Hälsan- summan av lasterna
Blossom Tainton, som också har den goda smaken att bo här i Sundbyberg, har startat en ny pod- House of Blossom! Den finns på Itunes!
Jag gillar Blossom och har träffat henne och hennes man Hans flera gånger. Hennes filosofi klingar med min, hon har en skön trygg distans och är klok som en bok.
Imorse lyssnade jag på första avsnittet om ”Prestation” och det var ett bra tänkvärt inslag och en bra gjord pod!
Det enda jag reagerade på, som jag ofta gör och som jag kommer fortsätta få göra, är det här med att man pratar om att uthållighetsidrott inte är så hälsosamt. Och gör ett antagande om att man håller på med det under hälsoflagg. Jag tror inte det var så Blossom och Kelly egentligen menade men det lät först så.
Jag får ofta höra att, ”men det är väl inte hälsosamt att springa sådär långt”. Jag och många fler. Och den här prestationstrenden vi har blandas gärna ihop med en påstådd hälsotrend. Som jag tycker är väldigt motsägelsefull. Hälsa kan inte vara trendig. Det kan gå mode i olika sporter och det är mumma för sportföretag och det kommer kanske en hälsoeffekt om någon inaktiv sätter igång att röra på sig. Att någon redan aktiv väljer att gå från motionsjogglopp på runt milen till att satsa på en Ironman utöver sitt heltidsjobb och sin familj- det är fanimej ingen hälsa i det. Ingen hälsa alls. Snarare det motsatta. Jag säger inte att det är fel. Det kan finnas enorm inspiration och goda ringar på vattnet av det men det är ingen hälsosatsning. Som den vederbörande blir varse om men många runt omkring ibland antar att det ska vara. Det där är väl inte hälsosamt?
Däremot, om man samtidigt tar hand om sin hälsa genom att sova bättre (gärna lite mer), äter bättre och tar hand om sitt emotionella och slappnar av lite mer när man inte tränar så kan man bibehålla hälsan och kanske till och med öka den.
Men den kommer inte av en satsning på en hård sport i sig.
Så kan man fundera på om det finns prestation i hälsa? Nej det går ju inte. Däremot försöker människor gärna prestera i hälsa. Jämföra med andra. Stressa när man inte vet vad kombucha är eller inte ens tycker om grönkål. Man lägger en ribba högt med yoga, andningsövningar, träning, strikt kost och så får man ångest när man är hungrig och råkade äta en fralla och kollade på Hela Sverige bakar istället för att försöka stoppa fötterna bakom huvudet på yogamattan. Och hälsostressen man upplever, tror jag, är betydigt värre än glutenfrallan.
Och jag tror man skulle kunna få ett betydligt större lugn, en ro i att göra hälsosamma val utan stress och ångest om man tänker på vad man ska ha hälsan till. För då finns det ett mål uttalat som motiverar att lägga sig 21.30, ta hand om den där stela ryggen och förbereda mat så det inte blir panikpizza.
Jag siktar på att springa en massa ohälsosamma lopp i slutet på detta år och nästa år. Jag kommer träna och bryta ned min kropp så den skriker. Det är inte hälsa. Det är ett egotrippat självförverkligande som kräver avkall på andra saker för att ha tid till det för att inte orsaka stress över att inte hinna med min familj ordentligt. Det kräver perspektiv, jag livnär mig inte på detta och jag gör det för att jag finner någon sorts meditativ men även #badass lycka i det och känns det ångestfyllt så får jag backa. Det kräver en enorm uppmärksamhet på hur kroppen mår för att inte skada mig eller bli sjuk och orka komma hem från ett tretimmars lågkolhhydratpass och vara en bra mamma för mina barn har inte bett om att jag ska vara en ultralöpare. De vill ha en mamma som orkar.
Jag har skrivit om det här tidigare. Och får nog skriva igen. Men hälsostressen tror jag man botar genom att fundera ut vad man ska ha hälsan till. Då blir valen lättare att göra.
Sen jag slutade logga min träning och skriva strikta scheman och sätta regler för vad jag ska äta och hur jag ska träna har jag varit både frisk, skadefri (förutom ryggen som pajade från bebislyft), motiverad och full av energi. För jag lyssnar på kroppen. Varje dag. Det blir sällan som skallen planerat. Men det blir som kroppen önskar.
Din hälsa. Till ditt liv. Vad behöver du? Du vet. Stäng ute bruset en stund.
Foto: Katarina awesome Jansson
