Ledarkrönikan: Är alkoholen värd det?

Ledarkrönikan: Är alkoholen värd det?


Det var en kombination av ond bråd död och ett löppass som ledde fram till mitt beslut att ta ett vitt år – ett år utan alkohol. Reaktionerna från min omgivning var – oväntat nog – oftast ifrågasättande. Det var som om mitt beslut antingen måste bottna i en missbruksproblematik, nyfascistiska hälsoideal eller religiös fundamentalism. Men det gjorde det inte. Det var döden och det var löpningen som fick mig att se på alkohol i ett nytt ljus.

Beslutet var impulsivt och kanske inte särskilt genomtänkt, och fattades under ett löppass en sommarmorgon för ganska exakt ett år sedan. Kvällen före hade jag druckit några glas vin och jag kände mig seg som en deg där jag sprang. I samma veva hade vi just publicerat en större artikel om konditionsträning och alkohol (nr 5 2014), och vår medarbetare Herman Degselius berättade i tidningen om hans relation till alkoholen – och varför han valde bort den. Samtidigt såg jag på nära håll hur två människor förlorade anhöriga på grund av alkoholen.

Dödsfallen och allt annat sammantaget gjorde att jag började fundera över min egen – och samhällets – relation till alkohol. Är det värt det? Kan jag inte klara mig utan det där glaset vin till maten eller den kalla ölen efter träningen? Behöver jag verkligen en whisky för att kunna slappna av?

Jag kände att jag behövde utmana mig själv och ta reda på det. En vit månad? För lätt. Ett vitt år? Klarar jag det – då vet jag. Jag sprang hem och berättade om beslutet för min fru innan jag hann tänka efter. Sen fanns det ingen återvändo.

Ett år senare vet jag att jag klarar mig fint utan alkohol. Jag har känt mig piggare och mer skärpt. Jag har inte haft ångest över att träningen har blivit lidande, eller för att jag inte orkat leka med barnen. Och jag har lärt mig att jag ofta har roligare utan alkohol.

Men jag blev förvånad över några saker. När jag pratade med människor om mitt experiment visade det sig att många hade gjort samma sak som jag, alltså tagit en paus från alkoholen – eller till och med gjort slut med den för gott. Men jag mötte också många gånger en negativ och ifrågasättande attityd. Dricker man inte alkohol så är det något som är fel, det fick jag klart för mig. Fast det i själva verket ofta är tvärtom – när det är något som är fel tar man till alkoholen.

Alkoholen ligger bakom många trasiga liv och personliga tragedier. Ändå är alkoholen norm i vårt samhälle. Att välja bort den innebär ett aktivt avståndstagande från en tyst social överenskommelse. Man blir den som ställer sig utanför och pekar finger – vare sig man vill eller inte. Det har jag lärt mig. Men mitt mål med det här experimentet var aldrig att moralisera över andras val. Jag gjorde det enbart för att bevisa för mig själv att jag kunde, och för att jag ville se hur det skulle påverka mig. Nu dricker jag alkohol igen. Men jag känner mig trygg i att jag kan välja bort den om jag vill. Jag vet att jag har roligare, jag vet att jag blir piggare – och jag vet att träningspasset imorgon kommer att gå lättare. Det är det värt.


Nr 3 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Test! Vårens bästa löparskor. 23 nya modeller – hitta rätt sko för dig
  • Löpträningen som gav Guld  i skridsko-VM. Möt Nils Van Der Poel
  • Världens bästa träningspass
  • Kriget mot skavsåren – och hur vi kan vinna det
  • Därför skyddar löpning mot depression
  • 3 sätt att bli snabbare
Bli prenumerant
Antal kommentarer: 16

jeanette sandelin

När jag berättar att jag inte druckit på 15 år så är det lättast att tro att jag haft PROBLEM med alkohol. Nej, det är ju inte så. Jag får migrän, plus tycker spyandet dagen efter är förödande. Är rädd om hy och hälsa.
PS!Är en av få i 50-årsåldern som inte färgar håret heller. DET får man också försvara emellanåt. Sjukt.


Pelle

Hej Stefan!
Intressant och tänkvärt. Du klarade ditt löfte om att vara vit under ett år – dock har du återfallit till normen… Liksom jag. Det är så mycket enklare så.
Men – utför gärna motsvarande experiment med kaffe, om du nu dricker det. Tro det eller ej – det är än mer kontroversiellt än att inte dricka alkohol…! Jag har aldrig börjat sörpla i mig det svarta giftet, och finner inte en enda anledning till varför jag skulle. Doften kan vara ljuvlig, men smaken (vid några tillfällen har jag känt att jag vill prova, kanske iallafall ge det en chans) alltid mer eller mindre vidrig.
Med din artikel i åtanke funderar jag åter på varför jag inte är/blir helnykterist igen…!? Vanans makt? Grupptryck? Beroende?
/Pelle


Lars E Björck

så väl tänkt och skrivet om drogen alkohol; så konstaterat efter att jag har jobbat med projekt ”Bättre idrott utan alkohol …”


Håkan

Bra ledare! Med en tydlig åsikt med personlig prägel om ett vettigt ämne.


Björn W

Bra Stefan, du tar upp tunga ämnen med intressant vinkel.
Visst är det gött att det hänt så otroligt mkt med kvaliteten på alkoholfri öl de senaste 3-5 åren, åtminstone här i bärsens moderland Tyskland. Finns inge bättre återhämtningsdryck!
Jag har reflekterat över att det romantiseras mkt om alkohol i löparbloggar och artiklar. Sure, det är en ganska befriande motpol till allt tjat om polerade chia frön och morotsskalsdieter men det måste vara okej att säga nej till alkohol om man känner för det!


Filip Ainouz

Alla har olika prioriteringar om vad som är värt och inte. Jag gillar vin och anser att det ger mig mycket njutning till ett förhållandevis lågt pris. Mycket smak för få kalorier(kvinnor som dricker måttligt med vin har visat sig smalare i studier än nykterister t.ex.).
Tänker inte romantisera alkoholen men menar att alla är olika; en del är svaga för öl och vin, andra för småkakor. En del kan inte träna efter ett glas, andra kan tävla efter fyra. En del faller lätt in i beroenden, andra går lätt upp i vikt. Sen så kan ju såklart omgivningen påverkas mer av alkoholen än kaksmulorna, men det är en annan femma.
Upplever inte att alkohol är ett måste i sociala sammanhang, då både flickvän och flera vänner regelbundet väljer alkoholfritt utan anmärkning från omgivningen. Fast det kan ju bero på olika miljöer förstås. Rätt primitivt att ha anmärkningar på att man inte dricker minst sagt!
Tycker dock att alkoholen i sig har blivit extremt oschysst behandlad i idrottssammanhang.
Det finns så många faktorer som påverkar ens fysiska kapacitet; träna mycket och rätt, hålla optimal vikt, inte slarva med komplementträning och löpteknik, sova tillräckligt, inte stressa o.s.v… Då vi alla är människor kommer vi således att missa en del. Om inte, kommer våra liv te sig rätt tråkiga och robotlika
tyvärr. Upp till gemene man att klura ut vad som är viktigast för ens prestation, och vad som är värt att göra avkalll på.
För egen del tror jag, krasst, att många löpmil(med ok träningsprogram och löpskolning) och passande kroppsvikt är en bra början. Och kontinuitet då förstås, vilket förutsätter att man inte missar en massa långpassmorgnar pga sena pubkvällar 🙂
Mvh
Filip Ainouz


Per-Anders Nygård

Mycket läsvärt! Stark reflektion efter att ha läst sista stycket är att du väljer att gå tillbaka till att dricka igen. Obegripligt!


Jimmy

Den 4/1 i år valde jag att avstå alkoholen framöver då jag inte såg någon anledning att dricka tramset, det finns ju väldigt goda alkoholfria drycker nu för tiden.
När midsommar kom intog jag lite alkohol igen för att känna på det och vilket skräp det är. Har nu valt att avstå alkohol ett längre tag och inta alkoholfria drycker om en tillställning sker.
Som 26 åring får man enorma mothugg om man inte intar alkoholhaltiga drycker.


Hasse

Hej!
Vore kul om ni publicerade artikel om konditionsträning och alkohol (5/2024) med ett ”färskare” datum, så din gick snabbt att hitta igen.


Hasse

Hej igen!
5/2014, ska de vara!


Patrik Johansson

Mycket bra initiativ, mitt namn är Patrik Johansson, jag slutade att dricka alkohol i augusti 2013 (nej, jag hade/har inte alkohol problem), detta är det bästa beslutet jag har tagit.


Minna

Alkoholens vara eller icke vara är något som jag funderat mycket på den senaste månaden. Har försökt hitta motivationen och styrkan att säga nej till alkohol när man är på bjudning. Samtidigt som jag kan njuta av en kall öl, gott vin eller en god drink så vill jag egentligen inte ha alkoholen i mitt liv. Jag fullständigt älskar tidiga morgonpass på sommaren men tyvärr är det många helgmorgnar då man är alldeles för seg för att orka ge sig ut efter grillkvällar med alkohol. Jag bygger upp min motivation genom att läsa om negativa effekter av alkohol och förhoppningsvis har jag snart bestämt mig :).


Carro

Men, nu förstår jag inte. Du har roligare, blir piggare och slipper offra träning för att du druckit – varför började du igen? Fick du så dåligt samvete för att alla andra skulle känna sig utpekade eller? Vems problem är det egentligen? De vill göra det till vårt problem, men det är det inte.
Jag gillar inte att dricka alkohol men möter precis som du ifrågasättande, viss bestörtning, subtilt anklagande och negativitet, så jag har lärt mig att gå med ett jävla glas i handen på fest, smutta lite och ibland häller jag ut när ingen ser. Vad i helvete?!?! Jag kan inte gå en meter om jag inte har ett jävla glas eller en burk på en fest, utan att någon frågar om jag ska ha en öl, inte prata fem minuter utan att bli ifrågasatt – ”dricker du inget?” ” är du gravid?” – var det så intressant att konversera?!?!
Där emot om jag har ett glasfan så är det ingen som märker eller bryr sig att jag inte dricker – men jag tvingas ändå dricka minst ett par glas för att ingen ska reagera. Mm.. inte alls sjukt!!! Jag gillar att gå på fest, mingla, umgås, dansa, jag vill göra det ofta och jag vill inte betala med träning och nästa dags ork.
Vill folk dricka så gör det – låt andra göra som de vill! Stigmatiserar ni er själva så mycket så att ni tror att någon som inte dricker dömer så är det i ERT huvud, inte i mitt!


Carro

Jag vill också säga kudos och all respekt för att du slutade i ett år. Jag blir bara så bestört. Varför kan inte människor låta folk göra som man vill, har man trevligt på en fest så spelar det väl ingen roll om man dricker eller inte? Varför började du igen?


Stefan Larsén

Hej Carro,
Det är en bra fråga, och jag önskar att jag hade ett enkelt svar. Det var ingen självklarhet att dricka alkohol igen efter mitt årslånga uppehåll, men det handlade om ett tidsbegränsat experiment. Jag ville bevisa för mig själv att jag kunde, och jag ville se hur det skulle påverka mig.
Jag funderade länge och väl innan jag bestämde mig för hur jag skulle göra efter uppehållet. Hade mitt vita år varit grundat i en mer problematisk relation till alkohol, eller ett missbruk, hade det kanske varit enklare att bara fortsätta avstå. Men den viktigaste insikten som experimentet gav mig var att jag kunde avstå om jag ville.
Att jag på köpet upplevde att jag mådde bättre har fått mig att förhålla mig till alkohol på ett mycket mer selektivt sätt. Jag har brutit med slentriandrickande, är mer uppmärksam på hur jag hanterar stress, dricker mycket mer sällan och väljer verkligen mina tillfällen och vad jag dricker. På det hela taget har det varit en mycket positiv upplevelse, men jag ville inte avstå det jag uppskattar med till exempel ett gott vin eller en god öl till en god måltid.
Däremot har jag fortsatt, som jag gissar att många med mig har, en ambivalent relation till företeelsen alkohol och dess roll i samhället. Jag önskar precis som du att fler respekterade de som av fritt val har valt bort alkohol. Det beteende du möter är tyvärr allt för vanligt – strunta i det och stå på dig. Att dricka eller inte dricka är ditt val, ingen annans.


Ronny Pettersson

Jag hittade den här intressanta krönika nu.
Jag är inne på en liknande ”,resa” , har inte druckit alkohol på två månader och mår utmärkt…har under dessa två månader även tränat en del och känner att kraften,lusten och motivationen ökar successivt.
Jag har även stött på en del skepsis och misstro till varför jag inte dricker…får ofta höra ”du kommer aldrig klara det” och varför dricker inte du???

Märkligt när frågan borde vara tvärtom..



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!

Passa på! Nu kan du få 6 nummer av Runner’s World  tillsammans med ett par Defunc...

Läs mer

Den ultimata sportlovssoppan!

Denna mustiga soppa passar helt perfekt i en termos i skogen, skidbacken eller skidspåret.

Läs mer

Gröt och kaffe i ett

Sätt guldkant på frukosten med den här enkla och goda vardagsfavoriten!

Läs mer

Len bovetegröt med björnbär

Att göra gröt på bovete är en bra variation till havregröten – dessutom 100 procent...

Läs mer
Havregrynsgröt Deluxe

Recept av Dietistens Val: En supergod havregrynsgröt som passar alla – vi lovar!

Läs mer
Chiafrutti

Recept av Dietistens Val: Vem mer älskar när frullen står klar i kylen när man vaknar? Här kommer en favorit...

Läs mer