5 gravidfrågor
Graviditet alltså. Det är helt fantastistk att vara omföderska- man slipper tro att man man ”måste” vara med i mammagrupper, läsa massa saker på nätet, registrera sig på massa sajter som syftar till att man ska köpa saker, köpa böcker. Gå på speciell yoga. Inte ens de där två stora blöjföretagen verkar förstått att det kommer en bebis här snart. Men rabattkupongerna får ni gärna skicka sen- hörni!
Man har färre besök hos barnmorskan och man vet sen förra gången att det inte behövs massa saker. Man gör som man vill men jag är fullständigt allergisk mot såna här namnbrickor och registreringsskyltar och kommers.
Jag har gjort misstaget att googla några saker- när jag fick enorm huvudvärk till exempel- och blir riktigt mörkrädd när jag ser långa trådar av diskussioner om det ena än det andra. Spekulationer och teorier. Jag förstår att man är orolig ibland, det är verkligen ett till liv som ska till, men att lägga sin oro till en massa spekulerande främlingar på nätet- blir det bra? Hitta en barnmorska du litar på istället. De har enorm erfarenhet av en massa graviditeter och allt som oftast är ”allt normalt” och är det inte det så är det sjukvård man behöver inte spekulationer på nätet.
Jag förstår också att jag är lyckligt lottad som är så trygg och mår så bra men jag tror också att jag jobbat mig till det och just för att jag rådfrågar de jag vet har kunskap och jag litar på snarare än masssa okända så blir hela resan tryggare.
Hur det är att vara gravid har alla olika åsikter om. Vissa verkar älska det. Vissa ser inte alls fram emot det och vissa tycker det är jobbigt pga tidigare erfarenheter eller rädslor. Inget är rätt och fel och eftersom jag har människor nära mig som inte alls mår bra av tanken på förlossning så förstår jag den inställningen också. Jag tyckte länge att ”graviditet och förlossning är det mest naturliga som finns” men oj oj vad saker kan gå fel och det kan hända hemska saker. Så jag är enormt tacksam att jag bor i Sverige. Inte för att vi serverar ett helt smörgåsbord med smärtlindring men att vi har en mödravård som iallafall i min erfarenhet är enormt noga. Det finns hjälp att få om man, helt naturligt!!!, är rädd eller orolig och det är inget konstigt att vara det. Föda barn är bland det mest omvälvande man gör i livet tror jag och det involverar ju två liv inte bara ett. Jag är just nu väldigt lugn och tacksam.
Min graviditet är privat men här får ni som vill svar på de fem vanligaste frågorna jag fått på senaste tiden. Missförstå mig rätt, jag blir så glad för alla som delar glädjen och frågar saker. Det är folk som påstår saker jag blir lite tokig på!
1) Hur mår du?
Tack helt fantastiskt! På riktigt! Känner mig stark, pigg, glad, lycklig. Sover och äter och tränar nästan som vanligt (lite lugnare och kortare bara).
2) Ska ni kolla vad det är?
Nej vi gjorde inte det. Vi hoppas det är en bebis. Man vet inte vem det är förrän den kommer ut ändå, känns konstigt att sätta namn och ha sig. Jag ville kolla ett tag- för jag är lite lat och praktisk- men nu blir det en överraskning. (Fast jag ”vet” vad det är, precis som med min dotter så blir ENORMT förvånad om min känsla är fel :)). Vi får se. Ni får gärna gissa!
3) Hur länge tänker du springa? Springer du varje dag?
Jag springer så länge jag är sugen på det och det inte gör ont eller känns konstigt. Jag springer lite varje dag och förutom att det går lite långsamt så känner jag precis samma glädje och längtan till naturen och den här heliga egentiden som löpningen är. Det gör mig stark, det gör mig glad och buddhakulan mår nog bäst om mamma mår bäst! Så går det så springer jag på fram till förlossningen. OCh detta funkar för mig, som sprang 16 mil en vecka innan jag blev gravid. Det kanske inte alls funkar för någon annan. Kroppen säger ifrån. Lyssna på den! Ta hand om din bäckenbotten och bli kompis med den. Är du inte det nu blir det svårt att bli polare efteråt…vilket blir väldigt viktigt för att få tillbaka styrka, stöd, balans och kontroll i bålen.
4) Har du några cravings?
Nix. Förutom choklad men den cravingen är livslång….
5) Har du gått upp mycket i vikt? (vad liten magen är)
Jag vet inte! Jag väger mig inte så ofta så jag vet inte vad jag vägde innan men jag tror att jag gått upp cirka 4 kilo och tycker det känns som det mesta sitter i min sportbh tyvärr. Otyg! Sen är jag rätt lång så maggen får plats lite mer på längden. Så nej- den är inte liten, den växer precis som den ska den här buddhakulan!
Imorse ringde klockan 05.45 för en morgonrevejl med min egen officer Maria. Det går helt klart inte lika rappt på morgnarna nu, den här milen tog nog närmare 75 minuter men då var det över stock och sten delvis i terräng i mörker. Maria är så snäll och väntar in mig när jag börjar gå i backarna. Före frukost funkar jag inte lika starkt som förut vilket har att göra med att jag släppt fokus på att vara fat-adapted och det gör ingenting.
Idag har jag en lång dag på jobbet med trippelmöten och sen en föreläsning att rodda ikväll med juice för nästan 100 personer. Så jag är så glad att jag mår såhär bra! Riktigt glad!
#vavavoom






Antal kommentarer: 2
Ann-Sofie Forsmark
Tack fina du 🙂 DETSAMMA- hämtar ju inspo från dig ! :). Jo min BM säger att som löpare har jag ju så bra kontakt med min kropp så ”kör på så länge det känns bra men ta det lite lugnare”. Så det är fantastiskt! 🙂 Har samma som förra gången- också skönt! tack igen 🙂
Ann-Sofie Forsmark
TACK Johanna- ja som sagt tur att du är så stark när de väl kommer ut 🙂 Lustigt det där hur olika kroppen reagerar!
Matilda- skönt att höra! Kul och snart kommer du väl må bättre hoppas vi!
Anna S- Oj! Svårt! Att ha svårt att bli gravid kan ju bero på så många olika saker. I mitt fall var det verkligen inte låg vikt då jag med löparstandards är ”väldigt stor” och jag har inte lagt något fokus alls på att minska i vikt för att springa snabbare då jag inte satsat på den nivån- ÄN. Men jag rekommenderar dig att ta hjälp av någon i frågan- det kan ju vara så att du måste skära ned på löpningen när du blir gravid ändå och då kan det vara bra att vara mentalt lugn i det och att få igång sin mens är ju ett första steg i det. Men det här behöver någon riktigt kunnig hjälpa med- lycka till!