toaletterna blir ofta längre ju närmare startögonblicket kommer. Passa därför på att gå på toa direkt när du kommer till startområdet så minskar risken för att du behöver stressa i sista minuten.

6. Leta upp rätt startfålla 

Tillhör du inte den yppersta eliten gäller det att hålla koll på var insläppet till den egna startfållan finns och när den öppnar. Speciellt om du vill hamna långt fram och få en bra start på loppet.

7. Ta det lugnt från start

Ett maraton är så pass långt att du tjänar betydligt mer på att springa defensivt och öka på slutet än att tjuvrusa från början och riskera att gå in i väggen. Det är efter tre mil som maran börjar. För att du ska orka hela vägen gäller det att ha tålamod och is i magen. Trots att adrenalinet flödar, publiken hejar och du känner dig i kanonform.

8. Fyll på vätska redan från början

Börja dricka vatten och sportdryck som innehåller salter du förlorar genom svettning redan vid den första vätskekontrollen. Du fungerar precis som en bil: väntar du för länge med att fylla på bränsle riskerar du att få soppatorsk.

9. Ha roligt och njut – det är det här du har kämpat för så länge

Njut av den natursköna banan och de tiotusentals åskådarna som hjälper dig mot målet. Ta vara på godbitarna, det hjälper dig!

10. Dela upp loppet

Att 42 195 meter är långt är det ingen som betvivlar – men du klarar mer än du tror. Om det börjar ta emot så är det viktigt att tänka positivt. Du är inte ensam. Ta dig till nästa vätskekontroll, gå en stund och se till att få i dig energi. Spring sedan till nästa kontroll och så vidare. Innan du vet ordet av börjar Stadion att närma sig.

Lycka till!

 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Vilken fart ska man springa i?
Blogg

Vilken fart ska man springa i?


Det här enkla löptestet lär dig hur en viss fart ska kännas – och hur små fartförändringar påverkar pulsen och din upplevda ansträngning.

Jag vill att man reflekterar och är koncentrerad när man tränar, för då får man ofta bättre effekt av passet. Givetvis finns det dagar då det är skönt att bara springa en runda helt kravlöst – men jag anser att det är viktigt att lära känna sin kropp som om man vill fortsätta utvecklas och prestera som löpare. 

Ett sätt att göra just detta är genom att få koll på sina ansträngningsnivåer. Här är ett test du kan göra för att bli medveten om fart och ansträngning. Det här testet använde jag själv som elitlöpare. Syftet är att bli medveten om hur kroppen känns i en given fart. 

Detta test kan göras på både kortare och längre sträckor, men det är lämpligt att börja på en sträcka som är en kilometer lång.

Lär känna din löpfart-testet!

I detta exempel utgår vi från en löpare som gör milen på 50 min (5.00 min/km). Välj en lättlöpt, platt vägsträcka (eller löparbana) som är en kilometer lång.

Steg 1 – spring en kilometer

Starta klockan och löp en kilometer i en fart som gör att du hinner distansen på så nära fem minuter du kan, utan att titta på klockan under loppet. Spring på känsla och stoppa klockan vid mållinjen. Kolla tiden du hade och även din puls vid målgång. Låt säga att du hade 5 minuter och 14 sekunder och 167 i puls. Vila 3 minuter.

Steg 2 – justera farten 

Starta klockan igen och löp en kilometer så nära fem minuter du kan, fortfarande utan att titta på klockan. Justera farten från förra loppet så att du kommer närmare 5.00 minuter den här gången. Tryck av klockan vid målgång, och bedöm sedan din ansträngning utifrån Borgskalan (6–20) innan du tittar på klockan.    

I denna fart är kanske 16–17 på Borgskalan rimligt (ansträngande till på gränsen att vara mycket ansträngande). Förhoppningsvis kom du närmare 5.00 minuter denna gång. Nu kanske du fick tiden 5 minuter och 8 sekunder och 169 i puls, eftersom du sprang lite fortare. Vila 3 minuter.

Steg 3 –  finjustera

Sista loppet ska du försöka komma ännu närmare 5.00 minuter. Kom ihåg känslan du hade enligt Borgskalan. Försök att reflektera över hur mycket du tog i på de föregående loppen, och ha både farten och Borgskalan i tanken. 

Kolla puls, tid och bedöm Borgskalan vid målgång. Förmodligen hamnade du ganska nära 5.00 nu, med något pulsslag högre än innan. På Borgskalan kanske du ligger på samma nivå som tidigare eller ett steg högre. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Hur länge ska man vila mellan intervaller?
Blogg

Hur länge ska man vila mellan intervaller?


Här går vi igenom hur du kan resonera kring typ av och längd på vilan vid olika löpträningsformer. 

Så väljer du rätt typ av vila

Träningseffekten av olika träningsmetoder är beroende av flera parametrar, bland annat löpfarten, antal upprepningar, totala löptiden, terrängen och viloperioderna mellan upprepningarna. Här förklarar jag vilken typ av vila du ska välja beroende på vilken typ av träningspass du genomför.

Typ av pass: Intervall 10 x 2 min i terrängspår

Vila: Joggvila 45–60 sekunder

Med den här typen av korta intervaller är ofta syftet att låta hjärta och lungor få jobba hårt. I terräng är det lämpligast att mäta i tid i stället för sträcka, eftersom 500 meter kan gå i 4.00 min/km och nästa 500 meter i 4.30 min/km beroende på kupering. 

Lämplig vilotid mellan den här typen av intervaller är 45–60 sekunder, då viloperioden bör bedrivas som jogging. På detta sätt behåller du en ganska hög puls under hela passet. Ju bättre tränad du är, desto kortare viloperiod kan du ha.

Typ av pass: Intervall 10 x 500 meter på platt väg

Vila: Lugn joggvila 60–75 sekunder

På en platt väg är det kul att mäta i sträcka i stället för tid, för att ha koll på vilket löptempo man klarar av. För att hålla ganska hög puls under hela passet är det även här lämpligt att jogga under vilan, fast i ett något lugnare tempo än på terrängintervallerna ovan. Löpfarten blir normalt lite högre på väg än i terräng, och då är en lugnare men fortfarande aktiv vila att föredra.

Typ av pass: Intervall 10 x 400 m på bana

Vila: Ståvila 60 sekunder

När man kör intervaller på bana tycker jag att det är bäst med ståvila. Jag vill att du ska vara koncentrerad på din löpteknik och springa snabbt och med bra flyt, och då behöver du en ståvila på cirka 60 sekunder mellan intervallerna så att du kan reflektera eller få feedback från coach eller kamrater.

Banans ”studs” och fina grepp inbjuder också till högre farter än vanligt, vilket också talar för ståvila. Det är även läge att be någon filma dig när du springer runt banan, så att du kan få feedback direkt.

Typ av pass: Intervallstege 3 – 2 – 1 km på väg/bana 

Vila: Löpvila 1 kilometer

När du löper i tröskelfart eller runt maratonfart på längre intervallsträckor så är det bra att ha löpvila mellan sträckorna. Dels får du bra volym på passet på så sätt, dels lär du dig att ”vila” fast du springer.

Vilokilometern bör gå i en fart som är cirka 30 sekunder lugnare per kilometer än intervallsträckan. Är du till exempel en 3.30-löpare på maraton (5.00 min/km) så kan intervallerna gå i 5.00 min/km och vilo-kilometerna i 5.30 min/km.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*