Segrarnas bästa tips inför Lidingöloppet

Segrarnas bästa tips inför Lidingöloppet


Charlotte Karlsson, Hammarby IF/Runday – Damsegrarinna 2011

Vilka är dina nyckelpass inför Lidingöloppet?
– Jag har aldrig lagt in några specifika pass inför just Lidingöloppet, men idealiskt vore att få in långpass/fartlek i kuperad terräng samt snabba intervaller i backe (där fokus även ligger på nedförslöpning).

Hur laddar du upp inför loppet?
– Det är viktigt med pigga ben och därför kör jag lättare träning dagarna innan med några dagars helvila/alternativträning. Jag krånglar aldrig till kosten innan lopp utan äter sånt som jag är van vid och lägger inte till några extra kolhydrater.

Hur lägger du upp loppet?
– Första delen av loppet är mindre kuperad än den andra halvan och därför ser jag till att inte fega i början och gå ut för långsamt – detta förutsätter dock att man kommer väl förberedd och har bra koll på sin form och vet vad man borde klara av en bra dag.

– Jag tar det alltid lite lugnare i uppförsbackarna och försöker hämta hem det jag tappat när det är flackt eller utförslöpning. Personligen tycker jag att den tuffaste biten är innan man passerar Grönsta Gärde vid 20 km.

Hur tänker du kring skoval och annan utrusning?
– Jag springer i samma skor som jag gör på marathon – Adidas Adios. Skoval är väldigt individuellt.

Vilka är dina bästa råd till förstagångslöparen?
– Se till att träna ordentligt inför Lidingöloppet, det är avgörande för att kunna få en härlig upplevelse! Sista veckans uppladdning är inte alls lika viktig som träningsmängden för det.

– Det kommer vara trångt i början av loppet och mitt tips är att inte lägga för mycket energi på att springa om andra löpare. Efter ett par kilometer lättas fältet upp och det kommer finnas gott om tid att både bli trött och springa om andra löpare.

Hur återhämtar du dig efter tävlingen?
– Jag lyssnar på kroppen och tar antingen några dagar helvila eller lägger in lättare träning veckan efter. Jag har inga speciella tankar kring kost utan äter det som jag är sugen på!

Ulrika Flodin, Rånäs 4H – Damsegrarinna 2010

Vilka är dina nyckelpass inför Lidingöloppet?
– Jag borde självklart skriva långpassen. Men jag presterar inte om jag inte har kört tuffa intervaller. Nyckelpassen för mig blir därför terrängintervaller.

Hur laddar du upp inför loppet?
– Jag har inga speciella rutiner utan jag försöker leva som vanligt utan krusiduller. Fast sist jag sprang laddade jag faktiskt med sportdryck kvällen innan och även lite sportdryck på morgonen. Skräcken är ju att magen ska pajja sönder, så jag pimplade inte i mig för kung och fosterland. Så frågan är ju om det gav någon effekt eller inte? Placebo?

Hur lägger du upp loppet?
– Eftersom jag bara har sprungit Lidingöloppet en gång så visste jag inte vad jag hade att vänta. Jag sprang tills energin tog slut. Det upplägget tänker jag inte ha i år.

– Första milen är ju lättsprungen så där vill jag inte bränna krutet. Jag vill känna att jag har krafter kvar till de tuffa partierna in på sista milen. Jag kommer alltså start i lite mesigare tempo i år.

Hur tänker du kring skoval och annan utrusning?
– När det gäller skor är jag extremt okänslig. Jag kan springa i det mesta, tom träskor. Men rådet är att inte ha skor som är sprillans nya och oinsprungna. Det är lätt att få skavsår och andra problem.

– Underlaget är mjukt vilket betyder att skovalet blir mindre viktigt med tanke på dämpning, så ta hellre ett par sköna, smutsiga och insprungna skor som du vet funkar på dina fötter än ett par butiksvarma och snygga.

Vilka är dina bästa råd till förstagångslöparen?
– Att du vid vätskestationerna, eller om du har vätskelangare, dricker upp allt i muggen/flaskan. Jag gjorde felet när jag fick vätskelagning att jag bara tog några munnar och sedan slängde jag flaskan istället för att springa med flaskan i handen och dricka tills det tog slut. Det räcker att få i sig 2 dl.

Hur återhämtar du dig efter tävlingen?
– Det tog en hel vecka innan jag var människa igen och sedan tog det ytterligare en vecka innan jag kände att kroppen var med på noterna igen. Kanske var jag dum nog att inte förstå hur lång tid det tar efter en 3 mil att återhämta sig. Jag var nog, med facit i hand, lite för alert att börja köra hårt igen. Jag var ut dagen efter loppet och körde distans. Men nä, det kändes inte bra. I år ska jag vila mer och ta det lite försiktigare.

David Nilsson, Högby IF – Bästa svenska herre 2010 och 2011

Vilka är dina nyckelpass inför Lidingöloppet?
– Det gäller att skapa sina egna nyckelpass utifrån det man tror kommer vara avgörande för ens insats. Inför de senaste årens lopp har jag inte gjort något märkvärdigt, eller ens tränat hyggligt veckorna före. Alltså kan det som anses vara högst godtycklig träning bli ytterst fungerande just för dig!

– Men okej, ett tips är att man bör springa tillräckligt många och långa distanspass samt träna så pass mycket i backar att du varken kan vara nervös inför längden eller kuperingen på loppet. Det enda man ska vara orolig för är farten, eftersom det aldrig kommer vara ett problem ändå. 

Hur laddar du upp inför loppet?
– Är man nöjd med träningen fram till sista veckan bör denna del av uppladdningen inte kunna gå fel. Vill man kan man äta och sova lite mer än vanligt, men det viktigaste är att träna mindre än vad lusten säger. På det sättet kommer suget att springa infinna sig dagarna före loppet.

Hur lägger du upp loppet?
– Varje kilometer ska ses som en chans att spara mer krafter än de löpare som springer jämte dig. Detta synsätt bör appliceras på varje backkrön, sväng, knixighet och utförslöpa dina fötter kommer i kontakt med.

– Tänk att varje del av banan är där för att du ska kunna dra nytta av det maximalt sett till dina konkurrenter. Blir du ändå ifrånsprungen på ett par ställen är det bara ett taktiskt drag för att spara krafter inför mer avgörande partier. Och ja, självförtroende spelar in.

Hur tänker du kring skoval och annan utrusning?
– Ett träningsmål jag har i år är att kunna spring loppet i Asics Piranha. För att kunna göra det försöker jag få in lämpligt antal mil barfotalöpning månaderna före. En tumregel tycker jag är att man kan välja en något lättare sko än vad man hade gjort för ett marathonlopp och kanske till och med ett halvmarathon.

– Tidigare lopp sprangs i Adios och Grid Type A4, där Adios förmodligen fungerar bäst för löpare som tar längre tid än 2 timmar på sig.

Vilka är dina bästa råd till förstagångslöparen?
– Spring delar av banan några veckor innan loppet! Om det inte är möjligt så är det av största hjälp att studera banprofilen ordentligt och lägga den på minnet.

– Kolla inte för mycket på klockan eller dina medlöpare under loppet, Lidingöloppet kommer vara besvärligt på olika sätt under olika tidsförlopp för samtliga och då gäller det att anpassa sig enligt den individuella ansträngningsskalan.

Hur återhämtar du dig efter tävlingen?
– Efter fjolårets lopp sprang jag dagen efter ett långpass om 100 min på Lidingöloppsbanans spår. Bor man i Stockholm kan det vara lämpligare att vänta ytterligare en dag med att börja träna inför nästa års lopp, men jag skulle hem samma kväll så jag kände mig tvungen att passa på. Framtidstro bör vara en del av återhämtningen.

Nytt nummer ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Ditt Bästa år! Ny start 2020, Nybörjarprogram, Smarta tips
  • Spring i skogen, därför blir du lycklig av naturen
  • 15 grymma vinterskor i stort test
  • 30-20-10 metoden – Träningen som gör dig friskare och snabbare
  • Vår nästa skidstjärna Moa Lundgren är en grym löpare
  • Prylar: Redo för vintern!
  • Forskning: 80/20 – regeln – bevisat bra

Bli plusmedlem nu


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Robel visar form med klar seger i Lidingöloppet

Robel visar form med klar seger i Lidingöloppet


I 55:e upplagan av TCS Lidingöloppet tog Spårvägens Robel Fsiha en säker seger på klassiska 3 milen och på damsidan försvarade dansk-kenyanskan Sylvia Medugu sin titel på en ny rekordtid. Eliten sprang i nästintill perfekta förhållande med runt 13 grader och endast lätt regn, men efter elitens målgång tilltog regnet.

Robel tog täten efter bara några kilometer och sololöpte sen hela vägen till mål. Vid backen efter Grönsta gärde hade han en ledning på 81 sekunder ner till fjolårstrean John Musee från Kenya/Knallen. Löpningen var avslappnad för Robel, kolla in stilstudien utför med 9 km kvar av loppet:

Robel nådde målet på Grönsta på fina 1:37:55 och med det är han fjärde snabbaste svensk genom tiderna på 3 milen. Musee närmade sig något på slutet men hotade aldrig Robel och tog andra platsen på 1:38:27 och 52 sekunder efter Robel kom fjolårsvinnaren från Tureberg Napoleon Solomon in på tredje plats.

På damsidan satte fjolårsvinnaren Sylvia Medugu från Kenya/Danmark upp högt tempo redan från start, men trots det gick hon inte ifrån sina konkurrenter med så mycket och blivande tvåan Etiopiska/Norska Yesimebet Tadesse var till och med ikapp ett tag. På slutet rann dock Sylvia ifrån och vann tillsist med 1 minuts marginal på nya rekordtiden 1:51:57.

Tadesse tog 2:a platsen men Huddinges Hanna Lindholm han sånär ikapp på upploppet efter en oerhört stark finish. Båda fick samma tid, 1:52:57, vilket gör Hanna till den snabbaste svenska tjejen någonsin på 3 mils distansen.

TOPP RESULTAT 30 km TCS Lidingöloppet

Alla resultat hittar du här

Foto: PETER HOLGERSSON / Lidingöloppet


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Passa på! Just nu 60% rabatt!

Passa på! Just nu 60% rabatt!


Få Sveriges största löpartidning hemskickad till dig 11 gånger (helår) för bara 437 kronor! Du får massa tips om löpning, kost, prylar och om hur du bäst kommer i form, allt direkt hem i brevlådan och på webben. Nyhet! Du har dessutom som prenumerant 20%* på löparskor och kläder! Bra va!

TA DEL AV ERBJUDANDET HÄR!

Ge bort en prenumeration!

Favoriterna i TCS Lidingöloppet

Favoriterna i TCS Lidingöloppet


Frida Karlsson är den mest omsusade löparen i den 55:e upplagan av TCS Lidingöloppet. En ömmande benhinna riskerar dock Fridas start, men blir det en start möter hon ett starkt elitfält på damsidan. På herrsidan hör regerande 3 mils mästaren Napoleon Solomon till favoriterna men även han möter ett mycket starkt elitfält.

TCS Lidingöloppet är världens största terränglopp och en folkfest med deltagare från hela Sverige och cirka 80 länder runt om i världen. Totalt kommer ungefär 35 000 personer till start i år under helgen. Tävlingen ingår i en svensk klassiker tillsammans med Vasaloppet, Vätternrundan och Vansbrosimningen.

Bland killarna kommer de fyra främsta från fjolårets lopp till start, med de två senaste årens vinnare, Napoleon Solomon, i spetsen. ”Nappe” har precis som Frida åtta vinster på Lidingöloppet genom åren.

Men det blir ingen lätt match att upprepa segrarna. Alla de tre som var närmast bakom Nappe kommer tillbaks, revanschsugna. Lidingöbon Olle Walleräng, fyra ifjol i sin premiär på 30 kilometer, har visat storform de senaste veckorna. Han var bland annat före fjolårstvåan Ebba Tulu Chala på Stockholm Halvmaraton, tre veckor före Lidingöloppet. Kenyanen John Muthui, trea ifjol och har med det viktig rutin gällande banans utmaningar. Det gäller även hans landsman Japhet Kipkorir som har vunnit Lidingöloppet tre gånger. (Se alla herrfavoriter längst ner i artikeln)

Konkurrens om damsegern
Frida Karlsson gör förhoppningsvis sin tionde start på TCS Lidingöloppet. Men efter åtta segrar i Lilla Lidingöloppet och juniorklasserna har 20-årigen valt att ge sig på seniorernas 30 kilometer, tre gånger längre än det längsta som hon har tävlat på i Lidingöspåren förut.

– Jag har sprungit milen några gånger och jag är den som gillar utmaningar, säger Frida, som förut har testat ett traillopp på 33 kilometer, säger Frida Karlsson. På presskonferensen inför loppet berättade dock Frida att hon har en lite ömmande benhinna och känner hon att den gör för ont kommer hon inte till start. Frida vill inte riskerna något med en start inför den stundande skidsäsongen.

Om Frida kommer till start ställs hon mot kenyanskan Sylvia Medugu, som ifjol satte nytt banrekord med 1:52:59. Minst lika farlig blir Huddinges Hanna Lindholm, som i våras sprang på den näst snabbaste maratontiden av alla svenskor genom tiderna.
– Hanna visade även nyligen storform med nytt personbästa på halvmaraton, med precis under 1:12 i Köpenhamn. Hanna är dock inne i en mycket tuff träningsperiod inför Frankfurt Marathon, och skrev på sin instagram att hon avverkat 18 mil de senaste sju dagarna och inte riktigt vet hur kroppen kan ta sig an 3 milen i maratonträningen.
(Se alla damfavoriter på 3 milen längst ner i artikeln)

KOLLA IN INTERVJUN MED FRIDA PÅ RUNNERSWORLD´s INSTAGRAM

Skidskytten Lindström till start
Bland alla löparspecialister finns även skidskytten Fredrik Lindström. Wolfgang Pichler ser fram emot hans start.

– Det är inte längre jag som sköter hans träning, men visst ska han kunna springa riktigt bra, tror den tidigare ledaren för skidskyttelandslaget, som är på TCS Lidingöloppet i sin nya roll som talangjägare, säger Wolfgang Pichler.

– Jag trodde att det skulle vara 3000 – 4000 som sprang här, men nu hör jag att det är 35 000 under hela helgen, så nog måste det finnas några talanger, säger Wolfgang Pichler vidare.

TCS Lidingöloppshelgen 
TCS Lidingöloppshelgen startade redan på fredagen med skolstafetter där nästan 3 000 barn från Järvaområdet och Lidingö sprang sida vid sida samt lopp för de med olika funktionshinder och en gångtävling där deltagarna promenerar eller powerwalkar.

Lördagens Lidingöloppsprogram
09:00 Start Junior- och Veteranklasser TCS Lidingöloppet, 4 km eller 10 km
09:40 Start Män 22 och Män 50 TCS Lidingöloppet, 15 km
09:40 Start TCS Lidingöloppet 15, Män och Kvinnor, 15 km
12:30 Start TCS Lidingöloppet 30, Män och Kvinnor, 30 km

Söndagens Lidingöloppsprogram
09:00 TCS Lilla Lidingöloppet, 1,7 km, 3 km och 6 km, 7-15 år
12:20 Lidingö Knattelopp, 1,7 km, upp till 6 år
13.30 Rosa Bandet-loppet, 10 km

FOTO: Deca Text & Bild & Anders Szalkai


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Fixa Lidingöloppets fantastiska – men tuffa – bana

Fixa Lidingöloppets fantastiska – men tuffa – bana


TCS Lidingöloppet är en klassiker bland svenska lopp. Det som gör loppet unikt är dess utmanande och vackra bana på fina skogsstigar. Hur ska man lägga upp loppet och vad kan man tänka på utifrån loppets unika banprofil? Här ger RW:s chefredaktör Anders Szalkai sin syn på hur man tar sig an den utmanande 3-milsbanan.

Just banans profil är utmaningen för löparen utöver själva längden på loppet, om man kör den klassiska 3-milsdistansen.

– Det gäller att som löpare klara av att spara energi och ha flyt, trots att man hela tiden måste skifta steg i de återkommande och ibland ganska branta backarna.

Hur man tar sig an banan beror självklart lite på vilken nivå man befinner sig på och vilken målbild man har i loppet. För någon som inte siktar mot de snabbaste tiderna kan det till exempel vara en fördel att lägga in gångavsnitt i de brantaste uppförsluten. Där tappar man nästan ingen tid men man sparar mycket kraft.

– Men vill man springa fort gäller det att fixa även de brantaste partierna löpande. Och oavsett hur man springer är sträckan och banan den samma för alla som kör loppet.

Därför går vi igenom banan bit för bit och förhoppningsvis får du, som ska springa Lidingös tremil, med dig något tips som tar dig snabbare eller säkrare till målet på Grönsta gärde.

Den största utmaningen på Koltorps startgärde är att inte rusa när starten går, och inte kryssa dig fram för att hitta positioner. Tänk på att det trots allt är 3 mil som ska springas. Tvingas du starta lugnare än du tänkt för att det är lite trångt? Ha då med dig att den sparade kraften kommer du behöva senare.

Har du som ambition att kriga i täten, ja då krävs en rusning eftersom banan smalnar av relativt fort efter startgärdet. Men vi är ju inte så många som rimligtvis har nytta av den rusningen. Så fokusera på en lugn start och se till att tackla startgärdets ojämnheter så du inte vrickar till någon fot.

Häng med i den rytm som din startgrupp kommer in i. Väl ute på stigarna kommer det faktiskt några backar redan på sträckan fram till första vätskan, som kommer efter ca 5-6 km, men eftersom alla är pigga så långt in i loppet känner man förhoppningsvis inte av backarna direkt här.

Mitt enda råd på detta parti av banan blir att tänka på att i den brantaste utförslöpan innan vätskan vid Ekholmsnäs ska du försöka springa med så mjukt bromsande steg som möjligt utför för att spara framsidan på låren.

Efter första vätskan jobbar du vidare och från här brukar det för de flesta fungera att flyta på i sitt eget tempo även om man har många medlöpare runt i kring sig. Att just flyta på handlar det runt Kyrkviken, där banan har sitt mest lättlöpta parti och som dessutom oftast kantas av mycket publik. Se till att nyttja det lättlöpta partiet, men låt dig inte inspireras för mycket så du går på för hårt.

Vid andra vätskan som är placerad vid Hustegaholm efter nästan 10 löpta kilometer kommer en längre lite sugande backe och här gäller det att trots att backen inte är så brant korta ner steget något och smyga uppför. Det är för tidigt i loppet för att trycka på, och det är en härlig känsla att ha sparade krafter för att sen återigen kunna hitta flytet på de härligt slingrande skogsterrängen som sen följer fram till halvvägs passeringen ute vid Fågelöudde. Fram till 15 km kvar är det inga tuffare backar utan här kommer du kunna passera flera löpare som tryckt på för hårt runt Kyrkviken eller redan i starten.

Efter passeringen vid Fågelöudde skiftar banan karaktär och på sträckan mellan 15-20 löpta kilometer avlöser korta och branta backar varandra hela tiden. Antingen går det uppför i en brant knix, eller går det utför, så om man inte hittar tekniken att vila utför är det här ett oerhört krävande parti.
Det du kan tänka på är att rikta blicken en bit upp i backen och inte ner i marken. Om du tittar ner i backen får du lätt en lite ”krum” kroppshållning som varken gynnar ditt löpsteg eller ditt syreintaget. Så huvud och bröstet ”lite upp” utan att du på något vis luta dig bakåt. Kroppshållningen får gärna, utan att vara krum, bli något lutande fram mot backen.

Tänk på att armarna ska jobba avslappnat samtidigt som dom kan hjälpa dig som löpare att hålla igång frekvensen på benen. Jobba med benen uppför backen och inte ”in i backen”. Lätt att säga när man är pigg, men svårt att utföra när man är trött. Korta ner steget något och öka gärna frekvensen något med tassande steg och låt även armföringsfrekvensen bli snabbare för att hjälpa benens frekvens bli snabbare. En del tycker att lite ”lägre” armföring hjälper, men normal höjd men 90 graders vinkel ger bra kraft från armarna i uppförslöpningen.

När du närmar dig krönet kan du eventuellt öka på trycket något för att få med dig lite fart över krönet. Gärna att du tänker dig ”förbi” backkrönet mentalt snarare än att du bara tänker till toppen. Kan du få med dig farten över, kan övergången till plan- eller utförslöpning bli smidigare.

Just utförslöpningen är på det här partiet i synnerhet men även i Lidinglöppet allmänt minst lika viktig som uppförslöpningen. Kan du utnyttja gravitationskraften i utförslöpningen på ett effektivt sätt kommer du tjäna mycket tid och även kraft.

Så när väl utförslöpningen börjar gäller att försöka att inte luta sig bakåt. Då uppstår lätt ett bromsande steg. Svagt framåtlutad över backen är det som gäller och sen att inte förlänga steget för mycket. Försök möta marken lätt på foten och landa om du orkar mer på framfot än på en bromsande häl. 

I de brantaste utförsluten kan det dock vara farligt för många löpare att rulla på. Där kan det behövas en liten broms. Om man behöver bromsa sig lite utför gäller att sjunka ner något i höften och ”bromsa mjukt”. Men generellt vill vi slippa bromsen och då gäller det att stegisättningen även utför kommer under höften eller till och med strax bakom och inte långt framför.

Så precis som uppför: lite snabba steg och inte alltför långa även om man totalt sett via farten kan få längre steg än normalt, även om det känns som man tar kortare.

Nog om tekniken uppför och utför för nu närmar du dig 20 km passeringen vid Grönsta Gärde och här är det återigen vätska. Gällande vätskan tycker jag definitivt att du ska dricka på varje station. Sportdryck om du vet att det funkar för din mage, annars vatten.

Här vid Grönsta går du ut på sista milen, och det är det parti på banan som de flesta pratar om… men tänk inte att nu kommer det tuffa, utan försök tänka att nu har du fixat det tuffa brantbackspartiet.
Nu ska du BARA fixa 4-5 backar till och en liten mil!!

Men även med det tankesättet går det inte komma ifrån att sista milen startar med Grönstabacken. Jag har själv tvingats går där några gånger, och vet hur tuff den kan vara och hur pressat det kan kännas med allt folk som kantar banan och hejar. Så försök håll igång benen uppför och tassa dig upp och känner du verkligen att det är tufft, tveka inte gå någon del av backen här.

Väl uppe för Grönstabacken är det relativt lättlöpt, om, jag säger om man har krafter kvar. För det tuffaste nu är att du i delvis kuperad terräng jobbat på tufft i över 2 mil. Så beta av bit för bit, och tänk på att du snart ska få besegra Abborrbacken som kommer med runt 5 km kvar till målet. Just Abborrbacken kanske borde ha ett eget kapitel eftersom den är så mytomspunnen och visst, den är tuff, men även här kan du ta dig uppför.

Abborrbacken startar väldigt brant och just i början av backen är det för många en klar fördel att faktiskt gå. Riktigt brant uppför tappar du inte speciellt mycket tid i att gå jämfört med att springa men tjänar väldigt mycket energi och kraft som du kan nyttja till den viktiga bit som är kvar av loppet.

En bit upp i Abborrbacken blir lutningen mer löpbar så här kan du börja springa igen och det du kan tänka på här är att inte attackera backen hårt i början utan inleda med mjuka tassande steg. I just Abborrbacken är det lätt att luras att krönet är tidigare än det är, för backen fortsätter slingra sig uppför även efter att man lätt tror backen är slut. Så ha med dig mentalt att backen har två steg.

Efter Aborrbacken är det nästa bara 4 km kvar och även om banan åter planar ut något är det fortsatt småkuperat och för många känns minsta lilla backe nu både utför och utför. Ta dig framåt och mobilisera lite kraft till Karins Backe med 2 km kvar. Det är sista riktigt tuffa passeringen tycker jag, och här har jag både själv tagit slut och sett många av favoriterna gå uppför, eftersom man dels är så trött, dels är man inte mentalt redo att fixa ännu en dold backe. För Karins backe kommer lite dold inne i skogen efter att man sprungit över golfbanan. Är du mentalt redo för att backen kommer kan du börja ”plocka” många andra löpare uppför. Det gäller bara intala dig att alla andra är tröttare och du har krafter kvar. Hittar du den sista kraften kan du nyttja det faktum att sista kilometern är riktigt snabb och målet kommer fortare än du tänkt dig.

Sammanfattat; tänk positivt, jobba med varierat steg, flyt på utan stress där du kan, ja då fixar du Lidingös tremil på ditt bästa sätt!

Lycka till önskar Anders Szalkai




Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Lidingöloppet – examensdags för We Who Run Club!

Lidingöloppet – examensdags för We Who Run Club!


Under sommaren har Saucony tillsammans med Runner’s World arrangerat inspirerande träning inför TCS Lidingöloppet för de över 1 600 deltagarna i löpargruppen We Who Run Club. Nu är det äntligen dags för examen! 

I träningsgruppen We Who Run Club har deltagarna coachats via träningsprogram, sociala medier och träningsträffar på både Lidingö och runt om i landet. Ledarna och deltagarna har inspirerat varandra till varierad och rolig träning under 14 veckors tid. Totalt har 12 gemensamma träningsträffar genomförts, varav de flesta ute på Lidingö. Där har deltagarna sprungit allt från tre timmar långa långpass till 30 sekunders intervaller och backlöpning med olika upplägg. Ett suveränt och erfaret team av coacher har erbjudit deltagarna i We Who Run Club flera olika fartgrupper, så att alla har kunnat hitta en träningsfart som har tillåtit dem att utvecklas under denna period.

Men långt ifrån alla i gruppen, som varit rikstäckande, har haft möjlighet att ta sig till de gemensamma träningarna på Lidingö. Då har man i stället kunnat hänga på träningsupplägget och ta del av träningen via sociala medier. För att nå ut i landet har We Who Run Club även erbjudit träningsträffar utanför Lidingö, bland annat i Jönköping. Det fanns inte heller något krav om att ha just Lidingöloppet som mål – många var med för att få inspiration till sommarens träning. Inspiration och tips har flödat genom träningsbilder på Instagram under @WeWhoRunClub och på gruppens Facebook sida. Utöver detta har alla som velat fått ett personligt mejl varje vecka, med förslag på veckans träningsupplägg. Träningsupplägget har utgått från det träningsprogram Runner’s Worlds chefredaktör Anders Szalkai komponerat för gruppen.

Nu återstår bara examen under Lidingöloppshelgen. Som belöning finns det en ”We Who Run Club” t-shirt i Sauconys monter på Lidingölopps-mässan som alla We Who Run Club-medlemmar får hämta ut. I fjol var det fantastiskt att se alla som sprang Lidingöloppet i sin t-shirt och självklart ser vi fram emot att se många genomföra sitt stora mål i sin t-shirt i år också.

We Who Run Clubs-coacher kommer även att finnas på plats i Sauconys monter – ta chansen att fråga dem om tips och råd inför loppet. Saucony har även tagit fram ett tidsarmband för att guida dig som vill springa på en specifik tid. Även om ingen kilometer är den andra riktigt lik på Lidingöloppets utmanande bana så kan ett tidsarmband ändå vara ett fint stöd för att nå ditt mål.

Det kommer även att finnas möjlighet att få en kort, kostnadsfri löpanalys från Saucony i Stadiums butik på Lidingöloppsmässan. Detta görs via Sauconys 3D-löpanalys Stridelab, som har drop in tider under helgen.

Avslutningsvis kommer du även att kunna köpa årets Lidingöloppssko från Saucony på mässan: Kinvara 10 Limited Edition.   

Vi önskar alla löpare stort lycka till och nedan hittar du några sista minuten-råd inför Lidingöloppet från We Who Run Club.


Gå in med inställningen att det ska bli kul och utmanande – men att det kommer bli tufft. Men det är det som är utmaningen!

Var ute i god tid på Lidingö på tävlingsdagen. Antalet personer på Lidingö dubblas under LL-helgen, så transport och logistik är hårt belastade. Tips! Ta tunnelbanans röda linje till Ropsten. Därifrån går det gratis bussar direkt till Lidingövallens nummerlappsutdelning och mässa. Se också till att ha gott om tid för att ta dig de cirka två kilometrarna från Lidingövallen till startområdet.

Ta med dig bra tålamod till de första kilometerna. Även om Lidingöloppets stigar inbjuder till löpning kan det bli lite trångt i början. Kryssa inte för mycket, utan tänk på att den kraft du sparar i början har du med dig till slutet. Håll till höger i spåret så underlättar du om någon vill springa om dig!

Om du har ett tidsmål så låt farten utgå från Lidingöloppets unika bana. Det är ett terränglopp och det går inte att jämföra farter och tider mot ett asfaltslopp. Så anpassa dina mål! Första halvan av loppet är mindre backigt, så det kan vara klokt att spara lite på krafterna där. Men sikta ändå på att hålla en stabil fart där det är plant.

• Förbered något positivt att tänka på redan innan, om du blir riktigt trött under loppet. Bra att kunna ta fram om det känns tungt på någon del av banan.

• Få i dig vätska och energi redan från första delen av loppet om du testat detta på träning. Våga fyll på med energi om du vet att det funkar för dig!

Smyg uppför backarna. Korta ner steget och öka frekvensen med små och lätta steg, och tveka inte att lägga in gångavsnitt redan från början av loppet i de tuffaste backarna om du behöver. Det tjänar många på i längden.

Det går inte bara uppför, utan du har lika många nerförsbackar där du kan tjäna fart och kraft om du hittar in till en mjuk och följsam löpning. Tillåt dig att våga släppa på lite i nedersta delen av backen så att du får med dig lite ”gratisfart”.

Hittar du inte rätt i din löpning, stanna då av och gå en bit. Starta sedan om ditt lopp igen. Då kan man ibland hitta rätt igen. Kan vara värt att prova om det inte stämmer.

• Ett annat knep är att växla steg. Testa att ändra ditt steg och hållning, då kan du hitta outnyttjad muskelkraft!

• Glöm inte att peppa andra löpare. Peppar vi varandra blir det en positiv stämning längs med banan. Tillsammans fixar vi det!

Men mest av allt, tänk på att du faktiskt har tränat för det här. Du gör det för utmaningen och för att det i grunden är kul. Du fixar det på bästa sätt!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

We Who Run Club toppar Lidingöformen

We Who Run Club toppar Lidingöformen


Löparcommunity ”We Who Run Club” är gruppen där Saucony tillsammans med Runner´s World under sommaren peppat till inspirerande och målinriktad träning. Nu återstår att skapa formtoppen inför TCS Lidingöloppet, loppet som många i gruppen har som mål.

We Who Run Club är en tränings-gemenskap som via träningsprogram, sociala medier och träningsträffar inspirerar till varierad och kul träning. Långt ifrån alla i gruppen, som varit rikstäckande, har haft möjlighet att ta sig till Lidingö för den gemensamma träningen man haft där, men alla har ändå kunnat hänga med i gruppen och ta del av träningen.

Sista gemensamma passet körs kommande söndag 22 september kl 10.00 från Lidingövallen, men även om man inte kan komma på passet kan man här få tipset på ett pass som ska ge formtoppen en push. Passet blir ett kombinationspass med långa och korta intervaller.

Som inför all kvalitativ löpning, för det är ett intervallpass som ska köras, ingår en bra uppvärmning innan intervallerna och en lugn nedvarvning efter. Intervalldelen består av totalt 18 minuters intervalltid.

Även om Lidingöloppet innehar mycket kupering, och just att hantera backarna på bästa sätt är en nyckel i att lyckas på Lidingöloppet, genomförs det här passet företrädesvis på en relativt plan sträcka, utan stora backar. Lätt kupering funkar bra, men med större backar kan det vara svårt att hitta ”formflytet” på det här passet.

We Who Run Club är en stor grupp och för att kunna dra nytta av varandra och inte sprida ut gruppen alltför mycket kommer intervallerna springas fram och tillbaka på samma sträcka. Kör du passet själv kan du givetvis köra ett annat upplägg, där du hala tiden tar dig framåt på intervallerna, men även själv kan det vara en fördel att hålla till på samma sträcka för att helt kunna ha fokus på löpningen.

Målet är att springa tre serier där upplägget på en serie är en inledande 4 minuters intervall, som man springer åt ett håll på den valda intervallsträckan. Därefter vilar man 1 minut, och sedan springer man 4 x 30 sekunders intervaller tillbaks på samma raksträcka. Vilan mellan dessa 30 sekunders intervaller är 30 sekunders gående eller lätt joggande beroende på vad man behöver för att kunna hålla bra fart på dom korta intervallerna.

Efter fjärde 30 sekunders intervallen tar man en så kallad serievila på runt 1-2 minuter. Den här serievilan behöver inte vara helt fixerad, utan kan styras av att löparna hinner inta samma startplats där man körde igång första intervallen. Efter serievilan upprepades samma serie alltså två gånger till.

På 4 minuters intervallen är målbilden att du som löpare ska hålla kring din ”milfart”, dvs den fart du skulle kunna klara när du springer ditt ortaste över 10 km. Har man ingen aning om vilket tempo det är så kan man utgå från att känslan ska vara bekvämt tufft över 4 minuter. På 30 sekunders intervallerna som följer på 4 minuters intervallen är det din ”kontrollerat” snabba fart som gäller.

När du springer passet får du förhoppningsvis en skön känsla när du går från en lång intervall till fyra korta. Just att den korta ”bara” är 30 sekunder tillåter alla, oavsett kapacitet, att plocka fram sin snabba fart.

Passet kommer trigga dig att jobba med olika steg, som du allmänt har nytta av i din löpning och även inför lidingöloppet där backarna kommer tvinga dig som löpare att just hantera olika steg. Du kommer jobba med farten samtidigt som du jobbar med uthålligheten och flytet över en lite längre sträcka.

Sammanfattat innehåller en intervallserie:
4 min lång intervall, vila 1 min,
4×30 sekunder kort intervall med vila 30 sekunders gående/joggande vila. Serievila 1-2 minuter med lätt jogg/gång.
Serien upprepas totalt 3 gånger för att nå 18 minuters total intervalltid. Känns det för mycket räcker det definitivt med två serier!

Riktfarter utifrån tidsmål TCS Lidingöloppets klassiska 3 mil:

– TIDSMÅL 2.00: (3 serier)
4 minuters 3.40-3.50 min/km.
30 sekunders: 2.50-3.00 min/km

– TIDSMÅL 2.15: (3 serier)
4 minuters 4.00-4.15min/km.
30 sekunders: 3.15-3.20 min/km

– TIDSMÅL 2.30: (3 serier)
4 minuters 4.30-4.45 min/km
30 sekunders: 3.35-3.40 min/km

– TIDSMÅL 2.45: (2-3 serier)
4 minuters 5.00-5.15 min/km
Kortintervall 3.55-4.00 min/km

– TIDSMÅL 3.00: (2 serier)
4 minuters 5.30-5.45 min/km
30 sekunders: 4.15-4.20 min/km.

– TIDSMÅL 3.15: (2 serier)
4 minuters 5.50-6.05 min/km
30 sekunders: 4.30-4.35 min/km

– TIDSMÅL 3:30: (2 serier)
4 minuters 6.20-6.40 min/km
30 sekunders: 4.55-5.00 min/km


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in