MEST LÄSTA
Sponsrat inlägg
Hitta den perfekta skon – med Brooks Shoefinder!

Hitta den perfekta skon – med Brooks Shoefinder!


Att välja rätt löparskor kan vara en hel vetenskap. Men med hjälp av Brooks Shoe Finder är det lättare än någonsin. Så här gör du för att hitta rätt löparsko för dig och dina behov.

I dag finns det fler löparskor än någonsin att välja mellan – och man behöver inte ens gå till en fysisk butik för att hitta rätt modell. Tack vare Brooks Shoe Finder – ett användarvänligt och kostnadsfritt onlinebaserat analysverktyg – är den processen kortare och enklare än någonsin.

Baserat på ett antal enkla frågor och självtester, som alla utgår från fysiologiska och biomekaniska studier, tar Shoe Finder fram de bästa alternativen för dig.

Shoe Finder utgår från dina behov

Utgångspunkten för Brooks Shoe Finders rekommendationer är förstås dina behov som löpare. Därför får du börja med att beskriva din löpning i Brooks Shoe Finders webbaserade frågeformulär: Var springer du helst? Hur mycket springer du? Vad tränar du för? Hur ser din skadehistorik ut? 

Efter dessa inledande bakgrundsfrågor följer tre enkla självtester. De två första genomförs barfota, och kartlägger dels hur din kroppsvikt distribueras och dels hur stabila dina fötter och ben är genom löpsteget. Det tredje och sista testet handlar om att testa hur rörlig du är i dina leder – vilket du gör genom att böja ditt pekfinger bakåt. 

Verkar det flummigt? Det är precis tvärtom. Till flera av frågorna finns en ”Behind the science”-text som på ett mycket pedagogiskt sätt redogör för bakgrunden till varje fråga och förklarar hur olika fysiologiska faktorer påverkar allt från biomekanik till skoval. 

Juryn sammanträder …

Efter att du har svarat på frågor och genomfört de olika självtesterna är Brooks Shoe Finder redo att ge dig en rekommendation – i varje fall när det gäller om du behöver en stabil eller neutral löparsko. Därefter får du ange dina preferenser när det gäller löparskor.

Beroende på om du föredrar lätta skor med mycket löpkänsla eller väldämpade skor får du nu ytterligare två alternativ att välja mellan. Prioriterar du lätta, snabba skor eller skor med en låg sulprofil som levererar mycket kontakt med underlaget? Eller föredrar du mjuka, väldämpade skor eller skor med en studsig känsla som driver dig framåt i steget? 

När du gjort dina val levererar Brooks Shoe Finder ett antal förslag på Brooks-modeller baserat på dina preferenser, din biomekanik och din träningshistorik.

Om du gillar skorna som Brooks Shoe Finder rekommenderar så kan du spara resultaten från analysen genom att skapa ett konto. Då kan du återvända när det blir dags att köpa nya löparskor.

Det tar bara några minuter att fylla i frågeformuläret på Brooks Shoe Finder och tjänsten är helt kostnadfri – så varför inte testa den redan i dag!

Testa Brooks Shoe Finder här! 



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Missa inte #RWlöparbingo – det är inte för sent att hänga på!

Missa inte #RWlöparbingo – det är inte för sent att hänga på!


Våra månadsutmaningar har lockat flera tusen RW-läsare att träna med oss under 2021. Under april kör vi #RWlöparbingo!

Månadsutmaningen #RWlöparbingo handlar om att få fem i rad på vår bingobricka under april månad (diagonalt, horisontellt eller vertikalt). Du väljer själv vilka av de 25 uppgifterna som du vill göra på brickan för att få bingo – och du kan genomföra dem när som helst på de dagar som passar dig bäst under månaden.

När du är klar får du givetvis ropa Bingo! under din runda (kan väcka visst uppseende, men det bjuder du på) eller i dina sociala medier under hashtaggen #RWlöparbingo.

Den här utmaningen handlar alltså inte om att träna varje dag – utan om att få ihop fem i rad på RWs bingobricka under april.

Vem kan delta i #RWlöparbingo?

Alla! De flesta av de 25 uppgifterna är oberoende av vilken nivå du ligger på som löpare och utmanar dig individuellt, och du väljer fritt vilka uppgifter du vill ta dig an så länge du får ihop fem i rad. Naturligtvis kommer inte alla uppgifter att vara genomförbara för alla – men en utmaning ska ju också vara utmanande.

Så gör du!

Den här utmaningen är inte en tävling, den handlar bara om att motivera dig att snöra på dina löparskor och att testa något nytt och roligt. Så du behöver varken registrera eller bevisa något – det är bara att ladda ner bingobrickan och köra igång när du vill från och med 1 april.

Försök att genomföra fem uppgifter (diagonalt, vertikalt eller horisontellt) från bingobrickan (se länk nedan) valfria dagar under perioden mellan 1 april 2021 och 30 april 2021. (Du behöver alltså inte köra fem dagar i rad för att få fem rutor i rad – du kör när du vill.)

Är du en av de som startat en runstreak med oss under januari och är sugen på att hålla i den? Det går förstås utmärkt att hänga på #RWlöparbingo ändå. Du byter helt enkelt ut fem (eller flera) av dina dagliga 1,6-kilometerslöpningar valfria dagar under april så att du får fem i rad under månaden (diagonalt, horisontellt eller vertikalt).

Här kan du ladda ner bingobrickan!

Håll gärna ögonen på runnersworld.se för ännu mer träningsinspiration under april månads bingoutmaning. Glöm inte att dela dina pass med oss under #RWRunstreakSWE och #RWlöparbingo, och gå gärna med i vår#RWRunstreakSWE-grupp på Facebook för att ta del av alla deltagarnas pepp och tips. Har du ytterligare frågor eller vill dela dina erfarenheter av #RWlöparbingo så får du gärna kontakta oss via mejl, Facebook eller Instagram!



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Coachens bästa backpass!

Coachens bästa backpass!


Backträning kan göra under för både löpsteget och flåset. Här hittar du coach LG Skoogs bästa tips – och 7 grymt bra backpass!

De som brukar läsa mina artiklar här och kanske min blogg vet att jag älskar backträning. Det är också en träningskomponent som jag använder till alla mina adepter, oavsett nivå.

Många förknippar backträning med branta backar, mjölksyra och snor i hela ansiktet, men så behöver det inte vara. Backpass kan genomföras betydligt behagligare än så men ändå ha väldigt god träningseffekt.

När du springer i uppförsbacke belastar du alltid benmusklerna lite extra, och även om du håller låg fart medför backens lutning att belastningen på hjärta och lungor ändå blir ganska hög.

Jag brukar dela in backpassen i tre kategorier:

  • Lång backe: Minst 90 sekunder relativt lugn löpning (din maratonfart) i en flack backe, ungefär motsvarande Västerbron i Stockholm.
  • Medellång backe: 40–60 sekunder medelsnabb löpning (din halvmara- eller milfart) i en flack backe, ungefär motsvarande Västerbron i Stockholm.
  • Kort backe: 20–40 sekunder snabb löpning (din 5-kilometersfart) i en brant backe.

Generellt kan sägas att lång backe är bra under uppbyggnadsperioden samtidigt som du lägger grunden med distansträning. Medellånga backar lägger du in under senvintern eller tidig vår innan de första loppen börjar. Kort backe kör du för att toppa löpformen.

Många fördelar

Fördelarna med backträning är dels att den har mycket god effekt på din syreupptagningsförmåga och dels att den ger dig väldigt bra styrketräning. Du tvingas dessutom använda precis rätt muskler, det vill säga musklerna i låren, rumpan, vaderna och fötterna.

Det gör att du efter en period med backträning kommer märka att löpningen går mycket lättare när du springer på plant underlag. Om du dessutom tränat på att springa med ett mer aktivt fotarbete så kommer du också kunna löpa mer på den främre delen av fötterna, tack vare att du har blivit starkare i muskulaturen i underbenen.

Bästa tipsen

För att få bästa möjliga effekt av dina backpass finns det några punkter som du kan tänka på: Fäst blicken på backkrönet för att få en bra hållning. Om du fäster blicken i marken framför dig är risken stor att du lutar dig en aning framåt, vilket blir jobbigare för rygg och ben.

Spring gärna med en snabbare stegfrekvens och något kortare steg än vanligt.

Spring gärna med en snabbare stegfrekvens och något kortare steg än vanligt. Försök också att springa på den främre delen av fötterna – och att trycka ifrån ordentligt i frånskjutet. Då kommer du kunna hålla en högre fart än om du rullar på steget. Pendla också med armarna i löpriktningen. Om du jobbar aktivt med armarna så hänger benen lättare med.

För mycket erfarna löpare rekommenderar jag också ”backhopplöpning”, löpning med höga knälyft och många, snabba steg, som den legendariske tränaren Bertil Sjödin lät sina adepter i Fredrikshof utföra efter att de byggt en grundläggande löpstyrka med traditionell backträning. Bertil Sjödin noterade att de löpare som tränade backhopplöpning fick bättre löpekonomi och mer muskelstyrka och flexibilitet i underbenen.

7 GRYMT BRA BACKPASS

  1. Lång backe: 3–8 x 90 sek med joggvila nerför backen. Börja med 3–4 lopp och öka antalet varje vecka. Eftersom farten inte är så hög kan du lägga mycket fokus på din löpteknik.
  2. Medelbacke: 5–10 x 50 sekunder med gång- eller joggvila nerför backen. Börja med 5–6 lopp i din mil- eller halvmaratonfart, och öka antalet varje vecka. Fokusera på att inte ”sitta ner” i steget.
  3. Kort backe: 6–12 x 30 sekunder med joggvila nerför backen. Börja med 6–7 lopp i din 5-kilometersfart, och öka antalet lopp varje vecka. Tempot är så pass högt att du måste fokusera på att pendla med armarna och ha ett aktivt frånskjut i löpsteget.
  4. Backstege: 2 x 75 sekunder + 2 x 60 sekunder + 2 x 45 sekunder. Börja med de längsta loppen och avsluta med de kortaste. Variera farten så att du springer de längsta loppen i lugnast tempo och de kortare i snabbast tempo.
  5. Kombibacke: 3 x 1 minuter (backlöpning i din distansfart) + 2 x 1 000 meter (plan löpning i din milfart) + 3 x 30 sekunder backlöpning (snabbare än din 5-kilometersfart). De tre första loppen ska väcka de aktuella musklerna och få igång blodcirkulationen ordentligt. När du därefter springer 1 000-metersloppen på plant underlag kommer du uppleva dem som ganska lätta. De avslutande 30-sekundersloppen i backe tränar dig att springa snabbt, trots att du är trött.
  6. Backrunda: Spring en runda med olika långa backar. Spring distansen mellan backarna i ditt distanstempo, och öka farten lite när du kommer till uppförsbackarna.
  7. Backvarv x 3–6: Välj en löprunda på 1 000–1 500 meter, som har en uppförsbacke, en platt sträcka och en nedförsbacke. Börja med att springa uppför backen i din maratonfart. När du kommer till ett platt parti springer du lugnt tills pulsen sjunkit lite. Därefter löper du 2–3 stegringslopp à 100 meter. När du sedan kommer till nedförsbacken försöker du slappna av och låta backens lutning öka ditt löptempo i cirka 200 meter. Vid målgången vilar du 2–3 minuter innan du springer samma varv igen. Tänk på att utförsbacken inte bör vara för brant, för att undvika alltför stor belastning på dina knän och framsida lår.

Läs också: Starkare ben, snabbare tempo!


Antal kommentarer: 1

Johan Renström

Som sagt, du borde skriva en bok eller samla alla tips och skapa en pdf-bok som man kan köpa av dig direkt.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Förenkla din träningsvardag – 10 smarta tips!

Förenkla din träningsvardag – 10 smarta tips!


Effektivisera vardagen genom att införa nya matrutiner – så får du mer tid för din träning! Här är tio smarta tips på vägen.

1Planera dina måltider och dina inköp.

Schemalägg en tid för att bestämma vilka recept du ska använda den kommande veckan. Det finns en uppsjö av recept på nätet om du inte hinner leta i tidningar och böcker. Många matsajter erbjuder dessutom färdiga veckomatsedlar, i vissa fall även med inköpslistor.

Spara sedan dina favoritrecept och veckomatsedlar så att du kan återanvända dem. Ha också alltid en inköpslista för basvaror i telefonens anteckningsapp, där du noterar de basvaror som måste inhandlas. Det är lätt att glömma salt, peppar, havregryn och dylikt när man väl är i affären. Om du har barn kan det vara en god idé att stämma av barnens skolmatsedel med din egen så att de slipper äta samma mat till lunch och middag.

2Ha en bra bas hemma.

Se till att ha en bas – en ”fast matsedel” som du sedan kan variera med olika recept. Ett exempel på en sådan matsedel kan se ut så här:

Måndag: fisk

Tisdag: kyckling

Onsdag: vegetariskt

Torsdag: kött/köttfärs

Fredag: fredagsmys (alla i familjen/kompisgruppen får välja mat varsin fredag.)

Lördag: vegetariskt

Söndag: kött/kyckling

3. Storhandla.

Att storhandla sparar både tid och pengar. Om du inte handlar på nätet så välj en matbutik som du hittar i; det finns inget stressigare än att springa fram och tillbaka mellan gångarna i sökandet efter rätt vara.

Om du har möjlighet är det förstås en fördel att välja tider då det är lite lugnare i butiken så att du slipper trängsel och långa köer. Undvik också att handla hungrig. Det leder lätt till sämre val, till exempel godis och sådan mat som ger snabb energi men lite näring.

Ytterligare ett tips är att schemalägga din matshopping på samma sätt som du gör med din träning, dina tandläkarbesök och så vidare. Har du bra mat hemma är risken mindre att du gör sämre matval. Med lite planering behöver du aldrig hamna i den fällan.

4Handla mat på nätet.

Allt fler handlar mat och matkassar på nätet. Utbudet är stort och du kan välja matkassar utifrån antal dagar och portioner, liksom typ av mat. Det finns något för alla, oavsett om du vill äta helt ekologiskt, är en allätare, vegetarian eller vegan. Att handla mat hemma i soffan över en kopp kaffe är givetvis mindre tidskrävande och stressande än att göra shoppingen själv i butiken; många av mina bekanta anser att nätets matkassar är en ”lifesaver”.

Att handla mat på nätet är dessutom ett smart val i dessa pandemitider, vilket många också har tagit fasta på. I vissa områden innebär detta att leveranstiderna kan vara extra långa – kolla upp det innan du börjar beställa.

De färdiga matkassarna är sammanställda utifrån en veckomatsedel med medföljande recept, men du kan också beställa matvaror helt utifrån dina egna önskemål. Googla ”mat på nätet” och pröva dig fram till vilken nätleverantör som passar dig bäst.

5. Bestäm olika matdagar.

Försök att dela upp matlagningen på olika dagar, antingen inom familjen om barnen är tillräckligt stora eller i en kompisgrupp. Har du yngre barn tycker jag att du ska låta dem vara med i köket och hjälpa till med matlagningen så gott de kan. På så sätt blir de köksvana redan vid ung ålder, vilket ökar chanserna att de kommer att hjälpa till längre fram.

Bor du ensam kan du i stället dra ihop en kompisgrupp där ni turas om att laga mat. Även om ni inte blir så många är det i alla fall lyxigt att slippa laga maten själv varje dag.

6Laga mycket och frys in.

Det finns alltid dagar då man kommer hem sent och inte orkar laga mat. Ta för vana att laga mycket mat, så att du har en färdig lunch eller middag som du kan ta fram vid sådana tillfällen. Om du lagar till kyckling- eller laxfiléer kan du passa på att tillreda många på en gång och frysa in dem separat.

Ta för vana att laga mycket mat, så att du har en färdig lunch eller middag som du kan ta fram

Ett annat tips är att viga en ledig dag åt att göra storkok, till exempel grytor eller lasagne, som du fryser in portionsvis – eller i större plastlådor för hela familjen. Ställ sedan gärna fram den frysta maten i tid så att den hinner tina under dagen innan det är dags att värma på den. Det är mer tidseffektivt och maten brukar smaka bättre.

7Ta med matlåda till lunch.

Äter du på ditt jobb är en egen matlåda ett alternativ som sparar både tid och pengar. Dessutom har du större möjlighet att anpassa lunchen till ditt energi- och näringsbehov inför kvällens träningspass.

8Se över dina mellanmål.

Eftermiddagen är för många den svåraste tiden på dagen att göra rätt matval. Är man hungrig och kanske trött är det lätt att stoppa i sig godis eller fikabröd för att få upp energin. Se därför till att ha bra och mättande mellanmål som till exempel, frukt och keso, fil och müsli, smörgåsar, ägg eller avokado. På så sätt får du mer ork och minskar samtidigt risken för att hamna i sockerfällan. Ett bra mellanmål är extra viktigt om du ska träna efter jobbet – att påbörja ett löppass hungrig är inte optimalt.

9Ha alltid ”nödmat” tillgänglig.

De flesta löpare gör av med mycket energi och behöver äta regelbundet. Att alltid ha ”nödmat” i väskan, på jobbet och/eller i bilen kan hjälpa dig att hålla energin uppe under dagen och på träningen efter jobbet. Färsk frukt (alltid i påse), torkad frukt och/eller nötter är bra nödmat som klarar att förvaras i väskan.

10Förbered morgondagen.

Har du ofta ett tajt dagsschema som bidrar till att slumpen får styra dina matval? Försök då att förbereda så mycket som möjligt kvällen innan. Laga extra portioner till middagen som du kan värma på till lunchen följande dag. Skär upp grönsaker och lägg dem i burkar med lock eller i plastpåsar som du förvarar i kylen.

Duka även för frukosten och ställ fram frukostmat som klarar sig utan kylning under natten. Förbered morgongröten genom att blanda alla ingredienser inklusive vatten eller mjölk i en kastrull med lock. Förvara gröten i kylen under natten och koka snabbt upp på morgonen.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Vässa din fart i vår – fyra enkla knep!

Vässa din fart i vår – fyra enkla knep!


För att bli bättre måste du hela tiden utmana dig själv i din träning. Här är fyra enkla sätt att göra det – som alla garanterat ger resultat.

Kroppen har en enastående förmåga att anpassa sig till fysiska belastningar av olika slag. Den så kallade superkompensationen betyder att kroppen svarar med en kapacitetsökning varje gång den utsätts för en träningsstimulering – för att stå bättre rustad inför kommande belastningar.

Men om inte träningen kontinuerligt förändras kommer kroppen att anpassa sig till en viss nivå och ytterligare förbättringar uteblir. Effektiv träning är nämligen i högsta grad en dynamisk process, där träningsinnehållet måste justeras och anpassas till den fysiska form man för tillfället befinner sig i.

Effektiv träning är i högsta grad en dynamisk process

Och såväl vetenskapliga studier som lång erfarenhet visar att man når bäst resultat om man först bygger upp ett fundament av uthållighet och löpstyrka, innan man ger sig i kast med intensiv tempoträning och intervaller.

För den som nyligen upptäckt löpningens alla fördelar som träningsform och regelbundet avverkar 2–3 löppass per vecka är det viktigt att tänka till och göra upp en tydlig plan för hur man ska vidareutveckla sin löpförmåga. Självklart kommer man att kunna notera vissa förbättringar enbart genom att löpa längre och fortare på sina normala träningsrundor.

Men formförbättringen blir avsevärt effektivare om man följer en stegvis progression. Här följer ett exempel på hur en löpare som springer två distanspass på cirka 45 minuter i veckan och har en bra träningsgrund från vintern och våren, successivt kan förbättra effekten av sin träning genom fyra enkla uppdateringar.

  1. Öka till tre löppass i veckan

Att träna löpning varannan dag ger en optimal balans mellan träningsbelastning och återhämtning, eftersom varje träningstillfälle följs av en vilodag. Det innebär att man på träningsdagarna kan köra relativt långt eller intensivt, utan att riskera att träningen bryter ner kroppen i stället för att stärka den.

Eftersom det alltid är lättare att planera sin träning efter ett veckoschema blir varannandagsträning i praktiken tre löpträningspass per vecka. Självfallet kan man förbättras ännu mer genom att träna oftare än så, men då krävs att träningspassen är noga synkroniserade. Det vill säga att hårda träningsdagar varvas med lätta, och att man ser till att få fullgod återhämtning mellan de mer krävande passen.

Tre löpträningstillfällen i veckan ger väldigt god träningseffekt i förhållande till tidsinsatsen. Den som nu tränar löpning två gånger i veckan har därför mycket att vinna på att lägga till ytterligare en träningsdag.

2. Lägg in ett långpass

Löpträning handlar i grunden om att öka sin uthållighetsförmåga. Träningspass på 30–60 minuter ger god effekt på den så kallade centrala kapaciteten, det vill säga hjärtats och lungornas förmåga att syresätta och pumpa runt blodet till de arbetande musklerna. Men bäst effekt får du av långpass på minst 90 minuter.

Dessa extra långa träningspass utvecklar effektivt nätet av kapillärer (de tunna blodkärlen) runt muskulaturen, men också mitokondrierna, det vill säga musklernas egna förbränningsugnar som möjliggör att du utnyttjar energin optimalt.

Ett av veckans tre löppass bör därför vara ett långpass. Om ditt nuvarande längsta träningspass är cirka 45 minuter kan du lägga på tio minuter från vecka till vecka tills du kommer upp till 90 minuter. Prioritera tiden framför tempot. Det viktiga här är att du är på benen under en lång tid.

3. Träna backlöpning

När nyzeeländaren Arthur Lydiard i början av 1960-talet presenterade sin då omvälvande träningsfilosofi för löparvärlden, fick hans teorier om vikten av att logga många sprungna kilometer under uppbyggnadsperioden stor uppmärksamhet. Men även backträning är en viktig komponent i Lydiards träningsupplägg.

Inför en fas av tempoträning rekommenderar Arthur Lydiard en träningsperiod av 4–6 veckor, där backträning ska ha en central plats. Det främsta syftet med backträningen är att denna specifika form av styrketräning effektivt förbereder löparen för de ökade krav som den följande tempoträningsfasen innebär.

För en oerfaren löpare som vill utveckla sin löpstyrka är backträning också ett utmärkt verktyg. Ett backintervallspass i veckan – eller en löprunda i kuperad terräng – ger omgående effekt på såväl löpsteget som konditionen. Det är förstås viktigt att introducera denna form av styrketräning försiktigt för att undvika problem med överbelastningsskador.

4. Lägg in tempoträning

När du har etablerat en fungerande träningsrutin som omfattar tre träningspass i veckan, varav ett långpass och ett backpass, kan det vara dags att ge sig i kast med tempoträningen. Om denna sker i form av intervallträning, snabbdistans eller så kallad fartlek är av underordnad betydelse – det viktigaste för att tempoträningen ska ge avsedd effekt är att hitta rätt löptempo. Detta bör ligga på, eller strax under, din aktuella mjölksyratröskel – det vill säga en fart du kan bemästra under cirka 30 minuter löpning utan att dra på dig så mycket mjölksyra att musklerna stumnar och du tvingas sänka tempot.

Exempel på tempoträning kan vara intervaller om 4–5 x 1 000 meter i snabbt tempo med 2 minuter vila mellan löpsekvenserna. Ett snabbdistanspass kan till exempel innebära 4 kilometer snabbdistans på en intensitet i närheten av mjölksyratröskeln, eller som ett snabbare avsnitt av ett längre pass. Fartlek innebär att man spontant blandar snabb och långsam löpning under till exempel 45 minuter, där lust och form får styra hur länge varje fartavsnitt löps.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in