Så fungerar mellansulornas olika plastskum
Grunden i löparskornas teknologi sitter i mellansulorna. Såväl material, utformning och tillverkningssätt avgör hur skornas fungerar och känns. Här är det viktigaste du behöver veta om de olika plastskum som används i dag.
Löparskobranschen har en förkärlek till ett eget ”fikonspråk”, där mer eller mindre fantasifulla beteckningar är avsedda att ge oss en känsla av det handlar om något högteknologiskt. Detta är speciellt tydligt när olika typer av mellansulor och de plastmaterial som används i dem presenteras.
Faktum är att samtliga tillverkare har ett antal grundläggande plastkomponenter att spela med. Dessa kan mixas på olika sätt och tillverkas med olika metoder. Men för att särskilja sig från sina konkurrenter väljer skoförtagen att genomgående marknadsföra dessa material med egna beteckningar.
Den inflation av olika namn som detta har skapat gör att det är minst sagt svårt för oss löpare att förstå vad som är vad. För att hjälpligt redan ut begreppen och ge en bakgrund till den utveckling som skett under den senaste tioårsperioden har vi här sammanställt de fyra vanligaste grundläggande plastskummen som används vid tillverkning av moderna löparskor.
EVA – etylen-vinylacetat
Brooks var 1975 först ut med att använda detta tämligen okomplicerade och relativt billiga plastskum i en modell kallad Villanova. Sedan dess har EVA blivit branschens standardmaterial och används flitigt också idag. Genom åren har materialet utvecklats och förfinats genom nya och mer effektiva tillverkningsprocesser. Även om EVA är ett basmaterial har det fortfarande en given plats i skoindustrin.
TPU/A-TPU: termoplastisk polyuretan/alifatisk TPU
En påtaglig fördel jämfört med EVA är att TPU-material inte komprimeras lika lätt och därför får en längre hållbarhet (läs klarar fler träningsmil).
Alifatisk TPU (A-TPU) är en relativt modern variant. Enkelt förklarat består utgångsmaterialet av små kulor som smälts samman till en sammanhängande sulenhet. Det betyder ännu längre hållbarhet, märkbart låg vikt även vid stor volym och en tydligare respons mot underlaget.
PEBA – polyeterblockamid
PEBA är ett klart kostsamt material att framställa, men fick ett markant genombrott när Nike lanserade sina första kolfibermodeller för cirka tio år sedan. Det presenterades då som det inregistrerade varumärket Pebax. Nike valde dock att kalla det Zoom-X.
Den stora fördelen med PEBA är plastskummets höga energiåtergivning kombinerat med dess ultralåga vikt. Därför förekommer det ofta i race- och tempomodeller. Efterhand har det blivit allt vanligare också i träningsmodeller, vilka då generellt hamnar högt upp på prisstegen.
TPEE – termoplastisk polyesterelastomer
På sistone har TPEE dykt upp som något av en utmanare till det närmast kultförklarade PEBA, eftersom det ger allt tydligare respons ju mer löptempot skruvas upp. Fler och fler tillverkare väljer därför nu att använda TPEE i sina toppmodeller för tävling och tempoträning. Också här blir prislappen hög.
Under senare år har en tillverkningsmetod kallad supercritical foaming (SCF) blivit allt vanligare. Det ger generellt en mer kontrollerad expansion av plastskummet som också får bättre energiåtergivande egenskaper. Processen är mer miljövänlig än traditionell expansion med hjälp av kemiska tillsatser. Det kan tillämpas på alla ovan nämnda plastskum.
