Mjölksyrafestival på Hammarby Alpin Marathon

Ett maratonlopp uppför och nedför Hammarbybacken i södra Stockholm mitt i vintern – är det lika jobbigt som det låter? RW:s Sussi Lorinder utmanar sina lårmuskler i Hammarby Alpin Marathon. 

Stämningen är så där förväntansfullt nervös när jag hämtar ut min nummerlapp. Kära återseenden med löparvänner jag bara träffar på tävlingar. Backen är vit och snön är djup. Och djupare ska den bli. Snökanonerna står på fullt blås. Och många är de.

Startskottet går och trängseln blir stor i första uppförsknixen. Det kan inte ens kallas backe precis där, lutningen är nästan lodrät och vi får klättra med båda händer och fötter i den djupa snön. Kanonen som står en liten bit bort gör sitt bästa för att försvåra ännu mer.

Backen är 300–400 meter lång och 85 höjdmeter hög. Den är en till största delen konstgjord kulle precis söder om Stockholms innerstad. Den alpina skidanläggningen nyöppnades 1990, innan dess var den lägre – här låg även en hoppbacke redan 1919.

Dagens tävling har två distanser, maraton som är 22 varv och halvmaraton som är 12 varv. Alldeles tydligt att matte inte var arrangörens bästa gren. 100 löpare står på startlinjen.

Efter den första knixen går det brant uppför men är ändå gåbart. Några snabba löpare trycker på med stavarna för att skapa distans. Snösörjan under fötterna gör det halt och glidigt. Spikskorna var rätt val men mjölksyran i låren får mig att fundera över hur jag ska klara 21 varv till efter det här.

Längst upp bildas redan efter några få varv en trappa av is. Trappstegen är inte direkt av några standardmått men det är ändå skönt med fast is och inte snösörja. Nerförsbacken är 1 600–1 700 meter lång och slingrar på backens södra sida. Utsikten över stan är storslagen innan vi springer in på skogsstigen som leder tillbaka till starten.

I varvningen serveras glögg, skumtomtar, pepparkakor och andra godsaker som hör årstiden till. En eld brinner i ett eldningsfat. Runt om står supporters, värmer både sig själva och oss löpare med sina hejarop.

Allt eftersom dagen går blir sörjan i backen bara värre och djupare. Snökanonerna står på max hela dagen och gör att backen aldrig blir upptrampad. Men varven blir gjorda.

Till slut har jag bara ett varv kvar. Försöker springa men glider bara bakåt. Hejar på de som är kvar på banan och trycker ur det sista ur benen. Nerförsbacken är förlåtande för mjölksyran och om inte håret var en stor isklump skulle det fladdra av fartvinden när jag springer in i mål – precis innan mörkret faller.

Vinnare Hammarby Alpin Marathon, 1 december 2023
Maraton dam: Linda Lindberg – 5:06
Maraton herr: Svante Midander – 4:21
Halvmaraton dam: Helena Wallin – 2:31
Halvmaraton herr: Marcus Brandt – 2:25
Läs mer: Hammarby Alpin Marathon

---