Annie testar: Skora Tempo

Tove Langseth.  Så badass hon är alltså. Som inte springer ”trots” att hon gör karriär och har tre barn. Utan för att hon älskar att springa. Jag kan inte jämföra mig med henne men det finns lite likhter i vår vardag och jag blir så inspirerad. RIktigt!

Nu bloggar jag på min ajpädd så kan inte göra en normal länk men här hittar ni henne hos Petra och Maratonpodden: https://maratonpodden.wordpress.com/2014/12/28/21-tove-langseth/

---

Jag fick frågan, eller mer funderingen, av en vän om att jag verkade våga så mycket.

Kanske det. Jag vågar vissa saker och vågar inte alls andra. Jag har gjort en massa saker som jag inför eller under tiden tänker att jag egentligen inte vågar. Som när jag skulle hålla min första föreläsning. Hur läskigt som helst. Och att hålla föreläsningar kommer alltid vara lite läskigt. Mest roligt. Men alltid lite läskigt.

Om man tänker efter så är de flesta saker som efteråt ger den där fantastiska känslan av att ”jag klarade det” alltid föranledda av en viss oro, anspänning eller rent av skräck.

Det går inte att komma förbi- ska man göra något avgörande i livet så kommer det kännas. Det ska kännas. Annars betyder det inte något. Annars står inget på spel.

Om du tar tag i tyglarna på den här känslan så är den faktiskt till din hjälp: Du skärper dig och blir mer uppmärksam. Låter du tankarna fara iväg och drabbas av panik ”jag klarar det inte”, så kan det istället få negativ effekt.

Att vara lite rädd, att tveka, att få mer elefanter än fjärilar i magen det är bra. Då är det något stort på g. Viktigt att sen bekräfta sig själv efteråt, det gick ju bra. Så vet du det till nästa gång det blir lite oroligt och tveksamt!

Vila och ladda i bekvämlighetszonen. Och ta dig sen ur den. Framåt. Vad det än är.

design: Rundtramp

---

Den här veckan måste ändå klassas som riktigt bra träningsmässigt. Jag har balanserat på en knivsegg med hotande sömnbrist men två morgnar legat kvar i sängen för att skrapa ihop en timme sömn till. Som imorse till exempel. Jag får sova mycket mindre än jag gjort på länge, det går åt ”fel” håll men det är inget att göra åt att lilla gossan vaknar varannan timme. Inget att lägga energi på. Bara tackla och vara glad att hon är så glad och go hela tiden på dagarna. Men nu är det över 7 månader sen jag sov mer än 4 hr i sträck och jag drömmer egoisiskt om en hotellnatt bara för mig med en stor säng i ett tyst rum där jag får sova hur länge jag vill men det kan jag få drömma vidare om tror jag.

I måndags tog jag en kort tass på morgonen innan jag körde styrka med Elin på eftermiddagen.

Tisdag:  morgontass 40 minuter och 4 x  1 kilometer löpning kväll. Onsdag vila med rörlighet som vanligt. Torsdag morgontass och snabb styrka på 30 minuter på eftermiddagen. Fredag kort morgontass och 7 stycken långa backintervaller på kvällen.

Lördag vila. Och dra pulka.

Söndag. Idag. Blåsigt och isigt och soligt. Skulle stuckit ut tidigt tidigt men fick sova för lite inatt så låg kvar en timme till medan snälla N tog arla morgonpasset med glad bebis som inte ville somna om. Sen drog jag en kopp kaffe och stack iväg i maklig fart efter mina rehabövningar. Ready to run för mig handlar inget om frukost och mer om att vara uppvärmd i bröstrygg och i kontakt med hela kroppen så steget blir rätt.

Tassade runt i än mot än medvind. Inte direkt lågkolhydratpass eftersom jag ätit så goda dadelbollar igårkväll och hade en sån med också som smakade så så gott efter 45 minuter. Gick lite. Tassade lite. 90 minuter var jag ute och var både pigg och glad när jag kom hem.

Stort framsteg i min rehab. Fortsätter lägga till 10-15 minuter av löpning varje vecka. Gör skillnad på att tassa fram och att springa för kroppen reagerar olika på den ökade rotationen som blir av att springa i högre fart. Nästa vecka ska jag försöka mig på 3 x 10 minuter löpning samt backintervaller på landet och 1 hr och trekvarts långpass med gånginslag då jag kör lite bröstryggsrörlighet. Två pass styrka och rörlighet morgon och kväll.

Jag har börjat planera lite i stora drag min träning för året men mest i form av ”mängdveckor” och när jag måste upp på maxdistans inför Black River Run. Sen går jag på känsla och försöker peta in det jag vet att jag behöver så bra det går, när det går.

Det kommer ett inlägg om mitt träningsupplägg senare!

Springer gärna i mina surfshorts och mina nya favoritskor: Skora Tempo. Kommer inlägg om dem med.

---

Idag läste jag på DI om att Kalmar Vatten ”kräver” två träningspass i veckan av sina medarbetare. Det ligger med som en parameter vid löneförhandlingar.

Jag tittade lite på kommentarerna till artikeln och några skrev, och jag har spontant hört ”helt rätt” både till att träna på arbetstid och att kräva att man ska vara en aktiv människa.

Ni som läser min blogg regelbundet vet hur mycket jag förespråkar fysisk aktivitet för hälsa och att det är sammankopplat med prestation på jobbet.

Däremot ställer jag mig väldigt frågande till att man ska ha krav på en viss typ av träning. På när och hur det ska utföras och dessutom att börja flytta fokus från att utvärdera anställda på HUR de uppnår sin prestatio från bara ATT de gör det och arbeta med kompetensutveckling och helt enkelt vara en arbetsplats som arbetar med ett ledarskap som tydliggör och uppmuntrar att medarbetare motiveras att själva ta hand om den biten. Att däremot tydligöra vad som krävs för att klara sitt jobb, och att det har fysiska krav, det tycker jag det borde komma mer av. Men HUR.  Där kommer vi in på frågan om integritet och där ska man tassa försiktigt.

Arbetsgivare här däremot rätt, tycker jag, att räkna ut vilken syreupptagningsförmåga och styrka arbetet kräver och sen kräva den av sina medarbetare. Det är en annan sak. Då tar man in en kompetensfaktor som man ställer krav på men låter medarbetare lösa det själv.

En dyr konsult som har så dålig kondis att hen inte orkar fokusera efter klockan 14 två av veckans dagar klarar inte sitt jobb. Behöver motionera för att klara arbetet. Hur? Upp till nämnda hen. Inte för arbetsgivaren att styra. Men kräva- ja det tycker jag att man kan göra. Det är svårt. För ska man konditionstesta personalen hela tiden? Eller hur ska man göra?

Att kräva att någon ”tränar på gymet” blir en klumpig insats. Det är inte hälsa att träna på gym. Det kan vara det. Det är kanske bättre att vara utomhus. Det är i vilket fall inte en arbetsgivares roll att bestämma tycker jag. Däremot främja, uppmuntra och möjliggöra ett arbetsliv och en arbetsmiljö som stödjer personal att uppnå de krav man ställer.

Träna på arbetstid? Varför? Egentligen? Bättre att folk jobbar och sen går hem tycker jag och att man ser till att göra arbetstiden aktiv. Kulturen bör vara att stå och jobba, ta walk and talk möten. Ta trappor och helt enkelt ta bort så mycket sittande som går. På jobbet jobbar man. På fritiden tar man hand om sig så man orkar med sin fritid och sitt jobb.

Jag skulle förstås egoistiskt gärna träna på arbetstid. Många med mig. Men de som inte är aktiva. Som är överviktiga och osäkra, de kommer kanske komma igång att röra på sig med en sån insats. Kanske. Men mest tror jag de som redan tränar kommer antingen träna mer eller träna då istället för annars.

Jag kan se stora fördelar med träning på arbetstid men det kräver ett kulturarbete också för att vara en riktig investering. Tror man kan få ut mycket av det. Men också rikta det lite fel. VI börjar också öppn upp för ett arbetsliv där vi inte bara ställer krav på att viss fysisk aktivitet ska utföras. För att en ska få ordetlig effekt krävs ju också återhämtning bra kost och sömn. Ska vi in och rota i det också? Jag säger inte att jag tycker Kalmar Vatten gjort fel men tycker det är viktigt att reflektera över var vi kan vara på väg med fler såna här parametrar i utvärderande av personal. Utvärdera ATT man klarar sitt jobb med bravur- JA! UTvärdera HUR man förbereder sig för att komma till sitt jobb- försiktigt mmedpekpinnar, frikostigt med morötter. Jag tror jag får skriva mer om detta!

Vad tycker ni?

---

Det kommer bli mer såna här tips framöver när jag väl springer just långpass. Lovar! Mer om energi för uthållighetspass men här kommer iallafall ett tips på enkla, hemgjorda, rena energibollar utan vanligt socker, med kokosfett vars medellånga fettsyror lätt tas upp och kan användas som energi snabbt kontra ”vanligt fett”. Mättat, fler- och enkelomättat fett som en del klarar av att äta mer eller mindre av under långpass men oavsett hur bra magen klarar det gör det fettet ingen nytta som energi på flera timmar.

Snabba kolhydrater ger snabb energi och effekten av att äta dem under träning kontra före och efter är olika. Under tiden du springer är du sk insulinkänslig vilket gör att det inte stör fettoxidationen så mycket om du tar in kolhydrater. Men det påverkar absolut litegrann.

(Efter är du insulinkänslig också men det är en annan story, annat inlägg).

Att ta in kolhydrater är absolut av godo om du tänker göra det under det lopp du eventuellt tränar för. Samt för att det kan hålla dig både alert och glad och få en markant prestationsökning förstås. Vänj kroppen vid ”tävlingsläge” helt enkelt.

Sen kan du variera hur snabba kolhydrater du tar in och om du dricker eller äter dina kolhydrater förstås.

Ibland är man sugen på att tugga, ibland är det lättare att dricka. Det är individuellt hur man gillar det. Jag personligen vill gärna ha ”mosiga” bollar som ger sig lätt. De gånger jag haft med mig en rawbite har jag mosat dem med vatten eller kokosolja först.

För att ta upp näringen ur magen behövs blod. Blodet behövs samtidigt i musklerna så du vill inte ha för svår och tung mat generellt. Springer du väldigt långt så kan intensiteten vara såpass låg att det funkar bra att äta lite mer svårsmält mat och ändå röra dig enligt plan. Man kan också ledsna rejält på snabba söta saker.

Optimalt är alltså att hitta något som inte stör blodsockret för mycket, men ändå är lättsmält och gott och ger bra med energi och är lätt att äta. Utmaning!

Jag gjorde de här bollarna på prov och det är som vanligt höftat rejält med dosen.

2-3dl blötlagda havregryn i lite havremjölk en timme

1 dl ekologiska russin (skulle haft dadlar men hade inga)

Lite agavesirap

Lite ekologisk kakao

Lite kokosflingo

Så mycket kokosolja som behövs

Stavmixa och rulla i mer kokosflingor

De är goda och lättsmälta att äta!

I helgen ska jag göra dem igen. Och tassa 90 minuter. Stort!

---