Ny vecka innebar nytt svenskt rekord. Andreas Kramer slog till med 1.43,13 på Diamond League-galan i Monaco, en kväll som bjöd på fler minnesvärda ögonblick.
Andreas Kramers svenska rekord på 800 meter fick inte ens stå sig en vecka. Efter att sprungit under 1.44 för första gången i Paris förbättrade han rekordet igen under fredagen när han sprang in på 1.43,13.
Tiden är den sjunde bästa av en europée de senaste tio åren och räckte till en sjundeplats i loppet som återigen vanns av algerien Djamel Sedjati på det nya världsårsbästat 1.41,56. Efter loppet sa Kramer följande till TV4:
– Kroppen känns bara bättre och bättre. Jag fick ett skitbra lopp i Paris förra veckan och kände mig fysiskt redo för att springa ännu snabbare nu.
Om några veckor startar OS i Paris där Kramer vill vara med och slåss om topplaceringarna.
– Jag vill vara i mitt bästa slag på OS. Väl där ska jag ta det lopp för lopp och bara försöka ta mig vidare, men målsättningen är så klart att gå till final, sa han till TV4.
Just nu har Kramer den tolfte bästa tiden i år på 800m. En distans som fått en explosionsartat utveckling den senaste månaden. I Paris förra veckan gick sex löpare under 1.43, i Monaco i fredags var det lika många. Djamel Sedjtais vinnartid från i fredags är dessutom den tredje bästa genom tiderna, bara Wilson Kipketer och David Rudisha har sprungit snabbare.
En minnesvärd gala
Jakob Ingebrigtsen bjöd på en maktdemonstration som borde göra Josh Kerrs sömn lite mer otrygg. På 1500 meter sprang Ingebrigtsen in på 3.26,73. Det är nytt europarekord och den snabbaste tiden i världen på nio år. Nu saknar han endast 73 hundradelar till Hicham El Guerroujs världsrekord.
Bakom norrmannen tog sig båda kenyanerna Timothy Cheruiyot och Brian Komen under 3.29.
Australiensaren Jessica Hull visade också att hon toppat formen inför OS när hon slog världsrekord på 2000 meter med tiden 5.19,70.
Alla resultat från Monacos Diamond League hittar ni här.
I Paris slog Andreas Kramer sitt andra svenska rekord för säsongen. Med 1.43,66 blev han förste svensk att gå under 1.44 på 800m.
Andreas Kramer visar god form inför OS. Efter att ha slagit svenskt rekord för två veckor sedan synade han nu den prestationen- och höjde.
I ett av de bästa 800m- loppen genom tiderna slutade Kramer sjua på 1.43,66. Nytt svenskt rekord med en halv sekund.
Till TV4 sa han följande efter loppet:
– Det känns supergött att kunna förbättras hela tiden. Det var inte givet att det skulle ske idag. Jag hade en kämpig vecka och har fått kämpa rejält för att komma tillbaka. Nu står jag här med ett nytt rekord igen, det känns sjukt gött.
Algerien Djamel Sedjati på 1.41,56 och sex löpare tog sig under 1.43.
– Det var ett ruskigt tempo. Jag är nöjd med hur jag genomför det. Jag hittade en bra position och jag märker att det går snabbt, sen visste jag inte hur snabbt, 1.41 är en galen tid de springer på där framme. Jag känner att jag blir lite efter och har ingen aning om vad tiden blev men jag hade på känn att det kunde vara personligt rekord, sa Kramer till TV4.
Världsrekord av Kipyegon
Faith Kipyegon avslutade galan med att slå sitt egna världsrekord på 1500m. Kenyanskan kom i mål på 3.49,04 och förbättrade det gamla rekordet med sju hundradelar.
I samma lopp sattes också brittiskt, franskt och australiensiskt nationsrekord och tolv löpare gick under 4 minuter.
Även i hinderloppet gick det snabbt. Där vann etiopiern Abrham Siwe på 8.02,36, en tid som tog honom bland de 20 snabbaste genom tiderna.
Alla resultat från Diamond League i Paris hittar ni här. Där blev det också världsrekord i höjdhopp av ukrainskan Yaroslava Mahuchikh.
Formbesked av Ngarambe
Under veckan blev Yolanda Ngarambe nekad en OS-plats för andra gången men trots det visade hon att formen är god när hon slog nytt säsongsbästa på 1500 meter.
De var på tävlingen FBK Games i Nederländerna som svenskan sprang in som trea på 4.04,50.
Utöver säsongsbästa räckte tiden också för att slå den nederländska OS- guldmedaljören Sifan Hassan som blev femma.
Nytt fint lopp av Yolanda Ngarambe. FOTO: DECA Text & Bild
Karlstad GP
Tävlingarna i Paris var inte de enda Andreas Kramers den här veckan.Under onsdagen gick Karlstad GP av stapeln. Där tog Kramer revansch på SM- vinnaren Habtom Asgede när han vann 800 meter på 1.47,32. En dryg sekund före Asgede som slutade fyra på 1.48,50.
I damloppet blev Wilma Nielsen bästa svenska med en andraplats på 2.03,07. Sarah Billings från Australien vann på 2.02,46.
På förtvälingarna sprang 17- åriga Carmen Cernjul in på 2.05,05. En tid som tar in henne som åttonde junior genom tiderna, trots att hon har två år kvar i klassen.
På 3000 meter loppet gjorde den svenska mästaren på 5000 meter, Karl Ottfalk, en ny fin prestation när han blev bäste svensk med en fjärdeplats på 7.58,05. Tiden är den tredje bästa någonsin av en svensk junior och klart under kvalgränsen till sommarens JVM.
I samma lopp slutade Kalle Berglund sexa på 8.08.
Även i damloppet imponerade en junior då Elsa Sundqvist vann loppet på 9.19,49.
Att förstå hur man blir uttagen till OS är som att försöka lösa Palmemordet. Svaret kommer kanske aldrig att komma fram. Och förresten, hoppas inte på framtiden. Den spelar ändå ingen roll.
När Krister Petersson under sin pressträff presenterade “Skandiamannen” som den misstänkta gärningsmannen var det i alla fall väntat. När Peter Reinebo presenterade de sista namnen till OS var det som om att sia om vilka som klarar repet i Vasaloppet, vem vet? Alla och ingen kan komma med.
I en värld av ordning och kaos (nåja) kan vi därför börja med att konstatera det vi ur löparsynpunkt vet. Samuel Pihlström har blivit uttagen på 1500m, kul och stort grattis.
Yolanda Ngarambe, Simon Sundström, Vidar Johansson, Emil Blomberg och Leo Magnusson kommer att bli inbjudna men de får ingen plats då SOK sagt nej till dem. Varför? Låt mig fortsätta förklara det vi vet.
Samtliga av löparna i kvintetten är inkvalade på ranking. Yolanda har ingen tid inom nomineringsspannet, det har dock de andra tre där Vidar, Leo och Emil har en tid var och Simon tre.
Nu verkar dock nomineringsspannet inte spela så stor roll då atleter som inte gjort någon tid inom det blivit uttagna. EM skulle kunna vara en del i argumentationen då Sundström inte alls lyckades där, men å andra sidan gick Ngarambe, Johansson och Blomberg till final så det argumentet kan nog strykas det med.
Framtiden är inte för alla
Vi kommer däremot inte runt det så kallade framtidskriteriet. Det är tack vare det som Pihlström (och andra) får åka till Paris och det var tack vare det som Blomberg, Sundström och Johansson fick åka till Tokyo för tre år sedan.
Kriteriet går ut på att man ska lära sig inför framtiden. Se, njuta och tävla med lite mindre press än vad som annars hade varit fallet och för att i nästa OS kunna prestera på topp. Smart? Ja, det låter det väl men frågan är vad som är poängen med det när löparna ändå inte får åka till nästa OS, trots att de blivit bättre.
Simon och Emil har gjort bättre tider nu än de gjorde 2021 och Vidar är i paritet med de tiderna han gjorde då. Ser SOK nu deras medverkande i Tokyo som bortkastat? De borde väl ha haft i tankarna att löparna skulle vara med i alla fall ett OS till när de blev uttagna?
Leo och Yolanda, då? De är för gamla för att komma med på framtidskriteriet då åldersgränsen numera är satt till 25.
Trots ranking- ingen hinderlöpare till OS. FOTO: DECA Text & Bild
Sämre löpare får chansen
Det finns däremot de som jublar över det här. De löpare som varit sämre än de svenska och som ligger utanför rankingen kommer få en inbjudan. I Finland har man sagt att alla som blir erbjudna en plats kommer att bli skickade och därför lär hinderlöparen Topi Raitanen jubla lite extra hemma i Uleåborg. Samma sak gäller för norrmannen Jacob Boutera och nya zeeländskan Kimberley May som tar ett stort steg närmare OS.
De som skulle kunna vara det fällande argumentet är SOK krav på topp 12. Såvida man inte åker med till OS på framtidskriteriet ska varje atlet ha chansen att placera sig bland de tolv bästa för att få chansen att åka.
I Sverige har vi dock en hinderlöpning i världsklass. Snittet för topp fyra i år är 8.18,3. Det hade räckt till VM- final de senaste femton åren. Det hade givit dig ett EM- guld i fem av de sju senaste mästerskapen och en OS- final 2008, 2012, 2016 och 2021. Simon Sudström var dessutom i VM- final och både Emil Blomberg och Vidar Johansson var i EM- final. Det borde räcka som argument för att alla fyra har topp-12 potential?
Men för SOK räcker inte det, varför? Jag vet inte, helt ärligt börjar jag få lite ont i huvudet av allt tänkande och räknade fram och tillbaka. Jag får ringa Krister Petersson och be honom reda ut det här, han borde ha tips på hur man ska klara av detta.
Dela artikeln:
Antal kommentarer: 8
Peter Andersson
Men för helvete! Sverige är det enda landet i hela världen utöver Kenya och möjligen Etiopien som har FYRA män under kvalgränsen. Inget annat land har ens tre. Och vi skickar INGEN? Är SOK helt jävla dumma i huvudet!!!
Mustafa Mohamed
Bra text! Tyvärr är det så här varje OS.
Förstår inte vad man har att förlora på att ge fler chansen.
Yannick Tregaro
Inte ens om man är 24, så får man räknas som framtidsaktiv. Snarare så är det så att man straffas för att man varit med på ett OS innan. Motsatsen till deras argument att man lär sig av sitt första OS.
Memo Abbeholm
Att ha fyra man under kvalgränsen är stort bered för Sverige.
Att några bestämmer över dem grabbars framtid. Är katastroff.
Hoppas dem får mardrömmar när dem sover. 🥵
Reino Kärkkäinen
Helt horribelt beslut av SOK. Visar total nollkompetens, tyvärr. Tycker verkligen synd om alla dessa löpare som blev på stranden. Vad gäller vår egen löpare Topi Raitanen, så tycker jag att han inte borde väljas till det finska laget. Topi är faktiskt inte i form. Men finska median och olympiska kommittén är som vanligt opportunister och jublar för tillfället av de nya chanserna som dök upp tack vare det svenska beslutet… dessutom en britt valdes inte heller… Nästa OS är sannolikt för sent för dessa svenska löpare – förutom Ngarambe kanske. Hoppas att jag har fel. Önskar lycka till för dem alla att spränga alla PB under resten av säsongen.
PerArne Hultqvist
Vid förra OS var det Lovisa Lindh som drabbades. SOK och Reinebo tar inte till sig kritiken. Det ryktas att Reinebo lämnar efter årets OS?
Saknad av ingen!
Gör om och gör rätt, SOK!
Roffe
Vad är SOKs problem? Pengar? Skandal att ingen av hinderlöparna får åka!
Stefan
Det hela är väl ganska enkelt! Ingen av de svenska hinderlöparna lyckades prestera på EM? Simon kom på 21 plats i försöket till exempel.
Vad har de i OS att göra då?
Istället för att skylla på SOK borde de väl titta på vad de själva kunde gjort bättre?
Hinderlöparna visade klass när tävlingsrekorden slogs på både dam och herrsidan. Habtom Asbege skrällvann 800m före Andreas Kramer, Kalle Berglund gjorde comeback och talangen Karl Ottfalk vann 5000m. SM i Uddevalla bjöd på flera minnesvärda ögonblick.
Ur löparsynvinkel rivstartade SM under fredagen med 3000m hinder. En stark svensk gren just nu och först ut var herrarna.
Tre av de fyra potentiella OS- löparna kom till start, bara Simon Sundström, som fokuserade på att träna istället, saknades.
Efter att Axel Djurberg satt upp farten den första kilometern kom kampen om medaljerna att handla om “OS- trion” Leo Magnusson, Emil Blomberg och Vidar Johansson. När 1000 meter var passerade, på 2.50, tog Magnusson över dragjobbet. Farten fortsatte vara hög och när trion sprungit 2000m stod klockan på 5.40.
Ut på sista varvet var gruppen fortfarande intakt och inför sista vattengraven var utgång oviss. Då föll Vidar Johansson olyckligt och på upploppet stod guldet mellan Leo Magnusson och Emil Blomberg. Den kampen vann Magnusson som kom i mål på 8.22,03- fjorton hundradelar före Blomberg.
Tiden innebar att Dan Glans 47 år gamla SM- rekord nu var slaget av både Blomberg och Magnusson.
Vidar Johansson reste sig efter fallet och joggade i mål som trea på 8.42.
Emilia synade rekordet
På damsidan gjorde Emilia Lillemo samma sak- fast själv. Hon tog täten direkt från start och ledde till sista steget.
I ungefär halva loppet orkade Linn Söderholm med det höga tempot som Lillemo satt upp men sen fick hon ge sig. Lillemo fortsatte i ensamt majestät och korsade till slut mållinjen på 9.28,99. Nytt mästerskapsrekord och den näst bästa tiden någonsin av en svenska, endast fem sekunder från Charlotta Fougbergs svenska rekord.
Trots det hade Lillemo blandade känslor efter loppet. Hon hade hoppats på OS- kvalet på 9.23,00, och trots att hon var glad över guldet var hon besviken över att hon inte klarade det.
Silvret gick till Söderholm på 9.54 och bronset till Julia Samuelsson på 9.58.
Lillemo korsar mållinjen efter hinderloppet. FOTO: DECA Text & Bild
Tidernas skräll?
SM sista löpargren bjöd på vad som (kanske) kan vara tidernas SM- skräll. På startlinjen för 800m stod Andreas Kramer och på förhand verkade hans största hot mot ett åttonde raka SM- guld vara Samuel Pihlström.
När startskottet gick var det Kramer, som slog svenskt rekord på distansen förra veckan, som tog täten. Pihlström la sig utanför honom och när klockan ringde gjorde Hällelöparen ett ryck. Kramer försökte svara men fick ge upp planen på att ha förstaplatsen.
Istället var Pihlström som ledde fältet när 300 meter återstod. Då gjorde Kramer sitt första försök att gå upp i tät. Den svenska rekordhållaren tryckte till men Pihlström svarade och Kramer fastnade på utsidan.
Med 200 meter kvar sprintade Yared Kidane, med ett PB på 1.48, upp i tät. Det här fick både Pihlström och Kramer att vakna till och in på upploppet var de jämsides med Kidane som stumnade.
Kramer såg att dra ifrån de övriga när Habtom Asgede, som hela tiden legat bakom toppduon, kom bakifrån hela vägen fram till förstaplatsen.
Asgede segertiden skrevs till 1.49,70, tre hundradelar före Kramer och 35 före Pihlström.
Sedan tidigare har Asgede ett personbästa på 1.47,58, satt i Sollentuna för två veckor sedan. Han har också två raka silver från inomhus-SM och för två år sedan var han trea på 800 meter.
Habtom Asgede under stafett-SM. FOTO: DECA Text & Bild
I damloppet var det Wilma Nielsen som tog hem guldet efter att Yolanda Ngarambe satt upp farten. Nielsens segertid blev 2.02,41. Ngarambe stumnade och blev trea på 2.04,47, silvret gick till Maria Freij på 2.03,34. Hanna Hermansson blev fyra på 2.04,78.
Guld till jättetalangen
I herrarnas 5000 meterlopp gjorde Kalle Berglund sitt första banlopp på två år. Den svenska rekordhållaren på 2000 meter, som brottats med psykisk ohälsa, var nu tillbaka på startlinjen.
Efter att Archibald Casteel dragit de två första kilometrarna på 2.50-2.54 tog Samuel Tsegay över. Farten låg kvar i samma tempo fram till dess att en kilometer återstod.
Då tog Emil Danielsson över och påbörjade en långspurt. Med sig fick han de två ungtupparna, Jonathan Grahn och Karl Ottfalk, och en slirande Oliver Löfqvist. Efter ett varv på 60 sekunder blev kvartetten en trio.
In i sista kurvan började Jonathan Grahn få problem och blev passerad av Karl Ottfalk. Danielsson la in sin sista växel samtidigt som Ottfalk kom närmare och närmare. Med ett tiotal meter kvar till mål var 18- åringen förbi.
Ottfalk kunde sträcka händerna i luften när han passerade mållinjen som sensationell vinnare. Segertiden skrevs till 14.00,60, två sekunder från Ottfalks PB men en tid endast tre juniorer sprungit snabbare än. Silvret gick till Emil Danielsson på 14.01 och bronset till Jonathan Grahn på 14.02.
Karl Ottfalk tar hem guldet på 5000 meter. FOTO: DECA Text & Bild
En av de bästa finalerna
I damernas 5000m- lopp var det Elsa Sundqvist som tog täten den första kilometern innan hindervinnaren Emilia Lillemo tog över.
Lillemo visade återigen att hon är stark från tät och drog i princip hela loppet. Placeringarna blev 9.32 (3000 meter) och 12.48 (4000 meter).
Bakom henne minskade klungan successivt och vid klockringningen var det Lillemo ihop med silvermedaljören på hinder, Linn Söderholm, och Elsa Sundqvist.
Med 300 meter kvar spelade Söderholm ut sitt sista kort och försvann iväg från de övriga. I mål kom hon på 15.38,14, den tionde bästa svenska tiden någonsin.
Silvret gick till Elsa Sundqvist som passerade Lillemo med 200 meter kvar och kom i mål på 15.46,12- nytt svenskt juniorrekord. Lillemo knep bronset på 15.49,63.
Det här kvalar in som en av de bästa svenska SM- finalerna någonsin då tre tjejer kom under 15.50.
Det blå bandet
I damernas 1500m- final hade löparna bestämt sig för att dra upp farten. Wilma Nielsen drog första 800 meterna (64/69 per varv) sen tog Yolanda Ngarambe över (69 s på varvet). Då hade Ngarambe två tjejer i ryggen, Wilma Nielsen och Vera Sjöberg. Hanna Hermansson hade tvingats släppa några meter.
Men Hermansson kom ikapp och in i den sista kurvan var de fyra tjejer som slogs om medaljerna. Där tvingades dock Sjöberg släppa och med 100 meter kvar var det en trio som, nästan jämsides, gjorde upp topplaceringarna.
Det var inte förrän med 40 meter kvar som Ngarambe kunde avgöra finalen och glida ifrån de övriga. Hennes segertid skrevs till 4.11,71, Silvret gick Hanna Hermansson på 4.12,14 och bronset till Wilma Nielsen på 4.12,51.
Ngarambe vinner damernas 1500m. FOTO: DECA Text & Bild.
Om damloppet var en snabb historia, var herrarnas lopp länge det motsatta. De första 400 meterna sprangs på 66 sekunder. Därefter höjdes farten och efter 800 meter stod klockan på 2.07.
50 meter senare la Samuel Pihlström in sin första växel och fick med sig Jonathan Grahn (vars bror också sprang i finalen) och Yohannes Kiflay. När 400 meter återstod höjde Pihlström tempot ytterligare en nivå och gled ifrån de övriga. Segertiden skrevs till 3.45,69 efter ett slutvarv på 52,6 sekunder.
Silvret gick till Jonathan Grahn på 3.49,34 och bronset till Kiflay på 3.53,52.
Snabb avslutning på den längsta sträckan
I herrarnas 10 000 meter gick farten länge i 3.00- fart. Det var inte förrän på den nionde kilometern som Abdelfath Yassin drog upp farten och löparna klockade en kilometer på 2.52.
Med 800 meter kvar hade fem löpare bildat en klunga, Samuel Russom, Abdelfath Yassin, Arvid Öhrn, Awet Mengsteab och Sharmarke Ahmed. Vid klockringningen drog Samuel Russom upp farten ytterligare en nivå och klungan spräcktes.
In på upploppet var det Russom före Öhrn och där gled den förstnämnda ifrån. Russom tog hem guldet på 29,35, en sekund före Öhrn och tre före Awet Mengsteab som knep bronset.
I damloppet drog Evelina Henriksson upp farten. Efter fyra kilometer var hon och Lovisa Modig ensamma i tät.
Henriksson fortsatte att dra fram till den nionde kilometern. Då tog Lovisa Modig över och farten höjdes. Henriksson fick släppa och Modig kunde rinna iväg till segern på 34.24. Silvret gick till Henriksson på 34,38 och bronset till Johanna Larsson på 34.58.
Alla resultat hittar ni här och vill ni se filmer från loppen finns de på Runers World´s instagram.
Att svensk löpning är inne i en guldålder, det vet vi. Andreas Almgren slår rekord efter rekord, Andreas Kramer har tagit VM-silver och bakom dem är toppbredden bättre än någonsin. Men frågan är om den inte är allra bäst på 3 000 meter hinder där topp fyra svenska herrar tillsammans är bland de bästa i världen.
När Leo Magnusson korsar mållinjen en junikväll i Nice stannar klockan på 8.18,23. En tid som för upp honom som sexa genom tiderna i Sverige, men som också gör att han blir den fjärde svenska hinderlöparen att ta sig in under SOK:s nomineringspann för OS i Paris.
På ett nästan fullsatt Stockholms stadion, två veckor tidigare, springer Simon Sundström in på 8.17, men blir bara näst bäste svensk. Emil Blomberg gör nämligen 8.16 och tar sig upp som fyra genom tiderna i Sverige. Veckan innan har Vidar Johansson sprungit in på 8.20 men får nu se sig besegrad av två svenskar.
guldålFör tre år sedan hade det här betytt att tre löpare OS-kvalat inom loppet av sju dagar. Nu är gränserna hårdare – men trots det håller svensk hinderlöpning fortfarande världsklass.
Bland de bästa i världen
I skrivande stund har Sverige fyra löpare som kan komma med till OS på ranking. Simon Sundström ligger bäst till, sen kommer Blomberg, Johansson och till sist Leo Magnusson. Det svenska snittet för de fyra bästa löparna i landet är just nu 8.18,3. Där Blomberg är bäst med 8.16,94 och Johansson fyra med 8.20,87.
Vet man inte allt för mycket om hinderlöpning säger kanske den tiden inte så mycket – så vi sätter det i ett större perspektiv.
8.18 hade tagit dig till VM-final de senaste femton åren. Det hade givit dig ett EM-guld i fem av de sju senaste mästerskapen och räckt för att nå en OS-final 2008, 2012, 2016 och 2021.
Internationellt sett är snittet på våra fyra bästa hinderlöpare bättre än länder som Spanien, där europaettan Daniel Arce kommer ifrån. Bättre än Tyskland, som hade två löpare topp fyra på EM, och bättre än stornationer som Storbritannien och Italien.
Bäst i Europa är vi dock inte. Frankrike har ett snitt som är fyra sekunder bättre och till världsettan Etiopien skiljer det elva sekunder. Även USA är bättre med ett snitt på 8.16 på deras fyra bästa hinderlöpare.
Men ihop med Frankrike är Sverige det land med flest löpare på topp 20-listan i Europa i år. Båda länderna har fyra löpare vardera.
Jämförbart med Kenya
Den stoltaste hindernationen av dem alla, Kenya, har även de ett bättre snitt på topp fyra än Sverige (8.14) och samma gäller för världs- och olympiamästaren Soufiane El Bakkalis land Marocko (8.15). Men, faktum är att det krävs i princip lika mycket för att ta sig in bland de fyra bästa hinderlöparna i Marocko och Kenya som det gör i Sverige.
I Marocko är den fjärde bästa tiden 8.20,06, i Sverige är den 8.20,87. Samma sak gäller även för topp tre då det faktiskt är något svårare att vara trea i Sverige jämfört med i Marocko. Den tredje löparen i Marocko har gjort 8.18,63 medan Leo Magnusson, som är trea i Sverige, gjort 8.18,23.
Jämför vi med Kenya kan vi se att samma sak gäller även där. Magnusson hade varit trea och Johansson precis efter deras fjärde man.
Soufiane El Bakkali är dubbel världsmästare på 3000m hinder. FOTO: DECA Text & Bild
Tidigare mästerskap
Emil Blomberg har tre EM-finaler på sin meritlista, 2016, 2022 och 2024. Däremellan har han åkt ut ur försöken på både VM 2017, 2023 och OS 2021.
Vidar Johansson, som inte missat ett utomhusmästerskap sedan 2019, har en EM-final från i somras i bagaget. I de andra mästerskapen har han åkt ut i försöken.
Simon Sundström var i VM-final 2023 men missade EM-finalen i år. Han har utöver det varit i en EM-final inomhus men åkte ut i försöken på OS 2021 och EM 2022.
Leo Magnusson har inte gjort något seniormästerskap på 3 000 meter hinder ännu och det kan bli svårt för honom att få göra det även i år. Han har en av de sista rankingplatserna i nuläget och är alltså sist bland svenskarna. Det som däremot talar för honom är att han just nu har både bättre säsongsbästa och personbästa än Vidar Johansson, som i sin tur varit före både Blomberg och Sundström under säsongen.
Leo Magnusson under Nordiska mästerskapen i Malmö. FOTO: DECA Text & Bild
Det återstår att se om det blir något mästerskap för hinderlöparna i år. OS-kvalgränsen är satt till 8.15, en tid som 21 OS-löpare klarat. Det kommer alltså fyllas på med rankingplatser och där har de svenska löparna i alla fall givit sig själva chansen att komma med.
Vill man läsa mer om rankingen och hur de svenska löparna ligger till kan man göra det här.
Snittet för de fyra bästa hinderlöparna i Sverige och i tio andra länder:
