I mars fyller Musse 39 år, och efter runt 20 år i eliten och totalt 23 SM-guld utomhus och fem OS- och VM-finaler säger Musse att det kommande året kan bli hans sista som elitlöpare. Han har börjat jobba deltid på det nya heta sportdrycksföretaget Maurten och kommande år kommer han även starta upp träningsverksamheten Musses Fun Run. Men fokus ligger ändå på den egna löpningen, och under jul och nyår blir det träningsläger i Sydafrika på hög höjd. Från den 21 mars till den 7 april kommer han träna själv och coacha löpare på Springtime Travels Trainingcamp i Portugal.
Runner´s World stämde av med Musse inför 2018.

Kan du prata lite löpning Musse, eller är du upptagen? Det låter lite stökigt.
- Nej, jag hämtar ena sonen på förskolan, så det låter lite. Men vi är på väg ut, så det går nog bra ändå.

Hur ser en dag ut i ditt liv nuförtiden, med familj och som jag förstått det även jobb vid sidan av löpningen?
- Ja, det är först lämning av barnen på skola och förskola på morgonen, sen blir det ett träningspass innan det är dags att hämta barnen igen runt tvåtiden. Sen blir det ett pass till på kvällen när min fru Hanna kommit hem. Utöver det är jag oftast på Maurten två dagar i veckan, och jobbar med olika projekt där för att nå ut med den nya sportdrycken. Dels genom våra ambassadörer men också genom att hitta olika samarbeten. Det är kul och spännande att jobba med drycken, eftersom alla är nöjda med effekten och många spontant vill använda sig av drycken.

Men det är full satsning på din löpning, trots att du spränger in lite jobb utöver familj och träning?
- Ja, jobbet är bara deltid just för att kunna satsa för fullt på min löpning även 2018. Troligtvis är det min sista säsong med fullt elitfokus, och då vill jag verkligen försöka göra det bra. Jag åker på fem veckors träningsläger i Sydafrika med start över jul och nyår, och sen blir det även ett läger med Springtime i Portugal i slutet av mars och början av april.

Vad är det som är så bra med att åka på läger?
- Dels är det skönt att komma till varmare klimat där man vet att underlaget är bra. Sen är det givetvis riktigt inspirerande miljöer. Både i Sydafrika och Portugal finns inspirerande natur. Vägarna och slingorna man springer ger motivation. Sen får man också inspiration av alla andra löpare som är på lägren, i Sydafrika eliten och i Portugal alla motionärer. En annan stor fördel är också att man slipper många av de vardagsbestyr man har hemma, och man kan fokusera mycket mer på både träning och återhämtning. Så det ska bli kul att komma i väg, speciellt som familjen nu åker med på delar av lägret både i Sydafrika och på Portugallägret med Springtime.

Vad har du för mål 2018?
- Huvudmålet är EM i Berlin på maratonsträckan. Sen kan det bli VM på halvmaraton i mars om jag hinner komma i så bra form och Sverige har ett lag som ställer upp. Men utöver det kommer det bli flera andra lopp, men just EM-maran i augusti är det stora målet.

Utifrån att du har EM som mål, innebär det att du även kommer springa en vårmara för att göra en kvaltid?
- Nej det är inte nödvändigt. Det finns inga fasta internationella kvalgränser just till EM, men givetvis måste jag visa form och själv känna att jag kan prestera på max i EM. Det gör att jag kan lägga upp träningen på riktigt mot EM redan nu, och sen stämma av med andra lopp.

Hur har träningen gått under den senare delen av året som avslutas nu?
- Det har varit en ganska dålig höst överlag på grund av skador. Jag hade först lite problem med en vad, sen när jag började komma i gång fick jag lite problem vid knäskålen. Men det har blivit bra alternativ träning ändå, och löpning har jag fått delvis via träning på ett alter-G löpband som avlastar kroppsvikten. Det har funkat bra även om bandet inte kunnat hålla riktigt höga farter. Snabbaste farten på bandet är 3.07 minuter per kilometer, så jag har fått köra den typen av pass där den farten funkat. Så mycket tröskel, men inga intervaller.

3.07-fart låter som att du är bra i gång ändå, om det är din tröskelfart?
- Ja, men samtidigt ska man ha med sig att avlastningen av kroppsvikten gör det lättare att springa. Så skulle jag köra det utomhus skulle det vara klart tuffare. Men jag tycker träningen går åt rätt håll och jag hoppas kunna köra för fullt i Sydafrika.

Du har även startat upp ett nytt träningskoncept som heter Musses Fun Run, kan du berätta lite om det?
- Ja, jag och min tränare Ulf Friberg och några andra före detta elitlöpare, Oskar Käck och Karl Borgö, har från och till diskuterat att använda våra kunskaper för att på ett positivt sätt aktivera andra att röra sig. Vi kände att vi ville prova detta, där vi förutom att träna vuxna kopplar in att få barn att röra sig mer. Det finns många som fokuserar på att få vuxna att träna löpning, men vi ville ha med att man kan träna samtidigt som sina barn. Vår idé bygger på att man inte ska behöva prioritera bort familjetiden för träning. Givetvis kan man hänga med även om man inte har barn, målet för de vuxna löparna är att man ska bli en bättre löpare genom professionell löpcoaching. Samtidigt som de vuxna tränar har vi träning för barn från 5-12 års ålder med fokus på lekfull rörelseträning, och vill man som vuxen inte träna kan givetvis bara barnen vara med. Vi drar i gång i Göteborg i mars och det ska bli både kul och spännande att testa konceptet.

Vi tackar Musse för intervjun och önskar lycka till 2018.

Vill du hitta inspiration via ett eget träningsläger finns det platser kvar på Musses veckor i Portugal där han delar med sig av sina tips under perioden 21 mars till 7 april. Här hittar du info om lägerveckorna i Portugal.

Länk till Musses Fun Run 

Musses personbästa:

3000 meter: 7.59.40 – 2006 Kungälv. (Inomhus 7.54.05 i Globen 2009)
5000 meter: 13.32.08 – 2006 Kassel, Tyskland
10 000 meter: 28.40.71 – 2012 Bilbao, Spanien
10 km landsväg: 28:12 - 2008 Manchester, Storbritannien
Halvmaraton: 1.02.40 – 2012 Venlo, Nederländerna
3000 meter hinder 8.05.75 – 2008 Heusden, Belgien
Maraton: 2.12.28 – 2012 Hamburg, Spanien
Lidingöloppet: 1.37.10 – 2008

Ed Whitlock blev världsberömd när han som första 70-åring någonsin, och hittills enda, sprang under 3 timmar på ett maraton. 73 år gammal sprang han in på tiden 2.54.48, också det i Toronto. Justerat efter ålder motsvarar det, enligt fysiologiska experter på området, ett maraton på tiden 2.04.48.

Ed var född i England, men flyttade till Kanada i unga år. Han sprang en mile på 4.34 som skolpojke, men en skada i akillessenan fick honom att sluta med löpning. Först långt senare, vid 41 års ålder, lockades han med av en av sina söner att springa ett maraton. Resten är löparhistoria.

Ed tränade alltid på ett och samma sätt. Han bara sprang, på en drygt 800 meter lång gångväg runt en kyrkogård i närheten av där han bodde. Oftast blev det 2-3 timmar åt gången, ibland upp till fyra, och i stort sett i samma tempo. Det kunde bli upp till 16 mil i veckan.

Det var inte särskilt roligt, förklarade Ed i en intervju, men om någonting skulle hända var det ju inte så långt hem, och blåste det illa från ena hållet så blev det ju snart medvind från det andra.

Han sprang inga intervaller, hade ingen GPS, det var inte mycket prylar över huvud taget. När han slog rekordet på maran för 85–åringar gjorde han det i ett par tjugo år gamla löparskor och i ett femton år 15 år gammalt linne.

 Stretching var heller ingenting han sysslade med, utom alldeles innan en tävling, då böjde han lite på vaderna. Enda styrketräning var snöskottning på vintern.

Om nu Ed var en smula ”nedklädd” i loppen (och väl en fasa sett ekonomiskt för tillverkare av löparutrustning …) så var han också känd för att komma oklanderligt klädd i kostym till alla nummerlappsutdelningar. Inga saggiga mjukisbyxor där inte!  En mycket prydlig uppenbarelse, en riktigt gentleman (och ganska så tunn, 1.70 lång och 51 kilo lätt).

Några av Eds rekord, för oss ungdomar på blott 50 plus (och andra), att sträva efter:

Män 75–79, 5000 meter: 19.07.02
Män 75-79, 10 000 meter: 39.25.19
Män 75-79, halvmaraton: 1.22.23
Män 75–79, Maraton: 3.04.54

Ed själv tyckte träningen mest var en pina, men ”att det var en skön känsla att gå i mål i ett lopp och känna att man gjort bra ifrån sig”. Han var heller inte mycket för doktorer, ville inte ”ligga systemet till last”.Det var kanske inte så klokt. Vuxna män bör kolla prostatan en gång om året, det är en liten pina för längre liv. Om Ed gjort det i tid hade han nog slagit åldersrekord upp till 110 år – minst!

Men tack för allt, Ed. Du är en källa till ständig inspiration. Du har visat att löpning inte behöver vara så svårt. Just do it!!

Emelie Forsberg, vår svenska traildrottning, har saknats av många av Runner's Worlds läsare. Men nu är Emelie alltså tillbaka. Internationellt har hon en diger meritlista inom ultratrail, skyrunning och skidalpinism, och runt 102 000 följare på Instagram (@tinaemelie) vittnar om hennes popularitet.

I en kort intervju berättar Emelie om sin vintersäsong och hur det känns att starta upp löpningen efter en vinter med enbart skidåkning – även för en så bra löpare som Emelie är det kämpigt att komma i gång med löpningen. Runt tre veckor behövs vanligen innan hon hittar löpflytet igen.

Kolla in intervjun med Emelie nedan, och är du inte prenumerant hoppas vi givetvis att du vill bli det. RW #5 kommer till prenumeranter i slutet av april och i butik kommer tidningen den 4 maj.

Klicka in till intervjun:

Vill du kolla in tidningen?

Emelie Forsberg återkommer i Runner's World nummer 5 2017. Nedan hittar du våra möjligheter att läsa tidningen:

Hur känns det nu när du landat efter din fantastiska insats på inomhus EM?
– Det känns skönt att lyckas med det man kämpat för hela hösten och vintern, så nu är det en skön lugn känsla.

Vad hade du för förväntningar på dig själv när du gick in i mästerskapet?
– Jag var ju ganska högt rankad in i mästerskapet, så det är klart att jag visste att jag hade en bra chans. Samtidigt vet jag att just inomhus på medeldistans kan gå lite hur som helst med taktik och grejer, och det är trångt. Så inomhus är speciellt och man måste springa väldigt bra taktiskt, och det är jag väldigt glad över att jag lyckades med.

Ja, du gjorde verkligen ett bra taktiskt lopp, men som jag förstått det tränar du inte speciellt mycket inomhus?
– Nej, jag kör så mycket jag kan utomhus. Jag kör mycket tröskelträning på grusvägar, och sen inför inomhussäsongen var jag i Sydafrika och där körda jag nästan alla mina intervaller på gräsbana eller grusväg. Så jag undviker både inomhuslöpning och jag kör inte heller så mycket på banlöpning. Första gången jag sprang inomhus i år var på en tävling inför EM.

Ni var ett jättestort löpargäng från Sverige i Sydafrika, tränade ni mycket tillsammans?
– Ja vi körde de flesta passen tillsammans, men jag bestämde mig redan inför den här säsongen att jag inte skulle köra så mycket banlöpning eftersom jag naturligt har snabbheten. Så jag körde ett banpass i veckan riktat mot 1500 meter och när de andra började köra mer banlöpning på slutet av lägret körde jag en del pass själv på grusvägarna.

Du har Janne Bengtsson i Växjö som din tränare, ger han dig ett detaljschema som du följer eller styr du även något själv i din träning?
– Allt som vi gör diskuterar vi. Jag har en klar bild över hur jag vill träna, och kring det diskuterar vi och sen i slutändan blir det Janne som bestämmer. Samtidigt vill Janne att jag själv ska vara delaktig i det jag gör och att jag ska tro på det jag gör.

Har du läst mycket kring träningsupplägg eller utgår du från känslan i din kropp och känslan i vad som är bäst för dig?
– Jag läste mycket när jag var yngre kring träning, men sen har jag även träffat många löpare och tränare genom åren så då har man fått input till träningen från andra. Nu senaste tiden har jag fokuserat väldigt mycket på uthålligheten och det har gett resultat.

Du sa att du kör mycket tröskellöpning, hur styr du passen så du ligger rätt och hur ser ett typiskt tröskelpass ut för dig?
– Den här hösten och vintern har jag kört pulsbaserat. Givetvis utgår jag också från känslan för dagen. Jag kommer nog jobba med laktatmätare inför nästa säsong, men känslan och pulsen har funkat bra nu så jag kör vidare med det den här säsongen. – Jag kör nästan alltid en tid eller sträcka rakt av, så ofta blir det 35 minuters eller 45 minuters tröskelpass.

Får man fråga i vilken fart du ligger på när du kör tröskellöpning, och hur ser din fart allmänt ut på en vanlig distansrunda?
– Jag ligger runt 3.22-3.23 minuter per kilometer när jag kör tröskelpass. Givetvis lite anpasset utifrån om det är backar på rundan. All min distanslöpning inklusive 2 mils långpassen ligger mellan 3.55-4.20 minuter per kilometer.

Du sa inledningsvis att du är naturligt snabb, jobbar du med din fart även under grundträningen?
– Jag kör ett pass varje vecka där jag kör löpteknik med löpskolningsövningar och stegringslopp. Det har jag kört i drygt två år nu och det tycker jag ger bra effekt. Jag hade mer fokus tidigare på att förbättra tekniken och snabbheten, men i somras kände vi att allt finns där för att springa så snabbt som det behövs för att vinna medaljer på mästerskap.

Så då bestämde vi att fokus skulle ligga på uthålligheten och att löpskolningen och stegringsloppen en gång i veckan skulle räcka för att hålla igång farten. Stegringsloppet kör med träningsskor så det ändå blir skonsamt men ger snabbhetsträning ändå, och ju närmare tävlingssäsongen ju snabbare kör jag.

Vi har många träningintresserade löpare som läser här, finns det något av dina pass dom skulle kunna ha nytta av utöver löpskolningsövningar och stegringslopp?
– Ja, tröskellöpning tror jag alla löpare har nytta över, men om jag ska ta ut ett pass blir det en intervallstege där man springer 3 gånger 4-3-2 minuter med 1 minuts vila rakt igenom. Det är ett standard pass för mig, och jag skiftar fart lite ju kortare intervallen blir. Senast jag körde passet höll jag 3.03 min/km på 3 minuters intervaller, 3 blankt på 3 minuters och sen runt 2.56 min/km på 2 minuters löpning. Så lite fartstegring ju kortare intervall.

Nu har du en mästerskapsmedalj och en spännande utomhussäsong väntar, tar du någon vila nu innan du går in i träningen inför utomhussäsongen?
– Jag kommer träna en gång om dagen den här veckan och kör igång min tröskel löpningen redan nu på lördag en vecka efter mästerskapet. Jag kommer komplettera med rätt mycket styrka den här veckan, och sen nästa vecka kör jag igång på riktigt igen. Så det blir ingen längre vila, utan det räcker bra med den här veckan då träningen är helt fri och inte styrd.

Nu när du ändå var inne på styrkan, måste jag givetvis fråga hur du kör din styrka?
– Jag kör ganska mycket styrka. Jag har ett skrivstångspass i veckan med knäböj och frivändningar och överstöt. Sen kör jag ett pass med specifik styrka för höft och säte med kroppen som vikt och lite gummiband och Pilatesboll. Sen kör jag även tre konkreta bålpass i veckan för mage och rygg. Alla styrkepass är i samband med löpning eller alternativträning där jag alltid kör konditionsdelen först och avslutar med styrkan.

Vintern slog till lite igen här hemma i Sverige, kommer du träna här hemma eller åker du iväg för bättre löpklimat och underlag?
– Jag åker till USA 24 mars på träningsläger. Så nu är det bara att överleva snön fram till dess. Jag kommer ändå köra så mycket som möjligt utomhus. I värsta fall får jag ta något pass på löpband, men jag vill helst köra ute trots vinterunderlag.

Runners World tackar för intervjun och önskar Kalle lycka till med säsongen 2017. Det blir spännande att följa.