Målbild- zip it up

För några veckor sen ringde min mobil. Ett mobilnummer jag inte kände igen.

”Hej, Musse”. Va? Sa jag. ”Musse” Sa personen igen. Va? Sa jag igen. ”Va inte så otrevlig i telefon” sa Musse och jag fattade till slut att det var Musse Hasselwall som ringde. Vi har träffats några gånger men det var ett tag sen vi hördes.

Lång historia kort så ville Musse att jag skulle hjälpa honom löpcoacha det team han via tidningen Metro tränar inför Tough Viking i augusti.

Lät kul tänkte jag men med två utmaningar 1) Tiden. Jag inte har i maj direkt 2) Jag och hinderlopp?

Men. Jag skulle ju inte springa. Skulle ju bara coacha dem att springa. Gott så. Dessutom lyckades vi tima inspelningen till en lunch så jag kunde trampa iväg till Hagaparkenen lunch och sen tillbaka till jobbet.

Tough Viking är ett tufft lopp. I helgen går en kortare version på Stockholm Stadion men i augusti ska August, Angela och Natalia köra det långa loppet på 15 kilometer.

Det var väldigt kul att köra med de om och roligt att tänka helt nytt hur man tränar löpning för ett lopp.

Under ett hinderlopp handlar ju löpningen om att ta sig mellan hinder och återhämta sig mellan dem. Kanske bara få ned flåset, kanske brassa på för att vinna mark.

Ju närmre ett lopp man kommer desto bättre är det att träna som loppet är. Train like you race helt enkelt.

Inför ett hinderlopp bör du träna på att göra tuffa övningar under löpningen och sen försöka att snabbt hitta tillbaka till ett energisnålt löpsteg så du hämtar andan.

Det, bland annat, fick teamet träna på när de körde med mig. Sen fick de också träffa Linus och träna SOMA. Och så hänga med Musse- lyxläge mitt i den hårda träningen!

Här är inslaget som spelades in. Det var väldigt roligt- tack Musse och Metro för att jag fick vara med och lycka till Angela, August och Natalia! Kommer följa er :).

---

Nej det är inte lätt vissa kvällar. När man bara vill gå och lägga sig men det är enda tiden jag har att jobba med Tjejmarathon. Just nu får jag tumma lite på min heliga kvällsrutin för att hinna med. Om en månad är det dessutom dags för en av de större dagarna i mitt liv. Lyx att ha det att planera för. Men klart det är svårt att hinna med allt just nu.

Men det är så värt det. Av många anledningar men främst av dessa tre:

1)Alla pengar vi samlat in. Det pengarna har gjort och fortsätter göra. Alla de pengar som med många bäckar små och stora går till kvinnorna och barnen som lider från annat än en självorsakad full agenda. Som kämpar för sitt liv och vägen tillbaka till ett nytt när allt slitits sönder både fysiskt och mentalt.

Det kostar 13 kronor för ett dygns vård på Panzi. Vi kan ge flera tusen kvinnor och barn vård. Omtanke. En början till en väg tillbaka. På transitboendet Maison Dorcas får de sen hjälp till ett nytt liv.

Jag brinner för att se pengarna rulla in i vår insamling. En halv miljon har vi samlat in under de här åren. Det är så himla häftigt att vi lyckats gräsrota ihop de här pengarna med allas er hjälp. Med alla tokiga idéer, fina insatser, alla mil vi sprungit ihop. Föreläsningar och sålda prylar. Så inspirerande. 

2) All kärlek. Via Tjejmarathon har jag hittat flera nya ultrasisters och brothers Fantastiska vänner som är starka och goda hela vägen in. Tänk vad kul vi haft och har. Och vi blir fler för varje år. Men det är så mycket feel- good runt loppet så ni hajar inte. Måste upplevas. Team Tjejmarathon är en saga i sig. Du kan vara medlem i den föreningen utan att springa loppet. 

3) Badass. Vi har under åren som gått sett vad människor klarar av- med bravur och glädje- när de bestämmer sig. När man kanske klarat runt milen och sen bara GÖR det. Tränar för  5 mil och genom punkt två ovan och all pepp klarar fem mil. Hur de växer i det. Hur det blir ett ess i ärmen. 

Vi är några som sliter med detta. Vi har flera som ställer upp och hjälper till. Jag är evigt tacksam.

Du kan hjälpa insamlingen. Det är så löjligt lätt. Ni är ju flera hundra, ofta över tusen personer som läser de här inläggen. Ett sms. En hundring-SMS:a RUNFORPANZI till 72980 så ger du 100 kr. Gör ett mellanslag och skriv ditt namn om du vill. Skriv gärna vavavoom också så vet jag … ja att du är med oss!

Vill du köpa ett Flipbelt kan du göra det också. Maila mig bara så ordnar vi det. Här är länken till insamlingen där du ser den öka i realtid.

Här är filmen jag brukar kika på när orken tryter lite. 

Var med oss. Make some vavavoom!

Artiklar i båda våra lokaltidningar

---

En sak ska man lära sig fort som fasen i livet. Nej flera. Men några här då:

1) Det är alltid mycket att göra

2) Man blir aldrig klar

Det är mina mantran just nu. För nu är det lite extra mycket. Dessutom lite VAB där vi trodde hon var frisk men sen fick tokfeber. Vi som ba ”ah men vi klarade ju oss hela våren där efter influensan i januari”. Glömde ta i trä eller något. Jinx.

När det känns extra mycket som det är mycket och som man inte blir klar då är det viktigt att göra rätt saker. Och just acceptera punkt 1 och 2.

Jag vet vad som är viktigast. Det hjälper. Jag vet att det inte är lönt att stressa. Däremot tenderar jag att försöka hitta synergilösningar så det lätt slår bakut.

Först kommer att sova ordentligt. Eller först kommer förstås barnen men försöka sova så jag har massa energi för dem och allt annat.

Så barnen först. Och familjen. Att det är bra med dem och ha tid för dem. Så hur mycket det än är så är det inget jobb vissa heliga stunder varje dag. Oplanerad tid. 

Sen har jag mitt jobb. Det måste jag sköta ordentligt. På 80%. Jag jobbar faktiskt oftast inte mer. 

Och så måste jag motionera. För att min hjärna och kropp ska orka jobba så kognitivt som det är och för att jag ska hålla hälsan. Det är inte träning jag pratar om. Det är vardagsmotion. Jag har bra kondition så jag kan motionera 14 kilometer löpning på en dag utan att jag känner det som träning men det ger förstås träningseffekt där på slutet på vägen hem.

Efter det kommer de andra åtaganden jag har där andra är involverade. Vår podd, de föreläsningar jag har i mitt företag. Tjejmarathon förstås som just nu förstås är ganska intensivt men samtidigt kan pågå hela året så bara loppet genomförs ordentligt så kan vi fortsätta samla in pengar hela vägen in i december. Det känns bra!

Sen kommer min träning. Och sånt jag gillar att göra för egen del. Långt ned. Hälsa och familj först. Sen jobb. Sen träning. Aldrig en annan ordning.

Men oh vad jag gillar att försöka planera så jag får mycket gjort, gärna samtidigt. Jag går hellre till tandläkare än frisör för det blir aldrig helt bra. Jag har rejäl otur med frisörer kan man säga. 

Den här jag har nu tar tid på sig. Så jag tog med jobbdator och gjorde klart att jag skulle jobba. Skulle ha telefonmöte och bli guidad i en ny app. Trodde prata och bli visad. Är inte så teknisk. Svarade ja på om appen fick tillgång till kameran. Såg ut som ett kråkbo i håret, sådär som man gör när man ska få folieslingor. Vips möter mina ögon en man på skärmen som förstås också ser mig. ”Eh .. jag är hos frissan” svarar jag. Jo jag ser det, svarar han. Och garvar. Så kan det gå.

Jag fick massa mer gjort där i frisörstolen. Sen sprang jag hem. Och sk** et i att jobba på kvällen och umgicks med min bästman istället.

Nog får vara nog.

Bloggen är viktig. Men just nu får den kanske stå tillbaka lite. Inte för att det saknas saker att skriva om- tvärtom. För att det händer så mycket jag önskar jag hade tid att skriva om. Det kommer. Allt har sin tid. Nu är det läggdags. 

God sömn på er!

---

Det är mycket mindfulness nu. Någon skrev om ”mindfulnesstrenden”. Jag får invärtes allergisk reaktion mot ord som ”trender” om saker som handlar om sånt som inte borde trenda. Borde bestå.

Mindfullness är något som många har på plats utan att vara medvetna om det. Min vän och guru Fredrik (mindfulnessinstruktör, psykolog, hälsocoach, ledarskapskonsult mm mm) har berättat om när han arbetat i västra Afrika. Att mindfulness där är ett så vedertaget tillstånd. Där hjälper man istället människor i kris att ta sig ur sin mindfulness för att hantera det.

Här i Sverige har vi ett skriande behov av mindfulness. Men, och det här är min högst personliga åsikt, medan det bästa vore om vi var här och nu lite mer som ett levnadssätt och kanske såg hur förbaskat jäkla bra vi har det och lyfte blicken från trappsteg fyra eller fem på Maslows behovstrappa för att hjälpa de som inte har det lika bra, så blir det ofta kurser, appar, meditationsinsatser och det kan faktiskt vara jättebra! Helt fantastiskt för en massa olika syften. Jag själv har arbetat med Yogobe för att implementera en mindfulnesskurs som ska hjälpa våra medarbetare att få lugn under en arbetsdag. Mer närvaro, mer fokus, bättre beslut, bättre återhämtning, samarbete osv. Så I love mindfulness make no misstake about it.

Men det som får det att krypa i mig är när det verkar som några stressar upp sig över att de inte är mindfulla. Snälla. Gör inte det. Till och med i en mindfulnessmeditation finns det inget dömande eller aggressivt styrande av beteeende och tankar utan det är vänligt men bestämt tillbaka till den övning man gör.

Det kan behövas ett fokusskifte, beteendeförändring som definitivt kan förenklas av en app eller en kurs och det finns så mycket ”därute” att ta till hjälp.

Jag gör mindfulnessmeditationer ibland. Inte varje dag. Det behövs inte. Jag lever ett närvarande liv. Jag är där jag är. Ibland springer jag i flera timmar och det är som att vara på en sån zentripp så du anar inte.

Ibland försöker jag istället muititaska för att få undan saker så jag kan lägga mer tid på att vara helt närvarande i annat. Jag vägrar stå och känna den blöta tvätten mot händerna, jag slänger upp den fort som f*n och lagar gärna mat medan jag diskar och torkar skåpluckor. Skurar duschen och handfatet medan jag ändå ska duscha. Och sånt.

Jag tycker inte man ska stressa upp sig över att man a) inte utövar mindfullness och b) att man ibland försöker multitaska trökiga grejer.

Testa mindfullness om du upplever att du är splittrad och har svårt att vara i nuet (vad det nu är, har någon varit i framtid får ni gärna höra av er). Healthy Living som av det jag sett känns väldigt sunda har en ”Mindfull May” grej nu under maj. Kanske är det något för dig? Men du, ingen press, och glömmer du bort att göra en eller flera meditationer eller övningar så kanske det var för att du var så närvarande i ditt liv.

---

Vilket väder det kommer bli i helgen!

Jag kommer inte hinna ut och tassa runt och reflektera så mycket så kommer ligga efter mina favoritpoddar.

Men får tipsa er om några avsnitt jag lyssnat på och gillar

1) The McKinsey podcast, avsnittet ”Why the customer experience matters”. För dig som jobbar mot kunder. Det gör de flesta om de tänker efter. Om man inte pluggar. Intressant avsnitt.

2) Unika människor- avsnitt om Fredrika Gullfot. Eller..flera avsnitt faktiskt men det här gillar jag skarpt.

3) Health for wealth avsnitt 6 – Så vill hjärnan jobba . Lite partisk men jag och Boel intervjuar ju de vi vill höra mer om. Det här avsnittet ger dig flera konkreta tips på hur du kan strukturera din arbetsdag för att stötta hjärnans funktion.

4) Styrkebyrån-Fem sätt att hålla igång motivationen. Riktigt bra  och klokt avsnitt

5) Bubbel och mjölksyra- Speciellt avsnitt 15,16 och 17. Intervaller och utbrändhet. TJejlopp och pulsträning. I en skön inramning.

Happy listening!

---