Anmälan till Midnattsloppet och Vasaloppets sommarvecka pausas
Foto: Jonas Persson/cactusmedia.se

Anmälan till Midnattsloppet och Vasaloppets sommarvecka pausas


De flesta av vårens och sommarens lopp har ställts in eller flyttats framåt i tiden. Nu pausas även anmälningarna till Midnattsloppet och Vasaloppets sommarvecka.

På grund av Folkhälsomyndighetens allmänna råd från 1 april,, som bland annat innebär att man ska undvika att samla många personer på samma ställe, undvika resor och hålla avstånd till varandra, väljer Midnattsloppet nu att pausa anmälan till höstens svenska lopp.

Förhoppningen är att man ska hitta en lösning på hur 2020 års Midnattslopp ska genomföras. Arrangörerna lovar att ge besked om detta senast den 30 april.

Läs mer: midnattsloppet.com  

Av samma anledning har även Vasaloppet sedan tidigare valt att pausa anmälan till sommarveckan 2020. Tills vidare går det alltså inte att anmäla sig till Cykelvasan, Ultravasan, Trailvasan 30, Vasastafetten eller Vasakvartetten. 

Senast tisdag den 28 april lovar arrangörerna att gå ut med ytterligare information om sommararrangemangen.

Läs mer: vasaloppet.se

Nr 10 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Ditt bästa år! Experternas smarta tips
  • 7 pannlampor i stor test
  • Vad är långpass?
  • Spring saktare! Forskare: Därför gör det dig snabbare
  • Redo för träning? Enkelt formtest som ger dig besked
  • Jesse Owens trotsade Hitler och nazismen
Bli prenumerant

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Pandemin kan leda till ökat antal deltagare i motionslopp

Pandemin kan leda till ökat antal deltagare i motionslopp


Drivkrafterna till att delta i motionslopp är minst lika starka nu som före pandemin – och de nya virtuella loppen kan attrahera fler deltagare från helt nya målgrupper. Den slutsatsen drar analysföretaget Upplevelseinstitutet efter att ha studerat deltagarna i fem olika virtuella motionslopp.

Vätternrundan, Vasaloppet, Blodomloppet, Göteborgsvarvet och Stockholm Marathon är några exempel på arrangörer som med hjälp av tekniska lösningar har ställt om från att arrangera fysiska lopp till virtuella satellitevenemang. I sin analys av deltagarnas beteenden i fem sådana här virtuella motionsarrangemang lyfter Upplevelseinstitutet bland annat fram ett antal faktorer som påverkar deltagarnas engagemang i de virtuella loppen. En viktig sådan faktor menar man är de ökade möjligheterna till personalisering.

– Det blir ännu viktigare att deltagarna känner sig utvalda och sedda när de inte får chans att bli bekräftade och synas tillsammans på plats under evenemanget, säger Peter Viklund, analyschef på Upplevelseinstitutet.

Men det förutsätter förstås att de tekniska lösningarna, oftast i form av en app, fungerar. Om inte tekniken levererar blir det en grund till irritation och missnöje.

– Tekniken blir plattformen som kan tillföra värde. Om tekniken fungerar väl kommer fler vilja använda den och därmed även betala pengar för att delta i virtuella lopp. Det vi kan se i studien är att apparna i många fall brustit, vilket skapar stor irritation bland deltagarna och i värsta fall kan bli barriärer för att deltagarna återkommer nästa gång. 

Hur pandemin påverkar antalet motionslopp framöver är svårt att prognostisera menar man, då flera arrangörer av motionslopp kämpar med att få vardagen att gå ihop. Men på Upplevelseinstitutet drar man slutsatsen att det finns stor potential i den här typen av lösningar, om arrangören kan hitta rätt modell.

– Vi följer löpande svenskarnas intresse för att delta i motionslopp. I dagsläget deltar 15 procent av svenskarna över 15 år regelbundet i motionslopp, vilket motsvarar drygt 1,25 miljoner människor. I gränslandet finns det ytterligare 40 procent som kan tänka sig att delta i motionslopp men som inte tar sig hela vägen fram.

Det är den här stora skaran potentiella deltagare som Upplevelsinstitutet tror kan lockas av mer lätttillgängliga och attraktiva digitala lösningar på sikt.

– Vi ser att nya drivkrafter triggas av de digitala evenemangen. Om arrangörerna blir duktiga på att identifiera dem och löser de tekniska utmaningarna så bedömer vi att potentialen i den här mer ambivalenta målgruppen är stor. Det kan bidra till att dubblera antalet deltagare inom de närmsta åren, säger Peter Viklund. 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!


Passa på! Nu kan du få 6 nummer av Runner’s World  tillsammans med ett par Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar för bara 546 kronor! Välj mellan färgerna vit, svart eller rosa.

Vårt erbjudande
• 6 nummer av Runner’s World (ordinarie butikspris: 594 kronor).
• Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar (ordinarie pris 499 kronor).
• Sammanlagt värde: 1093 kronor.

  • Din rabatt: 50 %, ditt pris: 546 kronor!

Här gör du din beställning!

 

Med Runner’s World får du:
✔️ Världens ledande löpartidning
✔️ Träningstips av experter och elitlöpare.
✔️ Extra mycket sko- och pryltester
✔️  Läsningen för alla som springer, från nybörjare till proffs,
✔️ Tips och råd om träning, teknik och nya prylar
✔️ Allt om de stora loppen
✔️ Inspirerande resereportage
✔️ Runner’s World digitala tidningsarkiv
✔️ Runner’s Worlds app

*Går ej att kombinera med andra erbjudanden.

 

Här gör du din beställning!

 

Defunc TRUE GO-modellen är för den som vill ha en kraftfull ljud- och kommunikationsupplevelse- TRUE GO passar för långvarig lyssning utan att bli obekväma genom vår världsunika, egenutvecklade MultiTip™-design som ger en bättre ljudupplevelse samt håller dina lurar på plats för ökad komfort.

Funktioner:

  • 22 timmars speltid
  • Superb säker passform
  • Kraftfullt ljud
  • Långvarig komfort
  • Touch control
  • Bluetooth 5.0
  • USB-C
  • 10 m trådlös räckvidd
  • Laddningsbox ingår naturligtvis

Här gör du din beställning!

Kullamannen ingår i Ultra Trail World Tour 2021

Kullamannen ingår i Ultra Trail World Tour 2021


I november nästa år arrangeras trailloppet Kullamannen som en deltävling i den prestigefulla världscupserien Ultra Trail World Tour. 

– Vi räknar med att världseliten inom ultratrail kommer, säger tävlingsledaren Per Sjögren.

Det omtalade och mycket tuffa Kullamannen-loppet i Skåne ingår därmed i ett fint sällskap under 2021. I Ultra Trail World Tour hittar man lopp som Ultra Trail du Mont Blanc (UTMB) i Frankrike, Western States i USA, Eiger Ultra Trail i Schweiz och Ultra Trail Cape Town i Sydafrika med flera. Serien kan liknas vid världscupen i ultratraillöpning.

Arrangörerna bakom Kullamannen bekräftar också att loppet blir ett av få kvalificeringslopp som ger tillräckligt med poäng för den som vill springa UTMB.

Ett lopp där 70 procent av de startande bryter gör förstås att även elitlöparna har stor respekt för utmaningen

Ett lopp där 70 procent av de startande bryter gör förstås att även elitlöparna har stor respekt för den utmaning som Kullamannen innebär. Trots det är intresset stort och nästan alla startplatser snart slut, berättar arrangörerna.

– När man står på startlinjen ska man vara stolt över att ha modet att utmana den extremt oförutsägbara Kullamannen. Det är ett lopp vi själva hade älskat när vi var aktiva, säger tävlingsledaren Per Sjögren.

Om Kullamannen Kullamannen är Skandinaviens största ultratraillopp. Den längsta distansen är över 161 kilometer lång, med minst 3 800 höjdmeter. Löparna springer från en hemlig plats på Hallandsåsen hela vägen längs kusten via Båstad, Torekov och Ängelholm vidare till Kullaberg. Där möts de av en extremt teknisk utmaning och tusentals höjdmeter innan de slutligen går i mål i hamnen i Mölle. Bland de senaste årens segrare finns namn som Jonas Buud, Mimmi Kotka, Magnus Rabe, Ida Nilsson, Petter Restorp, Sofia Smedman och Patrik Wikström.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Så påverkas löparna av pandemin: hälsa och välmående i fokus

Så påverkas löparna av pandemin: hälsa och välmående i fokus


En undersökning bland löpare i USA, genomförd av Tata Consultancy Services (TCS), visar en ökning av alla typer av beteenden kopplat till löpning (utom när det gäller löpning med andra): 31 procent springer mer utomhus, 23 procent springer mer på löpband. Hela 40 procent av de svarande menar också att de njuter mer av löpningen sedan pandemin bröt ut.

Enkäten, som besvarades av 1 241 löpare, visar också att 50 procent av männen och 42 procent av kvinnorna har börjat använda någon form av löprelaterad teknologi under pandemin, bland annat smarta klockor, smarta skor eller strumpor och appar. Hela 74 procent av männen och 81 procent av kvinnorna menar att hälsoskäl ligger bakom deras ökade användning av löprelaterad teknologi.

Användandet av löprelaterad teknologi och sociala medier har ökat under pandemin, visar en enkätundersökning genomförd i USA.

Även användandet av sociala medier har ökat bland löparna. Bland männen har 49 procent börjat använda sociala medier i samband med löpning under pandemin. Bland kvinnorna är siffran något lägre: 30 procent.

Resultatet visar att övergången till teknologier som både förbättrar prestationen och upplevelsen för löpare accelererar under pandemin.

– Resultatet visar att övergången till teknologier som både förbättrar prestationen och upplevelsen för löpare accelererar under pandemin, som en del i ett skifte mot bredare ekosystem inom hälsa och välbefinnande, menar Frank Diana på TCS som har gjort undersökningen.

Inte helt förvånande är det framför allt yngre löpare som har omfamnat ny teknologi för löpning under pandemin. Av de 1 241 deltagarna, som är i åldern 18–74 år, springer 80 procent minst en gång i veckan. Resten springer minst två gånger i veckan, och snittar över 34 kilometer per vecka. Könsfördelningen var 52 procent män, 48 procent kvinnor.

Läs mer på https://survey.thisrun.com/


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Stillasittande farligare på sikt än covid-19

Stillasittande farligare på sikt än covid-19


Regeringen brister när det gäller att hantera folkhälsan på både kort och lång sikt. Detta eftersom åtgärderna för att begränsa effekterna av covid-19 ökar stillasittandet och leder till minskat motionerande. Det här skriver representanter för Sveriges stora motionslopp i ett debattinlägg, publicerat av Göteborgs-Posten och föreslår samtidigt att motionsloppen bland annat ska undantas från ordningslagen.

Debattörerna menar att ett tidsbegränsat undantag från ordningslagen, förutsatt att motionsarrangemangen håller adekvat smittskyddsstruktur, innebär att motionsloppen kan komma igång igen och fylla sin funktion som en viktig motor för motionerande och folkhälsa:

”Hälsoeffekterna är påtagliga, eftersom rörelse och motion mildrar de negativa effekterna av hårda begränsningar. Frånvaron av rörelse och motion är den fjärde största dödsorsaken i världen med 3,2 miljoner dödsfall per år enligt WHO” skriver man bland annat.

Anders Tegnell har sagt att motionsloppen inte ses som en smittorisk. Detta baserat på en japansk studie, där man endast kunde se ett covid-19-fall bland nästan 600 000 deltagare i löptävlingar.

Arrangörerna pekar på att svenska motionslopp både motiverar och aktiverar ungefär en miljon människor i Sverige varje år, samt att man även bedriver folkhälsoinitiativ. Men i och med restriktionerna blir motionsloppens arbete omöjligt, menar man – trots att ”statsepidemiolog Anders Tegnell sagt att motionsloppen inte ses som en smittorisk.” Detta baserat på en japansk studie, där man endast kunde se ett covid-19-fall bland nästan 600 000 deltagare i löptävlingar.

Hälsoeffekterna av restriktionerna slår dessutom ojämnt sociodemografiskt påpekar man, vilket bland annat studier i England har visat. Även i Sverige finns liknande tendenser menar debattörerna, vilket ökar risken för att nya beteenden och attityder permanentas över tid – något som kan få negativa konsekvenser för folkhälsan.

Fyra förslag till regeringen

För att motverka utvecklingen vill arrangörerna bakom de svenska motionsloppen att regeringen agerar. Förutom att undanta arrangemangen från ordningslagen, så att motionslopp kan arrangeras igen under pandemin, föreslår man ytterligare tre åtgärder:

Dels vill man se en större genomlysning av hur attityder och beteenden har förändrats under pandemin, samt hur olika grupper har påverkats, så att rätt åtgärder kan sättas in.

Dels vill man se en konsekvensbedömning av restriktionerna för att säkerställa att de inte slår fel, samt en ”stimulans av hälsofrämjande aktiviteter”.

Till sist menar representanterna för motionsloppen att infrastrukturen för svensk folkhälsa måste säkerställas – en infrastruktur vars existens inte är självklar – för att ”motverka den stillasittande pandemin liksom att främja folkhälsa framöver.”


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Löptävlingar smittsäkra enligt ny studie

Löptävlingar smittsäkra enligt ny studie


Bara ett fall av coronasmitta påträffades efter 787 japanska tävlingar i löpning med över 600 000 involverade personer. Det visar en ny japansk studie, som Orienteringsmagasinet rapporterar om.

Studien som japanska friidrottsförbundet nyligen redovisade omfattade 787 nationella distanslöpningstävlingar under perioden 1 juli till 4 oktober i år. Totalt ingick över 570 000 löpare och knappt 100 000 funktionärer i studien.
Resultatet visar att endast ett fall av positiv covid-19 påträffades under de kommande två veckorna efter att någon av de 787 nationella distanslöpningstävlingarna ägt rum.

I artikeln på Orienteringsmagasinet uttalar sig statsepidemiolog Anders Tegnell. Enligt honom är resultatet av studien inte förvånande. Tegnell menar att risken för smitta för utomhusidrotter som inte är en kontaktidrott är små.

– Det är inte helt förvånande. Vi har ju hela tiden sagt att vid utomhusidrotter, där man inte är speciellt nära varandra, är riskerna väldigt små. Det här låter ju precis som den typen av idrott.

Folkhälsomyndigheten har sedan oktober arbetat med ett regeringsuppdrag som innebär att löpande analysera förutsättningarna för fler smittsäkra arrangemang. Myndigheten ska bland annat analysera förutsättningarna för lättnader vad gäller deltagarbegränsningen för utomhusidrotter, som i nuläget begränsas till 50 deltagare.

Den 1 december kommer Folkhälsomyndigheten närmast att presentera sina förslag till eventuella lättnader. Därefter ska uppdraget redovisas senast den 15:e varannan månad med start i januari 2021, eller mer frekvent vid behov med anledning av det epidemiologiska läget.

LÄS HELA ARTIKELN PÅ ORIENTERINGSMAGASINET

FOTO: Lidingöloppet


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in