Helgen

Jag är en sucker för choklad. Och jag vet att jag inte är ensam!
Här har jag testat ett nytt grepp:
Smält 200 g mörk Fairtradechoklad över vattenbad. När chokladen smält rör du ned lite basmüsli, lite hackade nötter, lite cocos eller vad du känner för.
Bred ut på bakplåtspapper. Låt svalna. (Försök!!)
Bryt i bitar- njut!
Går att äta direkt från frysen. Tyvärr!

Imorgon går ett riktigt historiskt lopp av stapeln. Sörmlands Ultra. Loppet är fulltecknat för första gången och jag vet att det är flera som debuterar på ultra. KUL! Önskar jag kunde vara där!

Jag sprang loppet 2011 och det gick inte alls. Åt helt fel och var inte så stark uthållig då men kom i mål iallafall!

Den dag jag kallar mig erfaren på ultra- då har jag tappat respekten för utmaningen det är att springa långt. Det är mycket som kan hända- speciellt i terräng.

Men kanske kan jag ge några tips ändå. Hoppas det.

1) Börja i din takt, låt dig inte dras med. Att dra på sig det minsta mjölksyra i början av ett långt lopp har du inget alls för. Är du orolig för att orka- gå i backarna från början! Var nitisk med det.

2) Ät och drick. Men tänk på att tar du det lugnt och det inte är så varmt så har  du rätt lätt att få i dig rätt mycket vätska. Ät inget konstigt du inte är van vid. Ät ordentligt tidigt i loppet- det är DÅ du har kontroll på magen. Den fysiologiska regeln säger lättsmälta saker som inte kräver massa blod till matsäcken för att bryta ned maten. Blodet behövs i musklerna. För mycket fett kommer störa upptaget om du inte är van vid det. Var noga med tecken på elektrolytimbalans.

3) Smörj in fötterna! Ljumskar. Lite varstans. Sportslick is Da bomb men har du inte det så är mängder med vaselin bra. Är det fuktigt  och regnligt är det störe risk för skav.

4) Sätt upp delmål- och fira dem! Hur du tacklar loppet mentalt är individuellt- ”du är halvvägs” kan knäcka en person och peppa en annan. Bryt ned loppet och ta den horisont du orkar med just då. Ett steg till orkar du alltid. Så är det väldigt tufft- ta ett steg. Ett steg till. Räkna dem. Ta sikte på en krök, en medlöpare, en vätskestation. En Snickers. Lyssna på Foo Fighters.

Var tacksam att du kan springa. Var tacksam för här och nu.

5) När det börjar göra ont- säg hej till smärtan. Förvånas inte. Det gör ont. Det är en del av det. Blir alltid lika förvånad när jag hör folk bryta för att det gör ont. (Pratar inte om skador nu) Det är inte farligt. Distrahera dig- eller ta den till dig. Mal ned den.

När det börjar kännas tufft- det är då du står vid vägskälet till att ge upp eller ta vägen mot okänd destination. Öppna dörren till så mycket mer ork och kraft än vad du trodde att du hade. Det är nu du hittar den. Gör den till din. Upplever den. Tar med den in i mål och ba wow! Jag kan! Och får uppleva hur häftigt det är att ta sig igenom den där gruvan av tvivel, smärta och vimmelkantighet.

Men mest av allt- njut! Heja på varandra! Peppa! Tacka funktionärerna- till skillnad på stora kommersiella lopp så står de här för att de älskar det här. De här loppen är gemenskap. Hitta nya vänner. Lär dig, dela med dig. Ta hand om dig! Ta hand om andra. Ha riktigt jäkla roligt! Och berätta gärna här hur det gick!

Lycka till!

Jag hade förmånen att ha med mig  Sara till landet förra helgen. Vi har pratat om det ett tag så det var mysigt att det äntligen blev av. En lugn helg med mycket frisk luft, god mat och lugn och ro! Tror vi båda behövde det.

På söndagsmorgonen satte vi oss i läsrummet och spelade in en pod. Vi förberedde oss faktiskt inte mycket utan det blev fritt prat men med fokus på den komplexa hälsan.

Bilden nedan snodde jag från Saras blogg- den är mycket hälsa och kärlek för mig: den där mössan är säkert från 60-70-talet och är min pappas. Den och gamla slitna kläder, en kratta i handen och omgiven av skog, ängar och de jag tycker allra mest om- då är jag lycklig och då- då är jag hälsosam.

Här hittar du den podden men även massa andra bra program som Sara spelat in!

Tänk dig att vara hur rik som helst men vakna och vara jättetrött, ensam (kanske inte själv men ensam för alla vill bara åt dina pengar). Och inget känns meningsfullt att göra.
Tänk att vakna trött för du har jobbat för mycket och livet är pressat och stressat och du känner bara hur du inte hinner något.
Tänk dig att vakna utsövd och se fram
emot dagen. Bli glad för det lilla. Det enkla.
Det tycker jag är rikedom. Då känner jag mig rik.
Idag är jag miljonär.

Jo det är sant! Jag tycker om att coacha mig själv, träna som jag vill och när jag vill men det finns en person i världen (vad jag vet) vars träningsfilosofi jag helt köper, vars attityd och värderingar jag delar (nåja de jag vet om) och vars resultat och #badass attityd jag beundrar. Någon jag vet att jag kommer lita på och lyssna till.

Han heter Tim Waggoner och han är en fd elit Ironmantriatlet men senast vann han Leadman 2012 (som innebär 5 lopp på en vecka med bland annat 16 mil löpning med 8 mil upp och 8 ned, samma distans på MTB, ett fjällmaraton och lite annat- #badass).

Jag har lyssnat på ”Lucho” som han kallas i över ett år nu på Endurance Planet ofta på mina långpass och jag brukar försöka gissa vad han ska svara. Han har en enorm kunskap men som ”stay home dad” till två barn även respekt för att ”livet går före” och gav upp sin elitironmankarriär när barnen kom. Hans approach till ultralöpning stämmer med min och hans träningsfilosofi därtill.

Lucho bor i Colorado uppe i bergen och har (förstås!) varit fullbokad med adepter men efter jag gick i mål på BRR, berättade om min fajt mot magen och hur revanschsugen jag är så accepterade han mig och jag är så så glad!

Status nu är att jag har fått ett enormt frågebatteri och sen ska vi ha Skypemöten. Min tanke är också att jag får mer inspiration till hur jag själv coachar för ultra samt att jag kan krama ur mer av min egen potential. För alla gristidiga mornar till trots så är jag ganska lat :).

Han är klok som en bok den här mannen. Ta fem minuter och inspireras här av hans ord och de fina bilderna!