Allt fler märken släpper skor med integrerade kolfiberplattor. Bland dessa sticker Sauconys Endorphin Pro ut som en seriös utmanare.
Endorphin Pro, som är utvecklad tillsammans med elitlöpare, är en snabb och samtidigt väldämpad sko som är skonsam mot musklerna utan att vara för mjuk. Saucony använder sig av PWRRUN PB, ett PEBA-baserat skum som är lätt samtidigt som det ger en fjädrande effekt. Inpackad i PWRRUN PB-skummet finns en S-formad kolfiberplatta som gör skon spänstig och stabil.
PWRRUN PB-dämpningen och kolfiberplattan utgör tillsammans Sauconys SPEEDROLL-teknologi som för löparen framåt på ett naturligt sätt så att löpningen känns lätt. Detta gör Endorphin Pro till en slagkraftig sko ute på loppen. Testlöparna tycker därför att detta är en given utmanare till de just nu ledande skorna med integrerade kolfiberplattor.
Ovandelen är tunn och andas bra, men trots det är skon stabil. Materialet omger foten på ett smidigt sätt och skon känns individanpassad från början.
Vill man sätta personliga rekord i sommar eller helt enkelt är ute efter en riktigt bra träningssko är Endorphin Pro en sko som passar båda ändamålen. Löparen kan springa snabbt utan att det sliter hårt på musklerna.
Endorphin Pro ingår i Sauconys nya Endorphin-serie tillsammans med Endorphin Shift och Endorphin Speed, och släpps på måndag 1 juni i begränsad upplaga hos bland annat LÖPLABBET
Speed och Shift lanseras i början på augusti.
Kolla in några av löparna som varit med i processen att ta fram Edorphin kollektionen
Just nu! Halva priset på prenumeration, endast 49,50 kronor per tidning! Ordinarie pris 99 kronor.
Få Sveriges största löpartidning hemskickad till dig 10 gånger för bara 495 kronor! Du får massa tips om löpning, kost, prylar och om hur du bäst kommer i form, allt direkt hem i brevlådan och i din läsplatta. Nyhet! Du har dessutom som prenumerant 20%* på löparskor och kläder! Bra va!
Erbjudandet gäller endast nytäckning av prenumeration och boende i Sverige.
Guidesole heter teknologin som förenar de tre modellerna i ASICS RIDE-familjen: METARIDE, GLIDERIDE och EVORIDE. Den helt nya teknologin består av en svängd precisionssula som hjälper löparen framåt i löpsteget. Resultatet är en förbättring av löpekonomin – med upp till 1,6 procent!
Metaride heter den första modellen i japanska ASICS nya Ride-serie, och den lanserades våren 2019. Sedan dess har två nya modeller tillkommit i serien: Glideride och nu senast Evoride. Alla tre modellerna passar löpare med ett neutralt löpsteg och bygger alla på samma teknologi – en svängd precisionssula som döpts till Guidesole och vars geometri hjälper löparen framåt i steget. Tester visar att den totala energiförlusten i fotleden minskar med uppemot 20 procent tack vare den här teknologin, vilket kan förbättra löpekonomin med hela 1,6 procent.
När Runner’s World har testat det olika Ride-modellerna har alla testlöpare upplevt hur skornas geometri uppmuntrar farten och drivet framåt. Alla i testgruppen var väldigt positiva till både känslan och det sköna stöd Ride-modellerna ger, även om några till en början tyckte att sulans geometri kändes annorlunda att springa med innan de hade vant sig. Men de olika Ride-modellerna skiljer sig också åt. Tanken med det är att alla typer av löpare ska kunna hitta en Ride-modell som passar dem. Här är en presentation av hela Ride-familjen och den nya, revolutionerande teknologin bakom skorna.
ASICS METRARIDE – ett nytt kapitel i ASICS historia När ASICS lanserade sin nya Guidesole-teknologi i modellen Metaride handlade det om ett helt nytt koncept, designat för effektivare löpning på långa distanser. Metaride lanserades våren 2019 efter två års forskning och utveckling. Skons teknologi är framtagen för att minimera rörelsen i fotleden, som är det område där den mesta energin förbrukas under löpsteget. Detta lyckades man med tack vare den svängda precisionssulan Guidesole, som flyttar fram kroppsvikten och minskar energiförlusten i fotleden med uppemot en femtedel.
Den här teknologin är ett helt nytt kapitel i ASICS 70-åriga historia, och är enligt ASICS själva helt väsensskild från teknologin i deras andra skor. I Metaride handlar det även om flera andra nya, egenutvecklade teknologier samt en ny stickad ovandel. ASICS Flytefoam-material ger en slitstark, stötdämpande mellansula och en förbättrad svikt vid frånskjut. En GEL-kudde under hälen dämpar stötarna vid landning. Även yttersulan är ny, med ett nätliknande mönster som ger bra grepp och slitstyrka. Ovandelens stickade material ger stöd, samtidigt som det tillåter foten att andas. Metaride passar löparen som vill ha all den senaste teknologin samlad i en och samma sko. Kanske ska man springa sitt första maraton eller vill ha en skön sko till långpassen?
ASICS GLlDERIDE – Guidesole-teknologi till massorna Glideride togs fram av ASICS experter med ett enda syfte – att lansera den nya Guidesole-teknologin, som först lanserades på Metaride, till så många löpare som möjligt. Jämfört med Metaride har Glideride en mindre extremt svängd sula. Det låga häldroppet på 5 millimeter bidrar i kombination med sulans geometri till den unika, framåtrullande känslan. Skon ger också sju procent mer dämpning än Metaride, tack vare Flytefoam Propel-materialet i mellansulan och en GEL-kudde i häldelen. Yttersulan har slitstarkt AHAR Plus-gummi för ökad livslängd, och ovandelens luftiga nätmaterial bidrar till komforten utan att göra avkall på stödet för foten. Glideride passar alla typer av långdistanslöpare, från nybörjare till mer vana.
ASICS EVORIDE – yngst, lättast och billigast En uppdaterad mellansula med Flytefoam Propel gör att Evoride bara väger 255 gram (herr strl 9), vilket gör den till den lättaste modellen i Ride-serien. Det är dessutom den billigaste av de tre. Även Evoride har givetvis Guidesole, men här är sulan inte riktigt lika böjd som på seriens två andra modeller. Evoride har en mjuk och dämpande Flytefoam Propel-mellansula som ger smidig övergång från häl till tå, med ett extra slitstarkt AHAR-gummi under hälen. Ovandelen är tillverkad i ett ventilerande nätmaterial som töjer sig i flera olika riktningar och därmed anpassar sig efter foten. Det här är skon för den vana löparen som springer ett maraton på runt 3 timmar, och för den som vill ha en lätt sko till snabba intervaller.
Det här är Guidesole ASICS Guidesole-teknologi består av en svängd, mjuk precisionssula som är styvare framtill. Detta minskar böjningen av fotleden och minskar energiförluster. Den uppsvängda sulan gör också att skons tyngdpunkt hamnar vid bakre delen av foten, vilket ger ett rullande, gungande löpsteg. Effekten blir att löparens kroppsvikt hjälps framåt i stegcykelns samtliga tre stadier. I kombination med ASICS Flytefoam- och gel-teknologier ger detta en ökad fjädring, vilket gör att musklerna blir mindre trötta. Den nya sulan ger också en optimal vinkel på foten och stabiliserar vristen vilket ger en mjuk, smidig löpning och bra fäste.
Den här checklistan är framtagen för att hjälpa dig att hitta en skomodell som passar just dina fötter och ditt sätt att löpa.
Ett lyckat val av löparskor kan göra dem till din bästa träningspartner, medan ett felaktigt val kan förstöra mycket av träningsglädjen och i värsta fall leda till skadebesvär. Därför är det värt att lägga tid på att dels förstå vilka faktorer som är viktiga när du väljer dina löpträningsskor och dels att vara noggrann vid utprovningen i butik. Här är nio faktorer att ta hänsyn till inför valet av löparskor.
1. Fottyp
Det finns i huvudsak tre olika typer av fötter om man utgår från hålfotens utseende. Uppbyggnaden av fotvalvet säger nämligen en hel del om din fots funktion.
Har du låga valv (plattfot) tyder det på en fot med stor rörlighet i både fotleden och mellanfotens alla småben. Det indikerar att du bör satsa på en stabil träningssko.
Har du höga valv betyder det ofta en stram, rigid fot med dålig stötdämpningsförmåga. Den mår därför bra av en mjuk, stötabsorberande mellansula.
Har du fötter med medelhögt medialt valv kan du oftast välja en skomodell med en bra mix mellan stötdämpning och stabilitet.
Men man kan inte enbart bedöma foten i statiskt tillstånd för att välja rätt typ av löparsko. En löpanalys där man kan se hur foten beter sig under belastning måste till för att man ska kunna dra en definitiv slutsats (se punkt 2).
2. Fotens biomekanik
Foten har en egen sinnrik mekanism för att dämpa stöten från underlaget. Första markkontakten sker på fotens yttre kant, då oftast på hälen vid normal distansfart men hos vissa löpare längre fram på fotbladet. Sedan rullar man diagonalt över fotsulan genom steget, för att sedan sätta allt mer tryck på stortåleden mot slutfasen av markkontakten och i frånskjutet. Hela denna diagonala rörelse, från fotens utsida till insida, kallas för pronation.
Att pronera är alltså inget negativt, som man ibland kan förledas att tro.
Att pronera är alltså inget negativt, som man ibland kan förledas att tro. Pronation är en helt naturlig rörelse för att åstadkomma en mjuk landning mot underlaget. Det blir problematiskt först när pronationsrörelsen blir för stor (vilket är ganska vanligt) eller för liten (vilket är tämligen ovanligt).
Det är visserligen svårt att rent vetenskapligt bevisa att överpronation orsakar överbelastningsskador, men praktiska erfarenheter pekar på att fotens inåtrullning bör kontrolleras och hållas inom ett visst rörelseomfång.
En överrörlig fot blir ännu mer instabil i en sko med en tjock, mjuk sulkonstruktion vilket gör att hela rörelseapparaten belastas på ett ogynnsamt sätt. Och om en stram och stel fot placeras i en stabilitetsmodell med hårt mellansulematerial på skons insida blir också resultatet en felaktig belastning. En fot som egentligen rullar för lite mot skons stortåsida tvingas då ännu mer ut på lateralsidan av skons så kallade pronationsskydd.
En filmad löpsekvens på ett löpband kan enkelt analyseras av ett tränat öga. Därmed kan man fastställa hur du belastar din fot under löpningens stödfas. Ett sådant test kan specialiserade löpskobutiker, testcentra och vissa idrottsmottagningar erbjuda.
3. Kroppsvikt
En tyngre kropp fordrar en fastare och mer robust sulkonstruktion än en lätt kropp för att inte skons mellansulematerial snabbt ska komprimeras. Därför är det viktigt att större löpare inte stirrar sig blinda på att hitta en så lätt sko som möjligt. Snarare kan det för dem vara en smart strategi – också rent ekonomiskt – att titta efter skor med en kraftig uppbyggnad i mellansulan och extra förstärkningar i ovandelen. Lätta, mjuka mellansulor tappar tyvärr sin stötdämpande förmåga snabbt, vilket rent generellt betyder att skon får en sämre hållbarhet.
4. Löpteknik
Det är inte enbart din kroppsvikt som avgör hur pass lätta och smidiga löparskor du kan välja – även din löpteknik spelar en viktig roll. Vet du med dig att du har en hård fotisättning bör du välja en något mer robust uppbyggnad i mellansulan än om du tassar fram på lätta fötter.
Å andra sidan kan en sko med låg sulprofil bli ett hjälpmedel för att finslipa på din löpteknik. Det gäller då emellertid att använda en sådan lättviktssko med omdöme och successivt vänja kroppen vid den hårdare, mer direkta kontakten med underlaget. Den bör då vara en sko enbart för tempo- och löpteknikpassen.
5. Underlag
Löpning på asfalt och andra hårda underlag känns bäst om inte skon har en alltför aggressivt mönstrad yttersula. Materialet i den kan gärna vara av en relativt mjuk gummiblandning under mellanfoten, så att man får en lagom greppig känsla mot det relativt släta asfaltunderlaget. Är du en utpräglad hällöpare är det däremot bra om den slitageutsatta häldelen har mer hållbart carbongummi.
Ditt val av skor beror delvis på ditt val av underlag. Springer du mest på asfalt, blandade underlag eller på stigar i skogen?
Löper du på blandade underlag finns det bra kompromisser när det gäller yttersulans mönster och utformning. Dessa fungerar också bra på preparerade slingor i terrängen. För att få fullt utbyte av löpning i tuffare terräng bör du däremot satsa på en ren terrängsko (trail).
6. Träningsbakgrund
Jag vill direkt avskaffa begreppet ”nybörjarsko” i betydelsen enklare, billigare skomodeller. Den som är oerfaren och mindre vältränad behöver tvärtom extra mycket hjälp av en välkonstruerad sko. Därmed inte sagt att man måste snegla mot de absoluta toppmodellerna när man väl beslutat sig för regelbunden löpträning. Det finns i dag skomodeller i mellanprissegmentet som funktionellt sett är lika bra som de allra dyraste. Skillnaden ligger ofta i olika materialval och designdetaljer.
Den som tränar mycket (mer än fyra löppass i veckan) bör ha mer än ett par skor igång samtidigt.
Den som tränar mycket (mer än fyra löppass i veckan) bör ha mer än ett par skor igång samtidigt. Skornas mellansulor får då – precis som löparen – välbehövlig tid för återhämtning mellan träningspassen. Att rotera flera par löparskor gör också att man får en viss variation i belastningen och på så sätt minskar riskerna för överbelastning.
7. Skadeproblem
Att tro att vissa skadeproblem kan behandlas med en viss typ av sko är att ha en övertro på skornas förmåga. Men det finns absolut kopplingar mellan vissa typer av överbelastningsskador och valet av löparskor.
Det finns en koppling mellan skornas uppbyggnad i hälen och hälseneproblem.
Ett tydligt exempel på skornas inflytande i skadesammanhang är hälsenebesvär. En alltför snabb övergång från en skomodell med hög häluppbyggnad (vanligtvis 10–12 millimeter) till en sko med liten höjdskillnad mellan häl och tå (så kallat häldropp) brukar direkt ge sig tillkänna som ömhet i vadmuskulatur och hälsenor. Är man då inte uppmärksam och lyssnar till kroppens varningssignaler kan man lätt dra på sig långvariga och svårläkta besvär.
Skomodeller som man haft tidigare och som fungerat bra kan ge värdefull vägledning när man ska köpa nytt. Tänk bara på att inte alla skomodeller har en tydlig kontinuitet från år till år. Ibland sker det så stora förändringar av en viss modell att det snarare rör sig om en helt ny konstruktion jämfört med föregångaren.
Tolka inte markant slitage på skons yttre häldel som att du underpronerar.
Slitaget – speciellt på yttersulan – på dina gamla skor kan också berätta hur pass bra dessa har fungerat för ditt sätt att löpa. Men tolka inte markant slitage på skons yttre häldel som att du underpronerar, det vill säga belastar foten mest på utsidan. Ett sådant slitage talar enbart om att du landar på hälens utsida, vilket majoriteten av löpare faktiskt gör.
Ett märkbart slitage under stortåleden indikerar däremot att du har en överpronation, det vill säga att du rullar markant inåt i stödfasen. En löpanalys bör bli en bekräftelse på just detta och visa hur pass stor pronationsrörelse det handlar om.
9. Passform
Skornas passform är A och O för hur de kommer att fungera att löpa i. Moderna löparskor behöver inte en inkörningsperiod för att kännas bra – tvärtom brukar det första intrycket kvarstå också i det långa loppet. Ta därför gott om tid på dig och känn efter i butiken innan du tar det slutliga beslutet.
Testa dina skor sent på dagen då foten är som mest svullen efter en dags stående och gående, och gör det gärna med de funktionsstrumpor du föredrar att springa i. Gå sedan omkring inomhus där hemma med skorna på fötterna under en kväll innan du slutligen tar ut dem på en jungfrutur.
De moderna löparskorna har genomgått många utvecklingssteg från introduktionen av EVA-skummet 1974 till dagens kolfibertrimmade mellansulor. Här är löparskornas historia!
Den moderna löparskoindustrin har i dag ungefär femtio år på nacken. I samband med att löpning i början av 1970-talet blev en aktivitet som inte enbart var förbehållen talangfulla tävlingslöpare, utan snabbt spred sig till allt fler människor, uppstod en efterfrågan på träningsskor med delvis andra egenskaper än vad elitlöparna tidigare efterfrågat. Det snabbt växande antalet nyfrälsta löpare gjorde också skotillverkning till en i högsta grad intressant och lukrativ affärsmöjlighet.
Hela 1970-talet präglades av en optimistisk entreprenörsanda och stor kreativitet i produktutvecklingen. Stort fokus hamnade på hur skornas mellansulor kunde dämpa stötarna från underlaget och på så sätt skona benen på den snabbt växande skaran entusiastiska löpare. Dessa var ofta tämligen dåligt grundtränade och hade inte sällan medioker löpteknik. Skotillverkningen fick därför en klar inriktning på stötdämpning som ett sätt att motverka skadeproblem.
EVA – en milstolpe
En viktig milstolpe i sammanhanget är 1974. Då inledde nämligen Brooks-chefen Jerry Turner ett samarbete med kemiföretaget Monarch Rubber Company. Det resulterade i den första löparskon med en mellansula tillverkad av plastskummaterialet EVA. Modellen hette Villanova och blev direkt en succé när den introducerades 1975. Turner hade förhandlat sig till ensamrätt under ett års tid, men när den exklusiviteten upphörde blev EVA-materialet snabbt standardlösningen hos i princip alla skotillverkare.
Brooks Villanova lanserades 1975 och var den första massproducerade löparskon med en mellansula i EVA-materialet.
EVA är en förkortning av Ethylene Vinyl Acetat. Anledningen till att detta plastskum mer eller mindre revolutionerade tillverkningen av mellansulor till löparskor är – förutom materialets elastiska egenskaper och låga vikt – den enkla och kostnadseffektiva framställningsprocessen. Alltsedan mitten av 1970-talet och fram till i dag har därför majoriteten av alla löparskor tillverkats med just någon typ av EVA-mellansula.
Egna namn – samma sak
Tillverkningsmetoderna har efterhand förfinats och ibland har materialet kombinerats med andra typer av plastskum, främst för att förbättra skornas livslängd. Vissa tillverkare har också kapslat in andra element i mellansulorna, främst för att förbättra hållbarheten i skornas stötdämpning. De mest kända är Nike Air, Asics Gel och Mizuno Wave.
Skofabrikanterna har med förkärlek under årens lopp använt sig av egna fantasifulla namnbeteckning på sina mellansulematerial, för att ge intryck av att just deras variant är det mest tekniskt avancerade med bäst stötdämpningsegenskaper. Exempel är Phylon, Cushlon, SpEVA, SoLyte, REVLite, EVA+ och U4ic. Den kemiska sammansättningen har dock ofta varit tämligen lika.
Sauconys lättviktsmodell Kinvaras mellansulematerial kallas för EVA+.
Att EVA relativt snabbt komprimeras eftersom de små luftbubblorna i materialet pressas samman vid belastning är materialets största svaghet. Att skorna tappar sin stötdämpande förmåga är oftast anledningen till att vi kasserar dem, trots att de visuellt ser ut att kunna fungera ytterligare ett tag.
Utvecklingen får en Boost
Mellansulornas förmåga att dämpa stötarna från underlaget har sedan 1970-talet haft en särställning i branschen. Förvånansvärt lite hände emellertid inom den tekniska utvecklingen av alternativa material från slutet av 1970-talet och drygt 30 år framåt i tiden. Först när Adidas 2013 introducerade sitt innovativa Boost-koncept började kreativiteten spira igen.
Boostmaterialet lanserades på bred front i Adidas produktportfölj med löparskor – och satte fart på konkurrenterna.
I samarbete med tyska kemijätten BASF lyckades Adidas då skapa ett spännande alternativ till EVA. De sammanfogade ett stort antal små kulor av ett plastmaterial kallat TPU (Thermo Plastic Polyurethane) till en solid mellansula. Denna lösning ger ingen viktmässig fördel. Den stora vinsten ligger i stället i materialets energiåtergivande egenskaper och att det behåller sina stötdämpningsegenskaper längre.
Pebax – dyrt men bra
Adidas Boost-koncept fick övriga skotillverkare att börja titta på nya tekniska lösning för sina mellansulekonstruktioner. Den stora snackisen i sportskobranschen har under de senaste tre till fyra åren handlat om kolfiberplattor, men faktum är att det är utvecklingen av nya skumplastmaterial som är mest intressant för den stora massan av löpare.
Till sina Vaporfly-modeller – som fått extremt mycket uppmärksamhet i samband med de spektakulära försöken att löpa maratonsträckan under två timmar – har Nike utvecklat ett mellansulematerial kallat Zoom X. Det bygger på ett plastmaterial kallat Pebax, vilket tidigare endast använts i hårdplastformat – exempelvis som en stabiliserande platta i skons mellanfotsparti eller som förstärkning i hälkappan.
Mellansulematerialet ZoomX i Nikes Vaporflymodeller bygger på en skumplastvariant av plastmaterialet Pebax. Det är lätt och har bra energisparande egenskaper – men är också ganska dyrt.
I skumplastutförande blir Pebax extremt lätt och därför kan man tillverka tjocka mellansulor utan att skorna blir tunga och klumpiga. Flera tester pekar på att Vaporfly-skornas energisparande egenskaper i högre grad kan tillskrivas Pebax-skummet i mellansulan än kolfiberplattan. Än så länge är materialet klart mer kostsamt att använda än EVA och Nike har hittills endast använt det i just Vaporfly-modellerna och – som en delkomponent – i den något mer traditionella lättviktsskon Pegasus Turbo.
Andra sportskotillverkare har också tillgång till Pebax, som är ett av den franska kemikoncernen Akemas varumärken, eller andra liknande material. Reebok använder exempelvis Pebax i kombination med ett skal av EVA i sin Floatride Energy-mellansula.
Reebok använde Pebax i kombination med EVA i sin Floatride Energy-mellansula.
Fler nya material på gång
Med största sannolikhet kommer vi snart få se andra typer av plastmaterial i skornas mellansulor. Saucony har nyligen introducerat vad man kallar Pwrrun+, som är ett TPU-baserat plastskum med liknande egenskaper som Adidas Boost. Det ger både bättre energiåtergivning och lägre vikt än Everun, som Saucony har använt i stor utsträckning sedan 2015.
EVA kommer dock sannolikt att finnas kvar i sportskobranschen ett bra tag till. Dagens EVA-mellansulor har förfinats sedan 1970-talet. Under de senaste åren kan vi notera en del nya, innovativa idéer. Ett intressant exempel är Skechers Hyperburst, där man istället för luft har injicerat koldioxid för att åstadkomma ett elastiskt plastskum. Resultatet blir främst en markant lägre vikt, men också god stötdämpning kombinerad med en kvick återgång efter belastning.
Schweiziska On blandar EVA med en Pebax-liknande plastkomponent i sitt Helion-skum.
Schweiziska On har i stället valt att blanda EVA med en Pebax-liknande plastkomponent i sitt nya så kallade Helion-skum. I kombination med de ihåliga Cloud-elementen, som är företagets speciella signum, kan man finjustera mellansulans egenskaper i olika delar av sulplattformen. Slutresultatet blir en tämligen fast, distinkt kontakt mot underlaget men också en tydlig respons i frånskjutet.
Nya typer av ovandelar
Även om skoteknologi i hög grad handlar om mellansulor och deras egenskaper, har det även skett framsteg på andra områden under senare tid. Passformen i skornas ovandelar har förbättrats avsevärt. I stället för att som förr stödja foten genom att sy på förstärkningar i klumpiga syntetmaterial utanpå ovandelar i nylon eller polyester, framställer man nu ovandelar i ett sammanhängande stycke.
Genom en vävteknik kallad ”engineered mesh” kan man ge huvuddelen av skons ovandel en gles struktur med goda ventilerande och följsamma egenskaper. De områden som behöver stödja foten får däremot en mycket tätare vävstruktur. Därmed elimineras behovet av utanpåliggande förstärkningar helt.
En ännu mer sofistikerad metod är att använda sig av avancerade, datastyrda stickmaskiner som kan utforma skornas ovandelar. Principen är även här att tätare stickning ger stöd medan glesare maskor gör att skon bättre kan forma sig efter fotens konturer.
Tekniken för att tillverka stickade ovandelar blir allt mer sofistikerad.
Inledningsvis var detta en ganska kostsam procedur förbehållen ett fåtal topprodukter. Men i dag har allt fler tillverkare tillgång till teknologin och vi ser allt fler löparskor med stickade ovandelar. Genom att variera tjockleken och färgerna på trådarna kan man åstadkomma spännande visuella effekter. I den hårda konkurrensen i butikerna ska naturligtvis inte detta undervärderas.
Yttersulan ger greppet
En annan trendsom har vuxit sig stark under 2000-talet är sportskofabrikanternas ökade samarbeten med specialiserade gummiproducenter. I strävan efter att skapa yttersulor som förenar egenskaper som greppförmåga mot varierande underlag (torra och våta), komfort och hållbarhet har man i allt högre grad tagit hjälp av specialister.
Ofta ser man att löparskornas yttersulor är tillverkade av däckföretag som Goodyear och Continental. Och sulor från Vibram, den anrika italienska specialisten på innovativa yttersulor till skor för sport och friluftsliv, hittar vi numera hos en rad löpinriktade varumärken som Hoka, New Balance, svenska Salming, Saucony och Under Armour.
Mer att välja på än någonsin tidigare
Sammanfattningsvis kan det konstateras att det i dag finns ett både större och mer varierat utbud av skor för löpning än någonsin tidigare. Lås dig därför inte nödvändigtvis till ett visst specifikt varumärke när du väljer skor. Tänk i stället på vilken typ av löparsko som bäst motsvarar dina behov och önskemål som löpare.
Tänk på vilken typ av löparsko som bäst motsvarar dina behov och önskemål som löpare.
Det finns många teorier om hur man bäst konstruerar en funktionell sko för löpning. Faktorer som träningsbakgrund, dina träningsrutiner, kroppsvikt och tidigare erfarenheter av olika skomodeller avgör vilken skofilosofi som passar dig bäst. Allra viktigast är att skomodellen passar din fot. Ingen modern löpsko ska behöva springas in – det ska kännas rätt från början.
I betalt samarbete med ASICS presenterar vi Novablast – en ny modern löparsko som förenar design och löpkänsla i en högteknologisk förpackning. Vi har testat den.
Japanska ASICS har under många år varit ledande på skomarknaden, inte minst tack vare erkänt bra modeller som år från år uppdaterats och förfinats. Men i fjol tog ASICS ett helt nytt grepp med sin nya Ride-teknologi, utvecklad på ASICS Institute of Sport Science i Kobe, Japan. Först ut var MetaRide och GlideRide och nu senast EvoRide – alla med den karakteristiska böjda sulan under framfoten.
Och inte nog med det: nu släpps alltså ytterligare en nyhet från ASICS, nämligen Novablast – en löparsko med en helt ny känsla i modern design som vi fått testa.
Redan när vi öppnar skokartongen syns det att Novablast är något helt nytt från ASICS. Även om företagets DNA finns i Novablast så är modellen rent visuellt något helt nytt. Inte minst den rejäla men lätta mellansulan i det nya materialet Flytefoam Blast är utformad enligt de senaste trenderna. Testlöparna lovordar verkligen den snygga och strömlinjeformade designen.
Men en löparskos meriter sitter förstås inte i designen – det känner vi direkt när vi sätter Novablast på foten. ASICS är kända för sin suveränt mjuka och sköna instegskänsla, men vi har aldrig så direkt upplevt en lika mjuk men samtidigt studsig känsla i någon annan sko från varumärket.
Även om den studsiga känslan är den kanske mest framträdande egenskapen så drivs man även framåt i löpsteget av skons konstruktion. Känslan är att övergången blir lättare för den som inte sprungit tidigare med den framåtdrivande geometrin. Alla testlöparna upplevde att drivet framåt kom naturligt i Novablast, och att skon ger en bra övergång från fotisättningen till frånskjutet.
Novablast känns trots sin voluminösa mellansula lätt på foten. Så även om de snabbaste i testgruppen inte riktigt kände att skon skulle vara deras primära val för tävling, kan många löpare ändå ha Novablast som en väldigt väldämpad tävlingssko för längre distanser. Dessutom till ett riktigt bra pris.
Yttersulan är gjord i ASICS AHARplus-gummi, vilket ska göra den tre gånger så slitstark som traditionella yttersulor från ASICS. Den ger riktigt bra fäste på olika typer av underlag.
Behöver du mycket stabilitet från din löparsko är däremot kanske Novablast inte förstahandsvalet. Den höga mellansulan har ett dropp på 10 millimeter vilket, sammanvägt med det mjuka materialet, gör att skon inte heller kan kallas för en stabilitetssko.
Höjdskillnaden från häl till tå gör däremot att skon är väldigt skonsam för löpare med känsliga hälsenor. Trots att många upplever löpkänslan som bättre med ett lägre dropp än 10 millimeter var alla testlöpare överens som att löpkänslan är grymt bra i Novablast.
Vi har sprungit både intervaller och långpass i Novablast, och kan konstatera att ASICS verkligen träffat rätt i den nya kategori löparskor som både erbjuder mycket dämpning och bra energiåtergivning. Det känns verkligen som att Novablast kan bli en allroundsko som kan funka på väldigt många typer av pass för många löpare.
Nu drömmer vi om en kompletterande tävlingsvariant av Novablast för supersnabb löpning – kanske en riktig tävlingssko. En som kombinerar det härliga Novablastmaterialets egenskaper med en ännu lättare ovandel och någon form av platta inlagt i mellansulan. Men det kanske kommer?
I filmen får du ta del i utvecklingen av ASICS Novablast
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in