Anmälan till Midnattsloppet och Vasaloppets sommarvecka pausas
Foto: Jonas Persson/cactusmedia.se

Anmälan till Midnattsloppet och Vasaloppets sommarvecka pausas


De flesta av vårens och sommarens lopp har ställts in eller flyttats framåt i tiden. Nu pausas även anmälningarna till Midnattsloppet och Vasaloppets sommarvecka.

På grund av Folkhälsomyndighetens allmänna råd från 1 april,, som bland annat innebär att man ska undvika att samla många personer på samma ställe, undvika resor och hålla avstånd till varandra, väljer Midnattsloppet nu att pausa anmälan till höstens svenska lopp.

Förhoppningen är att man ska hitta en lösning på hur 2020 års Midnattslopp ska genomföras. Arrangörerna lovar att ge besked om detta senast den 30 april.

Läs mer: midnattsloppet.com  

Av samma anledning har även Vasaloppet sedan tidigare valt att pausa anmälan till sommarveckan 2020. Tills vidare går det alltså inte att anmäla sig till Cykelvasan, Ultravasan, Trailvasan 30, Vasastafetten eller Vasakvartetten. 

Senast tisdag den 28 april lovar arrangörerna att gå ut med ytterligare information om sommararrangemangen.

Läs mer: vasaloppet.se

Nytt nummer ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Sommar, sol och löpning
  • Kom i toppform, semesterns smartaste träning
  • Spring tystare, minska skaderisken och öka effektiviteten
  • Fokusera, lägg tid på det som verkligen har effekt
  • Test: 17 nya trailskor
  • 6 snygga solbrillor
  • The Biggest badass
Bli plusmedlem nu

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Spring dig genom coronatiden!

Spring dig genom coronatiden!


Inget blev som vi löpare hade tänkt oss när våren äntligen tittade fram. Lopp efter lopp ställdes in i takt med att coronaviruset bredde ut sig. Men det är inget att hänga läpp för. Här är tipsen som får dig att fortsätta utvecklas – viruset till trots!

Det blev en konstig vår för oss som gillar löpning och tränar inför olika lopp. Många har följt våra olika artiklar under vintern om grundträning och kanske formtoppning och sen kom det nya coronaviruset och ställde till det. Hur ska man tänka och göra nu? 

Jo, ett sätt att se det någorlunda positivt är att du nu får en längre grundträningsperiod. Det finns nu även mer tid att jobba med svagheter som styrka, uthållighet, rörlighet med mera. Lägg därför in ett pass med styrka/rörlighet regelbundet under de närmaste veckorna. Dessa pass kan göra dig till en bättre löpare och minska risken att bli skadad. 

Givetvis är det inga problem att fortsätta träna utomhus hur mycket som helst. Men risken finns att man hamnar i mellanmjölksträsket när man inte har ett lopp i sikte.

Tillhör du gruppen som inte hade ett lopp inplanerat inom närtid så fortsätter du med grundträningen. Men se till att ha en struktur! Håll inte på att springa hur som helst utan försök att följa en plan som innehåller de viktigaste träningsformerna som distanspass, långpass, trösklar, intervaller och backe. 

Se också till att successivt höja farten och längden på passen, så kommer du att uppleva en stegrad formkurva. Låt veckorna pulseras mellan att vara tuffa, medelintensiva och lätta (se ruta). Då är det lättare att stegra träningen och märka hur du utvecklas. Det kan även vara bra att lägga in ett enkelt testlopp på 5–10 kilometer för att se ungefär vilken nivå du ligger på.

Tillhör du gruppen som har tränat och toppat dig till ett lopp i närtid så får du inte bryta ihop och fastna i soffan med en chipspåse nu.

Tillhör du gruppen som har tränat och toppat dig till ett lopp i närtid så får du inte bryta ihop och fastna i soffan med en chipspåse nu. Du är, om du har gjort rätt, i bra form för att springa snabbt. 

Jag tycker därför att du ska springa ett eget testlopp (kanske med några kompisar). Spring en bestämd sträcka på 5–10 kilometer där du gör en ordentlig uppvärmning och springer med dina snabbaste skor. Då får du ett kvitto på hur träningen har funkat. 

Men därefter måste du ”skjuta formen framåt” tills coronaviruset härjat klart. Det gör du genom att påbörja en ny grundträningsperiod.Det blir ett bra avstamp att inleda denna nya period med en mängdvecka, alltså en vecka med hög volym och många kilometrar. Det ger en hårdhetskänsla både fysiskt och mentalt. Dessutom kommer du att uppleva denna vecka som ganska lätt eftersom din form är god och farterna på mängdveckan bör vara lugn. 

Låt veckan blir starten på din nya grundträningsperiod och bygg vidare med bra struktur. Detta upplägg påminner lite om den filosofi som Renato Canova har med sina adepter. Alltså att bygga upp fart/tempo före en period med långa intervaller och trösklar. 

Du som har tränat för tävling i närtid och är i väldigt bra form kommer att kunna hålla ett högre tempo än normalt under alla träningsformer. Det gör att du kommer att kunna utvecklas och höja din nivå ett snäpp. 

Jag tror att du bör försöka genomföra egna ”testlopp” regelbundet för att få den stimulans och retning som tävlingar ger och samtidigt få ett kvitto på att du ligger rätt i din träning. 

Hur ofta du genomför dina testlopp är individuellt, men om du har en variation av fartpass i din veckoplanering så räcker det med ett testlopp var fjärde vecka.

Fördelen med testlopp är att det blir enklare med logistiken eftersom du kan välja en bana i närheten där du bor. Och du behöver inte resa någonstans för att tävla. Du kan givetvis välja standardsträckor som 5, 10 eller 21,1 kilometer. Men för att inte hamna i ett läge där du jämför personrekord med mera så kan du lika gärna välja 4, 8 eller 16 kilometer. Med testlopp är det inte heller lika stor anspänning som inför större tävlingar vilket gör att du kan springa avslappnat. 

När du gör ditt testlopp så bör du värma upp med lätt löpning, rörlighet och några stegringslopp på 100 meter innan du startar klockan. Spring gärna i lätta skor och kläder som simulerar tävlingssituationen. 

Testa också gärna olika typer av strategier för hur du lägger upp ditt testlopp. Spring i jämn fart hela loppet ena gången, öppna hårdare än vanligt nästa gång eller testa att springa med negativ split (spring fortare på andra halvan). 

Så mina kära löparvänner, fortsätt träna varierat och utomhus så mycket du kan. Känn glädjen som löpningen ger och se framåt tills denna situation är över. När du genomfört din planerade träning så kommer du att må bättre och känna dig mindre stressad. 

Dokumentera dina träningspass med längd, tid, tempo och känsla av hur passet gick. Det ger dig struktur och fokus på nästa pass. Vilket träningsupplägg du väljer spelar ingen roll. Huvudsaken är att du har en plan så att du inte hamnar i det läget att du joggar runt kvarteret och vinkar åt grannarna tre gånger i veckan. 

Exempel på träningsupplägg:

Vecka 1Mängdvecka (120 % av en normal vecka) 

Fler kilometrar än vanligt. Lugnare tempo än vanligt. Inga fartpass.

Vecka 2: Medelvecka (100 % av en normal vecka) 

Lägg in ett pass tröskelträning, till exempel 3 x 10 min och ett pass långbacke, till exempel 6 x 90 sek. Övriga pass bör vara lugn distans.

Vecka 3: Medelvecka (100 % av en normal vecka)

Lägg in ett pass långintervall, till exempel 5 x 5 min och ett pass medelbacke, till exempel 8 x 60 sek.

Vecka 4: Återhämtningsvecka (70 % av en normal vecka)

Korta lugna distanspass samt ett testlopp eller snabb kortintervall, till exempel 10 x 400 m. Lägg in en extra vilodag.

Antal kommentarer: 1

Johan Renström

Bra tips LG:)



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Passa på! Just nu 50% rabatt!

Passa på! Just nu 50% rabatt!


Just nu! Halva priset på prenumeration, endast 49,50 kronor per tidning! Ordinarie pris 99 kronor.

Få Sveriges största löpartidning hemskickad till dig 10 gånger för bara 495 kronor! Du får massa tips om löpning, kost, prylar och om hur du bäst kommer i form, allt direkt hem i brevlådan och i din läsplatta. Nyhet! Du har dessutom som prenumerant 20%* på löparskor och kläder! Bra va!

Erbjudandet gäller endast nytäckning av prenumeration och boende i Sverige.

TA DEL AV ERBJUDANDET HÄR!

Ge bort en prenumeration!

Lidingöloppet lanserar virtuell löptävling

Lidingöloppet lanserar virtuell löptävling


Under april, maj och juni arrangeras en serie virtuella lopp – som springs i verkliga motionsspår – under namnet Virtuella Terrängserien Stockholm. Bakom satsningen ligger TCS Lidingöloppet.

När nu coronaepidemin gör det omöjligt att arrangera traditionella lopp är det flera lopparrangörer som lanserar virtuella alternativ. Senast ut är Lidingöloppet som under april, man och juni lanserar Virtuella Terrängserien Stockholm. Det är en serie virtuella lopp, som springs på tio välkända löparspår i olika kommuner runt om i Stockholm. Deltagarna tävlar mot varandra på samma bana, men vid olika tidpunkter.

Läs också: Spring ditt lopp med RW!

– Det är gratis att vara med och ger en möjlighet att skapa nya rutiner för att hålla motivationen uppe. Faller satsningen väl ut i Stockholm rullar vi ut den Virtuella Terrängserien i andra delar av Sverige, säger TCS Lidingöloppets generalsekreterare Cecilia Gyldén.

Serien arrangeras alltså på tio välkända löparspår i olika kommuner runt om i Stockholm. Vart och ett av loppen är aktivt under varsin vecka fram till sommaren, och motsvaras av ett visst segment i träningscommunityn Strava. Utmaningen är att springa det aktuella spåret eller segmentet så snabbt man kan under den aktuella veckan. Lidingöloppet sammanställer sedan resultaten och skapar en resultatlista varje vecka.

Här är hela Virtuella Terrängserien Stockholm 2020  1. Vecka 17: Grönsta gärde, Lidingö, TCS Lidingöloppet Fyran, 4 km
2. Vecka 18: Ursviks motionsgård, Sundbyberg, Tian, 10 km
3. Vecka 19: Kungsholmen, Stockholm, Kungsholmen runt, 8,7 km
4. Vecka 20: Lida, Tullinge, Gröna spåret, 7,6 km
5. Vecka 21: Lidingövallen, Lidingö, Lidingöloppet Vårmilen, 10 km
6. Vecka 22: Hellasgården, Nacka, Femman, 4,8 km
7. Vecka 23: Hagaparken, Solna, Parkrun, 5,1 km
8. Vecka 24: Djurgården, Stockholm, Runt Djurgårdskanalen, 8,8 km
9. Vecka 25: Ågesta, Huddinge, Elljusspåret, 6 km
10. Vecka 26: Grönsta gärde, Lidingö, TCS Lidingöloppets sista mil, 10 km

Läs mer och anmäl dig här!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Ny forskning visar att löpare måste hålla mer än två meters avstånd

Ny forskning visar att löpare måste hålla mer än två meters avstånd


En ny studie visar att löpare behöver hålla längre avstånd än två meter från andra. Detta eftersom utandningsluften, med eventuella coronavirus, sprids mycket längre på grund av vinddraget.

Reds anm: Sedan den här artikeln publicerades har flera experter invänt mot forskarteamets slutsatser i den här studien, som inte har granskats av andra experter inom smittspridning och aerodynamik (vilket vi också har påpekat). Forskarna bakom studien bemöter en del av kritiken mot den och frågorna kring den i denna Q&A.

Medan löpare i likhet med de flesta följer rekommendationen om två meters avstånd i vardagslivet har en belgisk och holländsk studie, baserad på datasimulering av hur utandningsluften påverkas av aerodynamiken, nu visat att två meter inte är tillräckligt när man motionerar. Såväl löpning som gång och cykling ökar risken för smittspridning av virus som corona i jämförelse med att bara sitta eller stå still, enligt studien som har genomförts på Leuvens universitet i Nederländerna och Eindhovens tekniska universitet i Belgien.

När man andas, hostar eller nyser utsöndras mikroskopiska droppar av saliv i luften. Fysisk aktivitet gör att dessa droppar sprids längre än två meter, vilket forskarna har kunnat visa i datorsimuleringar.

– Det rekommenderade avståndet på två meter människor emellan är mycket effektivt när man rör sig långsamt eller står still, men situationen blir en helt annat när det kommer till fysisk aktivitet, säger studiens koordinator Bert Blocken, professor i aerodynamik med bland annat inriktning mot idrott, till Brussels Times.

– När du till exempel springer, cyklar eller går i raskt tempo skapar du ett vinddrag med en luftström som sträcker sig upp till 15 meter bakom dig. Den här luftströmmen innehåller mikroskopiska utandningsdroppar som människorna bakom dig andas in, förklarar Blocken.

I studien jämfördes tre olika positioner: att springa eller gå bredvid någon, att springa/gå snett bakom någon och att springa/gå rakt bakom någon. Resultaten visar att avståndet mellan två personer som går eller springer bredvid varandra tycks spela mindre roll; de små utandningsdropparna hamnar bakom dem. Den största risken att andas in utandningsdroppar från andra är när vi befinner oss rakt bakom varandra – i varandras vinddrag. Med det sagt visar studien också att risken för att andas in utandningsluften efter en löpare minskade signifikant om man springer snett bakom hen. 

Så skyddar du dig själv och andra när du springer

Baserat på resultaten av denna studies aerodynamiska datorsimuleringar rekommenderar forskarna nu att vi ökar det fysiska avståndet till varandra när vi motionerar för att minska risken för spridning av coronaviruset.

När det gäller promenader i rask takt bör avståndet till närmaste person rakt framför dig vara minst 4–5 meter. Vid löpning och långsam cykling bör motsvarande avstånd vara 10 meter och vid snabb cykling minst 20 meter.

Utöver dessa råd rekommenderar forskarna också att vi i god tid positionerar oss snett bakom de personer som vi är på väg att passera, respektive snett framför de vi möter när vi cyklar fort. Rekommenderat avstånd är då minst 20 meter innan vi passerar/möter dem. 

Var alltså extra försiktig och omtänksam när du motionerar utomhus i närheten av andra människor. Spring snett bakom löparen framför dig, håll det utökade avståndet och ta ut avståndet i god tid när du passerar någon. Tänk också på att fortsätta i samma bana när du har mött någon, för att undvika utandningsdropparna i luftströmmen efter dem. 

För att ytterligare minska risken att smittas och att smitta bör du undvika löprundor där många människor rör sig, till exempel populära stadsparker och gångstråk. Om du inte har något alternativ, välj en tidpunkt då dina favoritrundor är mer glest befolkade. 

Studien har visserligen inte simulerat hur olika väderförhållanden påverkar spridningen av utandningsluften, men Bert Blocken rekommenderar samma utökade avstånd även i blåsigt väder. Viktigt att nämna i sammanhanget är också att den här studien inte har hunnit granskas av andra ämnesexperter. 

I skrivande stund har den svenska Folkhälsomyndigheten inte ändrat sina rekommendationer gällande träning och fysiskt avstånd i samband med det. Fysisk aktivitet utomhus uppmuntras och innebär betydligt mindre smittspridningsrisk än vid träning inomhus, enligt Folkhälsomyndigheten. Men med det sagt visar den här studien att vi bör vara extra försiktiga även när vi tränar utomhus, både för vår egen och andras skull.

Spring säkert!

  • Öka avståndet till löpare, cyklister eller raskt gående personer som befinner sig i en rak linje framför dig:
  • Vid promenader i rask takt: 4–5 meters avstånd.
  • Vid löpning och långsam cykling: 10 meter.
  • Vid snabb cykling: minst 20 meter. 
  • Positionera dig snett bakom de personer du är på väg att passera i god tid. 
  • Positionera dig snett framför de personer du är på väg att möta i god tid. 
  • Håll din bana när du har mött andra för att inte hamna i deras luftström efter mötet. 
  • Om du cyklar, positionera dig snett bakom respektive framför minst 20 meter innan du passerar dem.
  • Håll de rekommenderat utökade avstånden även i blåsigt väder.
  • Undvik att träna i populära, folktäta områden – välj en tidpunkt då dina favoritrundor är mer glest befolkade. 

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Rekordintresse för 50-årsjubilerande New York

Rekordintresse för 50-årsjubilerande New York


Världens största maraton, TCS New York City Marathon, firar 50 år söndag den 1 november 2020 vilket har inneburit att intresset för att delta i årets upplaga är rekordstort. 185 000 löpare har ansökt om en startplats i det lotteriupplägg loppet har för att tilldela några av åtråvärda nummerlapparna.

New York Road Runners (NYRR), som är världens största löparorganisation, arrangerade loppet för första gången 1970. Då hade loppet 127 startande varar 55 stycken som tog sig i mål på den dåvarande banan som bestod av 4 varv i Central Park. Femtio år senare har över 1,2 miljoner löpare passerat tävlingens legendariska mållinje och loppet springs numera genom stadens 5 olika stadsdelar med start på Verrazano bron och målgång i Central Park. I 2019 års upplaga startade 53.640 löpare vilket är ”världsrekord” i antal löpare i ett maraton.

Eftersom loppet har så stark attraktionskraft finns det olika möjligheter att få en startplats. Dels finns det researrangörer världen över som tilldelats platser och i Sverige är det Springtime Travel som har de flesta svenska startplatserna. Även Springtime Travel har ett extra tryck till platserna just i år och har haft en lång väntelista av intresserade löpare, även om loppet alltid är populärt.
– Sen finns det även en väg in att kunna anmäla sig själv som internationell löpare om man klarat någon av de kvaltider loppet satt upp. Löpare från USA och New York har också en andel i loppet och sen finns då möjligheten att komma med i det lotteri arrangörerna genomför. 185.000 löpare anmälde sig under de två veckor i februari till detta lotteri där 4.200 lyckliga löpare kommer få en plats. Det var en 50 % ökning genomfört med hur många som deltog i lotteriet 2019.

Andra vägar in är att löparen genomfört loppet 15 gånger eller fler har en startplats, och sen finns det även en stor pott startplatser för de som vill springa för välgörenhet vilket blivit en oerhört viktig del av loppet. I årets upplaga siktar arrangörerna att samla in 50 miljoner dollar ( ca 500 miljoner kronor) till välgörande ändamål genom att löpare springer för någon av de 450 välgörenhetspartners som finns till loppet. Totalt är det runt 11.000 löpare som springer för välgörenhet.
NYRR Team for Kids är loppets största välgörenhetsorganisation och dom samlar in pengar till för att barn och ungdomar utan kostnad ska fått tillgång till hälsofrämjande aktiviteter. Sedan Team for Kids startade har dom samlat ihop 74 miljoner dollar som i sin tur i någon form kommit mer än 250 000 barn och ungdomar tillgodo över hela USA.

Totalt kommer runt 53.000 löpare från runt 140 nationer finnas med på startlinjen första söndagen i november 2020.

Intresserad av att springa 2021?
Här hittar du in till Springtime Travels New York Marathon resa


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Därför är Vasaloppsåkare lyckligare

Därför är Vasaloppsåkare lyckligare


Tidigare studier har visat att Vasaloppsåkare är betydligt mer fysiskt aktiva i vardagen och lever längre än andra. Nu har en grupp svenska forskare visat att längdskidåkare också blir mindre deprimerade.

Forskarna har följt 200 000 Vasaloppsåkare under åren 1989–2010 och har sett att dessa drabbades av depression hälften så ofta som befolkningen i stort. Studien, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Psychiatry Research, visade att samma mönster gällde för ångest och oro. Skidåkarna drabbades av ångestrelaterade sjukdomar hälften så ofta som befolkningen i stort. De här resultaten går också i linje med andra studier gjorda på människor som konditionsidrottar, inte minst löpare, som vi har rapporterat om tidigare i Runner’s World.

Forskarna drar slutsatsen att det är Vasaloppsåkarnas fysiskt aktiva livsstil som är huvudorsaken till att risken för att drabbas av psykisk ohälsa halveras. De diskuterar även om andra positiva faktorer vid sidan av den fysiska träningen påverkar det mentala måendet. Faktor som det sociala umgänget och gemenskapen, att ha ett meningsfullt mål, att man vistas mer utomhus, eller att den regelbundna träningen leder till en bättre kosthållning. Det har man däremot inte kunnat påvisa i studien.

Skillnad mellan könen

Resultaten i studien visade att risken för depression bland Vasaloppsåkare minskade lika mycket hos båda könen. Forskarna upptäckte dock en intressant skillnad mellan könen vad gäller kopplingen mellan fysisk prestation och depression. Hos männen kunde de se att skidåkare som var snabbare också var mer skyddade mot depression än långsammare åkare. Här är det lätt att tro att det är den större träningsdosen hos manliga ”snabba” Vasaloppsåkare som främst förklarar det ökade skyddet mot depression.

Bland de snabbaste kvinnliga åkarna såg de tvärtom en högre risk att drabbas av depression jämfört med de långsammare kvinnliga åkarna, även om skillnaden inte var statistiskt säkerställd. Samtidigt understryker forskarna att de snabbaste Vasaloppskvinnorna fortfarande löpte betydligt mindre risk att drabbas av depression jämfört med övriga befolkningen.

Andra orsaker bakom skillnad?

Studien förklarar inte varför de högpresterande kvinnorna i Vasaloppet drabbas av depression i större utsträckning än de som åker långsammare. Även om det finns vissa skillnader mellan den kvinnliga och manliga hjärnan så kan svaret till skillnaderna finnas någon helt annanstans, menar forskarna.

En amerikansk studie visade att kvinnor som berättade att de tränade för att de ville tappa i vikt eller trimma kroppen hade sämre livskvalitet än de som uppgav att de tränade för att förbättra sin hälsa. Hos männen fanns ingen sådan koppling. Där verkade anledningen till träningen inte spela någon roll för träningens effekter på deras mentala hälsa.

Detta fenomen skulle kunna förklara fynden i den nya svenska studien. Det kan vara så att den högre andelen depression hos de högpresterande kvinnliga skidåkarna bättre förklaras av de individuella skälen att träna än själva träningsnivån.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in